Public Service/SR:s radioprogram Kaliber uppmärksammar att bedömt 25 000 svenskar fortfarande är kvar i skuldträsket sedan 90-talskrisens bopriskrasch. Personerna får helt enkelt inte skuldsanering, utan blir sittande i ett livslångt skuldträsk.
Skuldsanering, dvs att leva på existensminimum i nio år, medan man betalar all sin inkomst till fordringsägarna och sedan få sina skulder strukna, förutsätter att fordringsägarna godkänner skuldsanering. Och godkänner man en skuldsanering kommer man få en kreditförlust. Banker vill förstås på pappret hålla nere kreditförlusterna, speciellt i bostadsmarknaden med sina konstruktioner av säkerställda obligationer och annan upplåning till den trygga och kreditförlustfria svenska bolånemarknaden.
Så länge man inte skriver av en skuld genom skuldsanering kan skulden fortfarande stå som en tillgång i bankernas bokföring och banken ser inte ut att ha förlorat något. Tvärt om växer skulden med räntan, som då restskulder förvandlas till blancolån förstås inte är vare sig förhandlingsbar eller 1.5%.
Så en del av de som brände bort sig ekonomiskt när bostadspriserna kraschade på 90-talet går fortfarande skuldsatta.
Kronofogden Johan Krantz säger till Kaliber att det rör sig om bedömt 25 000 personer, men kan vara fler.
Kaliber tar fram exemplet Anders, som tvingades sälja sin bostad när priserna kraschade och nu sitter på sex miljoner i skuld efter att ränta lagts på ränta på den restskuld runt miljonen han blev sittande med.
SEB:s Annika Falkengren kallar det hela för att underlätta för de skuldsatta.
“Annika Falkengren som är vd på SEB menar att bankerna ändå försöker underlätta för dem som har svårt att betala för stunden genom att bland annat kapitalisera räntan, det vill säga skjuta upp betalningen av räntan som i stället läggs på skulden som då växer.”
Fenomenet uppmärksammar att helt avgörande vid en den kommande svenska kraschen för nuvarande bostadsbubbla är förmågan att lyckas sitta kvar i sin bostad till varje pris.
Tvingas du sälja förvandlas restskulderna till blancolån med hög ränta och amorteringskrav på kanske högst 10 år, samtidigt som du måste betala hyra för en annan bostad. I verkligheten kan det dessutom bli extremt svårt att alls få en ny bostad om du har fått betalningsanmärkningar från banken.
Beloppen är skyhögt mycket högre idag. En lägenhet som på 90-talet kostade en halv miljon kanske kostar fem miljoner idag. Säg att man sitter med 4 miljoner i skuld, tvingas sälja (pga skilsmässa, arbetslöshet, sjukskrivning – en olycka kommer sällan ensam) för 2 MSEK. Kvar blir en restskuld på 2 MSEK, som beläggs med kanske 10% i ränta och 10 års amortering, dvs en kassaflödespåverkan om 33 000:- SEK i månaden initialt. Samtidigt ska man också betala för en ny bostad.
Det tål att upprepas – köp en bostad du faktiskt har råd med, samtidigt som du ska kunna bo i den i 10+ år, då du kan bli inlåst i den när bostadspriserna kraschar. Säkrast är det också att endast köpa en bostad om man är singel, och därmed åtminstone eliminerar risken att tvingas sälja med förlust på grund av skilsmässa.
Betydligt fler än 25 000 drabbades och blev bolånetorskar på 90-talskrisen. Några har dock återhämtat sin ekonomi, men jag vet också att det finns bloggläsare som varit barn i dessa familjer, som drabbades mycket hårt under lång tid. Och det är just utsatta som kommer drabbas hårdast även denna gång – barn, arbetslösa, sjukskrivna och skilsmässor. Och antagligen ganska många egna företagare.
Men så länge är det rätt in i kaklet som gäller. Låna som om det inte finns någon morgondag. Trots allt har alla som kommit in på bostadsmarknaden efter 1996, dvs i princip de som är under åtminstone 40 år idag, aldrig varit med om en krasch och är inte det minsta oroliga.
Inslaget i Kaliber nedan.
44 kommentarer
Hur många av dessa 25000 har en kombinerad ökonomi av egenföretagare och privatperson och omfattasdärför INTE av skuldsaneringslagen som den är skriven idag?
I princip nekas inte skuldsanering för privata skulder OM det inte finns en rimlig chans att betala tillbaka, då ser man över en tioårsperiod och jämför med socialbidragsnormen OCH tar hänsyn till familjesituationen.
Det landar på att skulder över ca 1-2 MSEK /person är saneringsbara men det är såklart inkomstberoende också.
Mao ingen dans på rosor. Hur det än går.
Två på en lägenhet i Stockholm som fallit 2-3 MSEK- your fucking problem.
Hur många av dessa 25000 har en kombinerad ökonomi av egenföretagare och privatperson och omfattasdärför INTE av skuldsaneringslagen som den är skriven idag?
I princip nekas inte skuldsanering för privata skulder OM det inte finns en rimlig chans att betala tillbaka, då ser man över en tioårsperiod och jämför med socialbidragsnormen OCH tar hänsyn till familjesituationen.
Det landar på att skulder över ca 1-2 MSEK /person är saneringsbara men det är såklart inkomstberoende också.
Mao ingen dans på rosor. Hur det än går.
Två på en lägenhet i Stockholm som fallit 2-3 MSEK- your fucking problem.
Att vi befinner oss i en bubbla tror jag snart alla är överens om, men det är inte det som är den stora frågan,
Utan hur tar vi oss ur detta?
Visst kan man höja räntan och krympa ekonomin, men då stannar alla hjul och då menar jag "alla" hjul. Hela ekonomin idag är dopad och bygger på billiga krediter för att främja konsumtion, som ger staten intäkter i form av moms, löneskatter, reavinster etc. Det är självmord för vilken regering som helst att på något sätt medverka till en högre ränta.
Jag ser också ett alternativ där "dom"=staten/banker/media försöker hitta ett sätt att gasa oss ur detta genom att inflatera bort skulderna och att fortsätta ljuga om den verkliga inflationen, för att på så sätt hålla nere räntan genom politiska påtryckningar på våran "oberoende" riksbank.
De stora förlorarna blir då främst alla "duktiga" som sparat pengar i främst olika pensionsavsättningar eller har pengarna på ett konto.
Men jag vet verkligen inte vilken väg som dom kommer att välja, vad tror ni?
Tror på ditt alternativ om att gasa med hög inflation. Frågan är om inte medföljande hög ränta ändå fungerar som en vass nål.
RB har ju försökt i flera år att öka inflationen men misslyckats. Trycka upp en massa pengar kan de inte heller göra då vi knappt använder fysiska pengar längre. Kronkursen är rörlig och den kan man inte heller manipulera (p.g.a. 90-talskrisen). Att införa amortering på lån har heller inte minskat belåningsgraden. Att ta bort räntebidraget vill ingen politiker göra (politiskt självmord).
Den enda vägen att gå är högre räntor och då kommer även bubblan att implodera. Varför tror ni att Ingves fortfarande är oroad när amorteringskraven inte fick önskad effekt? Han börjar få slut på alternativ.
Svaret på frågan om vad 'de' kommer att välja är mycket lätt: 'De' kommer inte att välja någonting.
Det ligger i människans natur att aldrig åtgärda ett problem (=utmaning, i nyspråk) förrän det har gått så långt att man TVINGAS göra det. Och då är det oftast för sent och möjligheterna begränsade. Omständigheterna väljer åt dig istället.
BackstugeBengt du har kanske rätt för de flesta. Politikerna kan ändå börja lite försiktigt om de tar beslutet brett. En ytterst försiktig avveckling av ränteavdraget kan inledas med säg en procent per år inlindat med säg höjt barnbidrag och pension. När sedan krisen kommer har några få hunnit börja reducera sin skuld. Vid tydlig kris beslutas ofta mer radikala förändringar av politiker i nattliga helgförhandlingar.
Sedan har du oss ingenjörer som "alltid" sett kriser och problem som möjligheter.
Cornucopia? har länge försökt rädda sina läsare från skuldträsk och många andra risker som inte ens han hunnit tänka på. Ibland är han enligt min uppfattning lite för mycket peak allt, men när det gäller bostadspriser och fossil energi är han utmärkt duktig. (Betyder inte att han har rätt i alla detaljer och troliga följder där heller. Inte ens historiker har alltid rätt.)
Vänliga hälsningar
Nanotec
Nanotec. Om det nu är riktigt att alla belånade har god höjd för ökade kostnader, räntor. Så som de flesta menar att de har och när bankerna beviljar lån ska ju låntagaren klara 6-7% ränta. Då borde det vara ett mycket litet problem att fasa ut ränteavdragen med 1% / år under 30 år utan att kompensera med olika bidrag. Man borde ha god tid att ställa om.
Nils Nilsson det går inte i dagens demokratier för en regering att ensamma utan kompensation till många fasa ut ränteavdraget ens med så lite som 1% per år i 30 år. Nu tycker jag demokrati är bättre totalt än alla andra hittills provade eller föreslagna lösningar på styrelseform. Sedan inom demokratins ramar kan oändligt många lösningar tänkas.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Köpte själv ny villa alldeles före kraschen på 90-talet. Gav 1,4 miljoner efter något år var värdet nere på 750 tkr med miljonlån. Ränta på 15-18 %.
Vad BLT inte tagit till sig är att kalkylerna spricker i alla ändar. Den nedåtgående spiralen ger högre räntor, kraftigt ökad arbetslöshet och dramatiskt försämrade statliga och kommunala finanser. Trygghetssystemen faller eller urholkas kraftigt.
Då var det en inhemsk finanskris. Den kommande krisen riskerar att bli internationell där omvärlden inte per automatik kan fungera som draglok eller hävstång att ta sig ur krisen.
Mängden betalmedel som skapats via bankernas utlåning är så stor att det inte finns historiskt motstycke. Läget är så allvarligt att det kan räcka med en planerad och rimlig inbromsning av utlåningen (penningskapandet) för en kraftigt minskad BNP, lågkonjuktur, sprucken bobubbla med nedåtspiraler. Alternativet – med en fortsatt skulduppbyggnad – ger bara en marginell tidsfrist för en ännu större smäll.
Såg just att det fanns fina nybyggda lägenheter på Hisingen. Vad sägs om en 3:a eller 4:a för drygt 6 miljoner och månadsavgift på ca 5 tkr. Bara att slå till.
Säg att man körde på 3 månaders rörlig ränta på 90-talet.
1990-04-03 betalade man 15,5% i ränta.
1991-03-22 låg räntan på 13,5%.
1992-03-17 låg räntan på 14,5%.
1992-09-25 small det till ordentligt och räntan steg till 24%.
1992-11-20 (mindre än 3 månader senare) låg räntan på 15,25%.
1993-03-11 låg räntan på 12,25%.
1994-03-08 låg räntan på 9,5%.
osv
På 80-talet låg räntorna på stadiga 12-15%.
Jag förstår fortfarande inte hur "räntechocken" på 90-talet kunde påverka så mycket. Den höga räntan folk pratar om verkar ju mer vara en "normalränta" för 80 och 90-talet och den absoluta toppen vara bara någon månad.
Tvärt om var ju räntorna på 90-talet (från 94 och frammåt) mycket lägre än de varit under 80 och början av 90-talet.
Den låga räntan efter 94 kopplades till en låg inflation.
Inflationen har varit väldigt låg sen dess-på allt utom fastigheter (som inte påverkas av import)
Nybyggda hus fick statsbidrag i form av garanterad ränta som successivt närmade sig marknadsräntan.
Byggde 84 och nådde marknadsränta vid ca 9% 94.
Wofster, en anledning till att räntechocken på 90-talet kunde påverka så mycket var att alla hade bundna lån. Tror att lägsta löptiden som fanns var 2 år och normallånet var på 5 eller 10 år. Min bror förlorade jobbet i krisen och samtidigt rullade hans lån över; det nya var på 17,5% och den kortaste löptid han kunde välja var 2 år. Som tur var var lånet inte så stort och våra föräldrar kunde hjälpa till. Ananrs hade han fått sälja med förlust och leva på socialbidrag.
Nu gissar jag.
Det var väl först i samband med 90-talskraschen som folk hade börjar låna något frikostigare än man hade gjort tidigare. Lånet hade tillgängliggjorts för allmänheten på ett annat sätt än tidigare.
Då som nu har folk knappt 10 000 kr för oförutsedda utgifter. När då räntorna fluktuerar vilt och en månadsinbetalning kan stiga med 10 000 kr från en månad till en annan utan att man som individ vet om det kommer att fortsätta stiga med 10 000 kr till till nästa månad. Då skapar man en mycket osäker marknad där folk svettas ordentligt och en del kommer givetvis ta smällen direkt av rädsla för att få en än värre smäll senare.
Sen tillkommer det som Cornu brukar trycka på, skilsmässor, dödsfall och annat som gör att folk tvingas sälja. På den tiden fanns det fortfarande arvsskatt och en bodelning kan ödelägga stora delar av ens ekonomi.
En del tänkte säkert att de kunde sälja fort, stå kvar med restskulder som ändå gör att man kan hålla sig flytande och hoppas på vidare prisfall där man kanske kan snappa upp något till en bråkdel av priset och sen baka in sina restskulder när marknaden vänder. Dvs spekulera i bubblan och hoppas på att andra råkar värre ut än man själv gör. Precis det sker idag när folk pratar om att sälja nu och sätta sig i en hyresrätt tills det kraschar. Det fanns säkerligen likadana personer även på 90-talet. De som gör detta nu spekulerar i en nergång och har så gjort i över 10 år, de som gör det nu är bara ovanligt tidiga.
En annan anledning till att det blev extra svårt var att ränteavdraget minskades från 50% till dagens 30.
Har för mig att annutetslån var vanliga på 80-90-talet. Man ville ha en fix utgift per månad. Problemet vara bara att när räntan steg blev det inte mycket till amortering, och om man hade otur kunde man efter den initiala lånetidens slut notera att nästa hela lånet var kvar, och att den initiala återbetalningstiden hade växt till det tredubbla.
Kollade snitträntan för "Anders i ex.
På 21 år har hans skuld ökat från 1 till 6 miljoner-vilket innebär en snittränta på 9% med ränta på räntaeffekten.
Förutsatt jämn ränta över tid och helt utan nån betalning under tiden.
Gissar att Banken fått något under tiden?
Man får inte glömma effekten av den avreglerade kreditmarknaden. Före 1986 krävdes det ett rejält sparande innan det gick att låna pengar. Efter avregleringen fick bankerna börja skapa betalningsmedel/pengar med skuldebreven som tillgång i balansräkningarna. Plötsligt ökade tillgången på pengar genom skuldsättning dramatiskt. Pengarna som frigjordes via lån och nyupplåning skapade en snabb skulddriven tillväxt (liksom nu). När bubblan brast och bankerna fick skriva ned eller av sina fordringar försvann (dödades) pengarna från ekonomin. Det blev ont om pengar i hjulen. Det blir alltså en "hävstång" nedåt på samma sätt som vi haft en hävstång uppåt med nya skuldpengar in i ekonomin. Detta bortser (vet ej) BLT som på din höjd kalkylera med lite högre räntor och stillastående priser ett tag – allt annat oförändrat.
"Pengarna som frigjordes via lån och nyupplåning skapade en snabb skulddriven tillväxt (liksom nu). När bubblan brast och bankerna fick skriva ned eller av sina fordringar försvann (dödades) pengarna från ekonomin. Det blev ont om pengar i hjulen"
Vi kan inte ha dagens banksystem där privatbanker tillverkar alla våra pengar som en skuld till banken, då får vi det du tar upp.
Lite pengar måste tillverkas av riksbanken och pengarna ska staten få av riksbanken.
Krisen nu är kan lösas enkelt men bankerna förbjuder riksbanken att trycka pengar.
Bankerna har tyckt upp miljarder miljarder kronor till bolån sen 2008 och vi har noll inflation.
Det blir inte inflation av att trycka pengar, nu kan riksbanken trycka upp pengar och bankerna kan dra ner på bolånekrediter, då ökar inte våra skulder.
När ska folket inse att riksbanken inte längre tycker upp våra pengar det gör bara privatbanker..
Det är snart slut med deras ekonomimodell, när skulderna ökar hela tiden så kommer det en skuldkris som raserar alt.
Att amortera går inte för då försvinner pengarna ur ekonomin, det säger faktiskt riksbanken.
http://www.riksbank.se/sv/Press-och-publicerat/Webb-tv/Vad-ar-pengar
Krisen kan lösas riksbanken trycker pengar och ger staten pengarna tills vi får 2% inflation eller låg arbetslöshet.
Hur kan folk vara så naiva att dom ger privatbanker rätten att trycka upp alla våra pengar och samtidigt förbjuda riksbanken att skapa pengar?
Detta är inte ens lagligt vi har en gång förbjudit bankerna att trycka pengar.
Från riksbanken
http://www.riksbank.se/sv/Riksbanken/Historia/Viktiga-artal/1900-talet/
”1904 Riksbanken får ensamrätt att ge ut sedlar (beslutet fattades
1897). Först i och med detta beslut kunde Riksbanken få en
penningpolitisk betydelse i modern mening, eftersom monopol på
sedelutgivningsrätten är en förutsättning för kontroll av de
penningpolitiska medlen. Ensamrätten var en följd av det upprepade
kravet på att privatbankerna skulle fråntas rätten att ge ut sedlar.
Man ansåg, att den vinst som privatbankerna fick från sina sedlar,
likaväl kunde tillfalla staten.”
Att privatbanker trycker våra digitala pengar är fakta.
http://www.riksbank.se/sv/Press-och-publicerat/Webb-tv/Vad-ar-pengar
Cornucopia-du brukar inte ta en sådan siffra för given-25 000 ?- Efter 25 år? Bolånekrasch?
Tillåt mig tvivla!
Enligt Kronofogdens uppgift. Lyssna på klippet.
"– Man har sagt att det kan röra sig om 25 000 personer, i vissa fall har man sagt att det är betydligt fler."
Där kom siffran! Lite vagt tycker jag!
Det var många som klämdes åt rejält den gången, och de flesta har inte återhämtat sig. Stora skulder är på många sätt värre än fängelsestraff, och det vore antagligen humanare att kasta folk i fängelse när de inte kan betala, 1 år per miljon eller så, så de åtminstone kan börja om när de kommer ut igen.
Vilket sinnessjukt system som gör att man inte kan gå ifrån sin skuld. Ytterligare ett symtom som uppstår i brist på äganderätt!
Det är väl snarare exempel på att vi har ett starkt skydd för äganderätten?
@alag Var det ironi eller? Glöm inte att ta hänsyn till Poe's lag när du är ironisk på nätet…
@Lotta
Om du inte kan äga din egen kropp så har du ingen äganderätt. I naturrätten kan du inte förhandla bort ägandet av din egen kropp. I ett sunt system så kan inga avtal upprättas som strider mot naturrätten. Detta är inget sunt system utan ett system som bygger på positiv lag och då är det mycket möjligt att förhandla bort äganderätten.
@Anonym
Ett system som knyter skuld till en person och inte till panten är ett sinnessjukt system. Ingen ironi. Vill vi de här människorna så illa så att vi kan tänka oss att göra dem till evighetsgäldenärer och vad tjänar samhället på det? Jag kan med lätthet skuldsätta mitt barn för 2 liter glass. De flesta ad hoc myndiga kommer aldrig över barnstadiet. Då är det idiotiskt att ha ett system där skuldsättning är lågt hängande frukt.
@Anonym
Vad som ska knytas till din person är ditt rykte.
För det första: skuldsanering pågår under 5 år.
För det andra: Lagen ändrades i Juli 2014 så om en person har en fastighet vars värde understiger lånen så får inte banken agera. Det enda som kan bryta avtalet med banken är att man inte klarar av att betala sina lån. M.a.o. kan man sitta kvar i sin fastighet även om marknadsvärdet är 0 kr och har lån på 5 miljoner.
Det blir intressanta effekter av detta.
Om banken inte kommer åt sin säkerhet vid minskade priser, så kommer de att kompensera sig via högre räntor istället — och helt klart kommer bankens skuldinvesterare att kräva högre ränta, eftersom banken alltså inte kan realisera sin säkerhet!
Utländska investerare drar sig för att investera i Sverige och därför vill RB göra det mer attraktivt genom att höja räntorna. Räntorna på statsobligationer har börjat stiga och bankerna lär följa efter.
Bankerna kan genom att höja räntorna sälja samma fastighet två ggr när gäldenären inte klarar av att betala sina lån. Dock kommer det bli pyspunka på marknaden när detta händer. Kanske kommer det även bli ett vapen för staten att använda för att få fler boenden för asylanter.
En sak är säker och det är att en stundande bopriskrasch kommer att inledas med kraftigt höjda räntor.
Självklart täcker banken sina kreditförluster.
Antingen genom statsbidrag eller högre räntor på utlåning. I slutändan betalar alla.
@Prozenth
Snarare så är riksbanken i det här läget tvingad till att försvaga kronan, framförallt gentemot euron. Finns inget annat som förklarar deras agerande lika bra.
@Joakim Persson
Varför skulle banken kunna realisera sin säkerhet? Så länge låntagaren uppfyller sina åtaganden så finns egentligen ingen grund i att från banken kräva mer av låntagaren helt enkelt. Har man lånat ut pengar på 50år så ligger det i spelets regler att man får vänta 50år innan man får tillbaks pengarna.
Samma regler gäller för övrigt gentemot investerarna. Det är inte förrän obligationen förfaller som investerarna kan kräva tillbaks pengarna från banken.
Att räntorna kommer stiga kan jag hålla med om, men det är nog inte primärt detta som gör att räntan kommer stiga. Det är rent av ganska tveksamt ifall det faktiskt blivit någon försämring för bankens möjlighet att säga upp lånet i förtid, läser man förarbetet till tidigare lagar så framgår det att allmän prisnedgång inte skall utgöra grund för det.
I detta fallet kan det handla om att banken i en krissituation behöver realisera tillgångar för att i sin tur betala sina egna skulder, eller att banken ser risk i att panten är värd för lite och att lånet därför blivit mer riskfyllt.
Det spelar hur som helst ingen roll om banken ska kunna eller inte kunna kräva in lånet. Kunden kommer att få betala på ett eller annat sätt ändå, sannolikt genom att räntemarginalerna ökar.
@Joakim Persson
Men poängen var lite att det inte ens är säkert att det har ändrats något på den fronten. Och att det finns andra faktorer som kan bidra till ökade räntor (så ett konstaterande att räntorna ökar är inget belägg för att det var ändringar i konsumentkreditlagen som orsakade dem).
En liten fråga eller påstående angående bostadsrätter: Jag har för mig att det var inte förrän slutet av 80-talet som man kunde pantsätta bostadsrätter, tidigare hade man fått låna pengar på annat sätt.
9 år? 5 år är det väl endå.
Demonstrerar tydligt hur lagen står på bankernas sida, när man varken behöver ta ansvar för sin utlåning och när det går åt pipan dessutom kan skapa livslånga skuldslavar genom nåt som inte kan beskrivas som nåt annat än ocker.
Visst är det svenska systemet lite galet. Om någon är så "het" på att låna ut, se till att denne också drabbas om det som lånas ut inte betalas tillbaka. Ett misslyckande som leder till en skuld är en bra lärdom, men om lärdomen också blir ett livslångt Ok så är personen ganska körd som samhällsbidragare. Personen ifråga hamnar istället i den svarta ekonomin, typ renovera folks hem…
Se till så den som lånar ut oxå drabbas säger du!
Kanske räcker det med att han inte får tillbaka lånet och räntorna-eller?
Ränteavdraget måste begränsas, sätt ett tak.
30000kr 30% därefter sänks ränteavdraget.
40000kr 20% avdrag
50000kr 10% avdrag
60000kr noll avdrag.
Det drabbar bara folk som har pengar och som kan betala sina skulder själva.
Nu kan folk få en miljon i ränteavdrag det är sjukt.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6282224
Vid årsskiftet kan vi införa dom reglerna.
"Skuldsanering, dvs att leva på existensminimum i nio år, medan man betalar all sin inkomst till fordringsägarna och sedan få sina skulder strukna, förutsätter att fordringsägarna godkänner skuldsanering."
Nej, det ligger nog något annat än ovilja från fordringsägarna. Det kan finnas andra omständigheter som diskvalificerar dig från skuldsanering.
Varför tror du att det finns en skuldsaneringslag för och vad tror du står i den? Notera att det redan innan lagen fanns möjlighet till skuldsanering ifall fordringsägarna gick med på det.
Bump. LW, det verkar vara dags för en uppdatering av den här artikeln. Den är både bra skriven och snart högaktuell igen. Eller snart och snart, framåt midsommar gissar jag på. När det visat sig att avtalsrörelsen gav oss löneslavar 3% i två år (totalt 6%) och inflationen ligger kvar på 10-12% och riksbanken har kallat till extramöten och höjt styrräntan till 5,5-6% och det börjar bli dags att lägga om lånen från 1,5 till 7,5% ränta. Det kan även vara läge att försiktigt våga investera på börsen igen runt midsommar, smyga in insatsen och vara fullinvesterad runt årsskiftet typ.
Hoppas verkligen att de flesta läsare har råd med både egenodlad potatis och några sill och ölburkar till midsommar. Några hipsters kommer säkert fortfarande att dricka ipa och suröl, men de läser sannolikt inte din blogg. Men många av dina läsare verkar vara vita, rika, arga, medelålders män med välbetalda jobb och de är inte vana att få ekonomiska problem. Men den fortsatta räntehöjningen kommer att svida även för dom. Själv kommer jag fortsätta att åka till alperna och dricka årgångsviner. Men sannolikt dricka mer än jag köper och på sätt krymper vinkällaren och även jag drabbas därmed av inflationen och kostnadsökningarna. Men som sagt, uppdatera gärna detta kring skuldsanering framöver så är du vänlig. Ser även fram emot nästa <3 bok 🙂