2015-09-03 11:15

Räntan oförändrad - Riksbanken tittar nu på KPIF istället för KPI

Riksbanken lämnade styrräntan reporäntan oförändrad vid dagens räntebesked. Mest intressant är att man nu bara pratar om KPIF, dvs konsumentprisindex rensat för effekter av räntesänkningar, som förväntas nå inflationsdrömmen om 2.0% till årsskiftet.

Riksbanken skriver exempelvis:
"Penningpolitiken har effekt - inflationen stiger
Den expansiva penningpolitiken i Sverige bidrar till att konjunkturen fortsätter att stärkas och att läget på arbetsmarknaden gradvis förbättras. Inflationen har stigit sedan förra hösten och KPIF-inflationen var 0,9 procent i juli. Exklusive energi uppgick KPIF-inflationen till 1,5 procent. Trenden med stigande inflation väntas fortsätta. Fallet i oljepriset och de låga elpriserna i Sverige håller visserligen tillbaka KPIF-inflationen den närmaste tiden, men inflationen bedöms ändå stiga tydligt. Prognosen för KPIF exklusive energi är i princip oförändrad sedan den penningpolitiska rapporten i juli."
Stefan Ingves.
Foto: Riksbanken
Man tar till och med bort de fallande energipriserna på el och bensin eller diesel för att kunna motivera att inflationen är hög, 1.5%.

Kanske är det dags för nytt inflationsindex Riksbanken kan använda? KPIK? Endast varor och tjänster som faktiskt ökar i pris får ingå i KPIK, så slipper man laborera med KPIF utan energi och kan nå inflationsmålet?

Prognosen för KPIF är nu att den ska nå 2.0% år 2016, medan KPI når 1.8%. Reporäntan ligger dock kvar ungefär på nuvarande nivå under 2016 och 2017 ska reporäntan ligga 0.5% högre än idag - så räkna med högre räntor på era rörliga lån, men att dessa först höjs mot slutet av 2016.

Dock är det kraftiga relativa höjningar. Har man idag 1.5% på sina rörliga bostadslån, så höjs räntekostnaderna med säg 33% till 2.0% till 2017. Till 2018 kommer räntan höjas med 1.16% mot idag, eller nästan en dubbling av rörlig ränta från säg 1.5% till 2.66%. Fundera på vad det får för effekter på bostadsbubblans priser. För att inte tala om hushållens konsumtionsutrymme.

Riksbankens egen prognos är dock att reporäntan sänks till i snitt -0.39% under fjärde kvartalet i år.

BNP ska gå starkt under 2015 och 2016 med 3.1% respektive 3.4% i real tillväxt, men konjunkturen faller sedan tillbaka under 2017 till 2.6% och vi har nog en ny lågkonjunktur under 2.0% i tillväxt lagom till valåret 2018.

Riksbanken vill verkligen inte sänka räntan, utan slår knut på sig själva för att kunna gå ifrån sina direktiv att slaviskt styra på KPI-inflationsmålet om 2.0%. KPI finns bara med i prognostabellen och nämns inte alls i Riksbankens text.

31 kommentarer:

  1. Förslag; att du kategoriserar allt från riksbanken som trams. Måhända behövs det en ny kategori "Allvarligt trams" eftersom riksbankens trams får allvarliga konsekvenser för samhället.

    Trams

    SvaraRadera
    Svar
    1. Allvarligt trams brukar kallas för idioti.

      Radera
    2. Kanske avsiktligt och oavsiktligt trams?

      Radera
    3. Till kategorin idioti kan vi väl lägga detta:

      "Dock är det kraftiga relativa höjningar. Har man idag 1.5% på sina rörliga bostadslån, så höjs räntekostnaderna med säg 33% till 2.0% till 2017."

      Att räkna procenttal på en mkt låg bas är ju bara tramsigt.

      Om man har två miljoner i lån så handlar det om en ökning på drygt 500 kronor i månaden.

      Nu har jag funderat Cornu: det får nog ingen som helst inverkan på "bostadsbubblan". Det är bara önsketänkande från din sida.

      Radera
  2. Jag vet inte varför du hängt upp dig på att Riksbanken formellt sett styr på KPI och nu "avslöjar" att man tittar på KPIF. Detta har ju varit känt länge. Det är inte direkt så att Riksbanken blir överraskade av att KPI-inflationen sjunker som effekt av räntesänkningar, och därför mekaniskt sänker räntan för att parera. Klart man styr på KPIF i sådana situationer..

    SvaraRadera
    Svar
    1. Man får lära sig ganska tidigt inom utbildningsväsendet att man bör göra rimlighetskontroller av sina kalkyler. När man har goda löneökningar, god tillväxt inom ekonomin, rentav överhettning i ekonomin, en extrem privat skuldbubbla som växer extremt snabbt..... bör man sitta och hota med att sänka räntan ned från -0.35% i det läget?

      "Klart man styr på KPIF"? Spelar ingen roll vad de styr på, skulle jag säga. De har checkat ut från Hotel California.

      Radera
  3. Man klarar ju inte av att styra! Bara att titta på deras räntekurvor sedan 2008 t.ex.

    Styrmålet saknar lite relevans om vi inte går i takt med övriga konkurrenter i dagens läge. Med det menar jag provokativt att om vi snabbt får högre inflation än t.ex Tyskland/EU är det inte säkert att marknaden säljer kronor mot t.ex euro eller att Rb höjer styrräntan till "rätt" nivå. Kanske svenska kapitalägare höjer de längre räntorna här med risk att kapital flödar in. Vi har ju sett hur Rb tvingas att indirekt agera på valutamarknaden. Det är den extremt låga räntan sedan flera år som ställer till det. Och det ger även cb problem. Som de själva skapat.

    Det ser ut som om vi kommer att få leva med negativa realräntor(som Japan) länge, länge, alltför länge om inte kapitalägarna gör revolution eller att statsskuldskriserna fortsätter att ställa till det.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är inte mängden pengar som skapar inflation det är löneökningarna och vi har så låga löneökningar att det ger oss noll inflation.

      Får vi inte löneökningar på ca3% så kommer inte inflationen upp till 2%

      Japan med sina låga löneökningar får låg inflation.

      Radera
    2. @Ekva; Vi kan få inflation om kapitalägarna väljer att sälja av statspapper för att lägga pengarna någon annan stans. Kapitalflödet styr varesig det är lönepengar eller omflyttning av pengar. Det förra efterfråge-inflation och det senare kostnads-inflation. Vi får se! Vi kan få fortsatt deflation som ev. kan döljas av inflation ökad från kostnadssidan. Japan riskerar detta om inte BoJ fortsätter att monetisera statens kostnader.

      Radera
    3. Ränteökningar är engångsökningar och kan aldrig bli löpande inflation.
      löpande inflation kan bara löneökningar skapa, vilket riksbanken vet.

      http://cornucopia.cornubot.se/2015/09/riksbanken-vill-fa-igang.html?showComment=1441280257505#c7776209165495946042
      där stälde jag en fråga till dig.

      Radera
    4. Nej, men den kan vara tillräckligt länge om allt fler av de stora(p-fonder, SWF etc) börjar sälja för att omplacera. Vilken nivå anses man vara tillräcklig om man jmf med börsens avkastning? Handlar det inte om risker att EM fortsätter att sälja både eur och usd-obligationer också? En fortsatt skuldkris kan också höja räntorna globalt om inte cb har nya medel till förfogande. Marknaden kan tappa förtroendet varvid man går ur statsobligationer....negativa (real)räntor är en katastrof på sikt. Än så länge har man kontroll.

      Jag vill inte måla fa´n på väggen men vi är inte ur skogen ännu.....oavsett vad Ingves sade idag. Å andra sidan kommer börsen att gå bra på sikt. Inte minst pga för låga räntor.

      Radera
    5. Räntor kan inte stiga i oändlighet, det är en engångsinflation den upphör efter ett tag.
      på lång sikt saknar räntan betydelse.
      På långsikt är det bara löneökningarna som skapar löpande inflation.
      varför är du inte för min lösning se ovan

      Radera
    6. Javisst är det så men jag skrev inte heller om lång sikt. Under 1-2 år kan långräntorna stiga så mycket att det inducerar inflation över målet(jag menar här inte KPI dvs inkl ränteökningen utan ränteeffekten på företagens kostnadsmassa(varor o tjänster) som övervältras på konsumenten). En sådan inflations-effekt kan skapa höjda inflationsförväntningar(som är Rb önskan). Dock finns det stagflations-risker då vi här pratar om kostnadsinflation till skillnad från "positiv" efterfråge-inflation.

      Personligen anser jag att efterfrågan är cyklisk precis som affärs-cykeln i sig. Vi har haft bra reallöneökningar de senaste åren parat med ren deflation. Inflationen kommer själv när den är strukturellt mogen. Tyvärr finns det personer(politiker t.ex) som anser att det varit Rb förtjänst att inflationen hållits under kontroll/vid målet sedan 90-talet. Inget kan vara mer fel. Tvärtom skapade Greenspan Put mer inflation än nödvändigt från 1995-2000. Därefter har inflationen fallit av sig själv utan styrning/förväntningar. Trams.......

      Lönerna har betydelse men inte alltid lika stor betydelse. Fundera på det!

      Jag ska titta på din fråga och svara här.

      Radera
    7. @Ekva; Svar till ditt inlägg ovan 17:11 med hänvisning till ditt inlägg enligt länken med ref kl.16:24 2/9

      Om löner gäller förstås att företagarna måste avstå vinster till löntagarna. Vi vet att kapitalandelen ökat på löneandelens bekostnad sedan 1990-talet. Politiker främst har tänkt i gamla banor där inflationen styrde reallöneutvecklingen istället för vinstnivåerna. Alltså, medan vinsterna varit rekordstora, på sina håll, är inflationen rekordlåg. Ändå accepterar facken m.fl löneökningar efter disinflation. Hur kommer det sig? Jo företagarna lyckades snärja facken inte bara genom 3-årsavtal(smart) utan också genom deras osynliga makt att både outsourca och avskeda. Facken har varit desarmerade sedan vår statsminister blev företags-styrelserepresentant under 90-talskrisen.

      Ang MMT och "din lösning".

      MMT handlar om det du skriver, dvs att staten får sina utgifter bestridna via Rb´s sedelpress. MMT menar att det inte är statens skatteindrivning som ger utrymme till budget-utgifter utan det är tvärtom, dvs statens utbetalningar till samhället genererar skatten. Företagarna och privatpersonerna etc får inkomster av staten som ger skattebetalningsförmåga.

      Däremot är jag definitivt emot att staten ska vara ansvarig för penning-politiken inkl kreditgivning. Bankerna ska som hittills sköta sedvanlig kreditgivning till företag och privatpersoner. MMT kan experimentellt prövas och kanske på sikt ersätta traditionell skuldutgivning. Men här är jag för okunnig om förutsättningar och risker. MMT innebär tyvärr risker ifråga om politikers förmåga att hushålla med penningen!

      Bankerna ska åter bliva nytto-institutioner. Inte vinst-maximerande som även handlar mot sina kunder. Till att börja med ska kreditgivningen stramas upp rejält(kapitaltäckning). Tänk om folk i gemen visste hur lite kapital som fordras(utöver pant) för att låna ut mot fastigheter. (Glass-Steagall)

      Radera
    8. rttck
      Jag anser att jag har en bra lösning.
      inflation förstör pengarnas värde och därför måste lika mycket pengar som inflationen förstörde tillverkas, nu tillverkar privatbankerna pengarna och lånar ut dom till staten och till bolån.

      Vi behåller inflationsmålet på 2% sen trycker riksbanken upp lika mycket pengar som inflationen förstörde och ger pengarna till staten.
      Politikerna kan inte fuska.
      alt bestäms rent matematiskt.
      staten får en inkomst som kan ses som en skatt på pengar.(ingen drabbas för bankerna beskattar er nu)

      Ökningstakten på skulderna minskar rejält.
      Bankerna kan gå med på det.
      Politikerna vill ha det så om dom bara visste om lösningen.
      Folkets ekonomi påverkas inte negativt.


      rttck har du en enda saklig invändning?

      "Däremot är jag definitivt emot att staten ska vara ansvarig för penning-politiken inkl kreditgivning. Bankerna ska som hittills sköta sedvanlig kreditgivning till företag och privatpersoner."
      Mitt förslag förändrar inget av det .


      Jag läser dina inlägg, men läs nu ett inlägg av mig noga och tänk efter.

      Radera
    9. @ekva; "Inflation förstör pengars värde"

      Ja! Och då vill du att Rb kontinuerligt trycker upp denna mellanskillnad till staten, såvitt jag förstår. Bara 2%? Det innebär isf att staten får oförändrade reala utgifter, dvs att budgeten kan öka med 2%(inflationen) per år. Är inflationen = skatt i din terminologi? Du menar att staten därför inte behöver höja skatten med inflationen? Men då gäller detta endast de statliga utgifterna, inte ekonomin som helhet. Statens budget är 1200 miljarder. Det är bara 20% ca av BNP. Ska bankerna stå för resten så förändras inte mycket tycker jag. För övrigt gäller att inflationen i ekonomin, som du alltid poängterar, kommer via löneökningar. Då ökar statens inflationskompensation automatiskt via inkomstskatter och konsumtion(moms etc). Inget behov av sedeltryckning mao. MMT handlar om utgiftsökningar netto för vilka du ej berör alls.

      "nu tillverkar privatbankerna pengarna och lånar ut dom till staten".

      Det stämmer inte alltid. Bankerna deltar i auktioner och förmedlar lånen till sina kunder eller säljer i övrigt i marknaden. Befintliga pengar köper(in-utrikes), dvs andra tillgångar(cash t.ex) byts till statslån(pengar). Men visst, nya banklån kanaliseras också. Cykelförloppet består i att staten byter penningströmmar genom att låna upp cash i marknaden, ge ut samma cash i andra delar av ekonomin för att öka den ekonomiska aktiviteten. I denna aktivitet ingår bankutlåning, dvs att skapa nya pengar. Alltså går processen i andra riktningen. Bankerna placerar pengar i statspapper som reserver. Alltså ej nytillverkade pengar utan mer likt deras egna kapital. Kassareserverna ligger normalt hos Rb.

      Varför minskar ökningstakten av skulderna? Det framgår ej.

      Radera
    10. "Ja! Och då vill du att Rb kontinuerligt trycker upp denna mellanskillnad till staten"
      Ja vi förändrar inget annat i ekonomin.

      " Är inflationen = skatt i din terminologi?"
      Vi gör om inflationen till en inkomst för staten, nu är det bankerna som gör vinsten på utlåningen av samma mängd pengar.



      "Varför minskar ökningstakten av skulderna? Det framgår ej."
      Inflationen förstör pengar och bankerna fyller på med mer pengar och pengarna lånas ut och då ökar skulderna.
      får staten lite pengar av riksbanken så skapas ingen skuld.


      Riksbanken ser vad inflationen blev och ökar mängden pengar med samma procent.
      Pengarna får staten.
      Detta kan lösa många av våra nuvarande problem.

      Politikerna får inte tag i sedelpressen, pengarna som inflationen förstörde skapas på nytt och det på ett exakt sätt som inte någon kan fuska med.

      Du måste sätta dig ner och fundera igenom det jag säger, min lösning har nog ingen förut föreslagit.

      Radera
    11. rttck
      Inflationen förstör pengarna, pengarnas värde försvinner, det är vi ense om.
      Riksbanken har bestämt att vi ska förstöra 2% av pengarnas värde varje år, det måste vi vara överens om.

      För att detta ska kunna fortgå måste vi trycka upp pengar som motsvarar inflationen.
      2% inflation kräver att vi minst ökar mängden pengar med 2%

      En bil som i dag kostar 300000kr kostar om tusen år mer än alla pengar som nu finns om inflationsmålet på 2% nås.

      300000*1,02^1000=119479395497439

      Bilen kostar om tusen år 119479395497439kr

      Ökar vi mängden pengar med 2% per år så är mängden pengar långt större än bilens pris.
      Storleksskillnaden mellan pengar och bilen blir då identisk.


      Vi har bara två val
      1. Banken trycker upp pengar som motsvarar inflationen och lånar ut dom till oss.
      2. Riksbanken trycker pengarna och ger dom till staten.


      Att inte trycka pengar förstör ekonomin sakta men säkert.
      Det händer inte om tusen år det sker gradvis.

      punkt 1 använder vi nu och det ger oss skuldkriser bostadsbubblor med mera, vi måste låna alla nya pengar som skapas det leder till SKULDKRISER.


      Radera
    12. @Ekva, Man blir snurrig när man läser vad du skriver. Jag upplever att du inte riktigt förstår vad du skriver. Du har inte svarat på mina frågor ovan. Ska staten via Riksbanken även stå för den privata sektorns behov? På ett ställe ansåg du att bankerna i likhet med min åsikt skulle få fortsätta stå för kreditskapandet till bostäder, hushåll och företag! Vad gäller? Du skriver vidare om sedelpress för inflations-delen, dvs 2% per år och då bara för statens behov(budget-utgifter).

      Radera
    13. rttck
      Jag säger att riksbanken ska trycka lika mycket pengar som inflationen förstörde och ge pengarna till staten.

      Vi förändrar inget annat i ekonomin, bankerna står för kreditgivningen till privatpersoner företag och även till staten om sten behöver mer pengar.

      Detta är en reform som bankerna kan gå med på.


      M3 och om inflationen var 2% så skulle staten få 50 miljarder av riksbanken.

      Radera
    14. rttck
      " På ett ställe ansåg du att bankerna i likhet med min åsikt skulle få fortsätta stå för kreditskapandet till bostäder, hushåll och företag!"
      Ja

      "Ska staten via Riksbanken även stå för den privata sektorns behov?"
      Nej

      "Du skriver vidare om sedelpress för inflations-delen, dvs 2% per år och då bara för statens behov(budget-utgifter)"
      Blanda inte in statens utgifter det jag säger skapar bara en inkomst till staten, vad staten gör med pengarna får politikerna bestämma, om jag ska föreslå något så öronmärks pengarna till infrastrukturen, polis militär järnväg vägar sjukvård.
      och bredband till alla, fiber måste dras.


      Varför reagerar inte folket på det jag säger?
      Antingen så tillverkar bankerna pengarna och lånar ut dom eller så tillverkar riksbanken pengarna och ger dom till staten.
      om staten får inkomster så slipper ni skatt eller så fungerar tågen på vintern.

      Radera
    15. rttck
      Kan vi enas om att man måste ersätta dom pengarna som inflationen förstörde med nya pengar?
      Ja eller nej.


      En bil eller vad som helst kommer att öka i pris med snitt 2% för det har riksbanken bestämt.
      ta vad ni vill öka det exponentiellt med 2% i tusen år det blir mer än alla pengar som nu finns.
      Det går inte att ha inflation utan att samtidigt öka mängden pengar.
      Svaret måste bli ja.

      Detta ger oss ett matematisk modell för hur mycket pengar man måste skapa som kompensation för inflationen.
      Riksbanken trycker lika mycket pengar som inflationen förstörde.

      (Mängden pengar kan behöva öka mer av andra orsaker så detta är bara en beräkning som kompenserar för inflationen)

      Radera
    16. @Ekva;

      "Jag säger att riksbanken ska trycka lika mycket pengar som inflationen förstörde och ge pengarna till staten."

      Hur ska det gå till? Jag vill köpa en bil och nu har den gått upp med 2% på ett år. Banken lånar mig 98%. Får jag resten av staten?


      Radera
    17. rttck
      Riksbanken kollar vad inflationen KPI blev sen trycker riksbanken upp samma mängd pengar som inflationen förstörde och bara ger staten pengarna.
      ´Staten använder pengarna till infrastrukturen.
      Köper vägbyggen av privata entreprenörer.

      Pengarna som skapas lånas inte ut pengarna finns nu i ekonomin som monetära pengar.
      Papperspengar försvinner nu då försvinner den monetära basen, jag skapar lite monetära elektroniska pengar.


      Du får låna bilen av banken till 100%
      Vi ändrar inte något annat i ekonomin.

      Jag tror att detta kan lösa våra kriser, reformen är så liten att bankerna bord gå med på den.

      Varför ska privatbanker trycka alla pengarna?
      Jag föreslår att riksbanken trycker en del av pengarna.


      Det finns dom som vill att riksbanken trycker alla pengarna så långt går inte jag.
      http://www.va.se/nyheter/2015/04/02/radikal-islandsk-plan-frantar-bankerna-makten-over-pengarna/
      http://positivemoney.org/


      Radera
    18. rttck
      Varför ska bara privata banker trycka pengar?
      Varför får inte riksbanken tryck pengar?
      Du är rädd för att politikerna får tag i sedelpressen men med mitt förslag så får dom inte det.
      Mitt förslag ger en stabilare penningutgivning.

      Radera
    19. rttck
      Varför vill du inte att riksbanken skapar pengar?
      Sedelutgivningen gav riksbanken en inkomst som delades ut till staten.
      Nu försvinner papperspengarna och då försvinner inkomsten som riksbanken får när riksbanken skapar pengar.

      http://www.riksbank.se/sv/Riksbanken/Historia/Viktiga-artal/1900-talet/
      ”1904 Riksbanken får ensamrätt att ge ut sedlar (beslutet fattades
      1897). Först i och med detta beslut kunde Riksbanken få en
      penningpolitisk betydelse i modern mening, eftersom monopol på
      sedelutgivningsrätten är en förutsättning för kontroll av de
      penningpolitiska medlen. Ensamrätten var en följd av det upprepade
      kravet på att privatbankerna skulle fråntas rätten att ge ut sedlar.
      Man ansåg, att den vinst som privatbankerna fick från sina sedlar,
      likaväl kunde tillfalla staten.”

      Varför ska privatbanker tillverka alla pengar?
      Du har själv sagt att bankerna inte kan hantera kreditgivningen, se bolån i USA.

      Den monetära basen försvinner när sedlarna försvinner min lösning ser till att det finns en monetär bas kvar.

      Radera
  4. Misstänker (eller hoppas) att inflationssiffran bara är en lite del av det som beaktas för att avgöra vilken reporänta man skall ha. Att ha ett förenklat mått på en siffra av något extremt komplext och sedan slaviskt försöka hålla denna siffra brukar när verkligheten ändrar sig leda till mycket dåliga beslut, som i värsta fall kan få rakt motsatt effekt mot vad man avsåg, eller att något väldigt viktigt som inte har koppling till siffran brutalt negligeras. Jag hoppas verkligen att inflationssiffran bara är ett enkelt sätt att kommunicera en väldigt komplex sak till massmedia, politikerna och pöbeln.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tycker min tes/förhoppning stärks av att man ser sig nödgad av att manipulera siffran så att den stämmer med målet.

      Radera
  5. Ingves visste nog på förhand att GS-Draghi skulle hålla räntan oförändrad! Återstår att se om kronan tappar mot euron efter morgonens förstärkning. Det ser trögt ut......

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja det blir negativa realräntor i fortsättningen också, trots stigande inflation mot målet. Tack vare ECB och höjd QE.

      Radera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...