Ett svenskt krig eller en mobilisering vid krigshot i vår närhet får kosta 40 miljarder kronor (GSEK). Detta via den sk beredskapskrediten, som Riksgäldskontoret är berättigad att låna upp i ett krisläge. Det sägs dock saknas planering för vad dessa 40 GSEK ska användas till, och det är hög tid att en sådan planering upprättas.
Kommer behöva avlösning.
I enlighet med svensk förvaltningstradition med oberoende myndigheter, som ska fungera även utan regering och riksdag, så kan Riksgäldskontoret låna upp 40 GSEK till beredskapskrediten i händelse av ett krisläge, dvs krig eller krigshot. Från en del håll höjs röster att kreditmöjligheten ska användas till att upprusta svenskt försvar redan idag, men det är alltså inte dess syfte, utan pengarna ska användas i händelse av krig eller mobilisering. Festar man upp dem på upprustning finns ingen kredit kvar när det faktiskt smäller, vilket innebär en del kostnader.

Siffran 40 GSEK har för övrigt varit den samma sedan det gamla invasionsförsvaret på 90-talet, men kritik mot att den inte räknats upp kan ifrågasättas, då dagens försvar är så anorektiskt att det eventuellt skulle vara svårt att ens göra av med 40 GSEK vid en mobilisering eller ett krig.

Dock sägs det saknas planering för vad krediten ska användas till. En sådan behöver till, så Försvarsmakten och Sveriges civila krishantering åtminstone kan få en indikation vad för möjligheter de har vid ett krigs- eller beredskapstillstånd.

En del av krediten är ganska självklart. Den ska gå till löner och övriga personalutgifter, som försäkringskostnader (alla Försvarsmaktsanställda ska förstås omfattas av en statlig livförsäkring vid krigsutbrott, då force majeur gör att försäkringar upphör gälla vid krig) och förplägnad. 

Med i runda svängar 50 000 man (inklusive hemvärn) mobiliserade blir, givet 30 000:- SEK i månaden med diverse tillägg, lönekostnaderna 2 miljarder SEK i månaden. Enbart mat för 150:- SEK om dagen går på nästan 250 MSEK i månaden och måste också ordnas fram. Till detta kommer logi, där ett anorektiskt försvars stridsvärde skulle sänkas rejält om förband måste ligga förlagda i tält i skogen under hela beredskapstiden.

Till detta bör ett antal GSEK avsättas åt förfogandelagen, dvs fysiska och personella resurser som Försvarsmakten och andra myndigheter kan kräva in från civilsamhället. Man kommer behöva förfoga över åtminstone förläggningar av personal, inklusive markhyra vid förläggning i skog, men i första hand behöver man förfoga över byggnader - likt under FN-uppdragen i ex-Jugoslavien kan övergivna (eller aktiva, om än dyrare att förfoga över) fabrikslokaler fungera för förläggning.

En tydlig svaghet med svenskt försvar är frånvaron av redundans och personalreserver. I händelse av ett beredskapsläge måste därför ett antal miljarder användas för att aktivera den vilande värnplikten och kalla in reserver för snabbutbildning, som kan rotera de 50 000 man man har mobiliserade. Här kan förstås de frivilliga försvarsorganisationerna (i den mån deras personal inte mobiliserats inom hemvärnet) fylla viktiga funktioner ur utbildningsperspektiv, liksom de officerare som i nya organisationen ska vara sk depåpersonal. I övrigt saknas utbildningsresurser, då dessa är mobiliserade. I teorin kan man förstås via värnplikt mobilisera fd personal och använda för utbildning. Oavsett handlar det om ett antal miljarder för att parallellt med mobiliseringen börja utbilda ny personal att avlösa de mobiliserade. Det bör upprättas rullor över vilka som kan behöva mobiliseras vid aktiverad värnplikt.

Ett stort problem är att all utrustning och materiel är mobiliserad. Exempelvis stridsvagnar. Beredskapsreserven måste därför omedelbart användas för att köpa in utbildningsmateriel och fordon.  Det innefattar åtminstone ett kompani av varje typ. Kompromisser kommer behöva göras, då man måste köpa från hyllan och inte kan köpa in svenska specialanpassningar. Man får t ex köpa de Leopard 2-stridsvagnar man råkar hitta och så får kompletterande utbildning hållas när personalen roteras in skarpt. Samtidigt lär vår omvärld också vara indragen i krig eller höjd beredskap, och det kan bli en huggsexa om fordon i depå eller malpåse för just utbildningsbehov eller rent av för krigsplacering.

Det behövs alltså också snabbutbildning av befäl. Det är trots allt inte bara GSS/T, GSS/K och GSS/P som behöver roteras, utan även befäl. Det kan aldrig bli fråga om att trolla fram massa akademiskt utbildade löjtnanter, kaptener och majorer, utan vi kommer få se en hel del sergeanter och sannolikt fältbefordran av befäl på meriter. Personer som är bra på hantverket istället för teorin.

Försvarsmakten behöver i förväg ha identifierat akuta brister i den sk basplattan. Det inkluderar kängor, uniformer, personlig utrustning som kroppskydd, hjälmar, radioapparater mm. Därtill måste man köpa in ammunition, inklusive granater och robotar till mer avancerade system. Försvarsmakten saknar idag bland annat lastbilar, och en stor del fordon sitter fast i de sk repköerna. Här kan förfogandelagen komma in och man får helt enkelt förfoga över civila fordon som får spraymålas gröna.

Därtill behöver en del av beredskapskrediten gå in i totalförsvaret. Myndigheter kan inte förväntas fungera inom ram i en krissituation. Beredskapshandläggare etc på kommuner, landsting, länsstyrelser och myndigheter existerar, men är på långa vägar inte tillräckligt antal vid en kris. Istället behöver man fylla på med personal från hela organisationen, vilket också gör att man behöver nyrekrytera eller köpa in bemanningstjänster - både till krisorganisationen och den ordinarie linjeorganisationen. Det räcker att titta på hur stor personal som behövdes i staben för att hantera förra årets skogsbrand i Sala, där man samlade in nyckelpersonal från hela landet för att kunna hantera en mycket lokal kris.

Det kommer behövas införskaffas en totalförsvarsbasplatta. Räddningstjänsten kommer inte räcka till vid en beredskapssituation, utan någon form av lokalt räddningsvärn kommer behöva snabbutbildas och utrustas. Det samma gäller sjukvården, där man skulle behöva snabbutbilda åtminstone ett sjukvärn i första hjälpen, samt utrusta denna.

Slutligen är det inte orimligt att svenska staten tar på sig ett försäkringsansvar för svenska folket. Eftersom ett krigstillstånd gör att inga försäkringar gäller, så bör svenska staten ta på sig försäkringsansvaret även för civila medborgare och civila anläggningar. Detta kommer bli mycket dyrt, men betänk att en civil invalidiserad vid bombning alltså inte kommer få ett öre från sitt försäkringsbolag ens för rehabilitering eller hjälpmedel pga force majeur. Eller för den delen en återuppbyggd bostad.

Väsentligt är att man behöver upphandla ramavtal för en hel del av dessa åtgärder, t ex ramavtal om inköp av ammunition. Framför allt behöver man genomföra en planering av detta. För när jordskredet satt igång är det för sent för gruskornen att rösta om saken.

Kritik kan riktas mot beredskapskreditens storlek om 40 GSEK. Eftersom det svenska totalförsvaret i princip saknar allt idag blir det mycket dyrt att akut bygga upp ett totaltförsvar som åtminstone når en skamgräns. Även om försvaret är litet idag, så är bristerna och luckorna desto större.

Skicka en kommentar Blogger

  1. 40 miljarder är lite imho, med bara ditt exemplet angående lönerna så är det ju 14 miljarder om året, mer än 25% går åt till lön, och tveksamt om det blir en högintensiv konflikt, dvs vi behöver uthållighet. 40 miljarder räcker inte till det. =(

    SvaraRadera
  2. Kan vi inte hyra in Colombianer? Blir nog billigare.

    http://www.telesurtv.net/english/news/800-Colombian-Soldiers-to-Join-Saudi-Led-Forces-in-Yemen-20151025-0034.html

    SvaraRadera
  3. Vi kan väl kräva att de som kommer hit ställer upp två år som värnpliktiga som en avbetalning på de belopp som satsas.
    Ypperligt tillfälle att skola dem i Svensk demokrati och Svensk disciplin!

    SvaraRadera
  4. 2 observationer.
    Vem tänker man sig låna av? D.v.s. vilken långivare är beredd att låna ut till ett litet land som vid invasion inte längre kan betala tillbaka?
    Händelser i närtid visar att man kan ta obegränsad kostnader utanför budget och utgiftstak så varför kan man inte göra likadant vid krigshot?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Även om vi får loss kapital i tid så kanske det inte finns någon som kan eller får sälja nödvändig materiel till oss. Och finns det något land vilket kan tänka sig avyttra försvarsmateriel samtidigt som det är ett försämrat säkerhetsläge i Europa så är det knappast leverans dagen därpå vi kan förvänta oss.

      Men med tanke på den utomordentligt goda framförhållning och planeringen inför, sovjetunionens upplösning, kriget i Georgien, Arabiska våren, ockupationen av Krimhalvön , inbördeskriget i Ukraina och nu senast den massiva flytten av människor in i Europa. Så känner jag mig helt säker på att de styrande politikerna kommer att ta rätt beslut i god..

      Radera
  5. Får försvaret 40 miljarder kommer andra myndigheter att höja sina internhyror.
    MP kommer även införa en särskild skatt för fordon med larvfötter och kanon.
    och vips så behöver man inte planera för vad man ska göra med 40 miljarder...

    SvaraRadera
  6. Vad skall svenska folket med militärt försvar till när immigrantinvasionen utplånar svenska folket utan ett skott avlossas?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Knivar är mer förekommande-menar du?

      Radera
    2. Det finns väl fortfarande en och annan same kvar?

      Radera
  7. Vi inom Sverigedemokraternas partikommitté pratar gärna om svenskt försvar, men när det kommer till Östersjöområdet motsätter vi oss alla svenska förmågehöjningar eller satsningar. Vår idé om en satsning på försvar är att alla svenskar köper varsin Ulla Billqvist-skiva och drömmer sig tillbaka till den tid då alla svenskar hade blont hår, hög panna och inte så tätt mellan ögonen. Verklig upprustning kan reta upp Ryssland och det blir inte bra när dom kommer hit och ockuperar oss. Fast det måste man vara geopolitisk expert för att förstå. Det var visserligen Zbigniew Brzezinski, men han var även av mosaisk tro. Därför, samt på grund av att USA gör kassa filmer, gillar vi Putin. Glasklart!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Svenskarna har fortfarande blont hår och blå ögon.

      Radera
    2. Min mamma har kolsvart hår men kan spåra sin släkt minst 350 år bakåt i Sverige. Själv var jag blond som barn men har idag mörkbrunt hår. Är vi inte svenskar då?

      Radera
    3. 350 år, nyanländ Kristian. Om jag förstod de de senaste rörnen angående europas genetiska sammansättning så var mörkt hår och blå ögon ganska vanligt bland den ursprungliga jägarbefolkningen medans det blonda håret kom från de bönder som invadrade från mellanöstern. Så blond och blont hår tyder på sån här rasblandning som vissa tycker är så hemskt.

      Radera
  8. Läget är väl mer eller mindre som det var efter första världskriget - Svenska regeringen bestämde att det aldrig mer skulle bli krig. Sen när kriget startade så stod vi där helt utan modern material, utrustning, samband och modernt ledarskap. Inget fanns att köpa på utlandsmarknaden, så Sverige utvecklade egna lösningar så gott de kunde. Inklusive gengasdrift. Eftersom vi var så sena att mobilisera så var neutralitet det enda alternativet under kriget. Men, satsningar på flyget gjorde att vi hade ett väldigt kraftfullt flygvapen på 60-talet, ca 15 år efter krigsslutet. Bra där, Sverige, Bra där ! Det finns således inte en rimlig chans att en regering kommer att rusta upp det obefintliga försvaret i tid. Det händer bara inte efterom argumentet är att upprustning skapar instabilitet. Samtidigt är Ryssland och övar och prövar sin arme, sin flotta och sitt flygvapen i olika krigshärdar, lite som Nazisttyskland gjorde i spanien under inbördeskriget i början på 30-talet. Men, det är inte hela världen, Sverige får stå utanför igen och se tex Polen och Finland och andra länder brinna medan vi pratar om fred och rättigheter och vikten av att stå upp mot förtryck.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ryssland prövar sin arme....... En bråkdel av hur USA prövar sin. Och nog kommer Sverige att brinna en dag. Enligt Löfven har det redan börjat.

      Radera
    2. En skillnad är att vi då hade en stor men dåligt utrustad och tränad försvarsmakt som till stor del klarade av att svälja de tillförda nya resurserna (11,5% av BNP 1940). Idag är organisationen så liten att det är omöjligt att växa annat än mycket långsamt även om vi satsar mångdubbelt mer med pengar.

      Radera
  9. Ge inte våra politiker idéer nu, dom kanske lånar upp hela beloppet och skickar direkt till migrationsverket.
    Dom kan lätt få det till att det är en "kris" och använda pengarna för "personal" på det sättet.

    SvaraRadera
  10. Siffran 40GSEK skall väll läsas som "utan ytterligare bemyndigande", dvs den skall inte förväntas räcka t ex året ut

    SvaraRadera
  11. Att låna 40 miljarder är bara dårskap.
    Pengarna finns inte vi kan inte låna pengar som inte finns, så här dåraktig är vår värld, riksgälden går till banker och lånar men bankerna har inte pengarna bankerna ställer ut en statsobligation och trycker upp pengarna ur luft med tillstånd från riksbanken.

    I krig ska bara riksbanken tillverka pengar och sen ge staten pengarna, det spelar ingen roll om banker eller riksbanken tillverkar pengarna ur luft eventuell inflation blir lika stor.

    Så här tillverkas pengar
    http://www.riksbank.se/sv/Press-och-publicerat/Webb-tv/Vad-ar-pengar
    kan aldrig folk fatta något fast riksbanken nu säger hur det går till?

    Att låna utomlands är ännu värre för då har en bank i ett anat land skapat pengarna ur luft, vi är då skyldiga att betala tillbaka luften med hårt arbete i framtiden.

    Elektronisk krigföring kan göra att digitala pengar inte kan användas.
    En lösning är att riksbanken trycker upp papperspengar till ett värde av 40 miljarder och lägger i valv på olika platser.
    Beredskapspengar
    http://www.svd.se/hemlig-krigskassa-dolde-55-miljarder

    Vår ekonomi behöver en stimulans och riksbanken kunde tillverka lite digitala pengar och köpa upp guld och lägga i valv, eventuellt som små guldmynt, kostnaden är noll, digitala pengar kostar inget att tillverka.
    Ekonomin får några miljarder och riksbanken får en större guldreserv, gud kan man byta mot vapen.


    Riksbanken kan redan har en beredskapsplan det skulle i så fall vara hemligt så vi kan inte veta om det finns eller inte finns en beredskapsplan.

    SvaraRadera
  12. 40 GSEK, det är mindre än den årliga avgiften på 41,5 GSEK för det dåraktiga EU-medlemskapet. Sverige sitter med Svarte Petter på hand, bland annat i fråga om flyktingströmmarna, hästköttsskandalen och nettoavgiften per capita i EU.

    Det är bara svenska EU-apparatjkar och politiker som har personlig nytta av EU-medlemskapet. För Sveriges bästa, avsäg EU-medlemskapet! Satsa dessa pengar på Sveriges försvar.

    Sveriges krisberedskap är uppenbarligen bedrövligt dålig. Först efter fyra dagar bekämpades elden i Västmanland med flyg från Frankrike.

    Något som definitivt är bedrövligt dåligt är frånvaron av svenska journalister som ställde krisberedskapsfrågor till t.ex. Fredrik Reinfeldt och andra nyliberala marknadslösningspolitiker.

    SvaraRadera

 
Top