2015-08-25 18:33

Svenskarnas skulder större än de likvida tillgångarna

De svenska hushållens samlade likvida tillgångar är sedan år 2000 lägre än hushållens skulder. Även om man skulle sälja av eller använda samtliga likvider man förfogar över kan man alltså inte lösa sina skulder.

Det finns diverse "experter" som är sk socialister, dvs gillar att jämföra de svenska hushållens totala tillgångar med skulderna och hävda att det inte finns några problem, eftersom tillgångarna överstiger skulderna. Det innebär dock att man har otur när man tänker. Eftersom det inte alltid är samma som äger tillgångarna och som är skuldsatta, så förutsätter man alltså socialism, där man ska ta tillgångar från de som har för att lösa skulderna hos de som inte har. Därtill är större delen av tillgångarna inte likvida - de är i själva verket låsta pensionstillgångar, fordringar på försäkringsbolag, som bara kan falla ut under speciella omständigheter, som att huset brinner ner eller du går och dör, eller själva värdet på bostäderna. De senare kan inte användas för att minska bostadsskulderna i skuldbubblan, eftersom något annat hushåll måste köpa bostaden, så den totala skuldsättningen minskar inte ändå mer än möjligen via de likvida tillgångarna - att ett annat hushåll köper en bostad till marknadsvärderingen genom att ta lån minskar inte hushållens skuldsättning, tvärt om ökar sannolikt skuldsidan i balansräkningen då den som sålde köpt till lägre pris och den som köper sannolikt måste ta större lån än säljaren.

Som bekant sitter 20% av svenska folket på 87% av tillgångarna, vilket socialisterna väljer att inte låtsas om när de pratar om tillgångar i förhållande till skulderna. De förutsätter ju att man ska ta dessa 87% från de 20%-en och lösa allas skulder med i deras teoretiska värld. 

Tittar man på likvida tillgångar så var de större än skulderna fram till millenieskiftet, där de snabbt rasade. Sedan dess har man inte nämnvärt lyckats öka de likvida tillgångarna, så de återigen blir större än skulderna. En lovande ansats skedde 2005 - 2007 där man som bäst nådde 90.89% likvida tillgångar i förhållande till skulder, men sedan kom den akuta finanskrisen.

Första kvartalet i år var de likvida tillgångarna 77.22% av skulderna, vilket kan jämföras med 127.94% innan Asienkrisen 1998. Till skillnad mot likvida tillgångar minskar dock inte skulderna när marknaderna rasar likt hösten 1998 eller IT-kraschen, utan förblir konstanta. Att man trots de senaste årens fantastiska uppgång på marknaderna inte lyckats ändra kvoten bättre visar tydligt på hur den svenska skuldbubblan fortsatt blåsas upp.
De svenska hushållens likvida tillgångar som procent av skulderna 1996K1 - 2015K1
Till likvida tillgångar räknar jag SCB:s Sparbarometers sedlar och mynt, inlåning (bankkonton etc), obligationer, direktägda aktier, fondandelar och för att vara snäll det ospecificerade övriga tillgångar. Bostäder, fritidshus, pensionsförsäkringar, tjänstepensioner, premiepensioner mm räknas inte in som likvida tillgångar. Pensionen kan man som bekant inte hämta ut när man vill, och än mindre lösa skulder med då den betalas ut i små summor per månad över flera decennier, och kommer gå åt till knäckebröd och den kommunala vattenräkningen för oss 70-talister, så vi kan komplettera näringen vi får från att suga på hörnet av våra inflationsdämpande platt-TV.

Mätt som likvida tillgångar i förhållande till skulder har de svenska hushållen aldrig återhämtat sig från IT-kraschen. Vi bestämde oss istället för att sätta oss i skuld för att tävla om vem som kan betala högst för en redan existerande bostad.

59 kommentarer:

  1. Självklart skall man kunna ta tillgångar från de som har till de som inte har. Givet att båda arbetar lika hårt finns det inte någon rimlig anledning till att de har olika inkomst.

    Det är kristet kapitalistisktliberaltrams

    Samma sak som att bankerna är skyddadeav staten. Let them burn. Och åtala, fäll och avrätta bankdirrarna för brott mot folket.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tillgångar och inkomst är inte samma sak. Antar att du använder den nya svenska definitionen av rik, dvs att man har hög lön och kan låna stora belopp, och sedan blandar du ihop kreditvärdighet (=inkomst) med rikedom (=tillgångar).

      Radera
    2. Nej, jag räknar inte inkomster som tillgångar. Man kan såklart omsättainkomster i tillgångar. En del mera beständiga än andra.

      Alla tillgångar är som du påpekar inte likvida nog att täcka förluster. Men socialsierar vi hårt nog kan nog de 20 % täcka rätt mycket av framtida kreditförluster

      I slutändan är det bäst så eftersom en population som sett både pensionskapital och bostadsvärde implodera kommer sluta konsumera och kapitalismen blir kaputilsm.

      Med tillräckligt stark socialism kommer ingen svälta och ingen bli nekad vård. Men det blir såklart inte mer än efter envar behov.
      Tyvärr får man nog göra sig av med en del eleemnt som kan tänkas protestera.

      Men det ordnar en stark socialism.

      Radera
    3. Venezuela har riktigt stark socialism. Och där vänder det nog upp vilken dag som helst.

      Radera
    4. "Tyvärr får man nog göra sig av med en del eleemnt som kan tänkas protestera" tyvärr är det helt omöjligt och veta om människan är allvarlig eller det är någon form av satir.

      Radera
    5. Erik, Det är på riktigt. De finns där ute här i vårt samhälle. Vänstern är verkligen ute efter att mörda dig, jag skojar inte.

      Radera
    6. Inte alla. Men vissa borde ta sin medicin och inte hetsa upp sig. Sååå lätt att få igång vissa :)

      Radera
    7. Inte alla. Men vissa borde ta sin medicin och inte hetsa upp sig. Sååå lätt att få igång vissa :)

      Radera
    8. När Rickard talar om att göra sig av med vissa tror jag han menar trasproletariatet. Enligt kommunismens läror så "han som inte jobbar, skall inte heller äta".

      Radera
  2. De likvida tillgångarna som procent av skulderna ser ut att ha ökat sedan 2011. Vilket måste innebära att de ökat ännu mer än skulderna, som rimligtvis ökat rejält. Är detta möjligt? Trodde inte medelsvensson sparade i någon nämnvärd omfattning.

    Eller är det dedär 20% rikaste som det gått bra för?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det korrelerar ganska väl med två betydande faktorer: prisstegringen på bostäder (= mer skulder) samt flera år av stigande börser. Inte orimligt att man ser hyfsat konstant kvot i den situationen eller t.o.m minskande då börserna haft en betydligt starkare utveckling än bostäder sedan 2011. Men som Cornu är inne och petar på, skulderna minskar inte även om börserna vänder ner så om den uppåtgående trenden nu är bruten så kan grafen ovan snabbt försämras.

      Radera
  3. Håller med absolut. Bankernas sparekonomer gör som vanligt allt för att underblåsa folks fortsatta skulder. Bara när det sker plötsliga "värdefall" eller när den offentliga debatten så anfordrar kommer de ut och "tar sitt ansvar". Men bara genom att förmedla "försiktighet" till hushållen.

    Kommer ni ihåg den "mesiga" men till synes integritetsstarka kvinnan på konsumentverket, Pia Nilsson som ständigt slog ner på bankernas ohemula villkor och försäljningsmetoder. Hon rekryterades sedan av Fondbolagens Förening(bankorganisation) som VD. Där ändrade hon kappan efter vinden. Lönekuvertet var skäl nog. Inte undra på att folk i gemen kommer att minnas denna tid som korruptionens tidsålder. Många menar helt frankt att ens värderingar och kunskaper ska ändras när man byter stol. Nu går hon i pension........

    SvaraRadera
  4. "OT". SP500 verkar just nu bryta igenom små men signifikanta stöd efter en dubbeltopp "intraday". En s.k "Gartley" pekar mot en lägre stängning än i går eller t.o.m en ny "intralow" idag eller imorgon.

    SvaraRadera
  5. En annan variant är att granska "uppställningen" som man lär sig i skolan.

    Vad är det för enhet på de saker man summerar?

    Kontanter SEK
    Aktier/Fonder Elektroner
    Bostäder Begagnat byggnadsmaterial
    Fordon Diverse skrot alt. reservdelar

    Man kan inte realisera en enda SEK från bostäder eller aktier utan att ta från den hög som redan räknats in som heter "kontanter". Iofs kan man sälja utomlands, men knappast bostäderna.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Elektronerna och skrotet kan säljas t företag eller utomlands. Annars har du i princip rätt!

      Radera
    2. Ett annat sätt att se det:

      Kontanter: Realförluster på banken(deflation); oerhört lönsamt för banken
      Aktier/fonder: Oerhört lönsamt för banken men ok. Men glöm aldrig att banken aldrig ger säljråd
      Bostäder: Oerhört lönsamt för banken; tyvärr måste vi bo
      Fordon: Oerhört lönsamt för banken; Omedelbara stora förluster

      Radera
    3. Jag brukar säga att jag sålt två flerfamiljshus på export till Tyskland utan mäklare. Som exportprodukt gav de en betydligt bättre vinst än om mäklare medverkat. Men håller med om att fastigheter knappast kan ses som likvida varor.

      Sålde en del aktier i ett favoritföretag igår vilket idag visade sig vara för tidigt. Sålde andra aktier i förra veckan och pengarna ger nu 0% på kontot.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    4. rttck. Apropå Pia Nilsson Så är inte Thomas Östros en man man inte för glömma.
      Från näringsminister (S) till VD i Svensk Bankförening. Kommer ihåg utfrågningen i P1:s lördagsintervju
      Thomas Ramberg. Snacka kovändning.

      Radera
    5. @Nils: Helt rätt. Det visar socialisternas rätta ansikte. Karriärpolitiker av värsta sorten. Dessa människor behandlas med PK-attityder av etablissemanget så att de förtränger vad vanligt folk egentligen anser. Men de är beredda att offra sin värdegrund(om den ens fanns?) för pengar. Ja pengar för det är vad det handlar om.

      Radera
    6. rttck 22 53
      Sant men det otäcka är att man kan köpa ut politiskt obekväma åsikter.
      Finansmarknaden kan köpa en politiker som har fel åsikt.
      Om Magdalena vill höja skatten för bankerna så kan finansmarknaden ge henne ett välbetalt jobb och hennes åsikt försvinner, då blir det ingen skatteökning för banken.

      Politiker som har rätt åsikt får ett välbetalt jobb när dom slutar med politik, självcensur.

      Teoretiskt så skulle banken kunna muta Magdalena med ett välbetalt jobb när hon förlorar i nästa val.
      10 mille i årslön mot att hon inte höjer bankskatten.
      Jag tror inte att bankerna gör så men dom skulle kunna göra så.
      Svängdörren till finansmarknaden är inte bra det borde finnas en karens på 5-10 år.

      Även facken skulle kunna köpa en politiker höj bankskatten så får du ett jobb i rörelsen.

      Radera
    7. Varför röstar folk på sådana...?

      Radera
    8. rttck: Hur tjänar bankerna på aktier? Den enda inkomstkällan jag kan se där är del av courtaget och det utgår ju endast vid handel - isf torde ju bankens rådgivning där vara råd som driver till omsättning av aktierna snarare än buy-and-hold-strategi (borde låta smått schizo att rekommendera att sitta still i båten när det gäller fonder, men att dansa fandango i aktiebåten).

      Radera
  6. Hm, jag köper inte riktigt resonemanget, även om jag håller med om att hushållens skulder växer ohållbart.

    Det är ju inte direkt så att dagens likvida medel ska användas för att betala av på våra ackumulerade skulder, utan tanken är ju att framtida kassaflöden (inklusive tex försäljning av bostad) ska balansera detta.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men hushållens skulder minskar inte för att en bostad byter ägande hushåll.

      Radera
    2. Du har ju helt rätt, men det bygger ju på att skulderna aldrig tillåts växa för mycket. Nu har vi ju gått in i fällan och så fort vi vänder oss om slår den igen.

      Radera
    3. "Regression to the mean"(trenden) gäller "alltid".när det gäller tillgångsvärden på en marknad. Men kanske inte för millenium-generationen eller deras föräldrar som bekostar kalaset(är en av huvudorsakerna till nuvarande exponentiella utveckling(som f.ö) alltid korrigeras):). Skulderna kan inte minska i samma takt men däremot betydligt snabbare i reala termer.

      (man ska inte glömma bort att regressionslinjen inte sällan underskrids kraftigt).


      Radera
    4. @Cornu: Det är sant, men på lång sikt är det inte alls omöjligt (även om det inte ser ut så idag) att hushållen nettosparar och amorterar på sina skulder från löpande inkomster.

      Radera
    5. Bör tillägga att skulderna under deflation växer i reala termer. Ett större prisfall på bostäder slår under sådana omständigheter ännu hårdare än vid våra tidigare "finans-bokriser"(1977-81, 1992-1995). Bankerna kommer att slå till med hårda amorteringsvillkor om vi får ett prisfall på t.ex 30%.

      Etablissemanget har alltid haft fel om den privatekonomiska utvecklingen när det gäller finansiella riskutfall.....som sedan slår över på statsfinanserna etc.

      Radera
    6. Det ligger i fällans natur att, när staten är så beroende av alla skatteintäkter (tänk moms exempelvis) från lånekarusellen, det blir nationell finanskris när vi slutar växa våra skulder och istället betalar av lånen. Bostadsvärdena genomgår en "regression to the mean" och folk slutar konsumera då deras tilltänkta förmögenheter försvinner.

      Vi såg en plågsam höjning av bränsleskatten för 300 miljoner. "Försvaret". Tänk Maggan med ett hål på 200 miljarder pga oansvariga hushåll i främst Sthlm. Hur hittar hon de pengarna?

      Radera
    7. Tillgångarna finns bara i teorin. Om alla skulle sälja vem skulle köpa då? Kina?

      Radera
    8. @Joakim; Balans? Nettolönen betalar ränta och amortering. Fine! Svensken kan inte lämna bostad och lån till banken som är vanligt i USA(för s.k bottenlån). Vad innebär det om tillgången minskar i värde medan räntorna stiger? Lägre konsumtion etc och lägre reallöner och högre inkomstsskatt. Bra jobb blir färre och jobben blir sämre betalda. Det är deflationsdrivande och ger högre reala skulder för väldigt många människor. Dvs de som ska svara för att priserna på bostäder hålls uppe tillsammans med bankerna....och nysvenskarna.

      Murphy´s lag gäller även i ekonomiska sammanhang.

      Radera
    9. @rttck: Du har helt rätt, vid en ränteuppgång och tillhörande tillgångsprisnedgång blir ekvationen väldigt svår. Jag har svårt att se att räntorna fortsätter upp dock vid ett möjligt deflationsscenario, då får vi snarare se massiv QE från riksbanken osv.

      Det hindrar inte att dagens nivåer _kan_ vara hållbara, eftersom vi faktiskt ser ökade amorteringar idag och lånen är inte tänkta att kunna lösas omedelbart just nu, utan på mycket lång sikt.

      Radera
    10. @Joakim

      Teoretiskt sett kan dagens prisnivåer vara "hållbara" om demografin fortsätter att gynna bostadsköp och att räntorna hålls nere samtidigt som ev. inflation ändå medger högre reallöner. För hårda amorteringsvillkor kan dock minska tillflödet av köpare. Utan några ekonomiska störningar på makronivå kan man tänka sig att antalet säljare ändå blir fler än köparna. Priserna lär då falla c.p. Kommer det senare att hända? Varför inte? Vi vet av erfarenhet att det inte spelar någon roll om det föreligger bostadsbrist eller inte. Priserna brukar falla ändå. Inte minst brukar politikerna ställa till det.
      Skatter du vet!

      T.v tror jag på betydligt större regionala prisskillnader än förr. Det finns den del som pekar på att vi befinner oss i ett japanskt läge, dvs cb kommer aldrig att höja eller normalisera styrräntan.

      Radera
  7. Jag är förvånad att likvida medel trots allt är såpass stor del av skuldstorleken. Det är ju väldigt många som sitter på lån till lägenhet/hus/bil etc. Att kunna få fram kontanter i lånets storleksordning trodde jag skulle vara mer ovanligt än vad statistiken faktiskt visar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Inte samma personer som sitter på de likvida medlen som de som har skulder. Speciellt inte i storstadsområdena.

      Radera
    2. Samtidigt kan en del av oss som har likvida medel tänkas stödja våra barn vid en kris. Problemet med överskuldsättningen är att så många riskerar bli arbetslösa när "alla" börjar spara vid ett kraftigt prisfall på bostäder. Prisnedgång på aktier tror jag inte ger samma stora samhällseffekt.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
  8. Finns det ingen median man kan kolla på? Mediantillgång och medianskuld?

    SvaraRadera
  9. Skulderna ökar det är en konsekvens av att pengar bara skapas när vi tar en kredit.
    När pengar skapas så uppstår en skuld till banken.

    Det är därför omöjligt att minska skuldsättningen, betalar vi tillbaka lånet så försvinner pengarna ur ekonomin.

    Om riksbanken skapade pengarna och gav dom till staten eller till oss och utlåningen bestod av våra insättningar på banken så skulle amortering fungera.

    Cornu har rätt i att skulderna är för stora men amortering är inte lösningen.

    Vi kan inte amortera för då försvinner pengarna.

    Pengar kan skapas på många sätt.
    1.Riksbanken tillverkar pengar och ger dom till staten.
    2.Banken tillsammans med riksbanken tillverkar pengar när vi tar en kredit och lånar ut pengarna.

    Vi använder metod 2 därför kan vi inte amortera.

    En kompromiss som kan lösa problemet är att riksbanken tillverkar lika mycket pengar som inflationen förstörde och sen bara ger staten pengarna då finns det pengar som inte är en skuld till banken och då kan vi amortera .

    Detta ger sen en inkomst till staten som ingen drabbas av, det är inte skattepengar.
    2% inflation då ökar riksbanken mängden pengar med 2% och ger staten pengarna.
    M3 penningmängden ökar vi den med 2% så blir det ca 50 miljarder som staten får av riksbanken.

    Med ett inflationsmål på 2% så måste vi varje år tillverka pengar som kompensation för pengarna som inflationen förstörde.
    Gör vi inte det så kostar en bil mer än alla pengar som finns om ca 1000år.
    se exponentiell ökning.
    Dagens sätt att skapa pengar på gör att vi måste öka vår skuldsättning varje år men det slutar i en skuldkris.

    SvaraRadera
  10. Pengar kan även skapas om riksbanken trycker pengar och köper upp guld på marknaden.
    pengar förs ut i ekonomin och riksbanken får guld i valvet.
    Pengarna blir till 100% uppbackade av rent guld.
    Detta vill inte bankerna veta av för då minskar deras inkomster på utlåningen en del.

    Det finns en begränsning och det är tillgången på guld, cornu skulle gilla lösningen för guldet skulle stiga i pris.

    SvaraRadera
  11. "Det är därför omöjligt att minska skuldsättningen, betalar vi tillbaka lånet så försvinner pengarna ur ekonomin."

    Nonsens. Sund ekonomi är när investerande företag amorterar sina lån i takt med att investeringarna skapar mer-intäkter etc. Samma pengar kan därvid lag återutlånas vilket påverkar omsättningshastigheten(velocity). För att en ekonomi ska kunna växa under inflation krävs dock penningmängdstillväxt men det innebär inte att skulderna betalas tillbaka och att andra lånar dem t.ex.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Pengarna skapas när vi lånar det vet du, pengar förs inte ut i ekonomin på något annat sätt.

      Företag kan låna och betala tillbaka skulden men då ökar inte mängden pengar.
      Vi kan sluta låna men då ökar inte mängden pengar, amortering innebär att pengarna försvinner ur ekonomin. (amorteringen är större än dom nya krediterna som skapas kreditstocken minskar)

      Inflationsmålet gör att vi måste öka mängden pengar hela tiden och då måste kreditstocken öka.
      Därför fungerar inte cornus amortering.

      Pengar skapas i dag bara genom kreditgivningen, därför kan vi inte amortera.

      omsättningshastigheten (velocity) kan öka och då minskar behovet av pengar ja men omsättning kan inte öka hur mycket som helst, omsättningshastigheten kan även minska, det löser inte problemet.

      Du är rädd för att politikerna ska komma över sedelpressen men frågan är om bankerna
      hanterar sedelpressen bättre än politikerna?
      Bankerna sköter bevisligen det dålig se finanskrisen, man tryckte pengar och lånade ut till fastigheter som inte var värda så mycket.


      Min lösning går inte att mygla med den är vattentät.
      En kompromiss som kan lösa problemet är att riksbanken tillverkar lika mycket pengar som inflationen förstörde och sen bara ger staten pengarna.
      Bankerna får sen fortsätta att trycka pengar men en lite mindre mängd pengar.
      Bankerna blir banker som sysslar med in och utlåning och inte bara en gigantisk sedelpressningsmaskin.
      För att bankerna ska gå med på detta så får vi lösa ut en del aktier så inga förlorar på förändringen, likt TTIP

      Jubilee Debt kan lösa problemet med skuldökningen som dagens sätt att skapa pengar på skapar men det är farligt för krisen som gör att vi måste skriva av skulder kan starta ett världskrig och då kan kärnvapen användas och då är det slutet för oss.

      Radera
    2. Då bostäder knappast är att anses vara "likvida medel" ur ett systemperspektiv, skapas det verkligen PENGAR när folk tar bolån?

      Radera
    3. @Ekva
      Läser du vad jag skriver? Och vad du skriver?

      Den nya krediten, som tidigare amorterats, behöver bara öka med inflationen. Det minskar inte penningmängden. Du måste förstå att om räntan hålls för låg så driver man på en överskuldsättning som kommer att bita en i svansen. Varför ska ett företag ha lån som den inte behöver? Låt oss säga att vi har en lång tid av 0-ränta. Alla lånar för att spekulera och felallokera kapital. När räntan normaliseras betalar alla tillbaka sina spekulationslån. Vad händer då i banken(bortsett från ev. kreditförluster)och på marknaderna? Sannolikt prisfall(deflationsdrivande). Pengarna som bankerna skapade genom krediter finns fortfarande kvar i banksystemet vilket lär öka bankernas risktagande och försämra deras kreditbedömning ännu mer. Penningmängden minskar genom att utländskt kapital dras tillbaka, centralbanken tvingar banken att köpa andra tillgångar, t.ex långa statspapper eller genom kreditförluster(dvs belånade tillgångsvärden faller i pris).

      En för låg ränta i sig kan vara deflationsdrivande.



      Radera
    4. @Stefan;

      Ja det skapas pengar när banken skapar en kredit. När bostaden överlåts till ett högre pris än tidigare sker detta(eller en ökning av de aggr. nettokrediterna). Pengarna går ut i antingen realekonomin via bostadsbyggande, konsumtion och sparande eller i spekulationsekonomin.

      Radera
    5. rttck
      Jag säger att vi kan få slut på den ökande skuldsättningen.
      Varför är du emot det?
      Tillverkar riksbanken pengar som motsvarar inflationen och sen ger staten pengarna då minskar skuldsättningen, lite pengar skapas som inte är en skuld till banken.
      Varför ska banker tillverka alla pengar?

      Bankerna kan inte sköta sedelpressen.




      "Den nya krediten, som tidigare amorterats, behöver bara öka med inflationen. Det minskar inte penningmängden."
      Kreditstocken måste öka lika mycket som inflation är det så du menar?


      Kan du acceptera fakta, med ett inflationsmål på 2%
      så måste man skapa lika mycket nya pengar vage år eller så slutar ekonomin att fungera första åren märk det inte men efter många år så börjar ekonomin förstöras.

      Skapar man inga nya pengar så blir en bil dyrare än alla pengar som finns om 1000år
      300000kr bilen och ökar den med 2% per år så kostar den 119479395497439 kr om 1000 år.

      Detta tvingar oss att öka mängden pengar heta tiden.

      Radera
    6. Stefan h se rttck
      Pengar kan bara skapas när vi lånar eller staten eller företag.

      Detta går att bevisa, mängden pengar har ökat det är du nog medveten om.
      Staten vi eller företag får inte pengar av någon.
      Det enda sättet pengar kan föras ut i ekonomin är med kreditgivningen.

      Även om riksbanken tillverkar pengar så går dom genom banken för att hamna i ekonomin, riksbanken ger inte bort pengar till någon. riksbanken lånar ut till banker se reporäntan och pengarna lånar sen banket u till oss.

      rttck kunde som bankman beskriva hur man skapar pengarna med en bostadsobligation och därmed ökar balansräkningen, det finns regler som banken måste följa.

      Radera

    7. rttck
      "Radikal isländsk plan fråntar bankerna makten över pengarna

      En radikal plan framtagen på uppdrag av Islands statsminister föreslår att landets affärsbanker fråntas rätten att skapa pengar vid lån. Istället ska centralbanken, och ytterst parlamentet, ensamt sköta penningskapandet."
      http://www.va.se/nyheter/2015/04/02/radikal-islandsk-plan-frantar-bankerna-makten-over-pengarna/

      Det kan dom göra vägrar bankerna att gå med på det så hamnar dom i fängelse, demokratiskt infört så är det slut med bankens sedelpress.

      Ska våra storbanken döda likvidera våra politiker eller går dom med på att demokratin ska gälla?

      Mitt förslag är att man låter riksbanken tillverka lika mycket pengar som inflationen förstörde.
      Sen löser man ut aktier så ingen förlorar på förändringen.

      Radera
  12. Ett tag var jag på väg att sluta läsa Cornu, men här fick han mig att vända:
    "Pensionen kan man som bekant inte hämta ut när man vill, och än mindre lösa skulder med då den betalas ut i små summor per månad över flera decennier, och kommer gå åt till knäckebröd och den kommunala vattenräkningen för oss 70-talister, så vi kan komplettera näringen vi får från att suga på hörnet av våra inflationsdämpande platt-TV." :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det är väl inte en helt felaktig beskrivning. Att låsa pengar i pensionsystem så klåfingriga politiker kan misshandla värdet , nej tack. Bättre amotera, eller i den mån det finns möjlighet investera själv.

      Radera
  13. En ekonomisk diskussion - som förr! Gott.

    SvaraRadera
  14. 1. Till en början, om nu politikerna inte förmår att hantera skuldbubblan, kan det inte tänkas att bankerna tillsammans gör ett försök att sköta det. Visst, det låter naivt. Men politikerkåren kommer antagligen inte våga göra något förrän amorteringar genererar röster. Läget är för låst idag. Bankanställda kommer själva förlora på en krasch.
    Bankerna kan istället:
    1. Kräva amortering i allt högre grad på nya lån.
    2. Dela upp gamla lån i "toxic" och "non-toxic"
    3. Dela upp banker på lite gammalt vis efter sektor, så hushållssektprn inte drabbar exempelvis bönder och näringsidkare.
    4. Tillsammans med staten inrätta någon hög med pengar för att likt bankakuten ta itu med "toxic-lån". Visserligen kräver det väl att man behöver veta den sammanlagda storleken på dessa.
    5. Sen skulle det vara nice om ränteavdraget skulle kunna allteftersom bytas mot ett amorteringsavdrag. Och det där med att skjuta upp realisationsskatten skulle tas bort. Den bidrar väl med all säkerhet till lånesnurran. Och ju större summor, desto mindre betalningsbenägna blir folk. Alla vill känna sig rika.

    Det om det som rör micronivån. Macronivån är knepigare. Det är ju knappast staten som tvingade folk att belåna sig. Men det är staten tillsammans som blir tvungen att lösa det.

    SvaraRadera
  15. Politikerna säger det inte, men utöver amoteringstvång måsteman sänka taket för ränteavdraget. Det blir också fördelningspolitiskt attraktivt när skattesubventionen av " di rige" ökar allteftersom räntan stiger.

    Tom moderötterna kommer förorda detta.

    Då har man inte tagit bort något, bara ökat incitamenten till att inte toklåna och amotera.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, att rakt av ta bort ränteavdraget eller fasa ut det verkar politiskt svårt, men en vänsterregering skulle ju kunna sänka taket från 100 000 till tex 50 000. Dessutom skulle man kunna minska skattereduktionen över taket från 21% till, tja, 0%.

      Det är faktiskt också i sig intressant att man inte _höjt_ taket från 100 000 sedan skatteomläggningen.

      Så, ett alternativ till att trappa av ränteavdragen i form av minskade skattereduktioner är att sänka taket med säg 10 000/år och att ta bort skattereduktionen över taket.

      Radera
  16. Det jag inte förstår i debatten om ränteavdrag för bostadslån är följande. Vad är det egentligen för avdragsrätt man vill ta bort?

    1. Ta bort avdragsrätten för bostäder helt oavsett om avdraget görs mot inkomst av tjänst eller kapital
    1a. Ska detta då gälla även för bostadsägande företag?
    1b. Om inte, vad hindrar då mig från att skriva över min bostad på ett AB och fortsätta göra avdrag?
    2. Ta bort all form av avdragsrätt för samtliga utgiftsräntor
    2a. Ska man då behålla beskattningen av inkomsträntor?

    Om avdragsrätten endast ska tas bort för avdrag som görs mot inkomst av tjänst så kommer personer som har en mer balanserad ekonomi (rikare) fortsatt kunna dra av bostadsräntor mot motsvarande ränteintäkter på sparande. Något som en mindre bemedlad person inte kan. Detta kommer leda till en rättvisediskussion där de mindre bemedlade kommer kräva sin avdragsrätt tillbaka eller ett fullständigt avskaffande av all avdragsrätt. Allt annat är orättvist.

    Vad hindrar mig som en person med relativt god ekonomi att öka min belåningsgrad till säg 70% för att investera halva det lånade kapitalet i tex Telia i en aktiefond för att få fortsätta dra av mina bostadsräntor mot utdelningen från Telia? Bara ett totalt avskaffande av avdragsrätten kan motverka detta beteende som i sig är skadligt då det ökar både exponering och risk.

    Så istället för att skriva ta bort ränteavdragen eller behåll ränteavdragen. kan någon konkretisera vad dessa förslag faktiskt innebär och är tänkta att fungera?

    SvaraRadera
    Svar
    1. "i en aktiefond" ska givetvis vara på ett aktiekonto.

      Radera
    2. Som förväntat är det ingen som svarar på mina frågor. beror det på att frågorna är ointressanta eller på att ingen egentligen vet vad de pratar om. Media spyr ur sig artiklar utan svar på dessa frågor och många rapar upp samma sak utan eftertanke eller idéer mo vad det faktiskt innebär.

      tex https://www.avanza.se/placera/telegram/2015/08/27/politik-sank-taket-for-ranteavdraget-attefall.plc.html

      Det finns ju ingen fördjupning någonstans i ämnet. Vad är det man ämnar göra egentligen? Debatten liknar ju biltullsdebatten där många var positiva till ett förslag utan egentligt innehåll. Alla bildade sig sin egen uppfattning om vad det innebar och röstade därefter utan att veta vad man egentligen skulle få. Många tyckte att 20 kr och tullfrihet för en mängd olika fordon lät bra men det man röstade om var endast ja eller nej till biltullar. Man röstade inte om prisnivåer eller fordonsomfattning. den här debatten är mycket lik den vi hade då, höga röster som säger absolut ingenting om praktiskt genomförande.

      Sorgligt.

      Radera
  17. Denna gång vet mina kollegor varför jag tjuter av skratt, "är det platt-TV grejen?". "och kommer gå åt till knäckebröd och den kommunala vattenräkningen för oss 70-talister, så vi kan komplettera näringen vi får från att suga på hörnet av våra inflationsdämpande platt-TV."

    SvaraRadera
    Svar
    1. Har du försökt låta munnen omsluta hörnet på en gammal tjock TV fullproppad med flamskyddsdämpande bromföreningar? :)

      Lättare m.platt TV

      Radera
  18. M'kay. Skulle anta att de som har sina medel likvida har oerhört mycket medel då för alla jag känner (utom några enstaka) har ju lån för sina hus, lägenheter och bilar som överstiger hushållets årsinkomster några gånger om. Ingen har så vitt jag vet några årslöner på banken. Finns det något i sparbössan är de i regel investerade på något sätt och ska väl därmed inte räknas som likvida medel.
    Socialism eller inte så vore det ju intressant med någon tjusig graf som skulle kunna illustrera hur den där fördelningen ser ut. Tänker mig att om mängden likvida medel är ungefär samma som mängden lån så borde en "area under grafen" vara ungefär lika stor för de två olika mängderna men om man sedan sätter en x-axel som är någon listig enhet så borde det synas väldigt bra att det är en mycket liten andel av befolkningen som har likvida medel som är säg 100 gg större än årsinkomsterna medan det finns en mycket stor andel av befolkningen som sitter med lån som är 5 ggr större än årsinkomsterna. Feltänket torde framgå ganska tydligt.

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...