2015-10-26 10:30

När flera faktorer samverkar får man nästa ekonomiska kris

Normalläget inom ekonomin och annorstädes är att man kan hantera en enskild negativ faktor. Vad som faktiskt utlöser en kris är när flera faktorer samverkar, vilket också gäller den svenska kommande kraschen i bostadsbubblan och nästa svenska ekonomiska kris.

Under 90-talskrisen samverkade flera faktorer, som slog till samtidigt. Det samma kan sägas gällt den akuta finanskrisen 2008 - 2009 eller den rådande europeiska skuldkrisen.

Enskilt kunde man kanske klarat av situationen med 90-talets skuldbubbla och fastighethets- och bostadsspekulation, men olika delar av ekonomin är inte isolerade öar.

90-talskrisen hade sin grund i den sk Novemberevolutionen och avregleringen av den svenska bank- och finansmarknaden. Samtidigt levde svenska staten sedan länge på lånade pengar och det gamla DDR-Sveriges så nostalgiskt drömlika välfärdstillvaro var aldrig ekonomiskt hållbar, lika lite som Greklands statliga ekonomi är det. Välfärdsnostalgiker, som pratar om det var bättre förr råkar glömma att vi levde på kredit. Att leva på kredit är alltid sus och dus. Till det inte är det längre.

90-talskrisen var dock inte bara en fastighetsbubbla och bostadsbubbla, utan vi hade även en skattereform, slopade subventioner av nybyggande och utfasning av räntebidrag. Chockhög ränta i det sista försvaret av den gamla ecupeggade svenska kronan och efterföljande omställning av de ekonomiska realiteterna.

Att bankerna inte gjorde så stora kreditförluster på bostadsbubblan den gången beror förstås på att svenska privatpersoners skulder är personliga och inte knutna till panten. Att bedömt 25 000 fortfarande är kvar i skuldträsket över 20 år senare visar bara på detta - hushållen, inte bankerna tar smällen för fallande bostadspriser. Den stora smällen för bankerna den gången låg i fastighetsmarknaden, som knappast kan anses vara lågt värderad i Sverige idag heller - vad händer med fastighetsvärderingarna om möjligheten att realisera överpriserna på naiva bostadsrättsköpare?

En motgång som utvecklas till en verklig kris gör det genom att spridas till hela ekonomin - arbetslösheten sticker iväg, tillväxten stoppar upp eller byts rent av till recession, statens utgifter ökar, räntorna sticker iväg etc.

Det återstår att se vilka faktorer som kommer samverka till nästa ekonomiska kris. Enskilt kan vi hantera bostadsbubblans priser. Enskilt kan vi hantera amorteringskrav. Enskilt kan vi hantera fallande bostadspriser. Men knappast när de också leder till skenande arbetslöshet, stigande räntor, ökade statliga utgifter. Kanske får vi inte bara fallande bostadspriser och amorteringskrav. Utan av nödvändighet för statens finanser slopat ränteavdrag, samtidigt som räntor sticker iväg och arbetslösheten rusar. Kanske med sänkta ersättningsnivåer i socialförsäkringarna?

Och då har vi krisen.

Man ska också komma ihåg att Sverige ingalunda var ensamma om att krisa på 90-talet. Man ska också komma ihåg att vi, som litet godtroget land med överdriven självbild på Alaskas breddgrader, inte har något att sätta emot kraftiga omvärldsfaktorer. 

Så nog kommer nästa svenska ekonomiska kris. Enda frågan är vilka faktorer som behöver samverka för att vi ska få denna kris.

När du stresstestar din ekonomi ska du inte göra som t ex Finansinspektionen och utgå från att bara en sak kan inträffa samtidigt, som högre ränta eller arbetslöshet. Utan utgå från att allt inträffar samtidigt. Klarar ditt hushålls ekonomi dubbel arbetslöshet, amorteringskrav, kraftigt höjt ränta, höjda skatter inklusive slopat ränteavdrag, sänkta ersättningar i a-kassan etc samtidigt, så kan du sova lugnt om natten.

31 kommentarer:

  1. Ähh din dysterkvist, vi ska inte göra tester som visar att vi har problem, utformar man bara testen så att de inte visar annat än solsken så kan vi fortsätta sola och glassa

    SvaraRadera
  2. "Klarar ditt hushålls ekonomi dubbel arbetslöshet, amorteringskrav, kraftigt höjt ränta, höjda skatter inklusive slopat ränteavdrag, sänkta ersättningar i a-kassan etc samtidigt, så kan du sova lugnt om natten."

    Svar nej.

    Och du lägga till följande: "Klarar landets ledning att hantera svårare kriser? Finns det tillräcklig kompetens i det sk 30-30-30 gänget som utgör kärnan i regeringens politiska kanslier? Imponerar oppositionens (SD) ledning kompetensmässigt?

    Svar nej

    Så jag sover ganska illa.

    Nulli secundus

    SvaraRadera
    Svar
    1. Varför skall dubklara av allt ?
      Har du räknat på vad som händer ifall en asteroid med en diameter >5 km träffar jorden. Sirius B blir en nova? Grått damm?

      Inget hushåll klarar av ALLT på en gång. Utom de som har så mycket likvida medel (som inte konfiskeras) att de härdar ut fem års kris och fem års ta sig ur krisen.

      Däremot sker ju inte allt samtidigt, utan det finns en kasualitet också.

      Radera
    2. Varför skall dubklara av allt ?
      Har du räknat på vad som händer ifall en asteroid med en diameter >5 km träffar jorden. Sirius B blir en nova? Grått damm?

      Inget hushåll klarar av ALLT på en gång. Utom de som har så mycket likvida medel (som inte konfiskeras) att de härdar ut fem års kris och fem års ta sig ur krisen.

      Däremot sker ju inte allt samtidigt, utan det finns en kasualitet också.

      Radera
    3. Rickard, Allt inträffar inte exakt samtidigt men det är just kausalitet som gör att du riskerar stå där med alla nitlotter på handen samtidigt.

      Höjda räntor leder till minskad efterfrågan, du blir därför lite senare av med jobbet etc

      Radera
    4. Frågan man också bör ställa är: kan jag rimligen göra något åt det?

      Att sitta och oroa sig för att få en meteor i huvet är bara kontraproduktiv, det räcker ju inte med att bära hjälm ens.

      Sen kan man ju agera lite olika. Endel väljer att gömma sig i en jordhåla och sova gott med föreställningen att man klarar livhanken, men utan att reflektera över att man saknar ett liv.

      Radera
  3. Generell stresstest:

    Inkomst: 2x 25 000 x 80% - 35% skatt = 26 000 Kr netto

    SEB bankens krav (när jag tog lån för strax över ett år sedan var) 16500 kr i månaden kvar efter ränteutgifter.

    Till ränta alltså 9 500 kr per månad eller 114 000 kr per år.

    Antag 5% ränta så kan "man" fortfarande sitta med lån på 2 280 000 kr.

    SvaraRadera
  4. Mohahaha. Ja ni. Om man skall räkna på dubbel arbetslöshet, fallande hus och BLT priser, stigande räntor så får nog en hel del av den svenska populationen det lite körigt...
    Jag med, trots hyresrätt och relativt låga omkostnader. Vi har dåligt med sparande dock då vi redan är tvungna att leva på bara en lön då frun är utförsäkrad men sjuk.
    Då får vi flytta till segelbåten, och segla någonstans där det är lite varmare så man inte behöver så mycket energi. alternativt köpa någon litet mikro hus i dalarnas skogar eller liknande för de slantar som finns på banken, om de nu går att använda...
    Stor risk att livet blir riktigt hårt om allt det värsta inträffar... Då är det nog bara "lågkostnadspreppers" som klarar sig hyfsat.

    SvaraRadera
  5. Samhällen med tillhörande ekonomi som driver på optimeringen av enskillda delar till sitt extremläge är ungefär som en regnskog där delarna succesivt specialiserar sig och skapar beroende i långa näringskedjor som även indirekt är beroende av andra kedjor. Ett högt optimerat/specialiserat system blir överkänsligt för störningar. Så ur det perspektivet verkar det som att samhällen måste gå igenom cykler av delkollaps och återuppbyggnad. Flyktingkrisen kan mycket väl vara den "lilla" extra störning som initierar en kollaps den här gången.

    SvaraRadera
  6. Nej nu raserar du hela min världsbild från ekonomiutbildningen Corny.

    Ceteris Paribus

    SvaraRadera
  7. Innan krisen så galopperade nybyggnationen på grund av generösa statliga bidragssystem. Nya hus byggdes där det fanns gott om lediga lägenheter.
    Kalkyler när objekten bytte ägare handlade mest om framtida prisutveckling inte om löpande vinster.
    Inflationen gödde den som vågade och det var flera!
    När sen bubblan sprack och de löpande intäkterna inte betalade räntan så var det fler som ville/tvingades sälja än som ville köpa.
    Bankerna "tvingades" ta över panterna i form av fastigheter . Fastigheter som senare såldes med god förtjänst.
    Främst var det företag som gick i putten!

    SvaraRadera
  8. Sensmoralen är rätt klar. Använder man hävstång för att finansiera sin tillvaro klaras inte större förändringar. Är man däremot skuldfri finns möjligheten att snabbt skära kostnader. Vill man maximera nyttan måste den politiska dimensionen tas med i beräkningarna och där gäller att "gömma sig i medelklassen" och göra som de flesta andra. Blir medelsvenssons lidande för stort kringgås marknadskrafterna via lättnader från politiskt håll.

    SvaraRadera
    Svar
    1. "There's safety in numbers" - Gnu Insurance

      Radera
  9. Det är ett intressant perspektiv på risk som du har här. Absolut, dessa risker korrelerar ganska kraftigt, och då behöver man såklart ha en rejäl buffert. Jag har kört med 12-18 månadsutgifter kontant som reserv, men jag inser att det är väldigt överdrivet och kommer minska min likvida buffert nu, eftersom jag är obelånad.

    Som tjänsteman på större företag med lång tjänst kan man ofta räkna med 6-12 månaders ersättning vid uppsägning, och efter detta en a-kassa på 80% av lönen (med inkomstförsäkring) under några månader. Först därefter behöver man ta av sina kontanta reserver. Och helt ärligt bör man kunna hitta ett nytt jobb inom två år i de allra flesta fall...

    En annan sak man kan räkna med är att vid en total kris och fallande bostadspriser, så är nog politikerna mycket försiktiga med åtgärder som kan anses förvärra krisen -- det vill säga antingen försvinner amorteringskravet, eller så får ränteavdragen vara kvar. Notera att man nästan helt säkert kommer att kunna slippa amortera vid livskrishändelser (dödsfall, sjukdom, kanske även arbetslöshet)...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Har man kaosscenarion med i kalkylerna för större företag? Jobbar själv på ett mindre tjänstemannaföretag (inhouse-konsult) och vi har en medveten strategi kring vilka uppdrag vi tar så att vi vid kris skulle klara oss på endast uppdrag som är på lång sikt. Jag räknar kallt med att vi inte behöver släppa en enda vid ekonomisk härdsmälta.

      Radera
  10. Hur räknas ersättning ut från försäkringsbolagen vid en totalskada på en villa - t ex brand?

    Kan ju börja brinna ofta menar jag om värdena på bostäderna börjar sjunka.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fast som försäkringsbolag kan man ju spruta ur sig nya försäkringsvillkor fortare än tåget.

      Radera
    2. En brand är alltid en kostnad för kunden även fast man är försäkrad. Självrisk + åldersavdrag kan bli rätt mycket pengar.

      Försäkringen ersätter aldrig marknadsvärdet vid en försäljning utan man försäkrar återuppbyggnadskostnaden. På landsbygden kan det då vara så att ett hus brinner upp som kostar 2 milj att återuppföra men man kan köpa grannfastigheten som är till salu och dessutom är större och finare för 1 milj. Då erbjuder ofta försäkringsbolaget kunden att köpa ett nytt boende och kanske sockrar lite med en badrumsrenovering. Win-win för båda om kunden vill.

      I storstad är det ofta tvärtom, huset köps för 6 milj och återuppbyggnad kostar 2 milj, i dessa fall återuppbyggs huset minus åldersavdrag och självrisk. Försäkringsbolaget betalar merkostnader för tillfälligt boende under tiden.

      Hur man ska kunna nyttja någon av dessa situationer i det fall priserna rasar har jag svårt att se. Lånen sitter du ju med oavsett, de blir inte större eller mindre bara för att huset brinner upp. Läskigt att vara oförsäkrad dock, då är du rökt på riktigt.

      Radera
    3. @Ben Dover

      Kan försäkringsbolag verkligen göra det? Det borde väl bara vara i samband med ny försäkringsperiod som de kan ändra vilkor med tanke på att gällande försäkringsperiod är redan gällande avtal.

      Radera
    4. Ja, försäkringsbolag kan ändra villkor hur ofta som helst. Dom är dock skyldiga att informera dig och låta dig avsluta avtalet i förtid utan frågor.

      Radera
    5. Källa på det? Tittade i t.ex. Försäkringsavtalslagen och där stod de att de bara kunde göra detta i samband med att ny premie skall betalas (vilket ofta bara är en gång per år).

      Radera
  11. Jag tror inte man ska räkna med att politikerna inför lättnader för folket i en krissituation.

    Vi har sett samma saker i flera länder nu i EU, och varje gång är det folket som får bära bördan för politikernas vidlyftiga politik. Alla försök att hjälpa folket har straffats hårt av EUs trojka.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror man kan räkna med "mer av samma" i krissituationer. I Sveriges socialdemokratiskt grundlagda välfärdsstat så tror jag att det vid en kris innebär att man fortsätter ta pengar från alla och ge dem till den nedre halvan av inkomststegen, typ.

      Radera
    2. Det har redan aviserats att sveriges kommuner och landsting kommer behöva höja skatten med 3-5% de närmaste åren, till stor del för att bekosta invandringen.

      Pensionsåldern kommer också höjas, även om det för tillfället skjuts på framtiden.

      Kort sagt, när skiten träffar fläkten kommer det finnas mycket små möjligheter att höja skatterna mer, för en majoritet av folket kommer redan befinna sig på "nedre halvan".

      Radera
    3. Effektiv krishantering förutsätter snabba effektiva beslut.

      Men nu cirkulerar det nya uppgifter om att Migrationsverket kommer att fortsätta ge permanenta
      uppehållstillstånd till flyktingar i minst ett år – trots att regeringen och alliansen gjort
      upp om tillfälliga uppehållstillstånd.

      Anledningen ska vara att det först ska till en utredning och sen remisstid på det.

      Lagstiftning kommer tidigast finnas på plats i december 2016!

      Radera
    4. Tillfälliga uppehållstillstånd dröjer:

      http://www.aftonbladet.se/nyheter/samhalle/article21651272.ab

      Radera
    5. Den nedre halvan är ett relativt begrepp och inte ett absolut, så jag är rätt säker på att den nedre halvan kommer att fortsätta utgöra exakt 50% av befolkningen.

      Radera
  12. Väl skrivet för övrigt angående att katastrofer ofta beror på samverkande faktorer. Detta är nog en lärdom som kan dras från allt ifrån medicin till kemisk industri. Betydligt vettigare approach än att, som verkar blivit på modet hos en del, vänta på s k "svarta svanar".

    SvaraRadera
  13. När realisterna kallas för dysterkvist vet man att motargumenten faller till föga?

    SvaraRadera
  14. Just nu har vi inga faktorer som samverkar men flera om inte alla motverkar. Så motsatsen råder och vi bör befinna oss i en idyllisk situation i minst tre år till.

    SvaraRadera
  15. Se möjligheterna istället, den som klarar krisen kommer starkare ur den.

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...