2015-10-30 07:48

Bioenergi vs kossa

Om man eldar upp havre som biobränsle är det positivt och kallas förnyelsebar energi och kretslopp, trots att hela havrens kolväteinnehåll blir CO2. Om man låter en ko äta upp samma havre, vilket ger lägre CO2-utsläpp, och binder en del av kolet i gödsel och jordförbättring, samt ger kött och mjölk, kallas det klimatpåverkande CO2.
Ett fält av kretsloppsbiomassa. 
All biomassa dör förr eller senare, vissnar, ruttnar, förmultnar och bildar CO2 och metan under processen. Naturen har dock uppfunnit maskiner som gör detta snabbare och effektivare, samt omvandlar delar av denna biomassa till kött och mjölk. De maskinerna kallas kor. De drivs till 100% på biobränsle och är en slags robotar som kan skörda detta biobränsle själva. Dock förbränner de inte samtlig biomassa de förbrukar, utan en del av biomassans kol binds i något som kallas gödsel, vilket används till jordförbättring och för att t ex motverka ökenutbredning. En del biomassa binds i kon som kött eller mjölk.

Det CO2 kon släpper ut (och även de små mängderna marknära metan, som snabbt bryts ner till CO2) tas med hjälp av fotosyntesen upp av växter och bli ny biomassa. Som kon äter upp. Detta kallas för kretslopp.

När en ko förbränner biomassa och släpper ut förnyelsebar kretslopp-CO2 kallas kon för en klimatbov och måste förbjudas.

Om vi däremot tar biomassan, t ex havre (eller en buske - kor äter även buskar), och eldar upp denna i en värmepanna eller ett kraftvärmeverk  (ja, det sker med havre), där hela biomassan blir CO2 och inget binds i gödsel, då kallas det för förnyelsebar energi och sägs reducera CO2-utsläppen och rädda jorden från klimatförändringar.

Verkligheten är att det spelar ingen roll vad man gör med biomassan - eldar upp den i ett kraftverk eller låter den passera en komage - CO2-utsläppen blir lika stora oavsett och är förnyelsebar kretslopps-CO2 och sägs inte ha någon klimatpåverkan då det tillhör kretsloppet.

Av någon anledning väljer dock "miljörörelsen" att hävda att det inte handlar om kretslopps-CO2 om man låter biomassan passera en komage istället för ett kraftverk.

För övrigt finns det 7.3 miljarder människor, som med sina ineffektiva matsmältningssystem släpper ut massiva mängder metan och enorma mängder CO2 när de stoppar i sig biomassa (prova att äta lite löksoppa eller ärtsoppa, så ska du få se på metanutsläpp som får en ko att skämmas). Med samma logik som för kor så bör vi alltså sluta med människor, eftersom människor släpper ut CO2 och metan  på enorma nivåer. Finns ju dessutom sex gånger så många människor som kor.

Eller så lär vi oss att kretslopps-CO2 är kretslopps-CO2 oavsett om man eldar upp det eller äter upp det. Och att metan snabbt bryts ner till CO2. Faktum är att om man inte låter en ko äta upp gräset, så vissnar gräset och bryts ner till ... CO2 och metan ändå. Men man får ingen mat.

Det stora motståndet mot kor kan antagligen spåras till att partsinlagan veganer har ett finger med i spelet. Men de som pratar om att vi ska sluta med köttuppfödning och mjölk får gärna förklara vart allt undermåligt spannmål, som inte fungerar för människobruk, ska ta vägen. Ska vi elda upp det i den där värmepannan kanske? Och vad ska vi odla på de marker som bara duger till bete? Och i ett hållbart jordbruks växtföljd hör vall (="hö") hemma för att låta jorden återhämta sig. Om vi låter vallen ruttna blir resultatet exakt samma som om en ko äter upp den, eller om vi för den delen eldar upp den.

Att så många saknar analytisk förmåga är förstås inget nytt. Men det är sorgligt när man samtidigt utmålas som "experter", när man i själva verket bara är okunniga lobbyister.

112 kommentarer:

  1. Om man lägger all mark i träda och förhindrar växtlighet så slipper vi denna CO2.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej. Djupt okunnig analys. Förhindrar vi växtlighet kommer CO2-halterna i atmosfären att skena, eftersom ingen CO2 då tas upp av växter, medan förmultning och nedbrytning i jorden fortsätter släppa ifrån sig CO2.

      Radera
    2. Om man lägger all mark i träda och förhindrar växtlighet så kommer mänskligheten att dö ut (förutom den där skumma stammen i Thailand som bor på båtar) och det skulle mycket riktigt reducera Co2-utsläppen dramatiskt.

      Radera
    3. Man börde förresten förbjuda komposter av samma anledning som man inte gillar kött, kom jag på. Då skulle de där näbbstövlade trädkramarna få ett och annat att tänka på.

      Radera
    4. Inte allt behöver bli livsfarlig CO2. En del växtrester kan med tiden bli tjocka torvmossar som efter ytterligare tid kan omformas till brunkol som efter ytterligare tid och geologisk omformtion kan bli till kol och t.o.m. olja. Så om vi verkligen vill rädda våra barns klimat om hundra miljoner år bör vi naturligtvis gräva ner korna efter att de ätit gräs.

      Radera
    5. när vi börjar attackera biologiska organismer för att motverka effekterna av våran fossila förbränning så har vi nog börjat gå rejält baklänges i klimatpolitiken.

      Radera
    6. Föreslår att man gör en ko-deponi av gruvan i Kiruna när den tagit slut. Några kilometer under marken är korna oskadliggjorda på ett säkert sätt för lång tid framöver.

      Radera
    7. Annars kan vi ju skita i att gräva upp en massa CO2 som varit ute ur kretsloppet i miljontals år. aka petroleumprodukter.

      Radera
    8. Problemet är att CO2 behövs i naturen, och att vi snarare skulle dra nytta av ännu mer.

      Och fokuset på CO2 tar mängder av tid och kraft från de verkliga miljöproblemen, och inspirerar till vansinniga verksamheter som att omvandla alldeles utmärkt mat till biobränsle och andra dumheter.

      Radera
    9. Problemet är just människan. Vi klarar oss inte utan jorden men jorden klarar sig utmärkt utan oss.

      Radera
    10. Visst tar växterna upp koldioxid under dagen och avger syre men under natten tar de upp syre och avger koldioxid. Fotosyntesen bör väl alla ha lärt sig?

      Radera
  2. Ko-hatet kommer ju såklart ur ett vattenperspektiv och inte ur CO2... En ko använder kopiösa mängder vatten. Vi måste ju ha vattnet själva så vi kan hålla gräsmattan grön mitt i sommaren! Var ska man annars stå och grilla sin tofu liksom?!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, men där kan man tänka sig att en del do-gooders och filantroper fått en del om bakfoten.

      Stora delar av världen, inklusive en del rejäla befolkningscentra, har ju ont om vatten. Australien, Kalifornien, yada yada. Vatten är en begränsande resurs. Det ser man en film om på UR och blir vegomulle.

      Fast just här i Sverige har vi ju mer vatten än vi kan göra av med, 1100 sjöar eller nåt sånt och väldigt lite befolkning.

      Radera
    2. Du vet att kon släpper ur sig vattnet igen, annars skulle det bli en väldigt stor ko. Dessutom är det mjölkkor du tänker på, köttdjur gör inte av med lika mycket vatten.

      Radera
    3. Här är en matnyttig text från självaste naturksyddsföreningen som tar upp detta. Skynda att ta en kopia på det innan de kommer på att den sluppit igenom självcensuren. http://blogg.naturskyddsforeningen.se/blog/2012/08/20/vi-anvander-vara-kor-for-att-hela-var-jord/

      Radera
    4. @Ben Du kommer nog närmare om du lägger på ett par nollor på antalet sjöar. ;) Ca 9% av Sveriges yta täcks av sjöar.

      Radera
  3. Nå, det finns väl problem med köttdjursuppfödning. T ex antibiotikan eller sojabönor som skeppas halva jorden runt. Alla kossor är inte uppfödda på gräs allena.

    Men det resonemanget som du för fram ovan verkar ju helt verklighetsfrånvänt.

    Däremot så har vi och har väl länge haft en massa värmekraftverk som tar hand om en massa skit som man av nån anledning inte pallar lägga på hög. Sopor, "grot" från avverkning, medicinskt avfall, självdöda djur och till och med spannmål. Många kommunalt ägda. Kommunalt ägda fastigheter med kommunalt producerad fjärrvärme blir en stabil kassako för kommunerna. Det har vi levt länge med, så det ser vi som fullt naturligt trots att en del av soporna är gjorda av petroleum etc.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Varken antibiotika eller soja är nödvändigt för köttdjursuppfödning.
      Det är enbart en organisationsfråga...

      Radera
    2. Ännu större anledning att diskutera just precis de sakerna, som har miljöpåverkan och som inte är nödvändiga, istället för att kritisera hela köttuppfödningen generellt.

      Radera
  4. Är det skillnad i förbrukning av fossila bränslen beroende på om man brukar jorden till bara biobränsle eller vegmat för människor jämfört nej kreatursuppfödning? Hur stor?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kreatur förbrukar mindre fossila bränslen om de betar. Då drivs de till 100% på biobränsle. På varmare breddgrader året om.

      Radera
    2. I övrigt, att odla ett ton spannmål drar lika mycket fossila bränslen oavsett om det går till djurfoder eller till människoföda. Notera dock att mycket spannmål aldrig når människofödakvalitet och alltså måste bli foder.

      Radera
    3. Bra fråga. Sen borde man kolla hur veganer och vegetarianer egentligen äter. Alla veganer jag har träffat käkar åtminstone delvis typ ananasar som flugits in från Peru eller Kenya eller sånt skit. Nån som trycker en dansk fulkyckling till middag istället borde inte se helt illa ut i det perspektivet kan jag tro.

      Radera
    4. Den värsta jävla skiten måste vara såna där färska kokosnötter som man dricker ur och kastar resten. Så sagolikt luxuöst och opulent, man tänker närmast på kejsar Nero när man ser skiten.

      Och så har de mage att kränga såna på Coop som marknadsför sig med miljöprofil. Äcklad blir man.

      Radera
    5. Ingen större skillnad i logistik, maskiner, kylning etc?

      Radera
    6. Det beror väl litegrand hur man gör det. T.ex. djuruppfödning på marker som inte lämpar sig för spannmålsodling är ju inte fel. Man börse till helheten och t.ex. LCA - Livscykelanalys kan vara ett sådant verktyg för detta. T.ex. så kan faktiskt det i vissa fall t.ex. vara rimligt transportera djurprodukter från områden med sämre förhållanden än att transportera in kraftfoder och producera lokalt. När odlat är inte alltid bäst.

      Men det här är sånt som är så enerverande med köttätardebatten, antingen så är det Blodiga biffar för hela slanten eller veganism, aldrig något däremellan.

      Radera
    7. Ben Dover: klimat är en anledning att äta vegetariskt/veganskt, och vad som ger vilken klimatpåverkan är en galen djungel att reda ut. Varenda handling man gör, som att sitta här och kommenterar genererar CO2 på något sätt i någon mängd. För att det ska vara hanterbart i vardagslivet är förenklingar nödvändiga. Undvika exotiska frukter känns som en rätt rimlig förenkling dock.

      En annan aspekt som jag tror generellt är viktigare för många vegetarianer/veganer är den etiska aspekten. Ofta går de stick i stäv, eftersom dansk kyckling sannolikt är ganska klimateffektivt sätt att producera protein, men det är också en helt fruktansvärd behandling av djur. Om du i något annat sammanhang än matproduktion såg någon behandla djur på samma sätt skulle du antagligen kalla dem sinnessjuka psykopater.

      Radera
  5. Bästa inlägget hittils! Äntligen en tänkande människa!

    SvaraRadera
  6. "De drivs till 100% på biobränsle och är en slags robotar som kan skörda detta biobränsle själva."
    Detta är som jag ser det kärnan i problemet. Man har återigen ersatt människan med en robot, med förlorade arbetstillfällen som följd. Bort med de här så kallade "Korna" säger jag, och låt människor få arbeta istället.

    Skämt å sido, ser man kossor som ett miljöproblem måste väl även antiloper, hjortar, rådjur, myskoxar, noshörningar m.fl också vara miljöproblem. Fast det är klart, noshörningarna är ju snart som tur är inte ett miljöproblem längre. Sen alla dessa nedbrytningsmikrober som bryter ner allt förr eller senare..
    Det mest miljövänliga kanske vore att förvandla jorden till Mars. Där har de inga större problem med en biosfär som bryter ner organisk massa till olika gaser.
    Förstår man inte att grundproblemet består av att man hastigt TILLFÖR CO2 som varit utanför det naturliga kretsloppet?
    Sen har vi väl dessvärre arbetat rätt hårt på att minska naturens sätt att tillvarata CO2 i och med den ökande urbaniseringen och skövlandet av regnskogar (som borde frigöra mer CO2 än kretsloppet gräs-kossa-grillbuffé)..

    SvaraRadera
    Svar
    1. "Man har återigen ersatt människan med en robot, med förlorade arbetstillfällen som följd. Bort med de här så kallade "Korna" säger jag, och låt människor få arbeta istället."

      Eller hur! ~ hälften av befolkningen har potential till mjölkproduktion! Det är en fabrik jag skulle vilja jobba i det!

      Radera
    2. Hahahaha, tack Mattias för dagens gapskratt.... +5 :D

      Radera
    3. Antiloper, älgar , tigrar och andra vilda däggdjur står bara för 5 procent av biomassan för ryggradsdjur. De övriga 95 procenten står människan och hennes boskapsdjur för. Så vi dominerar totalt.

      Radera
  7. Antagligen är nyckelfrågan hur stor andel av kons mat som blir metangas och hur stor del som blir CO2. När biomassa bränns för att få energi blir nästan allt CO2. Mängden metangas från kon beror på vilka bakterier kon har i magarna. Såg för några år sedan att det går att reglera med vaccin eller om det var tillförsel av andra bakterier.

    Havre är förmodligen mycket lämpligt att odla i Sverige. När Sverige började växa från mycket fattigt hörn av Europa var det vår bränsleexport som spelade en stor roll. De bönder som gick från att odla alla sorters grödor till havre blev förmögna och kunde köpa in från andra det de avstått från att odla. Kapitalet från havrebönderna investerades i nya företag. Ja det var de sista transporterna från järnvägarna i storstäder som London vårt svenska bränsle behövdes till. En del investeringar från havrevinsterna hamnade i de moderna ångsågarna som gav en ytterligare värdetillväxt i export av plank och brädor.

    Vänliga hälsningar

    Nanotec

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, havren skulle användas just till "havremotorer"...
      Allmänt kallat -hästar.

      Oatley har pekat i sin engelska reklam att man just använder sig av svensk havre... Men det gillade inte LRF mjölk, då man ju tvingades anmäla Oatley för felaktig markandsföring..
      Det var nog egentligen en variant av positiv återkoppling. Hade mjölkbönderna insett att de inte behöver LRF utan kunde liera sig med Oatley, så måste ju LRF ta dem ur denna villfarelse...

      Radera
  8. När en ko åter gräs så idisslar den, och det sker en jäsningsprocess i kons magar. Jäsningen ger antingen rapar eller fisar. Denna process leder till högre metangasutsläpp än om gräset hade förmultnat av sig självt på åkern. Jag säger inte att vi ska luta äta kött, men det är faktiskt så att vi kan få ut mer människoföda per hektar om vi odlar "vegetarisk mat" än om kossor betar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nu kan man inte, vilket står i inlägget, bara odla mänsklig föda. Speciellt inte där kor betar.

      För övrigt, hur liten andel av biomassan från t ex vete, blir mänsklig föda och vad händer med resten av biomassan?

      Radera
    2. Ledtråd på den frågan är "strå och halm".

      Radera
    3. Rationella argument biter knappast på den här bloggen. Men givetvis har du helt rätt.

      Radera
    4. Självklart är det resursslöseri att odla soja eller liknande specifikt för att mata kossor med. Framförallt om sojan ska fraktas runt en del först. Men den största delen tillgänglig mark lämpar sig inte för odling av grödor. Den är för torr, för blöt, för kall, för brant, för stenig. Men gräs växer nästan överallt och djur kan gå där och beta. Då handlar det alltså inte om att antingen odla grönsaker till människor eller föda till kossorna.

      Men sen ska vi även komma ihåg att dagens odlingssätt av mono-grödor där jorden harvas och jorden därmed blottläggs utarmar jorden och släpper CO2 därifrån. Kombinationen kossor och gräs är däremot fenomenal. Kossornas bajs trampas ner i marken och gräset håller kvar det där. Där kossor får gå och beta år efter år ökar jordmånen och därmed mängden CO2 som binds i marken. Där mono-grödor odlas måste hela tiden gödsel tillföras. I värsta fall konstgödsel.

      Radera
    5. I en diskussion om detta problem med en kompis i samma ålder så konstaterade vi att man missar ett allvarligt problem. Att odla med "ensäde" som på medeltiden ger totalt sett usla skördar och skadeproblem.
      Den absolut mest utvecklade jordbrukstekniken hade man före kriget på 1930-talet. Innan bekämpningsmedel och oljedrift skulle förbilliga allt.
      Genom så kallade "växtföljder", där man växlade olika växtslag på ett genomtänkt sätt i fyra, femårsplaner eller ännu längre, så kunde man undvika problem som man idag hanterar med bekämpningsmedel.
      Där ingick kreatur och foderodling till korna....

      Skall man återgå till en ännu värre "ensäde" där enbart sådant som vi människor -vill - äta, så blir problemen med växtföljdssjukddomar och näringsbrist i marken ett jätteproblem.
      Som kostar!
      Och innebär lägre skördar med sämre kvalitet på produkterna...
      Plus intensiva insatsre av bekämpningsmedel...
      Så lycka till!
      Hur man än gör så är ändan bak...

      Radera
    6. Att så många saknar analytisk förmåga är förstås inget nytt. Men det är sorgligt när man samtidigt utmålas som "experter", när man i själva verket bara är okunniga lobbyister.

      Du får ställa dig i kön Cornu!

      Radera
    7. Har sett uppgifter på att utan konstgödsel kan mindre än hälften av den mänskliga populationen födas. Förmodligen räcker inte kretslopp med kor för att gödsla odlingsarealer åt hela mänskligheten. Men för en del av arealen borde det funka, och då vore det ju slöseri att inte ta till vara (äta upp) varje ko när den tagit slut.

      Radera
    8. En del av sådana åsikter är nog lobbyism. Från de företag som säljer gödsel.....
      Någon öppen diskussion finns inte.
      Det kallas antingen "eko" eller "traditionellt"...
      En sorts ställningskrig.
      Det är som vanligt varken svart eller vitt...
      Och alldles för många faktorer inblandade utan anledning.
      Vi odlar för att äta!
      Det borde vara utgångsläget...

      Radera
    9. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    10. Om det inte var meningen att man ska äta kött, varför skapade då gud kor och grisar?

      Radera
  9. Metangas bildas i kossan, min vän. Metan ger 21ggr mer växthuseffekt per ton eller molekyl om du så vill. Därför är det mindre bra att överkonsumera nötkött och mejeriprodukter.

    Nej. Jag är inte vegan, men har heller inte skygglapparna på.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Metangas bildas även i veganer.

      Radera
    2. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    3. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    4. De flesta människor producerar inte något metan alls, eftersom bara 30% har metanproducerande ärkebakterier i tarmfloran. Totalt producerar människor ca 0,1 miljoner ton metan årligen, mot kossornas 13 miljoner ton.
      Källa:
      https://au.answers.yahoo.com/question/index?qid=20110726171347AAryhTh

      Radera
    5. Som ni kanske minns från grundskolekemin så är metangas tämligen instabilt i en oxiderande miljö, alltså är det inte en gas som accumuleras i några nämnvärda koncentrationer i vår atmosfär. Beviset för detta är att vi har haft miljarder djur som under några hundra miljoner år har rapat och fisit. Trots dessa förfärliga miljöbovar är bara metankoncentrationen i atmosfären 0,00018% eller 1,8 miljondelar. (https://en.m.wikipedia.org/wiki/Atmosphere_of_Earth)

      Radera
    6. Metangas har en halveringstid på ca 7 år i atmosfären, så det hinner inte byggas upp några större koncentrationer.

      Radera
    7. Miljö/klimatmässigt så är biffkött bland det sämsta man kan äta på grund av metangasen och de stora arealer som behövs.

      Men det är så jäkla gott att jag äter det ändå...

      Radera
    8. Miljö/klimatmässigt så är biffkött bland det sämsta man kan äta på grund av metangasen och de stora arealer som behövs.

      Men det är så jäkla gott att jag äter det ändå...

      Radera
    9. Bara för att mängden metan halveras på sju år så innebär det inte att den saknar påverkan under den tid den existerar. Om vi har fler kor på klotet så får vi mer metan i atmosfären. Denna metangas stannar inte för evigt där men tillräckligt länge för att förvärra växthuseffekten. I onödan. Svårt?

      Radera
    10. En gas med kort halveringstid närmar sig asymptotiskt snabbt ett jämviktsläge, vilket är precis vad som händer med metankoncentrationen som verkar ligga nära jämvikt sedan ca 1999 eller så.

      Radera
    11. Kristian: Läste du blogginlägget och kommentarerna innan du skrev ditt svar? Blogginlägget beskriver tydligt och pedagogiskt det felaktiga i resonemanget att biff skulle vara dåligt för klimatet. Sen följer en diskussion kring detta, tills du kommer och skriver att biff är dåligt för klimatet, utan någon som helst analys eller argumentation. Ruta 1 igen. Varför?

      Radera
    12. Inge Njören: Jämvikt för all del, men om det hinner eller inte hinner byggas upp några större koncentrationer beror på vad man menar med stora koncentrationer.

      Radera
    13. Som sagt så verkar atmosfären redan ställt in sig i jämnviktsläge för de nuvarande utsläppen av metan.

      Om nuvarande koncentration är negativ för klimatet i det långa loppet återstår att se. Varken CO2 eller metan verkar hittills ha haft någon större negativ inverkan på klimatet. CO2 har dock den positiva effekten att växter klarar sig på mindre vatten och växer snabbare. Kan ses i ett antal undersökningar där biomassan ökat nästan överallt, även i halvöknen söder om Sahara. Å andra sidan blir kanske matväxter lite träigare om de växer för snabbt, men fibrer är ju nyttigt sägs det. Så även det får väl läggas i den positiva vågskålen.

      Radera
    14. "Varken CO2 eller metan verkar hittills ha haft någon större negativ inverkan på klimatet."

      Man kan ju säga att det inte direkt ligger i linje med forskningskonsensus. Utveckla gärna hur du definerar "större negativ inverkan på klimatet".

      "CO2 har dock den positiva effekten att växter klarar sig på mindre vatten och växer snabbare."

      Det må ju vara, men om man anser att det är troligt att den antropogena ökningen av CO2 och CH4 påverkar klimatet så kompenserar ju inte växternas ökade effektivitet i vattenanvändning fullt ut den ökade mängden växthusgaser, även om ökningen bromsas något. Men det verkar ju inte som att du anser att klimatpåverkan är troligt. Det är inte heller helt trivialt vilken effekt koldioxidgödsling ger på ett globalt plan: http://www.nature.com/ngeo/journal/v7/n12/full/ngeo2284.html

      Radera
    15. "Varken CO2 eller metan verkar hittills ha haft någon större negativ inverkan på klimatet."

      Man kan ju säga att det inte direkt ligger i linje med forskningskonsensus. Utveckla gärna hur du definerar "större negativ inverkan på klimatet".

      "CO2 har dock den positiva effekten att växter klarar sig på mindre vatten och växer snabbare."

      Det må ju vara, men om man anser att det är troligt att den antropogena ökningen av CO2 och CH4 påverkar klimatet så kompenserar ju inte växternas ökade effektivitet i vattenanvändning fullt ut den ökade mängden växthusgaser, även om ökningen bromsas något. Men det verkar ju inte som att du anser att klimatpåverkan är troligt. Det är inte heller helt trivialt vilken effekt koldioxidgödsling ger på ett globalt plan: http://www.nature.com/ngeo/journal/v7/n12/full/ngeo2284.html

      Radera
  10. Håller med Cornu till 100% i denna fråga. Lite kul är det förstås att Cornu här möter en del av kulturmarxismen och kulurmarxistisk argumentation som motståndare.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det om något är kanske ett bra tecken på att beteckningar som "kulturmarxism" är värdelösa, eftersom människor faktiskt väldigt sällan tycker och tänker enligt en strikt definierad ram. Om Cornu är s.k. "kulturmarxist" i vissa frågor, men håller med dig i andra, är även du då "kultirmarxist"?
      Uttrycket "kunturmarxist" är ju dessutom bara skapat för att en grupp människor ska kunna måla detta på en annan grupp människor för att förringa dessa i en diskussion. Det betyder ju inget egentligen.

      Radera
    2. Men det låter seriöst om man svänger sig med svåra ord.

      Radera
    3. Är det sant BD som jag hört att om man säger "Karl Marx" tre gånger i rad så dyker kommunistspöket upp i rummet?

      Radera
    4. Högerspöket måste väl ändå vara det farligare av dem två. Till och med "Nya Moderaterna" räds ju det nu för tiden..

      Radera
    5. Om man säger "arbetsvärdeslära" tre gånger in i spegeln kommer man att hitta en mumifierad rysk alkis under täcket när man går och lägger sig.

      Radera
    6. Vissa säger att Karl Marx var ett missförstått geni, att hans teorier implementerades helt fel och svärtades ner av proletariatets diktatur i Ryssland. Men helt oavsett om det är sant eller inte kommer marx och marxism att ha en negativ konnotation under lång tid framöver.

      Radera
  11. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  12. Detta stämmer fullständigt, så länge kossorna matas med foder på platser som inte kan användas för att odla människomat. Bra!

    Det enda argumentet mot köttuppfödning ur "energiperspektiv" är om man matar djuren med spannmål som man annars kan mata människor med. Då är det uppenbart mer energieffektivt att äta upp maten direkt istället för att gå "mellanvägen" via kossan i 1000 dagar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Cerealier, säd alltså, denna diet blir betesdjuren sjuka av och måste därför behandlas med antibiotika, är känt sedan länge.
      Säd är skadligt för betesdjuren dock växer de kraftigt och blir mer lönsamma, sjukdomarna har man balanserat ut med antibiotika och på köpet skyndat på antibiotikaresistensen över jorden.
      Bakterier har förmågan att föra vidare "kommunicera" vunnen resistens till andra stammar utan resistens.
      Där av är är cerealier som föda ett oskick för betesdjur...inte nyttigt för människors matsmältningssystem heller.
      Man Skulle kunna säga att säden domisticerat oss människor till att plöja sönder planeten för att föra dess gener vidare.

      Radera
    2. PerH antibiotika används inte i Sverige utan att behov bekräftats av veterinär.

      Radera
    3. PerH antibiotika används inte i Sverige utan att behov bekräftats av veterinär.

      Radera
    4. Sveriges använder dock antibiotika på ett annat sätt en resten av EU. En konsekvens är att vi ligger på extremt låga nivåer.

      http://www.odlaminmat.se/2015/10/vad-ar-det-som-ar-speciellt-med-svensk-djurhallning/

      Radera
  13. JA, detta, precis detta, har jag ideligen tagit upp med alla som påstått att min köttbiff påverkar klimatet. Ingen har lyckats svara på varför just kossor inte skulle vara en del av det naturliga kretsloppet.

    SvaraRadera
  14. Människan är och kommer alltid att vara det största miljöhotet mot planeten. Vill man "rädda" miljön så ska man förespråka en politik som innebär att färre människor föds. Eller så sänker vi vår levnadsstandard, men det kommer majoriteten aldrig gå med på.

    SvaraRadera
  15. Hela den nuvarande miljödebatten har spårat ur totalt och är helt kapad av en flock vänsteranhängare.
    Titta bara på de förslag som ligger på bordet inför COP 21 mötet.
    Målet är en global planekonomi styrd av FN.
    Lars Bern skriver mycket om det. Här är ett av hans inlägg.
    http://antropocene.se/2015/october/klimatmotet-cop21-handlar-inte-om-klimatet-del-iii.html

    SvaraRadera
  16. Nästa gång en vulkan smäller av ordentligt som Krakatoa 1883 (något som hänt regelbundet genom historien) så kommer det att skickas upp mer skit i atmosfären på trettio minuter än vad alla levande varelser på planeten tillsammans fjärtar ur sig på tusen år. Sedan blir det missväxt och global svält i några år oavsett vilken diet man satsat på...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mnja, det sker då en nerkylning. Krakataos utbrott sänkte ju temperaturen under flera år. En slags naturlig geoengineering.

      Radera
  17. Det kändes som att läsa en barnbok i inledningen av inlägget...

    Nån var inne på att gräva ner dödingkossor i Kiruna, men borde vi inte odla gigantiska ormbunkar i enorma mängder och gräva ner i samma takt som vi pumpar upp dess slutprodukt, olja, för att sluta även den cirkeln? Hur mycket växter skulle vi behöva gräva ner varje dag? Och skulle det finnas nån arbetslöshet om det inte görs med oljedrivna robotar? Kan kossorna gräva ner ormbunkar?

    SvaraRadera
  18. VI SKALL ÄTA MINDRE KÖTT. Aldrig har jag hört något om att svennebanan skall dra ner på sina sällskapsdjur. Katt och hund håller några ha rullande om året. De äter mat vi kan äta de också. Den dagen ridskoleponnyn, familjehunden och katten är förbjudna skall jag gladeligen sluta som mjölkbonde också. Inga hamstrar, kaniner eller underlater. Vi utnyttjar alla djur, till olika saker men jag vägrar VÄGRAR acceptera påståenden att mina kor lider mer än katten eller hunden. Vi styr mysdjurens hela liv, för vårt eget syfte. Precis samma sak. Men. Dom är söta OCH får plats i en veganlägenhet. Vi behöver gödsel, vi behöver god växtföljd. Spannmål odlar man (för h*lvete) inte år ut och år in på samma fläck. Odla bara havre och du har skörd noll efter några år. Vi behöver mat, så resurssnål och hållbar i så stor utsträckning som möjligt. Jag kan ta mig fan inte förstå varför alla "duktiga bönder" sitter i stan och tycker. Kom hit och hjälp mig plöja färdigt i stället.

    SvaraRadera
    Svar
    1. "Kom hit och hjälp mig plöja färdigt i stället."
      Ut till den äckliga naturen med alla metanfjärtande kobotar? Fan heller.. ingen 4G-täckning och chocolattemoccadecafspresso att få inom flera mil säkert..
      Mat handlar man lämpligast i närbutiken (för de ska va närodlat!), inte på vischan bland alla korkade lantisar. Så're så..

      Radera
    2. Nja, jag vet inte riktigt om det där med plöjning ligger inom planen för mitt självförverkligande. Kan jag ta det med min livscoach innan jag kommer och hjälper till?

      Och du, jag provar att utesluta mjölkprodukter ur min diet så jag vill gärna att du håller med närodlad mandelmjölk till rättvisekaffet.

      Radera
    3. Jag gör det så gärna. Jag får väl ta med min livscoach på den där mandelodlarutbildningen!!!

      Radera
    4. Faktiskt helt utan ironi. Jag gör det, för det är lantbrukare jag är och det är det jag kan. Jag har 40 verksamma år till framför mig. Fel forum att ställa fråga när det är inlägget som skall diskuteras men några snabba svar kanske? Jag vill mätta magar. Jag kan inte göra en latté. Jag har 70ha + 40ha arrende. Vad skall jag odla?

      Radera
    5. Det enda jag kan odla är skägg, och då ser det mest ut som ogräs.. Men det är kul att det finns hjältar (och hjältinnor!!) där ute som faktiskt ser till att det produceras mat i närområdet. För mat är gott..

      Radera
    6. Linnea: Kan du inte odla chips? Har sett på reklamen att de gör det på landet.

      Radera
  19. Eller ett mer lättförståeligt exempel för målgruppen i fråga:

    Det blir samma CO2-utsläpp om svamparna och de 7-9-flikiga bladväxterna ruttnar i skogen, som om man torkar och sedan röker upp dem.

    SvaraRadera
  20. Cornu skrev "Det CO2 kon släpper ut (och även de små mängderna marknära metan, som snabbt bryts ner till CO2) tas med hjälp av fotosyntesen upp av växter och bli ny biomassa. Som kon äter upp. Detta kallas för kretslopp."

    Det är korrekt att metan bryts ner till CO2 i atmosfären men att det går snabbt kan jag inte hitta i litteraturen där omsättningstiden anges till ca 10 år. Eftersom atmosfärens halt av metan har ökat från 0,8 ppm till 1,7 ppm (volymdelar) de senaste 200 åren kan man gissa att det beror på mänsklig aktivitet. IPCC anger att jordbruket står för en stor del av detta främst genom arkéer i risfält och idisslare. Eftersom arkéerna och korna båda är marknära, har således Cornu kommit på något som IPCC inte känner till. Inget av de länder som lämnat förslag till Parismötet i december har föreslagit att de skall minska sina utsläpp av växthusgaser genom minskad djurhållning eller risodling, så debatten om kor har ingen praktisk betydelse. Annars vore det intressant att se en ko med en katalysator över nosen då hon ligger och idisslar, metanet rapas nämligen ut.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Man diskuterR metan och ammoniak i euparlamentet i allafall
      http://www.atl.nu/lantbruk/jordbrukets-utsl-pp-kontroversiellt-i-eu-parlamentet

      Radera
    2. Man diskuterR metan och ammoniak i euparlamentet i allafall
      http://www.atl.nu/lantbruk/jordbrukets-utsl-pp-kontroversiellt-i-eu-parlamentet

      Radera
    3. Man pratar om det i EU parlamentet
      http://www.atl.nu/lantbruk/jordbrukets-utsl-pp-kontroversiellt-i-eu-parlamentet

      Radera
    4. Hm, verkar lite svårare att kommentera än vad jag trott 😊

      Radera
  21. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  22. Helt off topic men jag läste någonstans att alla människor skulle rymmas samtidigt på Gotland ?

    http://www.dailymail.co.uk/sciencetech/article-2617559/Fascinating-image-depicts-look-like-7-2-billion-population-dumped-Grand-Canyon.html
    Blir ju inte så stor kötthög även om vi dumpade oss alla i Grand Canyon.


    SvaraRadera
    Svar
    1. Gand Canyon räcker och blir över. 7Gpersoner med 5 personer per kubikmeter, vilket ger lite andrum, blir enligt min beräkning bara drygt en kubikkilometer människokött, vilket ledigt får plats i Grand Canyon och på Gotland.

      Denna kubikkilometer kött drar i dag energi motsvarande kub om 240 meter med olja och lite större med kol, varje dag. Några tiotal kubikkilometer per år med fossila bränslen således, för att överleva. Inget märkvärdigt alls för en dominant djurart i toppen av näringskedjan.

      Radera
  23. Denna artikel missar helt målet. Mig veterligen har ingen någonsin påstått att det CO2 som produceras av korna vid den metabola nedbrytningen av födoämnen utgör ett klimatproblem. Artikeln slår därmed in öppna dörrar. Det direkta problemet är snarare att en del av det kol som finns i födoämnena lämnar kon i form av CH4 (dvs metan), istället för i form av CO2, och CH4 är en drygt 20 gånger mer potent växthusgas än CO2. Jordbrukets djurhållning står för ca 45% av de antropogena CH4-utsläppen. Till detta kommer de utsläpp som uppkommer vid tex produktion av foder. Nivån av utsläpp av växthusgaser, oavsett typ, anges däremot ofta i termer av CO2-ekvivalenter. Vad gäller CH4 så avser detta den mängd CO2 som skulle ha en motsvarande klimatpåverkan som det utsläppta CH4. Av de klimatpåverkande utsläppen vid djurhållning står CH4-utsläppen för knappt 50% i termer av CO2-ekvivalenter, medan direkta utsläpp av CO2, och då INTE i from av utsläpp av CO2 från korna, står för ca 25% liksom N2O-utsläppen, vilka alltså också motsvarar ca 25% av utsläppen i CO2-ekvivalenter.
    För den som vill läsa mer finns rikligt med information som kan hittas även på nätet. Här är ett exempel:
    http://www.fao.org/3/i3437e.pdf

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    2. Mycke pocent där helge...

      Radera
  24. Att nötköttsproduktion släpper i från sig metan är något som tas upp lite då och då i media, men det är ganska sällsynt att nån talar om för allmänheten att ris står för ungefär lika sto mängd metanutsläpp. Ungefär i alla fall om man litar på FAO.

    SvaraRadera
  25. Att ingen ännu tagit upp problemen med alla vilda djur som okontrollerat får fisa är anmärkningsvärt. Vi bör omedelbart se till att skjuta av alla älgar, hjortar, renar, björnar m.m. och minska miljöbelastningen dessa utgör på miljön.

    Vi kanske tom kan tillgodogöra oss några fler utsläppsrätter för det, så vi kan flyga in mer veganmat från spanien.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Antiloper, älgar , tigrar och andra vilda däggdjur står bara för 5 procent av biomassan för ryggradsdjur. De övriga 95 procenten står människan och hennes tam- och boskapsdjur för. Så vi dominerar totalt.

      Radera
  26. Blandar du inte lite äpplen och päron nu? Föda för människor och energiproduktion för värme/el har ju lite olika förutsättningar. Du formulerar det som "vad är bäst att göra med havre, ge den till kor eller elda upp den?" En havre-centrisk syn på det känns som en tankevurpa.

    Poängen med att minska mängden kossor är att du kan mätta betydligt fler personer genom att låta dem äta det som odlas på åkermark istället för att ge det som odlas till kossor och sen äta kossorna. Har för mig att man brukar räkna faktor 20 där ungefär.

    När det gäller energiproduktion så får ju brännandet av havre jämföras med att bränna kol, gas, olja och annat man bränner för att få energi till uppvärmning och el. Det vore självklart bättre att inte behöva bränna saker alls, men givet att folk inte är sugna på att frysa i vinter är kanske frågan vad som är minst dåligt att bränna för att hålla oss varma?

    /Erik

    SvaraRadera
  27. ...och för att adressera poängen med att "det går inte odla människoföda på 100% av all åkermark, eller använda 100% av allt odlat som människoföda". Stämmer helt klart, och kor och annan tamboskap fyller självklart ett syfte i ett kretslopp. För egen del ser jag inget eliminerande av tamboskap och tillhörande kretslopp som något mål, men ser man på hur det ser ut idag så importerar man soja och fiskmjöl (gjord på vildfångad fisk) för att mata boskap. Om du föreslår att vi minskar mängden tamboskap till en nivå där det kan ske i ett hållbart kretslopp med vad som odlas så är jag helt med! Bör dock påpekas att jämfört med dagens storskaliga industriella produktioner kommer det resultera i rätt ordentligt minskad köttproduktion (och därmed höjda priser).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kanske vore en ide att lobba för en hållbar befolkningsutveckling!

      Radera
    2. Äntligen ett vettigt inlägg! Det finns bara ett argument för att behålla vår extremt höga köttkonsumtion i västvärlden och det är "jag gillar kött, ta det inte ifrån mig" . Det är ett rimligt argument och fullt förståeligt, det är svårt att bryta mattraditioner och vanor. Men det är inte ett särskilt starkt argument...

      Radera
  28. Det här stämmer ju väldigt bra på frigående kor. Men de koncentrerade kofabrikerna för med sig andra problem. Vi måste få fram mer av det dyra och bra köttet.

    SvaraRadera
  29. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  30. Skribenten är alltså idisslare med fyra magar som producerar metangas, det är ju ganska unikt för människor

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...