2015-09-16 07:42

Skolverket: Barn som surfar 2 - 4 timmar om dagen klarar sig bäst på PISA-testerna

Nya siffror från OECD-ländernas skoltester PISA, visar att svenska barn som surfar 2 - 4 timmar om dagen klarar sig bäst på PISA-testerna. Detta går tvärt emot de rubriker som felaktigt cirkulerat i media, som antyder att datoranvändande sänker elevernas prestationer.

På samtliga testområden presterar just barnen som surfar 2 - 4 timmar om dagen på sin fritid sig bäst. Barn som använder dator extremt mycket, dvs sex timmar eller mer klarar sig sämst. Naturligtvis är dessa siffror generella.

Samtidigt ska man komma ihåg att korrelation inte innebär kausalitet. Orsakerna är inte utredda.

T ex kan man förmoda att barn som surfar 2 - 4 timmar om dagen för det första har en egen dator. Det är i så fall en fråga om inkomst och därmed föräldrarnas utbildningsnivå (generellt). Och vi vet redan att barn till högutbildade föräldrar klarar sig bättre i skolan. Det är i så fall inte datoranvändandet som drar upp barnens prestation i skolan, utan att de kommer från en familj med bildningsideal.

Vad innebär då t ex fyra timmars surfande?

Vi antar att barnen kommer hem klockan 15 från skolan (PISA-testerna är högstadiet, så det kan vara ännu senare hemkomst som gäller). Dra bort trettio minuter för mellanmål och allmänt komma hem och avbrott för toalett etc under eftermiddagen. Dra bort minst en timme för TV-tittande någon gång under eftermiddagen och kvällen. Dra bort en timme för middag och umgängen med familjen. Då är man uppe i 4+0:5+1+1=6.5 timmar. 

Därmed är klockan 15+6:5=21:30.
Mörkgrön stapel är barn
med 2 - 4 timmar dator om
dagen på sin fritid.
Högst på samtliga PISA-prov.
Källa: Skolverket (PDF)

Barn som surfar fyra timmar om dagen gör alltså inte några läxor, åtminstone inte något som tar någon längre tid. Därtill går de och lägger sig i tid. Man kan förmoda att de helt enkelt är så pass duktiga att de inte behöver göra läxor. Därtill är de introverta och behöver ladda ensamtid efter att ha varit med skolkamrater hela dagen, då fyra timmar inte ger utrymme för att umgås med andra barn. Och då är det datorn som gäller i ett modernt hushåll.

Det är i detta exempel alltså åtminstone ganska högpresterande barn som alls kan sitta fyra timmar vid datorn, och därtill sannolikt introverta individer, som av nödvändighet sätter intellektuell stimulans högre än extroverta, som kan vila upp sig genom att umgås med andra. Att ett extrovert barn skulle sätta sig ensam på sitt rum hela eftermiddagen kan förstås ske, men ter sig mindre sannolikt.

Man kan också tänka sig att föräldrar som har barn som presterar bra i skolan låter barnen sitta vid datorn, eftersom skolresultaten uppenbarligen inte påverkats negativt av detta. Kausaliteten är i så fall omvänd - skolprestationen påverkar datortiden, inte datortiden påverkar skolprestationen.

Tittar man på gruppen barn som surfar över 6 timmar om dagen och presterar absolut sämst i skolan, så kommer de med ovanstående tider i säng 23:30.  Dessutom påtalar skolverket själva att denna grupp är den grupp som skolkar mest - kanske på grund av att man inte annars hinner med 6 timmar datortid, och dessutom är väldigt trötta på morgonen? Kanske är det skolkning som stör, och inte datoranvändandet - svårt att lära sig något om man inte är i skolan...

Det är sannolikt de sena sängtiderna och skolkningen som förstör för barnen som surfar extremt mycket, inte själva datorn.

Däremot cirkulerar mediauppgifterna att barn som surfar presterar sämre i skolan. Enligt bifogad graf är det helt fel, och jag hävdar ovanpå det att det är andra faktorer som avgör hur mycket eller lite man surfar - egen dator och därmed hem med högre inkomster, dvs högutbildade föräldrar, vilket är hushåll vars barn presterar bättre i skolan samt introverta barn, som behöver ensamtid för att vila ut efter en uttröttande skola och introverta barn är oftare intresserade av intellektuella övningar än extroverta.

Överlag är skillnaderna mycket små mellan grupperna datornanvändande på fritiden, och jag gissar att skillnaden mellan individerna i respektive grupp är större än mellan grupperna i sig. Låt gärna dina barn ha egen dator och datortid efter skolan om de klarar av skolarbetet, men se till att de går och lägger sig i tid.

33 kommentarer:

  1. Det förvånar mig dock att genomsnittstiderna är så höga. Jag menar, bor man på västkusten kan jag förstå att det finns vågor och väder för att ta fram surfbrädan, och visst kan man förlänga säsongen med en våtdräkt.

    Men de som bor i inlandet kan ju knappast surfa på insjöar och dessutom är ju kusten isbelagd under delar av året då det knappast alls går att surfa.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Windsurfing, Kitesurfing... Du kan ju inget ju...

      Radera
    2. Det har kanske med barnfetman att göra? Nu när ungarna är så tjocka hela högen kan de ligga i novemberstormarna och plaska i flera timmar utan att bli nedkylda, som små sälar.

      Radera
    3. @Ben Dover

      :-) man kan alltid räkna med en rolig kommentar från dig. En av behållningarna med bloggen. Hoppas cornu belönar dig på något sätt.

      Radera
    4. Håller med. Utan farbror Ben hade jag aldrig orkat mig ner till kommentarerna.

      Radera
  2. Kul att du tar upp detta. Intressanta vinklingar dessutom. Mao kan man säga att man inte har att förlora på att styra över skräptid vid datorerna till något helt annat. Om barnen bara letade information skulle det inte vara hela världen men sociala medier och skräpspel kan inte vara alls nyttigt i så stora doser.

    Som förälder är det svårt att veta hur man skall förhålla sig. Helst vill man bara förbjuda. men som sagt var, är de små introverta kanske man borde tänka annorlunda... Iaf vi kör skärmfria söndagar och det fungera hyfsat.

    Värdet av att vila hjärnan och bara ha lite tråkigt med sig själv lite oftare tror jag underskattas. Tror de flesta som läser din blogg frekvent inte håller med mig ;D

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tycker det är tråkigt att böcker har fallit så otroligt i popularitet. Böcker har gett mig otroligt mycket i mitt liv och jag anser att det är ett väldigt nyttigt sätt att bedriva hjärndöd vilotid.

      Radera
    2. Varför är böcker ett mer legitimt sätt att tillbringa flera timmar med - en totalt icke-interaktiv upplevelse.
      Jämför med exempelvis datorspelande/3dmodellerande/programmering eller annat datorn-nöje som ungdomar ägnar sig åt.

      Radera
    3. Bara en stor nackdel med vanliga böcker
      De tar för stor plats rent fysiskt!

      Radera
    4. För att barn numera utsätts för så lite litteratur att grundläggande läsförståelse blivit drabbad, jag misstänker att det är en stor del i att även man börjar få problem med andra ämnen för att man inte förstår vad som menas.

      http://www.dagensarena.se/innehall/professor-forsamrad-lasforstaelse-forklaring-till-laga-pisa-resultat/
      http://www.gd.se/opinion/ledare/minskad-boklasning-ger-minskad-lasforstaelse

      Män är de som rasat allra mest. Samband?

      http://www.dagen.se/kultur/bokl%C3%A4sandet-bland-yngre-m%C3%A4n-minskar-kraftigt-1.212984

      Radera
    5. Spel och hålla igång på sociala medier är väl inte direkt dåligt, porrsurfa är däremot dåligt.
      Jag tycker att spel kan vara jäkligt bra motion för hjärnan och inte alls dåligt, lite beroende på vad det är för sorts spel.

      Radera
    6. Absolut är det inte dåligt. Men om det är det enda man gör efter skolan på kvällarna är det inte hälsosamt. Inte bara fysiskt utan också mentalt.

      Radera
  3. Jag tycker fortfarande att synen på läxor är så otroligt konstig i Sverige. Många verkar tycka att läxor är av ondo, barn ska lära sig i skolan. Kommer man upp på högre nivå så är nästan hela din nedlagda tid på studier självvalda "läxor". Sportar du, eller spelar du instrument, handlar det också om repetition, repetition för att lära sig. Men helt plötsligt när det handlar om matematik, eller historia, då ska man lära sig allting på 2x45 i veckan.

    Jag har inga barn själv än, men ifall de inte får läxor kommer de få sitta och göra läxor ändå dagligen som jag tar fram. Min sambo (sedan undersökningen om vad man kallar sin vuxne partner som man ej bor med är jag nu sambo) är rörande överrens med mig på denna punkt, hon fick själv göra det som ung då hennes föräldrar var chockerade över den lilla mängden skola vi har i Sverige, något hon idag uppskattar väldigt mycket.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det har väl sitt ursprung i det egalitära tänket, och det har ju sin egen logik:

      Barn med akademikerföräldrar och allmänt ordnad tillvaro kommer att få bättre hjälp och förutsättningar med läxan. Läxorna ökar därmed kunskapskklyftorna i skolan, och därför är de dåliga.

      Det är naturligtvis ett sjukt märkligt tänk som utgår från att man ska hålla tillbaka folk för att utjämna saker och ting. Istället bör man inse att världen inte är perfekt, fördela resurserna på ett rationellt sätt och se till att hjälpa alla så långt det går. Akademikerbarnen som tar sig fram till treans mattebok ett år tidigt kan ju köra det i läxa, medan de som inte är snillen får läxor ur den ordinarie kursen. Så hjälper man alla att nå så långt det går på individuell basis. Vilket ju också är det som egentligen är inskrivet i läroplanen numera också.

      Radera
    2. Tim
      Du ska ha flextid, arbetstidsförkortning, casual friday och belöningssytem för prestation. Dina framtida(!) barn ska gå vattenkammade till skolan på exakt klockslag och vid arbetsdagens slut ta med sig arbetet hem. Och får de inget hemarbete tilldelat, så ordnar du det?

      Missförstå mig inte - jag avfärdar inte läxor. Men lite jordnära förnuft får gärna råda. Läxors pedagogiska betydelse är begränsad. För studiestarka elever har läxor liten betydelse i grundskolan. De är extremt snabbt avklarade och stämmer inte till någon särdeles eftertanke. För studiesvaga elever så är läxor myrsteg att ta under en arbetsvecka full med hinder att ta sig över eller förbi. I procent av arbetsveckan är läxorna en skvätt. De fyller endast en moralisk funktion. Och den är viktig, anser jag, men ska inte förväxlas med pedagogik.

      Detta gäller läxor. Det som har enorm betydelse är den intellektuella nivån hemma och hur föräldrar och andra vuxna beter sig. Inget barn lär sig knyta dojorna genom läxor. Inget barn lär sig klockan genom läxor.

      Så vad ska man göra när akademikerna skriker på mer och svårare läxor, samtidigt som de studiesvaga eleverna dunkar huvudet i skolbänken? Tja, antingen får alla samma läxor och nivån sätts så att även de studiesvaga har en chans att göra läxorna på en rimlig tid: Det som tar översta tioende percentilen 15 min att göra, kan ta den första percentilen 1h30min - med vuxenhjälp. Eller så differentierar man läxorna, d.v.s. delar ut olika läxor. Vi som har barn inser lätt att den varianten inte är så tilltalande. Få individer, 7 eller 13 år gamla, har en läggning som accepterar ett sådant upplägg.

      Så, vad göra? Fr.o.m. den åldern då de mer mogna eleverna kan börja tänka i termer av sin egen prestation så bör betyg utdelas. Säg från senare delen av mellanstadiet. Betygen skall baseras helt på kunskap och prestation bevisad i muntliga och skriftliga prov och arbetsuppgifter. Läxor anpassas i omfattning och komplexitet till det som låter sig göras med hänsyn tagen till helheten. Studiestarka och begåvade elever behöver inte extra stöd. Behövs sådant så föreligger per definition inte begåvning eller studiestyrka. Buhu! Min som var för smart, skolan blev ett helvete. Nejdu, när sådant sker beror det på hemmet! Det är den enklaste saken i världen idag för elever med specialistintresse att finna information att förkovra sig i. Den som hävdar annorlunda ljuger eller har en liten begåvning hemma som inte är så värst begåvad - iaf inte i ämnesområdet självständighet.

      Sist men ite minst: Elever i Sverige får faktiskt läxor. Skolan är i det avseendet tämligen opåverkad. Det som skiljer dagens skola mot min barndoms dito, rä det som sker på skoltid...och inte minst i hemmet! Vem fan tror vi får starka elever, när föräldrarna är så benägna att curla sin avkomma?

      Radera
    3. Man skulle ju, hör och häpna, kunna sätta eleverna i olika kurser och klasser allt efter förmåga att tillgodogöra sig kunskap i och utanför skolan. Så kan var och en utmanas.

      Alternativet är så klart att 10% av klassen har ont i magen för att de inte fattar ett piss, och 10% sitter och eldar upp sina böcker för att de redan bara suttit av 3 timmar idag utan att utmanas en sekund och kl 15.00 fortfarande är långt borta.

      Att alla ska gå precis samma klass är ett lika stort svek mot båda ytterligheterna, vill jag mena.

      Radera
    4. Är det Hitlerjugendeleverna som har rätt att elda upp böckerna?
      Är de så intelligenta?

      Radera
    5. Kan Själv
      Att den översta percentilen inte får ut något av läxor och den understa kämpar hårt, som du skriver, är ett symptom på problemet. Barn är olika och deras studier bör således se olika ut även från tidig ålder. Detta sker inte överhuvudtaget i skolan.
      Det handlar dessutom inte bara om att nå en viss grundnivå i kunskap utan det man lär sig redan i grundskolan utgör en grund för hur pass väl man lyckas framöver inom akademin. Det handlar om att maximera varje barns potential. Sen ska man självklart inte driva barn in i väggen, men jag tror inget barn mår bra av hur det ser ut idag. Den enda som det är anpassat för är medelmåttan.

      Sen håller jag helt med dig om att läxor iaf innan högstadiet till stor del är en fråga om att lära ut disciplin. Precis som jag anser att lagsport är en viktig del att medverka i för att utveckla en kämpaanda, sociala förmågor och samarbetsförmåga.

      Huruvida jag själv har flextid är orelevant. Jag är vuxen och således förmögen att själv ta ansvar över och konsekvenser av mitt egna beteende. Belöning får barnen också i form av betyg och ökad kunskap, något som sett över en livstid är av betydligt mer ekonomisk och social vikt för gemene man än ett dagsarbete. Det öppnar möjligheter som kanske annars stängs.

      Det är faktiskt i skolan som man lär sig klockan nu för tiden. Men nej där lär man sig inte knyta sina skor eller behandla medmänniskor med respekt. Nu för tiden inte heller procenträkning eller läsförståelse, även när eleverna ska börja universitet så är kunskapsbristen enorm. Där skolan faller anser jag att det är mitt ansvar som förälder att ta efter och stötta mitt barn.

      Jag vet inte hur det såg ut när du gick i skolan. Men vi hade runt 30 i klassen. Du kan gissa hur mycket tid med läraren när man hade problem man fick på en 45-minuterslektion. Kostar det mig 1h per dag att stötta barnet efter skoltid med saker den anser är svårt, alternativt hjälpa den att utöka sin kunskap, så är det ett lågt pris att betala.

      Radera
  4. "egen dator och därmed hem med högre inkomster"

    En enkortsdator som raspberry pi 2 kostar 400 kr. Det har väl de flesta råd med?

    SvaraRadera
  5. Mycket av läxläsandet kan idag göras med hjälp av dator (eller surfplatta mm). Exempelvis har läroböckerna i Engelska och Spanska som sonen har websiter där man kan göra olika uppgifter, höra språket talas mm. Sen finns det andra lärandeverktyg på nätet som används flitigt av skolan mina barn gått i.
    Datorer/surfplattor/smartphones blir en allt mer integrerad del av utbildningen. Nu ska en av barnens skola köra igång med ett projekt där barnen kan lämna feedback på lektionen via smartphone eller platta direkt efter avslutad lektion. Vore intressant att veta om de får något vettigt ur den feedbacken - annat än att matte är skittråkigt etc..

    SvaraRadera
    Svar
    1. Verkar ju vettigt!
      Frågade just hustrun om barnens datoranvändning och inhämtande av kunskap på nätet.
      Hon anmärkte om att Google knappast var i ropet på i vart fall de äldsta barnens skoltid.
      Apropå min ålder...

      Radera
  6. "Dra bort minst en timme för TV-tittande någon gång under eftermiddagen och kvällen. Dra bort en timme för middag och umgängen med familjen."

    Det är bara gamla stofiler (och ev barn som ännu inte fått sin platta) som tittar på TV. En timmes middag och umgänge med familjen är nog bara att drömma om för de flesta tonårsföräldrar.

    SvaraRadera
  7. Det blir ingen tid över för traditionell idrott - har vi nått den punkt där idrottsrörelsens kvällsaktiviteter blivit direkt samhällsfarliga för de små?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Man får ju prioritera. Träningen får man kompensera med att inte spela spel med kompisen den kvällen, eller så har man gjort alla läxorna redan innan. Ofta brukar ju träningar vara vid fem-sextiden, och skolan varar sällan längre än till tre, så det finns gott om läxgörartid mellan skola och träning.

      Radera
  8. Vad menar bloggarn? Vilka rubriker? Nyheten i P1 var väl att de länder som presterade bäst i matematik inte använde speciellt mycket IT i undervisningen. Sverige däremot...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror du har en poäng. Det kan nog till och med vara så att de Svaga eleverna får använda datorn mera. (Sen kan man ju fundera på om det betyder att datorn inte är ett bra undervisningshjälpmedel, eller om det myckna datoranvändandet gör att man inte förstår hur man ska skriva ett matteprov.)

      Radera
  9. Det där som visade att studenterna som använde datorer presterade sämre behöver ju inte ha någon som helst korrelation med internetsurfande.
    Man lär sig inte matematik genom att surfa på internet eller använda datorns kalkylator.

    Som min gamla mattelärare sa på teknis, här lär vi oss matematik och det gör vi utan miniräknare. Sen när vi lärt oss matematik och ska räkna då använder vi matlab.
    Det jag vill säga är att i grundskolan behöver man inga miniräknare eller datorer för att lära sig mattematik, det är nog bara kontraproduktivt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Din mattelärare var säkert jättebra. Det var min med, inte hans fel att han hade så dåligt elevmaterial. Men vad jag minns hade vi teknister fler ämnen än matte, och jag kan tänka mig att datorn kan vara användbar i flera av dem. På grundskolan, där matten är ännu mindre dominerande så kanske det kan vara än mer bättre med datorstöd. Trots allt hade ju våra gamla lärare gamla filmer och dia-presentationer som hjälp. Att använda powerpoint istället är ju bara en liten början. Att använda Seterra för att lära sig geografi verkade i alla fall fungera för mina barn, som tyckte det var roligt att testa sig själva och varandra. Att som lärare kunna visa nära nog dagsfärska bilder och filmer från solsystemet skulle i alla fall få mig att behålla fokus en stor del av lektionen. Språkträning blir ju bättre om man inte bara läser, utan även hör språket talas. Webbplatser ger en helt annan grad av interaktivitet än ljudband och pappersformulär gjorde på typ 1800-talet när vi gick i skolan. Internet och datorerna ger ju möjlighet att få in världen i klassrummet på ett helt annat sätt idag. Istället för att läsa det som står i den tio år gamla kemiboken kan man höra och se professor Martyn Poliakoff OBE visa detta för eleverna. Man kan ju även få klassrummet att nå hemmet genom t.ex webbplatser som knyter an till läroböckerna, som i min sons fall, hans engelska och spanskabok, som båda erbjuder möjligheter till interaktiv träning hemma.

      Radera
    2. Erik, Vi använde inte räknare i något ämne de första 2 åren, även fysik och hållfasthetslära gick bra utan räknare. Ställer ju visst krav på den som skriver uppgifterna så att det blir sådana siffror som blir "lätta" att räkna med för hand.

      Man sätter ju inte in siffror i formlerna förrän på slutet efter att alla ekvationer utförts.

      Radera
    3. Och visst i några av de ämnen du nämner så bidrar nog datorn positivt, men när det ska räknas så gör man sig själv en björntjänst beträffande förståelsen ifall man tar fram kalkylatorn för tidigt.

      Radera
    4. Men kalkylatorn tar ju bara fram svaret, och rätt svar får man bara om man ställt upp ekvationen rätt. Självklart måste man lära sig ställa upp ekvationen rätt innan man tar fram miniräknaren. Men som sagt, det finns mer än matte här i livet. Att kunna se konstruktionen man räknade på i hållfasthetslära braka samman i en simulering kan ju vara både underhållande och lärorikt. Eller se hur satelliten man precis skickade upp brinner upp i atmosfären för att man inte kunde sin raketekvation ordentligt..
      Jag är absolut ingen expert på datorstödd undervisning, och jag har ingen aning om vad man vet om datorstödd utbildning idag, men jag har på känn att vi är ganska så nybörjare i det, och att datorn kommer vara mer och mer självklar som stöd i undervisningen i takt med att den är mer och mer självklar hos lärarna. Bara det att vi har läroböcker när varje elev får ut datorer eller ipads känns ju märkligt. Varför har man inte gått över till att ha dem helt elektroniskt, så slipper man sitta med ej uppdaterat studiematerial?

      Radera
  10. Antagandet att barnens fyra internettimmar görs på eftermiddagen/kvällen är godtycklig om du inte känner till det exakta mätmetoderna. Jah förutsätter att du inte vet det. Jag antar att denna studie är en slags enkätstudie där respondenterna själva har fått uppskatta hur många timmar de lägger på internet om dagen. Det rimliga är att den faktiska siffran här är okänd varför hela ditt antagande om läxläsning är ren spekulation.

    SvaraRadera
  11. När fan skall de läsa böcker då?
    Det var alltid orsaken bakom mina sena kväller som barn, läste helt otroligt mycket i tonåren (när det inte var fotbollsträning eller Amiga500 spelande) men det var ju innan det såkallade bredbandet existerade.

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...