2015-10-13 09:58

Fortsatt obefintlig KPI-inflation

SCB har rapporterat nya siffror för den beryktade KPI-inflationen, som biter sig fast kring nollstrecket. Man rapporterar nu om +0.07% i prisökningar i konsumentkorgen, som KPI-Svensson förväntas konsumera, mot tidigare -0.17%.

Den största förändringen är att kläder och skor ökat med 6.8% i pris på ett år. I övrigt anges kostnadsförändringar inom +/- 1.0% för de olika posterna. 

Jag gissar utan att kontrollera att bidragande till kostnadsökningen för kläder och skor är en svagare svensk krona, där i princip allt vi klär oss i är importerat. Förvisso är importpriset blott en liten bråkdel av kostnaden i butik, där det mesta läggs på i grossist, distributörs- och framför allt butiksled. Ett par byxor för 400:- kronor kanske kostade 50:- i import, så försvagad krona kan inte förklara prisökningen i sin helhet.

Den underliggande inflationen, som rensas för Riksbankens räntesänkningars prissänkande effekt, KPIF, ligger nu på 1.0%. Det inom EU jämförbara harmoniserade HIKP-inflationsindexet steg 0.9% och kan i det närmaste jämföras med KPIF, då bostadsägares kostnadsbild (=räntesänkningarna) inte är med i det harmoniserade inflationsindexet.

Underliggande inflation är alltså avsevärt högre än KPI-inflationen. Då räknar inget av dessa index in prisökningar på tillgångar som bostäder i inflationen.

Sammantaget kan man på goda grunder anse att förändringar i KPI på enskilda tiondelars procentenheter är inom felmarginalen och inget att bry sig om. -0.17% eller +0.07% kvittar och förändringen kan inte betraktas som en trend, åtminstone inte än. SCB redovisar dock avrundade siffror med -0.2% och +0.1% vilket antyder en förändring på 0.3 procentenheter, när verkligheten är 0.24 procentenheter, eller 20% lägre förändring.
12-månaders KPI-inflation 2007-01 till 2015-09. Källa: SCB
Som man tydligt ser i grafen ovan har vi legat stabilt i en deflationsperiod, eller åtminstone nollinflationsperiod sedan 2012. Ett litet tick uppåt enskilda månader har hänt förr och kan knappast ses som någon trend, som Riksbanken kan använda för att motivera räntehöjningar.

Med nästa års skattehöjningar och utbudsbrist på samhällstjänster under rådande situation kan vi dock förvänta oss stigande priser, men det är alltså inte monetär inflation, utan inflation driven av en krisberoende bristsituation. Själva samhällets tjänsteinköp hittas förstås inte i KPI, men prisökningar för samhällstjänster kommer antagligen spilla över även på konsumentpriser, när man annars kan få mycket mer betalt av stat och kommun än av privatpersoner. Med eventuella prisökningar på grund av brist kommer Riksbanken också kunna höja räntan och en självförstärkande situation dras igång, där räntehöjningar får KPI-inflationen att skena då beräkningen av boendekostnader därmed ökar rejält.

31 kommentarer:

  1. Ekonomiekot påpekade att en av de främsta anledningarna till fallande inflation är att fallande oljepris. Samt att man håller på och byter index till vad som passar för tillfället...
    Bigmac-index funkar lika bra som KPI som vid valutajämförelser.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om jag minns rätt föll posten "transporter" med 0.8%. Däri bör bränsle ingå. Men som angivet ovan var alla poster mellan +/- 1.0%, med tyngdpunkt runt nollan. Undantaget kläder och skor.

      Radera
    2. Jo, men om jag förstod ekonomiekot rätt, så är oljepriset tungt viktat i dagens KPI. (Till skillnad från 2006 då priset var högt - då det öht inte ingick). Winsth (från Nordea) tyckte att vi kanske skulle göra som jänkarna och inte ha med energi i KPI. Själv håller jag mer med professorn: bestäm ett index och håll fast - oavsett vilket. Det är bättre med kontinuitet och robusthet framför siffertrixande finlir - ekonomi är ändå ingen vetenskap, men man kommer ju ganska långt med tummen och pekfingret.

      Radera
    3. Jo, visst ingår oljepriser via tex drivmedel i KPI.

      Vi kan ta posten "drivmedel" som exempel:

      Januari 2005: Index 365,41
      Januari 2006: Index 412,22
      Januari 2007: Index 381,04
      Januari 2008: Index 446,92
      Januari 2009: Index 394,16
      Januari 2010: Index 458,72

      Stora svängningar med andra ord, precis som oljepriset under motsvarande period.

      Radera
    4. Jag saknar ett svenskt "CPI for urban consumers"

      Radera
    5. Jag saknar också PPI-index för: priser erhållna resp priser betalda. Då ser man snabbt marginaltryck vilket har stor betydelse vad gäller konkurrenssituation, efterfrågan och ev. deflationstryck.

      Radera
    6. @Joakim: men det beror väl på viktningen? Det blir ju en jäkla skillnad på KPI om vi sätter korgen till 1500 liter bensin/år och 100 liter mjölk än om vi sätter korgen till 1 liter bensin, 1 liter mjölk och 1 kg tokbillig fläskfilé från en stackars dansk gris på rea på Willys (det senare är vad jag misstänker att korgen innehåller.)
      Men lyssna själv på ekonomiekot lördag.
      Vänliga hälsningar!

      Radera
    7. Jag har svårt att tänka mig att vägningstalen för transport ändrats så speciellt mycket över åren. KPI-korgs-sammansättningen är lite klurigare än så.

      Radera
    8. Något om hur USA/Fed mäter inflation och då särskilt i konsumentledet.

      http://www.safehaven.com/article/39227/hooray-huge-rent-hikes-coming-how-will-it-affect-price-inflation

      h/t Mike Shedlock

      Radera
  2. "Ett par byxor för 400:- kronor kanske kostade 50:- i import, så försvagad krona kan inte förklara prisökningen i sin helhet."

    Så länge grossister och butiker gör procentuella påslag påverkar skillnader i importpris mycket.

    SvaraRadera
  3. "Då räknar inget av dessa index in prisökningar på tillgångar som bostäder i inflationen."

    Jo, prisökningar på bostäder kommer i KPI in via räntekostnaden. Räntan räknas på en högre summa. Men så länge räntan blir lägre tar den ut ökningen som annars skulle finnas med. Utan prisökningarna hade dock minskad ränta påverkat ännu mer nedåt.

    Ingen påverkan i KPIF dock förstås.

    SvaraRadera
  4. Hur skulle en brusten bostadsbubbla påverka inflationen? Bostaden som bankomat uteblir ju naturligtvis och därmed konsumtionen men det är ju inte allt.
    Hur skulle kronan påverkas? Utländska investerare drar sina pengar från Sverige och kronan faller? Det ökar inflationen och räntorna stiger?
    Delar av folket slutar lägga sina inkomster på att konsumera bostäder och mer av annat istället?

    Eller folket får så dåligt ställt att priserna i alla led börjar falla med deflation som följd? Samtidigt med en stigande arbetslöshet?

    Eller... ?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Finns en del studier angående korrelation mellan bostadsprisstegringar och konsumtion, elasticiteter om 15% har uppmätts av Shiller, vilket alltså även gäller i nedgång, på lång sikt påverkar dock inte prisnivån konsumtionen positivt.

      Radera
    2. Kanske kan utvecklingen i Japan sedan 1990 ge en hint om vartåt det barkar för Sverige...

      Radera
    3. Viss stagflation är tänkbar...i synnerhet för de som bara har råd med det vi måste ha. Pensionärer och lägre medelklass.

      Radera
  5. Både Malmqvist och Hamilton har varit ute och skrivit klokheter på sistone - borde du inte uppmärksamma det?

    SvaraRadera
  6. Fastighetspriser ingår i KPI, dock ej br.

    SvaraRadera
  7. Di(junior-redaktionen) skriver att Ingves har skäl att jubla nu när kpi stiger till 0,4% och kronan stiger. Det verkar som att man inte fattar att kapitalet söker avkastning och därför letar efter räntehöjningar. Dollarn faller pga utebliven FED-höjning. Och nu stärks kronan tvärt emot Ingves vilja. Den valuta som först visar säkra tecken på inflations-tryck kommer att stiga kraftigt. Hoppas ni förstår varför cb hela tiden kommer att misslyckas. Likviditetsfällan är etablerad.

    SvaraRadera
  8. Cornu´s graf visar var Ingves höjde styrräntan 2011(juli) med 0,25%. Han fick oerhörd kritik av banketablissemanget som låg felpositionerade i marknaden. Det visar vem som styr.......................förväntningarna styr.

    Tänk om vi skulle sluta med statsskulder? Då skulle staten inte längre behöva skuldsäljare(dealers) och det skulle bli slut på storbankernas gratisvinster.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Statsskulder minskar eller försvinner
      http://positivemoney.org/
      (Det är inte min lösning)

      Radera
  9. Förändrade relativpriser påverkar inte inflationen (om den inte mäts fel, vilket är fallet). Ju mer folk nödgas betala för att bara bo, desto mindre efterfrågar de andra tjänster och varor. Bostadsbristen kommer att driva på deflationen. Miljoner nya invandrare varje år saknar kreditvärdighet så kreditskapandet kommer att minska. Migrationsverket och kommunens socialförvaltning lånar inte till sina utgifter, de bara tar allt mer från löntagare och företagare och sparare.

    Byggförbudet och den ökade mångmiljoninvandring, om vilket det råder bredare och starkare politisk enighet än om någonting annat i svensk modern tid, driver förstås en stigande trend i bostadspriser. Men bubblan är oberoende av det och ligger ovanpå utbud/efterfrågan. Bubblan orsakas av att räntan avskaffats och alla överskuldsatt sig.

    SvaraRadera
  10. Ingår avgifter?
    T.ex. Stockholm stad höjer nu VA-avgiften med 14 % med en höjning innan årsskiftet och en direkt efter årsskiftet (samt att skatten höjs också). Jag antar att andra kommunala avgifter också höjs vilket är en form av smygskatt. Som tidigare har nätavgiften i Stockholm höjts två ggr innevarande år.

    SvaraRadera
  11. Arbetslösheten är över NAIRU då ökar inte lönerna och inflationen försvinner, alliansens arbetslinje sänkte fackens makt.
    Riksbanken med flera har sagt att lönerna måste öka för att få upp inflationen.
    Slutade vi att försöka få upp lönerna så kan vi göra så här
    Riksbanken kunde köpa upp statsobligationer direkt av staten som öronmärks till infrastruktur.
    Arbetslösheten skulle minska kraftigt.
    Riksbanken ger staten pengar i praktiken noll räta noll amortering.
    Riksbanken har ingen kostnad en riksbank kan skapa pengar ur luft.

    Det är inte pengar som skapar inflation det är lönerna som skapar inflation.
    Dom som tror på Milton friedman
    "Inflation is always and everywhere a monetary phenomenon"
    borde nu skrika vi måste trycka pengar om han hade rätt så saknas det nu pengar.
    Riksbanken gav ekonomipriset till friedman men dom kan inte trycka pengar när hans ord säger att vi nu saknar pengar.

    SvaraRadera
  12. Det som inte är med i beräkningen är ju "kvalitetsinflationen". Borrar från JulA som inte går att borra med, kinesiska räppelmaskiner som man kan kasta direkt efter att man har passerat kassan, joggingskor som håller i 3 månader, danska grisar som inte smakar något, vattenspädd ketchup. Listan kan göras lång...
    Riktig kvalitet har ökat rejält i pris senaste åren, om det ens finns att få tag på. Prova få tag i en sån enkel sak som ett fälgkors som håller för fastrostade hjulmuttrar får ni se.

    SvaraRadera
    Svar
    1. De vanliga anekdoterna alltså. Du menar att de kassa verktygen på tex Jula/Rusta blivit ännu sämre än de var till exempel 2011, eller att skorna håller sämre än tex 2007? Jag tror det bara är en inbillning.

      Radera
    2. Ha.. inbillning ? Köpte ett par Lundhags Jakt i slutet på 90 talet, de hade jag i 10 år. Köpte ett par Crispi i November 2013 och dojjorna är helt slut. Det lossnar bitar från sulorna. Kan inte ha gått mer än 100 mil i dom.
      Det jag säger är att priset på räppel sjunker men priset på kvalitetsvaror har rusat iväg, om det ens finns att få tag i.
      Skulle vara intressant att se på prisskillnaden på en Maglite (te.x.) nu och för 10 år sedan.
      Eller en Hilti borrmaskin.
      Klart det fanns kassa saker förr också men då hade man ju råd med bättre om man ville.
      Eller så är det bara, som du säger, inbillning.
      Vilket ju skulle vara kanon för då är det ju helt enkelt så att det är jag som har blivit snålare ;-)

      Radera
  13. Dags att besikta bilen, och utan att ha exakt koll känns det som priserna stigit 5-10% överlag på ett år.

    Har en bibba liggandes med brev med div snåriga erbjudanden på döda träd, men klickade istället Dekras reklam för "jubileumskampanj" på fejan. Kampanjen verkar bestå i att man får betala ordinarie pris 420:- och jag betalade helt säkert under 400 förra året.

    Fast Ingves kanske har en tjänstebil som ingen besiktning behöver, och då har ju inte priset stigit.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Statliga Bilprovningen tar bara 360 om man förhandsbetalar via nätet. Men jag har en känsla av att det var billigare i fjol jag också, tror inte jag betalade mer än 350 då.

      Radera
    2. Jepp, Erik, såg i deras utskick att de av någon anledning måste prostituera sig.

      SBP går bort a principiella skäl, av samma skäl som jag inte sörjer DDR. Sen var SBP väldigt hånfulla och mästrande när jag importerade en bil, gör ju inte att man känner längtan tillbaks precis.

      Betalade med kort sist på Dekra, så jag kollade kontoutdraget. Betalade 395:- för ganska exakt ett år sedan.

      420/395 = 6,3% prisökning på ett år. Så vi hamnade i bollparken.

      Radera
    3. Att du byter från en billig leverantör till en dyr är inte ett uttryck för inflation. Det är bara ett tecken på att du inte är så noga med att välja det billigaste.

      Radera
  14. Grattis alla ni som har Vattenfall som leverantör. Vattenfall höjer vid årsskiftet kostnaden för elnät med 11% och har tidigare i år höjt. Undrar om de fått undantag för inflation eller belöning för att skapa inflation. Klart är att de behöver mer pengar för att betala för gamla styrelsens idiotköp nere i Europa.

    Vänliga hälsningar

    Nanotec

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...