2015-09-20 13:18

Arméövning 2015: Minstrid

Under Arméövning 2015 användes ingenjörerna från Ingenjörsregementet mycket effektivt av röd sida för att med mineringar fördröja motståndaren. Nedan följer lite filmklipp från ett sådant moment, som visar på hur den blå sidan måste stoppa upp vid misstänkta mineringar.

Som framgår av tidigare inlägg kring Arméövning 2015 används stridsträningsanläggningssystemet STA för att slå ut fordon med minor, där man alltså inte kan köra in i utförda mineringar och komma undan med det bara för att blågul (övningsledningen) inte råkar vara där och se.

Minor var det gamla invasionsförsvarets trumfkort och t ex kunde inte lättare förband som gamla IB 77 egentligen föra försvarsstrid om man inte hade möjlighet att minera mot fiendens pansarfordon. Minor var centralt, och kostnadseffektivt - både rent ekonomiskt och även personalmässigt. Samtidigt är en oförsvarad minering en dålig minering.

Minstrid kan jämföras med ett pokerspel. Man har olika sätt att bluffa, eller dubbel-, rent av trippelbluffa. Man kan göra skenmineringar, utan riktiga minor för att få fienden att bli nonchalant, men ändå tvingas stoppa upp och sitta av. De kan vara så enkla som att man släpar ut granris på en asfalterad väg för att dölja minor och kräva avsittning. Skenmineringarna kan förstås kompletteras med verkliga dolda mineringar, så när skenmineringen är röjd och man fortsätter framryckningen går man på de riktiga minorna. Man kan lägga synliga mineringar, men framför eller efter dem lägga dolda mineringar, så fienden åker på de dolda istället. Man kan ha tryckutlösta minor, magnetutlösta minor, rörelseutlösta minor med känselspröt, eller manuellt utlösta minor, där man t ex kan låta flera fordon köra över en dold minering, för att sedan slå ut ett antal fordon mitt i en kolonn. Samma sak går även att göra med programmerbara minor.

Mineringar, eller misstänkta dito, kräver minpatruller och eventuell minröjning. Nedan kan ni få se ett sådant moment, från efter det tidigare tagande av terräng vi hört radiotrafik av, där ni även ser en enkel karta över terrängen.

Man ska när ingenjörerna sitter av och går fram på minpatrull komma ihåg att mineringar helst ska vara försvarade.

Allt nedan är min tolkning beroende på observationer. Som närvarande såg jag mer än det som syns på film, men jag har under detta moment inte tillgång till radiotrafiken så en del saker nedan är spekulationer och slutsatser från min sida.

Vi följer återigen mekskyttekompaniet Sigurd Johan, som har fått en ingenjörspluton underställd sig med den splitter (haha) nya pansarbandvagn 410. Nedanstående utspelar sig ca en timme efter kompaniets avmarsch, som vi såg i tidigare blogginlägg.

Samtliga filmer nedan är i HD-upplösning och kan med fördel blåsas upp på fullskärm.

0:07 stannar en av ingenjörsbandvagnarna inför den misstänkta mineringen vid flaskhalsen ("bron" över den å som undergången under den civila motorvägen utgör).

0:13 ser ni ytterligare en ingenjörsbandvagn, samt två gamla 11-bilar. 11-bilarna är blågula, dvs är övningsledningen och finns egentligen inte där. Det ser bara ut så.

0:14 kan ni se två stridsfordon 9040 gå upp i position vid krönet, och en tredje kanske kan skymtas till vänster i bild. Denna pluton om tre stridsfordon kommer understödja (civilt ibland kallat "täcka") ingenjörernas försök att röja den misstänkta mineringen.

0:33 kan ni se ett ensamt stridsfordon 9040 omgruppera in i skogen, efter att tidigare stått i eldställning mot "bron".

0:39 gör ingenjörerna avsittning. Dessa befinner sig alltså mellan blå sida och röd sida.

0:45 dyker en blågul övningsledare upp för att övervaka det som sker. Han finns egentligen inte.

1:19 beger sig tre ingenjörer iväg på minpatrull rakt mot fiendens möjliga position, åtföljd av en osynlig blågul. Om man faktiskt röjer någon minering behöver blågul mata in det i STA, så inte fordon som kör över den nu röjda mineringen slås ut. Värt att notera är att man följer vägkanterna. Dels kan man snabbt ta skydd i dikena, och dels minimerar man blockeringen från 40mm-kanonerna på understödjande mekskyttepluton.

Under tiden förbereder sig fler ingenjörer att rycka fram om minpatrullen hittar en misstänkt minering.
Ytterligare en patrull gör sig redo, denna gång med metalldetektorer.

I början av nästa filmklipp återvänder minpatrullen. Man har inte hittat någon minering.

0:17 "Uppsittning!" Håll nu koll på skogsbrynet i bakgrunden.

0:35 En mekskyttepluton, som stått grupperat dolt i skogsbrynet uppenbarar sig nu från till synes ingenstans. Man har fått order om att rycka fram mot "bron", då det inte fanns någon minering.

01:07 Framryckningen sker väldigt tätt, men det har sin förklaring och handlar om att maximera antalet eldrör mot fiendens förmodade position. Kom ihåg att man fortfarande har understöd av ytterligare en mekskyttepluton med tre stridsfordon 90 utanför bild till vänster.

01:25 kan man tydligt se grupperingen för framryckningen. Längst fram två stridsfordon på var sin sida om vägen, med en lucka emellan. Det tredje stridsfordonet kan verka med sin kanon mellan dessa och man har alltså maximerat antalet eldrör mot fienden, som ännu inte gett sig till känna.

01:59 dyker understödjande pluton upp och håller nu också på att rycka fram efter att den första plutonen försvunnit runt kröken. Två fordon rycker fram på fältet och det tredje i plutonen till vänster utanför bild på vägen, medan ingenjörsplutonen avvaktar. Kom ihåg att 11-bilarna egentligen inte finns.

2:21 Oops. Vad hände nu?

2:37 Plutonen stannar upp och omgrupperar bakåt igen.

2:41 Det tredje stridsfordonet från första plutonen kommer backande tillbaka.

2:55 Andra plutonen omgrupperar tillbaka till understödjande stridsställning i högt tempo

2:59 Vi ser det tredje stridsfordonet i plutonen bredvid den bakre ingenjörsbandvagnen.

3:04 Ingenjörsplutonen rycker fram. Den första plutonen har gått på eller upptäckt en minering som minpatrullen missade och ingenjörerna skickas fram för att ordna upp detta. Röd sida har lyckats genomföra en lyckad bluff i någon form.

3:09 Ser vi tredje vagnen ur första plutonen backandes i skydd medan den andra ingenjörsbandvagnen ansluter. Man vill inte bli stillastående vid en minering, som mycket väl kan vara försvarad av en fiende med pansarvärnsvapen.

03:50 Kompanichefens stridsfordon 9040 anländer för att reda upp situationen på plats. Känns igen från tidigare avmarschfilm på att den ensamme signalisten står bak i bollhavet.

04:04 Kompanichefen tittar upp ur sin lucka på vagnchefsplatsen, med karta och allt. Notera att ingenjörsbandvagnarna nu fortsatt sin framryckning och är ur bild.

04:09 KompC körde fram för långt och får dirigera förarens backning. Finns ingen backkamera på stridsfordon 90. Fordonsbesättningar har uttryckt tydliga önskemål om detta och backkameror finns på de fiktiva uppgraderingarna stridsfordon 9040D och 9040E i min roman Midsommargryning.

Tiden går. Baserat på att endast ett stridsfordon från första plutonen ses backa tillbaka på filmen ovan gissar jag att ett av stridsfordonen gick på en mina, alternativt att de inte vill röra sig ur fläcken, då de står mitt i ett minfält. Skulle man skydda ingenjörernas arbete borde hela plutonen vara på plats, även det tredje fordonet.

På nedanstående film rycker till slut kompanichefen fram efter att mineringen verkar röjd. Okänd tid

Hade nu denna minering varit försvarad kunde kompaniet förstås valt en annan framryckningsväg, men det gällde nu att hålla högt tempo, vilket innebar att man tog risker.

Ett effektivt försvar kunde även varit att fienden släppt loss indirekt eld och kompaniet, som satt fast framför mineringen kunde tagit stora förluster. Nu fanns det dock inte någon eldledare på plats, eller så hade man skjutit slut på sin ammunition i STA, och mineringen var oförsvarad. Som ni hör på filmerna pågår ingen eldgivning.

Det är mycket positivt att man övar minstrid på brigadnivå, då minor och mineringar är en förutsättning för att kunna försvara Sverige. Värt att notera är att det handlar om stridsvagnsminor, och inte personminor. En stridsvagnsmina kommer knappt ens utlösas om en personbil kör över, än mindre om barn skulle börja leka med dem. Om man nu inte tar en slägga och börjar slå på brytkrysset med.

21 kommentarer:

  1. Man rullar så klart ut pentylstubin på botten av dikena ifall fienden skulle ta skydd där.

    SvaraRadera
  2. Om inte professor Alzheimer spelar mig ett spratt, vill jag minnas att det fanns 956 stridsvagnsminor organisatoriskt i en IB77 skyttebataljon. I alla fall ett tämligen stort antal. Det fick jag veta från en av mina kaptener under värnplikten. Det ingick nämligen att känna till antalet i de teoretiska prov, som låg till grund för att kunna stiga i graderna.

    Något om antalet stridsvagnsminor organisatoriskt på motsvarande nivå i IO-2014?

    SvaraRadera
  3. Informativt inlägg. Tillägger endast att det är väldigt synd att vi självpåtaget förbjudit truppminor vilka tidigare erbjöd ett gott röjningsskydd och avsevärt försvårade arbetet för fientliga minröjare när de strösslades ut runt och inom stridsvagnsmineringen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Är truppminorna borta? Jag trodde bara det blivit förbjudet att placera dom obevakat med snubbeltråd.

      Radera
    2. Vi borde ogiltigförklara avtalen som vi skrivit på, både vad det gäller minor och Mjölner. Helt enkelt hävda att de ingåtts av personer som varit under påverkan av främmande makt, alternativt skrivits under av personer som vid tillfället inte varit vid sina sinnens fulla bruk.

      Radera
    3. Dela ut slagtändare och gamla 105 mm granater annars. Går att snickra helt ok grejer av det.

      Radera
    4. Man skulle ju annars kunna ta upp att utveckla strv 7

      Radera
    5. Dessutom så är ju inte klustervapenförbudet heltäckande, från engelska wikipedia: "The treaty allows certain types of weapons with submunitions that do not have the indiscriminate area effects or pose the same unexploded ordnance risks as the prohibited weapons. These must contain no more than nine submunitions, and no submunition may weigh less than 4 kilograms (8.8 lb). Each submunition must have the capability to detect and engage a single target object and contain electronic self-destruct and self-deactivation devices.[8] Weapons containing submunitions which each weigh at least 20 kg (44 lb) are also excluded.[9] Australia, which supports the treaty, stated that the convention does not prohibit the SMArt 155 artillery shell that it has bought, which releases two self-guided self-destructing submunitions.[8]"

      Radera
  4. Är det någon som vet hur effektiva magnetiska fullbreddsverkande minor som stridsvagnsmina 6 egentligen är mot stridsvagnar som projecerar ett magnetfält framför sig? Vad jag förstår så har Sovjetiska vagnar haft ett sådant system allt sedan artillerilevererade minor uppfanns.

    SvaraRadera
  5. Lite OT men något som slår mig när man ser detta är beroendet av radiokommunikation. Skulle man inte kunna installera störsändare i varenda mobilmast för att störa ut fiendens kommunikation? Lite som de fasta mineringar vi en gång hade längs våra kuster.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Funkar inte när strömmen är borta och batterier räcker inte länge. Men en större satsning på tele-krig behöves, kombinerat med bekämpningssystem med lång räckvidd som kan ta hand om de mål som upptäcks t ex fiendens störsändare och artillerilokaliseringsradar utöver "normala" mål.

      Radera
  6. https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Stridsvagnsmina_5

    Det där med bilar vs strvmina5 ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. För övrigt bra skrivet, alltid viktigt att belysa minvapnet!

      Radera
    2. Jo stridsvagnsmina syftar nog mer på vad den orkar slå ut

      Radera
  7. Förlåt att jag petar lite i det språkliga, men rätt ska vara rätt. Det heter ingenjörpluton (utan s), ingenjörbandvagn (utan s), ingenjörkompani (utan s), ingenjörregemente (utan s) samt ingenjörsoldat (bara ett s) och så vidare. Bandvagnarna är bandvagnar som tillhör ingenjörkompaniet (utan s), men det är inte per definition ingenjörbandvagnar (utan s, nu slutar jag tjata). Ingenjörbandvagnar är ett helt annat typfordon, byggt på stridsvagnschassi. Läs mer på http://www.fmv.se/Projekt/Stridsvagn-121-och-122-Leopard-2-/Ingenjorbandvagn-120/ eller googla själv på "ingenjörbandvagn 120".

    I övrigt är det ett väldigt bra inlägg som tydligt visar hur effektivt minor kan användas, även om det i det här fallet var en ganska liten minering (ur ingenjörperspektiv).

    SvaraRadera
  8. Det finns utöver detta två skäl till (minst) att minera: Att valla fienden dit man vill ha honom och försvåra hans logistiktransporter

    SvaraRadera
  9. Israelernas taktik är att helt enkelt avancera genom mineringen och ta förlusterna om man är i stridslinjen.
    Den koncentrerade elden från en fiende är farligare än själva mineringen oftast !

    SvaraRadera
  10. På mig verkar det som att förbandet inte är säker på om mineringen är försvarad eller inte men ger sig ändå på uppgiften att försöka minröja i i god sikt utan att ens lägga rök.
    Är terrängen inte ordentligt avspanad??
    Det blir oacceptabla förluster i längden, om den personalsvaga svenska armen slarvar med spaningen
    .
    För att minröja bör man inneha terrängen. I det här fallet ha tagit partiet bortom vägbron.

    Har man tillgång till minvältar på stridsvagnar, kan man försöka minröja, men då ska det vara svagt motstånd.

    1. Avspana noga terrängen bakom och på sidorna av misstänkt minering. Fastställ den eventuella fientliga grupperingen.
    2. Bygg upp ett massivt indirekt eldsystem. Nedkämpa fienden, dvs slå ut 30-50 % av fiendens soldater med artilleri och granatkastare.
    3. Anfall och ta terrängen med egen trupp genom omfattning höger eller vänster.
    Anfallet sker avsuttet, om terrängen tvingar till detta.
    4. Bygg upp ett försvar av tagen terräng.
    5. Röj minfältet och under tiden spana av nästa terrängområde.

    Cornu, de exempel du visar är nedslående för oss som var med på kalla krigets dagar. Handlar detta om Skaraborgs regemente?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du ser inte allt på filmen. Artilleri användes vid framryckningen innan man säkrade skogspartiet i tidigare radiorelaterade blogginlägg. Svårt ta två sidor av en bro "först".

      Order var också snabb framryckning m risktagande.

      Radera
    2. Går den där vältrafikerade vägen, som de åker under, genom hela övningsområdet?

      Radera
  11. Bra med ett inlägg om den minst kända delen av den tredimensionella striden. Minering är en viktig del i det som kallas fördröjande fältarbeten. Tillsammans med skenminering, sprängning av broar, trummor och vägbankar samt att bygga hinder så är målet att antingen få fienden att välja annan väg, fördröja framryckning eller göra honom gripbar för andra vapensystem. Dessutom ofta alla dessa i en kombination. Precis som det nämns i texten fås störst effekt om man kombinerar fördröjande fältarbeten med direkt- och indirekt eld.

    Det blev väldigt tydligt på AÖ15 att manöverbataljonerna inte är vana att hantera fältarbetsresurser. Detta är en konsekvens av fokus på internationella insatser. Detta är något som behöver samövas mycket framöver för att åter få full effekt av våra förband vid nationella insatser. De som bäst nyttjade de tillförda resurserna var röd sida i Skövde, det beror förmodligen på att de var från Boden och har fältarbeten i blodet sedan tidigare.

    Hur stor effekt man får ut av fördröjande fältarbeten beror helt på terrängen. Därför är en ordentlig terränganalys A och O. På övningar är det faktum att övningsfälten begränsar oss ofta ett problem. Möjligheten att helt enkelt kringgå ett fältarbete omöjliggörs av att man då åker utanför övningsfältet. Detta hanteras ofta genom att det införs "minfria områden". Det är områden där det inte får utföras några fältarbeten. Om inte detta fanns skulle det med lite tid till förfogande gå att helt stänga övningsfälten och anfallande förband skulle inte komma någonstans.

    Jag gillar bloggen, men om man tar på sig att lära journalister vad olika militära fordon heter så får man nog göra sin egen hemläxa också. En bandvagn blir inte en ingenjörbandvagn bara för att det åker ingenjörer den. Ingbv 120 är ett helt annat fordon (som i och för sig också ingår i kompaniet). Det heter inte heller pansarbandvagn bara för att den är splitterskyddad.

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...