2015-09-26 10:23

Byggbranschen: Om hushållen måste amortera kraschar bostadsmarknaden

Byggbranschens företrädare och lobbyister går nu ut och meddelar att de svenska hushållens skuldbubbla är så katastrofal att om Riksbankens önskemål om amorteringskrav infrias, så kraschar bostadsmarknaden och vi får en fastighetskris.

Det är kontentan av en debattartikel man publicerar hos Bonnier/DN. De svenska hushållens skulder har växt sig så stora att de helt enkelt inte går att betala av.

Istället menar man att hela debatten är fel, eftersom byggbranschen anser att staten via de sk socialförsäkringssystemen ska garantera hushållens skulder.
"Vidare måste hushållens tillgångssida ses som en helhet. Ett svenskt hushåll har inte bara sin lön efter skatt, det har också en innestående socialförsäkringstillgång (i praktiken innestående lön) som innebär ett skydd vid långvarig arbetslöshet, sjukdom och en grundtrygghet vid kommande pensionering."
Byggbranschen blandar ovan ihop flöde med tillgångar. Socialförsäkringssystemen existerar inte som enorma fonder, utan som flöden av inbetalningar och utbetalningar, givet världens högsta skatter. Det finns inget som säger att nuvarande socialförsäkringssystem är hållbara, utan tvärt om kommer man med nuvarande trender att se dessa utarmas.
Byggbranschens kranar över Klara.

Byggbranschen är alltså socialister, som vill att hela svenska folket ska betala bolånetorskarnas skulder. Man tycker också att skuldkvotsberäkningarna är fel, eftersom hushållen när de blir sjuka, arbetslösa etc får ännu lägre inkomster i form av socialförsäkringar (vilket höjer det individuella hushållets skuldkvot ännu mer).

I Sverige idag är definitionen av rik att ha hög inkomst så man kan skuldsätta sig maximalt för konsumtion som boende. I verkligheten är att vara rik höga tillgångar så man inte behöver skuldsätta sig för konsumtion, utan möjligen för investeringar.

Att byggbranschen inte kan se skillnad på inkomster och tillgångar är bara ännu ett symptom på hur illa det står till i den svenska bostadsbubblan och skuldbubblan.

Men det är ju positivt att branschen påtalar att ytterligare åtgärder innebär att hela fastighetsbranschen kraschar och går in i en kris, och att läget alltså är på randen av en katastrof. Desto större anledning att faktiskt göra något åt saken! Byggbranschen själva föreslår "en bred och oberoende analys", dvs att byggbranschen ska få bestämma över hur skatteintäkterna ska fördelas till byggbranschens toppars bonusar. 

50 kommentarer:

  1. Helt obegripligt att politikerna inte gör något. Bostadsmarknaden fungerar som en rullande snöboll eller ett skenande lok, som går fortare och fortare. Och de med makt sitter bara och tittar på / eller tittar bort. Kraschen blir ju bara desto större när det briserar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. I ett demokratiskt system är det begripligt att politikerna inte gör någonting.

      Radera
    2. Det är inte bara individuella hushåll som får det svårt, staten drabbas av snabbt fallande momspriser enligt standardmodellen när en konsumtions-/skulddriven bubbla imploderar.

      Därmed sitter Magdalena på hundratals miljarder i underskott och skenande kostnader, samtidigt som hon redan skuldsatt SJ, Akademiska Hus och andra statliga bolag till max för att täcka statens löpande kostnader. Hur skall hon kunna skära brutalt i kostnadssidan? Hur kan hon över huvud taget låna pengar på marknaden med en helt ohållbar statsbudget så att dagens just-in-time samhälle inte stannar? Skall hon be IMF om hjälp? Den hjälpen kommer med "Iron Bank"-motkrav.

      Para detta med situationen kring SD, funderingar hos folk allmänt kring effekterna på välfärden pga migreringsvågen...

      Vilken politiker skulle i det läget inte välja att låta bollen rulla på ett år till, eller bara några månader?

      Radera
  2. Vad är det som är så svårt förstå?
    Vi jämförs med omvärlden när det gäller belåningen med en kvot belåningsgrad genom inkomst efter skatt.
    Vi har höga skatter och ovanpå detta sociala avgifter för våra skyddsnät.
    I andra länder är skatten lägre men skydden sämre.
    Då är det rimligt att göra en justering med avseende på detta.

    Hela jämförelsen görs ju med ett årligt flöde av inkomster mot ett skuldberg.
    Har du missat det?
    Jag tror jag påpekat det rimliga i att en person med sin inkomst under ett antal år kan köpa en lgh.
    Antag att det krävs tre manår för att bygga den då är det rimligt att det kostar ca 6 manårs lön efter skatt-om allt material är gratis!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tror inte riktigt att det resonemanget håller när Sverige jämförs med Tyskland och Frankrike, länder med utbyggt socialförsäkringssystem.

      Artikeln är bara en dimridå för att stoppa eventuella beslut, "vänta till fakta ligger på bordet". Fånigt.

      Radera
    2. Tre manår för att bygga en lägenhet? Skulle snarare säga ett halvt, plus minus några månadet beroende på storleken.

      Radera
    3. Att vi har höga skatter är ju självklart en nackdel vad gäller hushållens förmåga att serva sina skulder.

      Radera
    4. @Kingedward24
      Har inte koll på Frankrike men i Tyskland är t.ex. privat pensionssparande betydligt vanligare/viktigare än i Sverige.

      Finns ju en poäng med att dra bort nödvändiga kostnader för välfärd som inte täcks av skatten i en jämförelse mellan olika länders skuldkvot. Dock så är t.ex. pensionssparande något som kan undvikas om kassaflödet blir negativt men att betala skatt är ju inte frivilligt.

      Radera
    5. Hänsyn till alla enskilda länders socialförsäkringssystem har ju tagits i jämförelsen, det är ju hela poängen... att göra jämförelsen med jämförbar.

      Radera
    6. Bara det att inkomsten vid långvarig sjukdom eller arbetslöshet inte är i närheten av inkomsten från lön.

      Men det är svårt att tala om sverige som en enhet, skuldsättningen skiljer sig rimligtvis radikalt från de tre storstäderna + Uppsala och mindre städer.

      Radera
  3. Partsinlaga utan varje spår av intressant analys.
    Notera att inga åtgärder föreslås som har själva byggnationen att göra; varför är ett enkelt småhus svindyrt i Sverige? Kanske vore en idé att konkurrensutsätta internationellt bostadsbyggandet?

    Artikeln normaliserar den svenska skuldsituationen, genom att visa bara ett fåtal länder, men alla de länder med högre skuldsättning än Sverige finns med. Norge, Danmark, Irland och Holland. Fyra värstingar, av vilka två redan har sett sina bostadsmarknader krascha hårt.
    Se på Tyskland och Frankrike i grafen. Det måste ju vara exceptionellt dysfunktionella länder som har så låg belåning? Det är dessutom två länder med en sammanlagd befolkning på merän det dubbla jämfört med Skandinavien plus Holland. VIlket är undantaget, Norden eller resten av Europa?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hus är dyra för att mark i attraktiva lägen är dyrt. Denna mark ägs ofta av byggbolag som på så sätt skaffar sig lokala monopol på denna typ av byggande.

      De har dock en poäng i att amorteringskraven skulle sänka nyproduktionen. Det är egentligen rimligt att inte amortera lika mycket på lånen så länge de är stora i förhållande till inkomsten. Det blir ändå motsvarande effekt som amortering så länge inkomsten ökar och 10 år senare är inte lånen lika stora i förhållande till inkomsten, och lättare att amortera av. Med en kraftig förändring av räntenivåer faller dock detta resonemang.

      Radera
    2. Småhus byggs ofta på kommunal mark eller mark som har köpts loss från lantbrukare. Tvärtemot sydeuropa är ofta tomten i Sverige en liten kostnad vid sidan av huset.

      Precis som du antyder saknas riskbedömning här. Ansatsen är att priserna går upp hela tiden. Problemen kommer ju den dagen de inte gör det.

      Radera
  4. En skuldavskrivning är det enda vettiga. Bankerna har ju endå skapat majoriteten av lånen ur tomma luften och fått ränta på dessa under ett X antal år; så dom får vara nöjda med detta.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bättre är att riskbanken trycker lika mycket pengar som inflationen förstörde och sen ger staten pengarna.
      Då slipper vi många kriser.
      lösningen finns.
      Nu när alla pengar skapas ut luft och lånas ut så ökar skulderna till ekonomin kollapsar
      Om alla krävde en reform så blir det en reform.
      http://cornucopia.cornubot.se/2015/09/viktor-barth-kron-totalsagar-svensk.html

      Radera
    2. Det påverkar ju pensionsfonder och annat.

      Bäst är att låta dem som valt att belåna sig betala tillbaka lånen. Är de ofta unga så har de ju gott om tid att göra rätt för sig, och så behöver inga tillgångar "försvinna".

      Radera
    3. Pensionsfonder kan användas för att bygga hyresfastigheter, jag har rätt din synpunkt är inte relevant.

      Radera
    4. Så om pensionsfonderna som sitter på bostadsobligationer förlorar pengar pga avskrivningar så låter de bygga fler hyresfastigheter?

      Radera
    5. @Kirderf 76
      Bankerna har visserligen skapat lånen ur tomma intet, men de har också skapat pengar som motsvarar lånen och någon skulle bli av med sina pengar om lånen makulerades. Se info här

      Radera
    6. "Så om pensionsfonderna som sitter på bostadsobligationer förlorar pengar pga avskrivningar så låter de bygga fler hyresfastigheter?"
      Jag sa att riksbanken skulle skapa lite pengar och ge till staten,
      Jag sa inte att bostadsobligationerna skulle förstöras.
      Jag sa att pensionsfonderna även kunde bygga hyresbostäder.

      "Bäst är att låta dem som valt att belåna sig betala tillbaka lånen"
      Det är vi överens om, jag pratade om att staten skulle få pengar.

      Varför ska privatbanker trycka upp pengar för att kompensera för inflationen?
      Det skall riskbanken göra och staten ska få pengarna, 99% av folket håller med bara dom som jobbar i en bank är emot.


      iblandekonomi
      Det är bara staten som kan eller ska få skuldavskrivning.
      Det är djupt orättvist om en skuldsatt får skulden avskriven och sen äger bostaden, håller med dig.

      Radera
  5. Tänk att det knappt finns människor därute som INTE kan tänka sig att bostadspriser följer cykler som det mesta annat. Jag menar att de aldrig tänkt tanken att en cykel består av både större och mindre cykler av olika dignitet. Tänk om vi befinner oss i slutet av en större cykel som startade efter WW2? Jag har länge ansett att börsen och därmed vår ekonomi är inne i en sådan avslutande större rörelse. Men då allt inte kan gå ner på samma gång i en global sammanlänkad ekonomi kommer vi att få se stor volatilitet. Att bostadspriserna går mot en sekulär topp anser jag vara uppenbart av flera skäl men enklast inser man det genom att titta på priskurvan från 1950. De sista 15 årens prisuppgång utmärker sig tydligt i ett log-diagram. Den sista exponentiella fasen före en sekulär nedgång.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du kan styra priserna med att ta bort ränteavdraget i lagom takt och sen låta fastighetsskatten reglera priserna .

      Bostäder måste vara i balans till efterfrågan.
      Priserna kan styras så dom följer inflationen.

      Radera
    2. oops: "knappt" ska förstås bort på 1: raden

      @Ekva: Javisst kan man på olika sätt styra/dämpa prisutvecklingen. Man kan däremot inte förhindra en större prisuppgång(då menar jag inte bubbelpriser) pga urbanisering och goda inkomster och andra variabler. Vi har våra ständiga uppgångscykler som i grunden är demografiska.

      Radera
    3. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    4. Vi kan minska på svängningarna så dom inte blir skadliga.
      1 ta bort ränteavdraget.
      2 bygg bort bostadsbristen.
      3 ökar fastigheternas pris mer än inflationen då ökas fastighetsskatten tills uppgången stoppas, ökar bostäderna mindre än inflationen då sänks fastighetsskatten.

      Det är enkelt att få ordning på bostadspriserna.
      Det enda som saknas är politiskt mod.

      Radera
  6. Börjar vi på allvar att amortera så minskar våra skulder DÅ GÅR EKONOMIN UNDER för pengar skapas med kreditgivningen och pengarna försvinner med amorteringen.
    http://www.riksbank.se/sv/Press-och-publicerat/Webb-tv/Vad-ar-pengar

    Med ett inflationsmål på 2% så måste pengarna öka med minst 2% ökar inte pengarna så försvinner vår köpkraft lika mycket som inflationen är.

    Dagens ekonomimodell skapades enbart för att gynna banker att modellen inte fungerar skiter dom i för ni skattebetalare får lösa alla problem.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du tänker att bolån är de enda krediter som skapas?

      Kanske, om vi tar upp mindre bolån och mer lån till företagande så slipper den totala mängden krediter minska om du är orolig för det?

      Radera
    2. Företagen vill inte låna när efterfrågan inte ökar.
      Stat och företag kan även låna jag visar bara att vi omöjligen kan amortera.
      Vi måste hela tiden skapa pengar när vi har ett inflationsmål.

      Radera
  7. Priserna är väl en funktion av de regler som omger låneverksamheten. Priserna kommer antagligen att stiga till det tillgängliga löneutrymmet för att klara 7% rta samt ammortering ner till 70% och dessutom ha miniminivå av pengar för att överleva enligt bankens beräkningar.

    Jämför man kvadratmeterpriset i huvudstäder i Europa sticker Sverige ut, fast inte så där jättemycket.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bankernas kvar att leva på analyser är absurda, det är nästan gratis att leva... Skulle gissa på att BLTs får en obehaglig överraskning den dagen räntan når 7% om priserna anpassas enligt ditt resonemang.

      Radera
  8. Intressant att de gör en stor grej av att 80% amorterar. Inte så konstigt med tanke på ränteläget kanske? Sedan tycker jag att en 100+ års amorteringsplan knappt borde räknas.

    För övrigt anser jag att bankernas kvar att leva på analyser är ett skämt.

    SvaraRadera
  9. Intressant kombo, Världens högsta privata skuldsättning och nu börjar staten skuldsätta sig för att vi ska den mest kostsamma flyktinghjälpen i världen...

    SvaraRadera
  10. Ändå har Sverige i en internationell jämförelse inte i närheten av störst hushållsskulder enligt BIS rapport sid 90:

    http://www.bis.org/publ/qtrpdf/r_qt1509.pdf

    Framgår att Australien och Schweiz leder överlägset. Schweiz är såklart ett dåligt land att jämföra sig med då allt är extremt uppskruvat även lönerna. Förmodar att svenskens bostadsrätter förmildrar bilden något då bostadsrättsföreningarnas skulder antagligen hamnar i kategorin "Corporate debt". Om dessa skulle inkluderas i "Houshold debt" skulle den kanske upp 10 skuldenheter i bis-rapporten. Många länder ligger ändå på Sveriges nivå i "household debt". Andra länder kan ju dock ha en annan fördelning på skuldnivåerna än Sverige, vilken ju kan få betydelse. Jag har fattat det som att vi i Sverige har en skuldfördelning över en bredare del av befolkningen än andra länder. Detta gör ju skulderna lägre per skuldsatt. Huruvida det är bra eller dåligt har jag svårt att svara på.

    Sverige är ändå nummer två totalt sett i den internationella skuldtävlingen efter Japan. Tydligen har vi har skyhög "Corporate debt". Att det var så hade jag inte fattat. Vad kan det bero på? Finansbolagens skulder är inte inkluderarde i denna tävling, då brukar Storbrittanien passera Sverige och nypa åt sig andraplatsen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. 90:e sidan i pdf:en är visst sidan med sidnumrering 84 i rapporten.

      Radera
    2. Ja fast skuldsättning skall väl alltid relateras till BNP och löner annars blir ju jämförelser meningslösa

      Radera
    3. Om du hade läst rapporten så hade du sett att så var fallet.

      Radera
    4. Vet inte hur stor ökningstakten av skulderna är i övriga länder, men här kan vi ju inte ens få stopp på skuldökningen relativt tillväxten utan att krascha marknaden. Vi är till och med långt förbi stadiet då vi inte ens kan betala räntorna som kollektiv... vi har uppfunnit en ny nivå av pyramidspel.

      Radera
  11. En metod som jag tror skulle kunna funka är att kräva att ränta + amortering skall uppgå till minst 5% av lånet för att man ska få göra ränteavdrag. En sådan metod skulle ha flera fördelar. Man skulle stoppa prisexplosionen då kostnaden höjs, och man skulle få en snabb återbetalning av skulderna när räntan är låg utan att folk åker på höga utgifter när räntan är hög.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bra förslag, om det alltid kostade minst 5%, oavsett, så skulle break even i prisökningarna nås tidigare. Men de typ 3% som idag blir över relativt 5% används väl till konsumtion som håller ekonomin under armarna. Tror att alla begränsningar måste införas stegvis under en längre period för att undvika kraschlandning.

      Radera
    2. Smart! Du har löst den gordiska knuten! Det var det bästa förslaget jag sett hittills

      Radera
  12. Vi har i Sverige inte bara en giftig, kreditfinansierad, ränteavdragssubventionerad bostadsbubbla, utan också en destruktiv befolkningsbubbla, där dessutom bubblorna är kopplade till varandra.

    SvaraRadera
  13. Bostadsmarknaden behöver en krasch. Ju förr desto bättre.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vilka tjänar på en krasch? Dom är då inte många.

      Radera
    2. Alla som kommer in på bostadsmarknaden efter kraschen är vinnare.

      Radera
    3. Alla som kommer in på bostadsmarknaden efter kraschen är vinnare.

      Radera
    4. Jag tjänar på en krasch för då kan jag handla en egen bostad billigt..

      Radera
    5. Kalle om det blir en kris så kan du bli arbetslös är det då bra för dig?

      Radera
    6. Varför skulle man bli arbetslös för att bostadsmarknaden kraschar? Jobbar du som hisspojke ekvationsteorin?

      Radera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...