2015-10-06 07:43

Konjunkturinstitutet varnar för bostadspriskrasch

Public Service/SVT meddelar nu att Konjunkturinstitutet (KI) varnar för en bostadspriskrasch, vilket kan bli en nedåtgående spiral som sänker hela Sveriges ekonomi.

Myndigheten anser inte längre att bostadsprisuppgången är hållbar och fundamentalt motiverad.

KI:s Mats Dillén säger:
"Om man inte försöker bromsa den här utvecklingen finns risken för att det blir ett abrupt prisfall längre fram, en krasch helt enkelt."
Nu räcker det nog inte med att försöka bromsa. Man måste lyckas också. Och sedan hålla bostadspriserna stilla i 15 - 20 år, så verkligheten hinner ikapp.

Konjunkturinstitutet sägs ha släppt en rapport om detta, men i skrivande stund hittar jag den inte på myndighetens hemsida. SVT:
"Det senaste året har priserna gått upp med över 15 procent. Nu går uppgången inte längre att förklara med ökade inkomster, låga räntor och skattelättnader, skriver Konjunkturinstitutet i sin rapport."
Inte ens låga räntor kan tydligen bortförklara det hela. Det var värst. Tydligen trodde KI att de låga räntorna kunde fortsätta att sänkas för evigt, eftersom de inte anser att räntorna är en del av obligationsbubblan.

SVT:s Jan Nylander repeterar det som skrivits här på bloggen i en analys av KI:s uttalande. Inget nytt alls för bloggens läsare, men SVT når ut till några fler. Samtidigt en bra kortfattad sammanfattning av konsekvenserna av när bostadspriserna kraschar endast 20%. Exempelvis 10%-ig arbetslöshet och att hela den svenska ekonomiska återhämtningen från den akuta finanskrisen 2008 utplånas. Så mycket för Pippi Långstrump-ekonomin. Nu vet bloggens läsare redan att hela Pippi Långstrumpekonomin och den ekonomiska återhämtningen byggde på att hushållen skuldsatte sig upp över öronen i skuldbubblan för att tävla om vem som kunde betala mest för en redan existerande bostad, men det är ju positivt att även SVT och KI nu säger detta.
Här upptäckte Konjunkturinstitutet att uppgången är ohållbar. OBS: Logaritmisk skala. Fråga mamma vad det betyder.

30 kommentarer:

  1. Plötsligt händer det... bubbla!

    SvaraRadera
  2. SVT utgår ifrån denna rapport:
    Konjunkturläget Augusti 2015

    "Den stigande exporttillväxten innebär att industriproduktionen
    återhämtar sig (se diagram 8). Samtidigt mattas uppgången i
    byggproduktionen av när bostadsinvesteringarna inte ökar lika
    snabbt som tidigare. Trots de senaste årens kraftiga uppgång i
    bostadsbyggandet råder det brist på bostäder. Tillsammans med
    låga räntor har detta lett till att bostadspriserna har rusat i höjden,
    liksom hushållens skuldsättning. Uppgången i bostadspriserna
    kan i huvudsak förklaras av fundamentala faktorer som
    inkomster, räntor och skatter. Men det senaste årets kraftiga
    prisuppgång går knappast att förklara med dessa faktorer, och
    det finns nu en betydande risk att priserna är på en ohållbar nivå.
    Ett abrupt prisfall skulle verka återhållande på hushållens konsumtion
    när skuldsättningen måste dras ner. Återhämtningen i
    Sverige riskerar då att komma av sig."

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så de menar att det är bara ett års bubbla som vuxit fram.

      Radera
  3. Om man antar att man nyligen sålt en övervärderad lägenhet på Södermalm, med mycket god vinst, och flyttat till hyrt boende. Var stoppar man pengarna i nuläget egentligen? Räntan på sparkontot bara sjunker och sjunker, just nu är det nog skattmasen som erbjuder bäst ränta (med fria uttag).

    SvaraRadera
    Svar
    1. På hur lång sikt? Om över 10 år så är det ju ändå aktieindex som är bäst antagligen.

      Radera
    2. Det finns strukturerade produkter som erbjuder god avkastning och i princip garanterat pengarna tillbaka (om inte världsekonomin kraschar). Nackdel är att minsta investering ofta är 100000 och pengarna är bundna i 5 år. Det finns dock en andrahandsmarknad där man kan sälja i förtid men då oftast till förlust.

      Radera
    3. begagnade samlarprylar i god kvalitet som fått sitt värsta värdefall såsom Märklinlok, Leicaobjektiv eller Sjuanstolar håller sitt pris förvånansvärt väl, tom en liten ökning med tiden, kanske inte så bra inför kärnvapenvintern eller Mad max scenariot dock, då bör ammunition eller förbandsartiklar eller yxor vara bättre.

      Radera
  4. Vem som har rätt kommer framtiden utvisa, kan dock sådana här uttalande har kommit i strid ström senaste 20 åren utan varken krasch eller åtgärd.
    Om vi vänder på resonemanget, vilken prisuppgång är rimlig och framför allt varför är den rimlig (fundamenta, fakta)?

    (jag försvara inte dagens prisnivåer, bara ute efter att experter uttalar sig vitt och brett men med en känsla av de inte vet vad de pratar om, flockbeteende?)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Rimlig prisuppgång följer i princip inflationen, och det är givetvis så det har sett ut historiskt.
      För 20 år sedan var marknaden nykraschad så just då pratade man nog mest om den kraschen, inte den kommande.

      Radera
    2. Varför är det rimligt att följa inflationen?
      Det handlar inte direkt om bilar som kan producera mer eller mindre av beroende på efterfrågan.

      Radera
    3. Om det följer inflationen så betyder det att tillgång och efterfrågan är balanserad. Vilket den inte är.

      Radera
    4. Över tid är den nog det. Sjunker efterfrågan (pga t.ex. högre arbetslöshet, högre räntor eller något annat) kommer priserna justeras. Priserna rusade under 80-talet med, så även då rusade efterfrågan mer än tillgången, men det justerades våldsamt nedåt i en krasch.

      Radera
    5. 1986 - 1995: http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Ekonomi/Hushallens-ekonomi/Bostadspriser/?from16121=1986&to16121=1995&columns16121=,1,2,3,

      Radera
    6. I över 2000 år har det hitintills varit guld som räddat tillgångarna, kanske den tiden är över nu, vi får se.

      Radera
  5. Nu har det tjatats om denna kommande bostadskrash i nästan 20 år. Det börjar påminna om inskriptionen på hypokondrikerns gravsten: "Jag sade ju att jag var sjuk!"

    SvaraRadera
    Svar
    1. Har det? För 20 år sedan var ju bostadsmarknaden nykraschad. Du har glömt 90-talet? :)

      Radera
    2. Undervisningen i historia brukarstarta med stenåldern och gå framåt. Ibland hinner läraren inte med de senare decennierna. Många minns därmed inte mer än de senaste åren och dit läraren kom.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    3. Konstigt att KI skulle bry sig om absolutprisnivån på bostäder. Är väl snarare så att de borde bry sig om hushållens skuldsättning, bristande utbud, icke-fungerande marknad, tröga flyttkedjor, inlåsningseffekter, etc. Men inte själva prisnivån. Ska statliga myndigheter uttala sig om vad som är rätt pris?

      Radera
    4. Oskar: Om priset är direkt bundet till skuldsättningen så är det ju en tydlig hotbild mot systemstabiliteten.

      Radera
    5. SHS -> NÄSTAN! Ordet "nästan" betyder inte "exakt".

      Radera
  6. Problemet ligger väl att penningpolitiken styr på inflationen mätt med konsumentpriser är opåverkade av bubblor och obalanser. Regleringar, otillräcklig tillsyn, otillräcklig statistik gör att obalanser byggs upp under lång tid. T.ex. om tillgångspriserna stiger i värde leder det till att möjligheten att låna ökar, vilket ytterligare kan driva upp tillgångspriserna. Om tillgångspriserna stiger p.g.a. överoptimism om att utvecklingen kommer att fortsätta så kan detta bidra till att stora obalanser hinner byggas upp innan en korrigering inträffar.
    Vågar politiker acceptera en svagare efterfrågan? Nej, annars hade man agerat.

    SvaraRadera
  7. I USA ansågs krediter för bostäder(inkl överhypotek) och annan konsumtion ha stått för nästan hälften av BNP-tillväxten fram till 2007.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Är politikerna värre än bankerna?
      Vem ska hålla i sedelpressen?
      Hur kan du vara för att privatbanker ska vara den som trycker våra pengar vi ser att dom inte kan hantera sedelpressen, kreditgivningen är den digitala sedelpressen.

      Det finns många PSYKOPATER I BANKER.
      Då ger dom krediter till fallfärdiga hus psykopaten får bonus och sticker sen när alt rasar.

      Den seriösa lösningen är att riksbanken tillverkar lika mycket pengar som inflationen förstörde och ger pengarna till staten.
      Varken banker eller politiker kan fuska.

      Dagens modell kan inte fungera i längden för alla pengar skapas nu som en skuld till banken och det leder till en skuldkris, vi måste ta nya lån för att betala räntan och amortera på dom gamla lånen.
      Förut så tillverkade riksbanken papperspengar och förde ut i ekonomin det var skuldfria pengar, nu minskar sedlarna och då skapas bara skulder när pengar skapas.
      Den som är duktig kan räkna ut dagen då värden går under.

      Radera
    2. Bankerna är naturligvis inte intresserade av amorteringar då varje krona som amorteras minskar på deras ränteinkomster. Det är räntorna banken lever på och av den anledningen vill man inte att låntagarna amortera.

      Radera
    3. wikstrom
      Det har du rätt i.
      Det bankerna gör är totalt omöjligt det leder till en katastrof, pengar skapas bara nu med kreditgivningen, vi kan inte betala av skulderna för då försvinner alla pengarna ur ekonomin.
      Riksbanken säger det.
      http://www.riksbank.se/sv/Press-och-publicerat/Webb-tv/Vad-ar-pengar
      Vi kan inte minska vår skuldsättning det är totalt omöjligt för då försvinner pengarna som cirkulerar i ekonomin.

      1904 då tillverkade riksbanken alla pengarna som fans, det var inte en skuldsedel för staten fick vinsten på sedelutgivningen.
      http://www.riksbank.se/sv/Riksbanken/Historia/Viktiga-artal/1900-talet/
      ”1904 Riksbanken får ensamrätt att ge ut sedlar (beslutet fattades
      1897). Först i och med detta beslut kunde Riksbanken få en
      penningpolitisk betydelse i modern mening, eftersom monopol på
      sedelutgivningsrätten är en förutsättning för kontroll av de
      penningpolitiska medlen"


      Sen några år tillbaka så minskar sedlarna och då tillverkar inte riksbanken pengar den monetära basen tas bort.

      Vi har gått från statligt utgivna pengar (riksbanken tryckte pengarna) till bara pengar som privatbanker skapar.

      Det går inte att bara skapa pengar med kreditgivningen för då ökar våra skulder när vi lånar och vi kan aldrig betala av lånen.
      Vi har sen ett inflationsmål på 2% och då måste man skapa minst lika mycket pengar som inflationen förstörde, vi måste låna för att skapa pengar, skulderna måste öka för att vi ska kunna ersätta dom pengarna som inflationen förstörde.

      Dagens modell är döden för mänskligheten modellen kan inte fungera det är totalt omöjligt.
      Inflationen förstör pengarna vi nu äger och dom nya pengarna som hamnar i ekonomin är bara en skuld till banken, vi kan inte betala av skulderna för då finns det inga pengar i ekonomin.


      Radera
    4. Med 30-40 års mellanrum behövs en "reset" av skuldbaserade valutor. Omstart. "When the game is over, the king and the pawn are returned to the same box". Oftast har det varit något krig som orsakat "reset". Det är inte så farligt.

      Radera
    5. Erut
      Om det blir ett ww3 då är du och alla andra döda.
      Vi får inte ha en ekonomisk modell som kräver "reset" skuldavskrivning.
      Antingen skapar vi en del pengar som inte är skuld eller så dör vi på sikt.
      Min lösning fungerar riksbanken skapar lika mycket pengar som inflationen förstörde och ger sen staten pengarna, då skapas inte ett skuldberg som förstör ekonomin.
      Staten får en del pengar som vi slipper att betala in med skatten.

      Varför fortsätta med en modell som inte fungerar?
      Vänster höger spelar ingen roll ekonomin dör garanterat om bankerna skapar alla pengar som en skuld till banken (kreditgivningen)

      Riksbanken säger att pengar skapas när vi lånar och försvinner när vi betalar skulden, kan inte folk förstå det nu när riksbanken säger det?
      http://www.riksbank.se/sv/Press-och-publicerat/Webb-tv/Vad-ar-pengar
      Våra skulder på bostäder är ungefär lika stora som våra tillgångar M3 betalar vi våra skulder till banken så finns det inga pengar i ekonomin.

      Radera
  8. Problemet är exakt samma som för migrationsdebatten. Inget kommer hända, inget kommer göras och när väl skiten träffar fläkten så klarar man inte ens av damage control.

    Det finns massor man redan borde ha gjort, avskaffa ränteavdraget, införa regler kring amortering, avskaffa flyttskatten... Inget av detta har man gjort och inget kommer man göra heller, för skulle bubblan spricka så är man rädd för att få skulden.

    När kraschen kommer, så kommer man stå handfallna ändå. En och annat akutboende för vräkta barnfamiljer kommer man säkert hitta, men inte mer.

    SvaraRadera
  9. Hur hänger bopriserna ihop med penningmängden? Jag har inte analyserat det men om vi har låg inflation/prisfall pga digitalisering och delningsekononin, det är gratis att låna och penningmängden skenar - är det då inte rimligt att tillgångspriser också skenar?

    SvaraRadera
  10. I tubnelbanan på väg till jobbet i morse satt jag brevid ett par i 30-års åldern som pratade om bostadsbubblan. De diskuterade lite om hur mycket det kan gå ner och så vidare.
    Känns verkligen som att det krävs att tunga instanser som KI ska ta ordet bubbla i sin mun för att folk alla fatta. Så länge ingen säger något är det som att det inte finns. Hoppas att folk vaknar i tid.

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...