2015-09-24 10:31

Solcellsanläggning på 15 kW

Nedan följer lite bilder från en privat solcellsanläggning installerad på en lada. Anläggningen är på nominellt 15 kW och är monterad på dels taket i sydvästlig riktning och dels gavelfasaden i sydöstlig riktning. Investeringen ger åtminstone 9% i avkastning utan subventioner, vilket kan sägas vara gott i dagens ränteklimat.

Trots att anläggningen alltså inte är monterad rakt mot söder har den som mest gett ut drygt 14 kW som toppeffekt. Normalt ger den ca 12 kW när solen lyser under juli till september, vilket är den period anläggningen suttit uppe.

På två och en halv månad har man genererat 4 506 kWh, vilket är ett rejält överskott mot den egna konsumtionen. Detta trots en regnig och mulen sommar, och alltså bara för juli till september. Man kan lätt dubbla mängden el anläggningen kommer ge på ett helår, och landar antagligen uppåt 12 000 kWh. 

Med installation kostar en 15 kW anläggning drygt 200 000:- SEK, exklusive bidrag, inklusive moms. Överskottsproduktionen av el under sommarhalvåret betalas dels genom en skattereduktion på 60 öre per kWh och dels via elcertifikat om ca 10 öre. Därtill kommer elleverantören att betala för överskottselen. Vilket pris som gäller varierar med leverantör, men väljer man t ex Umeå Energi så säger de sig betala hela 100 öre per kWh.

Om samtlig el skulle gått ut på elnätet är alltså intäkten 170 öre per kWh och anläggningen nedan ger vid 12 000 kWh en årlig intäkt på 20 400:- SEK. Oräknat skatt på 110 av dessa ören är alltså avkastningen på en sådan här anläggning 20 400/220 000=9.27%.

Anläggningen betalar sig alltså på elva år, vilket också matchar lämplig avskrivningstid. Därefter är intäkterna beskattningsbar vinst och en sådan här anläggning bör hålla 25 - 30 år.

Notera att jag struntat i momseffekterna här, som höjer lönsamheten för företaget rejält.

Solcellsbidrag ska vara återinfört, vilket höjer avkastningen ytterligare då företag kan få 30% subvention av solcellsanläggningar.
Gavelfasad mot sydväst.

Hela anläggningen. På köpet får man nytt tak ovanpå eternittaket.
Ja, det är elbilen Nissan Leaf som skymtar där borta. Mer om Leaf i ett senare inlägg.
Växelriktarens mätare anger här 4 506 kWh sedan anläggningen togs i drift i juli. Växelriktaren har förstås
också Internetkoppling, så man kan få detaljerade historiska grafer över elproduktionen.
På svenska breddgrader finns det fördelar med horisontellt montage på fasader. Då solen står lågt stora delar av året kommer ett sådant montage fungera bra senare på året, och vid den kraftigaste solinstrålningen sommartid blir panelerna också svalare, vilket delvis kompenserar för icke-optimal vinkel. Solceller ger nämligen sämre avkastning när de blir för varma.

59 kommentarer:

  1. Det såg trevligt ut.
    Folk lägger gärna 200k på en bergvärmepump med betydligt sämre kalkyl. Så det finns hopp när det kommer lite mer momentum i marknaden.

    SvaraRadera
  2. Bara skiten håller, så. Det finns ju en och annan lada som blåser ner/bort/tappar taket när det stormar. Men det är cäl också en erfarenhetsmässig process, att lära sig vad som funkar och inte. Riskerar att bli dyrt för den enskilde dock.

    SvaraRadera
  3. Intressant!

    Någon mer insatt som kan luyfta lite tankar om det kommer en "solcells"-revolution snart? Inte att de blir mer effektiva utan att solceller blir mer vanligt - på gemene individs tomt? Ser man någon sådan trend?

    SvaraRadera
    Svar
    1. "Tyvärr" är elpriset i Sverige väldigt billigt vilket talar emot solceller för privatbruk i stor skala.

      Radera
    2. Men finns det inte en vinning att staten driver detta? Jag menar, om "folk" kan skapa el som kan täcka massor av folks behov, grön el på råga av allt, så borde det väl vara kanoners?

      Sedan sälja detta till andra länder, industri eller liknande? Måste juh bli tokbilligt för alla involverade parter?

      Radera
    3. Tänk den hemska tanken om folk klipper av elledningen helt och producerar sin el själv. Utan skatt, moms och utan att göda lokala elnätsmonopol.

      Det kan inte staten uppmuntra...

      Radera
    4. Dessutom kan det aldrig bli "tokbilligt för alla involverade parter" eftersom små solcellsanläggningar aldrig kan få de skalfördelar som stora kraftverk har.

      Radera
    5. Kristian, just solceller har en relativt linjär investeringskostnadskurva.
      Även små anläggningar är lönsamma jämfört med stora.

      Jämför med vindkraft där ett effektivt kraftverk kostar tiotals miljoner och kärnkraft där det billigaste går på 100 miljarder.

      Radera
    6. mrlowrisk, jag har svårt att tro att den sammanlagda kostnaden för 10 tusentals personer som låter installera sin egen 15kW solcellsanläggning är i paritet med att bygga ett stort naturgas- eller biokraftverk. Efter en snabb Googling hittade jag uppgifter om att ett flång nytt 625MW naturgasverk i North Carolina kostade 4,6 miljader SEK att bygga vilket ska jämföras med att bygga nästan 42 000 15kW solcellsanläggningar skulle kosta 8,3 miljader. Visseligen kostar gasen pengar men kraftverket levererar å andra sidan ett stadigt flöde av el även på natten, på vintern och när det regnar.

      Det var det jag syftade på när jag skrev att små solcellsanläggningar aldrig kan få de skalfördelar som stora kraftverk har.

      Radera
    7. Solceller är samhällsekonomiskt vansinne i Sverige. Exporterar vi så exporterar vi med förlust. Det inser tillochmed de gröna. Se exempelvis:
      http://nejdetkanviinte.se/2015/09/17/ohederlig-solcellssatsning/

      Radera
  4. "Investeringen ger åtminstone 9% i avkastning utan subventioner"

    Men är inte just 60 öre i skattereduktion, 10 öre elcertifikat och ett överpris från energibolaget om, i det här fallet, 100 öre just subventioner?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, det är intäkter vid försäljning av el. En subvention hade väl ändå haft med investeringskostnaden att göra?

      Radera
    2. Varför skulle en subvention inte kunna ha med försäljningen av el att göra?'

      https://sv.wikipedia.org/wiki/Subvention

      Radera
    3. Dessutom är det subventioner som inte är hållbara. Man kan av PR-skäl kasta ut lite pengar sådär, men när volymerna ökar måste subventionerna sänkas. Dessutom kommer el-spotpriset under soliga sommartimmar eroderas om volymerna ökar till någon form av signifikans i det svenska elsystemet. Redan vid 5% solel kommer spotpriserna vara usla under bra dagar. Det här betyder att ju fortare "solrevolutionen" kommer, desto fortare hamnar de som redan byggt på rött.

      Det är viktigt att se solceller som den hobby- och statusverksamhet det är och att kalkylera med att minst hälften av kapitalkostnaden är ren förlust. Garanterad förlust hursomhelst.

      Radera
    4. Att man får 170 öre/kWh i ett läge då marknadspriset på el ligger kring 25 öre/kWh är givetvis ett resultat av mycket kraftiga subventioner. 170 öre/kWh kan ägare av stora kraftverk bara drömma om.

      Radera
    5. Frågan är ju bara hur länge dessa stöd varar, skattereduktionen är är kul och mysig så länge inte alla har sådana här, när det börjar kosta miljarder kommer det inte vara lika kul, se på ROT avdraget.

      Och hur länge kommer det gå att sälja solel för 100öre när precis likadan "fulel" kostar 25öre?

      Jag vågar inte göra en investering som är baserad på politikers goda vilja, för stora risker att den inte håller. El för husbehov är en annan sak så länge man slipper energiskatter och moms, känns alltid bra att ha kommit undan en skatt, ger en varm skön känsla!

      Radera
  5. Har du några uppgifter på vad effekten är under vinterhalvåret? Har man ett par Tesla batterier till den här konstruktionen kan man ju verkligen klara sig bra utan ett elbolag.

    SvaraRadera
    Svar
    1. En bit ner på denna sida:
      http://bengtsvillablogg.info/tag/solinstralning/

      Under vinterhalvåret genereras endast en försumbar mängd el.

      Radera
    2. För att klara sig över sommarmånaderna så räcker det för oss med 1 "tesla"-batteri. Men sen spelar ytterligare batterier ingen direkt roll alls. Jag testade att simulera med vår solcellsanläggning och vår förbrukning och kom fram till att vi skulle klara runt 180 dagar med ett batteri, medan vi endast adderar kanske ytterligare 20 dagar om vi skaffade 6 stycken!

      Kolla uträkningen här

      mvh
      Fredrich

      Radera
    3. Tack för svar. Så ungefär ett halvår med andra ord.

      Bra blogginlägg förresten. Mycket proffesionellt.



      Radera
  6. Coolt. Jag tycker det ser snyggt och futuristiskt ut, vare sig de sitter på nya eller gamla byggnader.

    Företaget jag jobbar på har satt solceller på snart alla lämpliga takytor. Några tusen m2 skulle jag gissa.
    Om jag minns rätt så hade VDn räknat ut att de skulle ha betalat av sig själva redan inom några år. De skulle förse företaget med någonstans mellan 25-33% av den årliga förbrukningen så det skulle snabbt bli pengar av det.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag skulle vara lite orolig om jag hade en VD som inte kan göra vettiga ekonomiska kalkyler...

      Radera
  7. Gäller zonindelning av eltransportkostnader även vid försäljning av el?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Solceller minskar eltransportbehovet då elen produceras där den förbrukas. Min överskottsel förbrukas t.ex. inom en radie av ett par hundra meter när jag driver hela grannskapets alla kylskåp under en solig dag.

      Man får t.om. betalt från sin nätägare för det "Ersättning för nätnytta" heter det så fint. Brukar vara 5 öre/kWh.

      Men många brukar klumpa ihop solceller med vindkraft och skylla de höjda nätavgifterna på allt förnybart. Så enkelt är det inte.

      Radera
  8. Bra betalt för elen!
    Samtidigt ser jag att andra producenter får max 20-30 öre per kWh.
    Nån är mellanhand!

    Men du kan ju glädjas över att vi har ca 20% fler soltimmar numera jämfört med förr (1960-1990)(SMHI)
    Något som även bidrar till värmen på sommaren.
    Global Brightening på hela Norra halvklotet-har inget med CO2 att göra!
    Undrar varför vi stödjer solceller?

    SvaraRadera
  9. Regeringen har identifierat problemet och tänker införa en särskild skatt på solcellsanläggningar så att lönsamheten försvinner.
    http://www.dn.se/nyheter/sverige/ny-skatt-bromsar-satsningar-pa-solel/
    EU-kommisionen ser också till att hålla uppe priset på solceller genom en särskild importskatt, tydligen är det viktigt att priset hålls högt.
    http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/solenergi/article3912072.ece

    Konstiga lagar sätter också käppar i hjulet, t.ex. får man inte fördela egenproducerad el mellan flera byggnader.
    http://www.nyteknik.se/asikter/debatt/article3922562.ece

    Man kan lätt bli foliehatt, är kraftindustrin och staten rädd för att förlora sitt oligopol?

    SvaraRadera
    Svar
    1. MP kan ju inte plundra SJ på hur mycket som helst...
      Och Maggan behöver ju några stabila inkomstposter i sin budget.

      Om man nu lägger ner kärnkraften och ersätter den med sol och vindkraft som subventioneras genom elcertifikat så minskar ju skatteintäkten på den totala elkonsumtionen.

      Radera
    2. Nya innovativa regeringar går in under begreppet politisk risk. Det är sällan som det blir bättre än vad den som säljer anläggningen påstår....

      Radera
  10. "horisontellt montage på fasader" - du menar väl vertikalt antar jag.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det kanske är chalmeritiska...

      Radera
    2. Skruvarna är givetvis horisontalt inskruvade i fasaden.. ;-)

      Radera
  11. Varför räknar du inga kapitalkostnader? Dessutom kräver anläggningen skötsel såsom rengöring.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Och framförallt ersättning av havererade inverterare.

      Radera
  12. Kan någon kunnig nämna några sajter/företag där man kan förkovra sig eller rent av få en anläggning projekterad och/eller uppsatt? (Gärna för låg kunskapsnivå)

    SvaraRadera
  13. Jag har bromsats lite av att solceller inte ger så ren el när man gör en livscykelanalys och räknar in produktionen av panelerna. Kanske har blivit bättre nu dock.

    SvaraRadera
  14. Kan någon förklara detta jubelöver att "någon annan" är tvungen att betala 170 öre kWh?

    Någon annan ska alltså betala mellanskillnaden mellan spotpriset, ca 30 öre på sommaren, och det den glade solcellsägaren får.

    År inte så bra på -ismer men jag skulle knappast kalla det marknadsekonomi, som jag annars får intryck är det som föredras både av bloggaren och bloggens läsare.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mycket bra observation. Samhällsekonomiskt är det totalt vansinne.

      Radera
    2. Och det hävdades att beräkningarna var utan subventioner. Om man inte kallar detta för subvention - att leverantören får 170 när kunden bara betalar 30 så vet jag inte vad man skall kalla för subvention...

      Radera
    3. Man kan ju fråga sig hur det blir med kalkylerna ifall man skulle dra in subventionera. Min gissning är att kalkylerna totalhavererar.

      Radera
    4. Kroken är agnad med subventioner - ser smaskigt ut säger torsken. Staten håller på att skapa ännu en ny industri som delvis blir beroende av regeringen för fortsatta förmåner. Inget nytt under solen här, förutom att det är solpaneler denna gång, under solen alltså.

      Radera
  15. Jag är verkligen för en utbyggnad av solenergi runt om på jorden. Vi behöver massor av ny förnybar produktion och tillsammans med ny kärnkraft för att kunna minska användandet av kol och naturgas. MEN, I sverige använder vi vattenkraft, kärnkraft och vindkraft och lite kombinerad (bioeldad) värme/el produktion. Vi producerar redan ren el. Att i det läget subventionera utbyggnad av solceller är inte rätt. (60 öre i skattereduktion, 10 öre elcertifikat är subventioner). Vårt land ligger nära nordpolen och vi använder mest el när det är mörkt, solceller är helt enkelt inte den bästa lösningen för oss. Vill vi göra något för att minska vårt användande av fossila bränslen så föreslår jag att vi istället använder pengarna för att öka antalet elbilar.

    SvaraRadera
  16. Du har glömt avskrivningen som en kostnad.

    Om vi säger att anläggningen är värdelös efter 25 år så försvinner 8 800 kr/år till detta. Fortfarande ändå 5,3% i avkastning, men så är också det mesta subventionerat på grund av skattereduktionen (och av att Umeå energi verkar väldigt generösa i sin ersättning).

    SvaraRadera
  17. Du har glömt bort att du blir av med 200 000 kr på direkten...

    Antag i stället följande, i en mera realistisk modell.

    Initialkostnad: 200 000 kr
    Årlig intäkt: 20 000 kr
    Årlig driftskostnad: 500 kr
    Antal år innan anläggningen går sönder: 25 år
    Riskfri räntesats under dessa 25 år: 2%

    Istället för att köpa denna anläggning, är det bättre att först elda upp 80 000 kr och sedan placera resten riskfritt.

    Inte det mest genialiska man kan göra om man råkar ha 200 000 kr som man vill investera...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men du har glömt basbehoven bl.a. el. Ingen glädje av pengar om man fryser ihjäl så det är nog rätt genialiskt.

      Radera
    2. försöker du vara rolig och skoja med oss? :-) 20 000 kr är en elen som säljs, du glömmer att räkna med värdet på elen internt i huset. vet ej vad som menas med driftkostnad, en solcellsanläggning har ingen driftkostnad att tala om

      Radera
    3. I Cornucopias exempel ovan finns det ingen "intern el". Eller ger du ordet "samtlig" i meningen nedan en annan betydelse än den gängse?

      "Om samtlig el skulle gått ut på elnätet är alltså intäkten 170 öre per kWh och anläggningen nedan ger vid 12 000 kWh en årlig intäkt på 20 400:- SEK"

      Däremot räknade jag fel, men det är en annan femma...

      Radera
  18. Inget fel med sol-energi,men skall man subventionera något så är det investeringar i besparing samt effektivisering,.. Det ger betydligt fler kWh per investerad krona, jämför med sol och vind, och även kärnkraft, faktiskt. Energimyndighetens program för effektivisering för några år sedan, gav en besparing som kostade mindre än 10 öre per sparad kWh. Vi kan effektivisera och spara och frigöra fler kWh i gott och väl 10 år innan vi behöver ge oss på att bygga vindsnurror eller solceller. Sparar man energi på en vartalsreglerad pump eller fläkt i tex. processindustrin så sparar el man även när det är kallt, vindstilla och solen inte lyser.

    SvaraRadera
  19. Ni glömmer fördelarna med en större solcellsanläggning är bla att man klarar sig bra när TSHTF. Ström kan säljas mot mat, medicin mm.

    Man får bara komplettera m några växelriktare på hjul och en packe batterier, mobilitetsanpassat.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Då får man köpa andra växelriktare för ö-drift.
      De som används mot nätet slår av så fort nätet slocknar.

      Radera
    2. Yxa ÄR en effektiv frånskiljare. Ö drift är det bara om det finns ett nät.

      Annars torde stand alone växelriktare vara mycket billigare än nätanslutna dito. Utmärkt att komplettera.

      Ett vanligt fritidsbatteri på 50 Ah ger ljus motsvarande ca 300 W glödlampor under minst 24 h , dvs nästan en vecka. Du blir poppis i grannskapet när alla vill ladda bilbatteriet...

      Radera
    3. @Rickard
      Du får nog ta och läsa elläraboken igen någon kväll framöver. Eller kör du med "vanliga" 144 volts fritidsbatterier?

      Sen är problemet med solceller på våra breddgrader att de ger som minst el när vi behöver den som mest. Dvs under vintern. Vindkraftsproduktionen korrelerar däremot positivt med efterfrågan och är därför det förnyelsebara energislag vi borde satsa på om vi absolut vill subventionera förnyelsebart. Individer som köper och installerar solpaneler för egna pengar bör givetvis få fortsätta med det om de så önskar.

      Radera
    4. Har du inte läst Stjärnklart ? Naniterna äter ju upp både din solanläggning och dina styrsystem. Köp ett gäng fina Yxor istället. Vedhuggning ger värme på många sätt när det kniper !

      Radera
  20. Ni glömmer fördelarna med en större solcellsanläggning är bla att man klarar sig bra när TSHTF. Ström kan säljas mot mat, medicin mm.

    Man får bara komplettera m några växelriktare på hjul och en packe batterier, mobilitetsanpassat.

    SvaraRadera
  21. Ja det är en bra investering. Räknar med att mina solceller (5,6 kWp) betalar sig på 9-10 år nu när regeringen äntligen fyllt på i solcellsbidragskön. Jag får då 35% tillbaka på min investering och dessutom ca 230 öre/kWh jag matar ut

    SvaraRadera
  22. Jag tycker fortfarande att affärsrisken är för stor. Pay-off tid på mer än 6-7 år är alldeles för mycket. Dessutom finns en politisk risk involverad i kombination med att det är en på tok för omogen bransch med massa amatörer som försöker sälja och installera vind och el-kraft. Vi har sett många konkurser de senaste 5 åren. När du har garanti på pay-off på 5 år, så investerar jag genast !

    SvaraRadera
    Svar
    1. När du har garanti på pay-off på 5 år så kommer solcellsmarknaden snabbt explodera, spotpriset under soltimmar gå mot noll eller negativt, och bidragen försvinna under tyngden av alla nya installationer. Och vips försvinner din garanti. Precis så gick det i Spanien för ett par år sen. Många som spelade bort sina pensionsbesparingar på solcells-boomen...

      Radera
    2. Allt är ju relativt. Man kan se det som att man binder sitt elpris till ett fast pris och betalar 10 år i förväg. Sen har man gratis el i 15 år och lite till därefter. Inte så illa pinkat.

      Radera
    3. Nej, Tapiren85, så kan man inte se det. Man kan däremot se det som att man binder elpriset mitt på dagen under sommarhalvåret (när du är på jobbet eller på stranden) till ett mycket högt pris. Under dessa timmar kommer du göra hämta igen lite av det du förlorat på inköpet av din statuspryl. Men under ca 75% av årets timmar producerar solcellerna helt försumbara mängder el, och under dessa timmar är du elbolagets bitch precis som vanligt.

      Radera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...