2015-08-05 07:59

Musen som röt - högst 3 000 man i svensk utlandsinsats

Sverige har med den ensidiga sk solidaritetsdoktrinen utlovat att vi ska hjälpa grannländer som angrips militärt, och med Lissabonfördraget har vi också åtagit oss att hjälpa andra EU-länder som angrips. Samtidigt finns det en lag från 2003 som begränsar antalet svenska Försvarsmaktsanställda i utlandstjänst till 3 000 personer, vilket i praktiken begränsar svenskt stöd till högst två manöverbataljoner eller rent av en enda stridsgrupp (förstärkt manöverbataljon). Solidaritetsdoktrinen eller för den delen det nya finsk-svenska försvarssamarbetet är alltså en liten mus som röt.

Nu kan förstås svenska regeringen köra över svensk lagstiftning med risk för att bli utsatta förhör i konstitutionsutskottet som enda nedsida, men lagens formulering ger samtidigt en feg regering en möjlighet att begränsa en insats enligt solidaritetsdoktrinen eller Lissabonfördraget. Innan faktiskt krig bryter ut, t ex vid en preventiv mobilisering, så kan man definitivt hävda att denna lag gäller.

Formuleringen av lagen anger att Sverige får ställa trupp till förfogande enligt begäran från FN eller OSSE. Men antalet man att sätta in står som en egen mening, och inget säger att den meningen inte gäller även andra insatser. Trots allt finns det inget lagstöd för vare sig solidaritetsdoktrinen eller det finsk-svenska försvarssamarbetet, utan det är en juridiskt okänd mark.

Lagen lyder:
"Lag (2003:169) om väpnad styrka för tjänstgöring utomlandsRegeringen får på begäran av Förenta nationerna eller enligt beslut som fattats av Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa ställa en väpnad styrka till förfogande för fredsbevarande verksamhet utomlands. Högst tretusen personer anställda i Försvarsmakten får samtidigt tjänstgöra i väpnad tjänst utomlands i internationella militära insatser. Lag (2010:450)."
Då Sverige till vardags kan förmodas ha minst en utlandsinsats löpande, t ex just nu Mali och militära rådgivare åt kurderna mot IS, som just nu bombas av NATO-landet Turkiet, kan man reducera dessa 3 000 personer till 2 500. Sverige har även ett antal mindre insatser med observatörer eller rådgivare löpande, plus eventuella specialförbandsinsatser (exempelvis kan vi snällt anta att SOG kan ha ha ambassadssäkerhetsuppgifter, tillfälliga eller tills vidare, vilket nog bör räknas som väpnad tjänst utomlands) som inte når media eller allmänhetens öron. Därtill övar vi löpande utomlands tillsammans med andra länder inom t ex EU eller NATO, men om detta räknas som väpnad tjänst kan diskuteras. En rimlig reduktion är till 2 500 man på grund av existerande utlandsstyrkor vid ett givet tillfälle.
Stridsfordon 9040B

Försvarsmakten må ha värdegrunden ÖRA - Öppenhet, Resultat, Ansvar - men man är inte direkt öppna med sin ORBAT - order of battle - en detaljerad beskrivning av vad som faktiskt ingår i våra svenska bataljoner och kompanier. Det går att få fram dessa uppgifter, men för detta blogginlägg spekulerar jag ur huvudet utifrån tidigare erfarenhet och allmänna uppgifter.

Fokuserar vi på manöverbataljonerna, dvs boots on the ground, de bataljoner som ska leverera eldrör och pipor riktade rakt mot fienden, så kan vi exempelvis utgå från någon av de fem tunga mekaniserade bataljonerna (stridsfordon 90 + stridsvagn 122) vi ska ha med den nya försvarsorganisationen. Därtill ska det finnas två motoriserade bataljoner med pansarterrängbil 360, en lätt (luftburen) bataljon och amfibiebataljonen, för totalt åtta manöverbataljoner.

En tung mekbat består i nya organisationen av stabs- och ledningskompani, trosskompani, två mekskyttekompanier och två stridsvagnskompanier. Tidigare var det tre mekskyttekompanier, och i tre fall ett löst stridsvagnskompani som tillfördes till tre bataljoner, medan 72:a bataljonen från Södra Skånska var fyra mekskyttekompanier.

Nedan följer antaganden om svensk ORBAT. Uppgifterna kan vara felaktiga, och ska ses som ett exempel. På vissa känsliga punkter vet jag att jag har fel, och på andra punkter finns motstridiga uppgifter.

Ett mekskyttekompani består av en stab- och trosspluton, samt fyra mekskytteplutoner. En mekskyttepluton består av fyra stridsfordon 9040. Varje strf 9040 har tre i besättningen (inklusive plutonsledning som plutonchef, stf plutonchef, fordonsgruppchef etc). Man har en skyttegrupp om sex man som passagerare, plus en specialist (t ex plutonsjukvårdare, plutonskarpskytt, plutonsignalist, eventuellt markstridschef). Totalt är det alltså tio man per fordon, för en summa om 40 per pluton.

Fyra plutoner ger 160 man.

Till detta kommer två stridsfordon 90 för kompanichefen och stf kompanichef. Dessa har minst var sin passagerare (signalist, kompaniskarpskytt etc). Detta ger ytterligare åtta man.

Stab- och trosspluton innehåller stabsgrupp i en stridsledningspbv 90 (fem man?), driftstödsgrupp i ett specialutrustat stridsfordon 9040 (fem man?), eldledningsgrupp i en eldledningspbv 90 (fem man?), bärgargrupp i en bärgarbandvagn 90 (fyra man?) och en sjukvårdsgrupp (fem man?) i kompaniets ambulansbandvagn. Detta är 26 man. Organisatoriskt bör kompanichefens och ställföreträdande kompanichefs stridsfordonspersonal och fordon även tillhöra denna pluton, men vi redovisade dem separat ovan.

Summan för denna variant av mekskyttekompani är alltså 160+8+26=194 man.

Ett stridsvagnskompani bestär av en stab- och trosspluton, samt antagligen tre stridsvagnsplutoner. Stab- och trosspluton bör se likadan ut som för mekskytte ovan, även om bärgarbandvagn 90 istället är en bärgarbandvagn 120. Eventuellt finns det också extra stridsvagnspersonal för att rotera i stridsvagnarna, eller ersätta förluster - personal kan stryka med utan att en stridsvagn slås ut. Dessa fanns under gamla invasionsförsvaret, men om dessa ersättare finns kvar låter jag var osagt.

Sverige har 120 stridsvagn 122 nu när förbandsreserven ska aktiveras. Tidigare hade vi endast 42 stridsvagnar förbandssatta i tre kompanier med fyra plutoner om tre vagnar (eller tre plutoner om fyra vagnar), plus två vagnar för kompanichef och ställföreträdande kompanichef. Samtidigt ska vi nu ha elva stridsvagnskompanier, fem tunga mekbataljoner med två kompanier var, plus Stridsgrupp Gotlands stridsvagnskompani, vilket gör att vi landar på tio vagnar per kompani. En för kompanichefen och tre plutoner om tre vagnar. Ställföreträdande kompanichef får deltaga från strilpbv eller annat fordon, alternativt så leder kompanichefen från stridsledningsfordon och ställföreträdande kompanichef finns ute i linjen.

Stridsvagn 122 har fyra man i besättningen (fordonschef, skytt, förare, laddare). Det ger fyrtio man för en summa om 66 man på kompaniet, om man inte har extra stridsvagnspersonal i reserv.

Sammansättningen av trosskompaniet på bataljonen är för mig okänd, men handlar om ett antal lastbilar och andra fordon och är relativt sett ganska glest bemannat. En TOLO-tropp (tankning och laddning) kan hypotetiskt bestå av fyra fordon och åtta man. En höftning kan vara sjuttio man på kompaniet.

Det är något enklare att gissa till antalet man på stabs- och ledningskompaniet, då det finns ett antal kända funktioner där. Kompaniet består av åtminstone en ledningspluton, en stab- och trosspluton, en luftvärnskanonvagnpluton, en spaningspluton och en granatkastarpluton.

Stab- och trossplutonen kan vi sätta till 26 man, likt ovan. Ledningsplutonen, samt själva bataljonsledningen, sätter vi godtyckligt till 30 man. Spaningsplutonen med sina stridsfordon 9040 är i princip samma som en mekskyttepluton om 40 man. Har man fyra (kan vara tre) lvkv 9040 så är besättningen sju man (vagnschef, stridsledare, förare, skytt, laddare, radarobservatör, LuLIS-observatör) för 28 man i plutonen. Granatkastarplutonen antar vi består av fyra granatkastare och grupper om åtta man, för 32 man.

Stabs- och ledningskompaniet består således av 26+30+40+28+32=156 man.

Summa man för en tung mekansierad bataljon blir cirka 156+193*2+66*2+70=744 man.

Tittar vi på de två motoriserade 360-bataljonerna, som med sin högre organiska rörlighet men avsevärt lägre slagkraft mycket väl kan vara de som i första hand sätts in enligt solidaritetsdoktrinen, så kan vi utgå från siffrorna ovan, men istället har man fyra mekskyttekompanier, där patgb 360 tillåter ytterligare två man i varje mekskyttegrupp, för ytterligare 32 man per mekskyttekompani, som alltså är 194+32=226 man. Allt annat lika landar en motoriserad 360-bataljon, med sina än så länge 112 inköpta patgb 360 (18*4=72 av dessa går åt till skyttekompanierna, och resten till stabs- och ledningskompaniet), på 156+226*4+70=1 130 man.

Sammansättningen av 7:e lätta bataljonen och amfibiebataljonen lämnas som en övning åt läsaren.

Skickar Sverige, mot förmodan, en expeditionär styrka till t ex Baltikum så kan vi anta att det är en snabbinsatsbataljon, likt 7:e lätta, ambifibiebataljonen eller en 360-bataljon. Eventuellt även en tung mekbat, även om det innebär en enormt logisitk som det inte är säkert att svenskt försvar klarar idag. En 360-bataljon kan ta Öresundsbron och den långa vägen runt via Danmark, Tyskland, Polen och sedan in i Litauen alldeles på egen hand. En tung mekbat behöver transporteras en sådan sträcka med ett stridsvagnstransportkompani, eller skeppas över med civila fartyg tvärs över ett hett Östersjön.

Antar vi en insats av en 360-bataljon så gick 1 130 man åt direkt. Lägger vi till en tung mekbat är vi uppe på 1 874 man av ca 2 500 enligt lagens utrymme. Men dessa skickas inte ensamma. Vi behöver även funktionsbataljoner som stöd - logistikbataljon, ledningskompani/bataljon, artilleribataljon, ingenjörsförband, underrättelseförband, sannolikt även specialförband etc. Även om vi kan förlita oss på allierades artilleri är det osannolikt att man inte behöver skicka med logistik- och ledningsresurser, det senare för att t ex upprätthålla kommunikation med Sverige, vilket inte är en funktion man hittar på en manöverbataljon.

Därtill kan vi vilja sätta in helikopterskvadroner för sjuktransport eller transport, samt förstås den svenska stoltheten flyget, även om den senare kan verka från framskjutna positioner på t ex Visby flygplats och endast själva piloterna är att anse som väpnad insats utomlands. Å andra sidan är man inom Iskanderporté från den ryska exklaven i Köningsberg på Gotland och i skarpt läge kan det vara bättre för flyget att verka från svenska fastlandets krigsbaser som Hagshult eller Ärna, även om det med dagens JAS kan ställa krav på att fästpunkter används för fälltankar istället för vapensystem, alternativt att man lufttankar. JAS 39 E/F ska dock få bättre räckvidd och därmed vara mer användbar tvärs över Östersjön.

Även svenska flottan kommer med all sannolikhet sättas in vid en konflikt runt Östersjön, och sänker personalutrymmet för utlandsinsats ytterligare.

Sammantaget är min bedömning att vi aldrig kan sätta in mer än 1 - 2 manöverbataljoner till stöd enligt solidaritetsdoktrinen, Lissabonfördraget eller det svensk-finska försvarssamarbetet om ovanstående lag ska följas.

Sverige kan dock fortfarande bistå grannar från svenskt territorium, inklusive med ovan nämnda flyg, men också genom att låta allierade (inom EU/NATO eller Finland (EU) - Sverige är inte neutralt i ett krig där EU-länder (NATO) är indragna på grund av Lissabonfördraget, vilket diverse drömmare om ett neutralt Sverige helt missar) basera på svensk mark och erbjuda logistiktjänster eller underrättelse- och ledningstjänster. Det svensk-finska försvarssamarbetet har uttryckligen nämnt sådant som att finskt flyg ska kunna baseras i Sverige.

Men några större mängder boots on the ground blir det alltså inte tal om. Frågan är om inte regeringen Borg/Reinfeldt mycket väl visste om denna begränsning till 3 000 man när man gjorde sin solidaritetsdeklaration. Musen som röt.

FACIT: Den som vill spekulera kring svensk ORBAT kan förstås gå in och titta på Nordic Battlegroups ORBAT 2.2 (PDF för alla MÖP:ar). 
71:a Core Batallion från NBG 2015.
En halv 360-bataljon, med ett lätt patgb 32-kompani.
Notera detaljnivå ner till 57 tunga fordonsmonterade
12.7 mm kulsprutor eller 126 rb 57 NLAW, 30 grg 86C
och 4 st 120 mm grk och 3 st 80 mm grk.
Föredömligt detaljerat. Ja, vad f-n, jag är ju
gammal stabschef. BTW, älskar de handritade osymmetriska
bågarna i ORBAT:en för EAW:n. Känns genuint.
Källa: Försvarsmakten/NBG 2015

Kärnan i Nordic Battlegroup, den svenska sammansatta manöverbataljonen, är där 720 man, baserat på två 360-mekskyttekompanier om tre skytteplutoner vardera om totalt 142 man, samt en lätt (luftburet) kompani med patgb 32 Galten och 156 man. En 360-pluton i denna ORBAT har 33 man fördelat på tre patgb 360, dvs elva personer mot mina beräknade tolv och stab- och tross har 38 man, för en summa på 44*4+38=214 mot min beräkning på 226 ovan givet 4x4 plutonsvarianten tids nog.

Stabs- och ledningskompaniet får 146 man mot mina 156 ovan, men saknar då en lvkvpluton. Trosskompaniet får 102 man mot mina 70 (=underskatta aldrig hur mycket logistik som krävs), men då har man en helt sjukvårdspluton om 26 man vilket ordinarie mekbat inte har - mekbat har bara en sjukstuga för lättare åkommor som förkylningar, magsjuka och kränkthet och förluster ska skickas ut ur bataljonen, och skulle annars landat på 76 mot skattade 70. 

Sammantaget är mina gissningar ovan relativt korrekta om antalet plutoner per kompani hade varit korrekt.

Att man i praktiken bara har en halv normal (?) 360-bataljon och ett lätt kompani beror gissningsvis på en kombination av att inte alla patgb 360 levererats än, och brist på utbildad personal på fordonen. Rullorna i den svenska krigsorganisationen är fortfarande delvis fylld med värnpliktigt placerad personal och kommer antagligen vara så ett tag till, vilket förstås inte fungerar för Nordic Battlegroup. Att kunna bemanna upp till knappt hälften motsvarar nog den faktiska rekryteringen av GSS/K och GSS/T till 71:a bataljonen vid Södra skånska regementet.

Enbart Nordic Battlegroup omfattar ca 2 500 man, och även om det inte enbart är svensk trupp, så är det indikativt för personalåtgången för en enda manöverbataljon insatt utomlands, uppbackad med bland annat ledning (högkvarterkompaniet är 181 man och själva ledningen och stabens personal är 144 man för en summa om 322 för en svensk ROL - rörlig operativ ledning), logistik, sjukvård och transport. Man ska komma ihåg att Nordic Battlegroup är sammansatt för att kunna verka operativt i 30 - 120 dagar, vilket drar upp personalantalet i funktionsenheterna, medan svenskt försvar normalt bara ska klara av en vecka innan den vita flaggan åker upp.

Att Nordic Battlegroup är ca 2 500 man är säkerligen inte en slump, utan detta är för att förbandet hypotetiskt faktiskt ska kunna sättas in utomlands utan att svensk lag bryts. Vitsen med förbandet är dock inte att faktiskt sättas in, utan är en storskalig övning i ledning, samordning och organisation med våra allierade EU-grannar.

Jag skulle gärna se att Försvarsmakten producerar och publicerar ORBAT motsvarande Nordic Battlegroup för samtliga svenska förband, men inser förstås att det rimligtvis är ... mindre lämpligt. Om nu någon inom försvaret alls faktiskt har koll på vad som ska ingå i kompletta kompanier och bataljoner...

23 kommentarer:

  1. Det är ju bara för Finland att sätta dessa 3000 soldater vid fronten, när 100 dör så skickar vi bara dit 100 nya. På så vis stöder vi våran granne och bryter inte heller mot lagen. Bra va?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nu blir nog fördelningen mer 90 sårade och 10 döda.

      Radera
    2. Skicka tillbaka de sårade till dålig sjukvård och FAS-3 arbetslöshet så blir resultatet samma. In med 90 nya friska, de kan skaka hand med varandra på gränsen så blir det nästan som i fotboll.

      Radera
    3. De sårade kan avskedas omgående.

      Radera
  2. http://blogg.forsvarsmakten.se/malibloggen/

    SvaraRadera
  3. Så Ryssland behöver bara föreslå en FN insats ledd av Sverige i Långtbortistan så reduceras vår förmåga med hur mycket?
    Svenska politiker kommer ju direkt hoppa på.

    SvaraRadera
    Svar
    1. 416 var i utlandstjänst i våras. Flest är i Mali 287, undrar om det inkluderar ett helt mekaniserat kompani eller ifall det är en helt annan slags organisation. Det kunde ju vara bra att använda utlandstjänstgöringen till att samöva åtminstone på kompaninivå.
      http://www.forsvarsmakten.se/sv/var-verksamhet/internationella-insatser/personalsiffror-internationella-insatserna/

      Radera
    2. 500 var ett bra estimat om utfallet är 416.

      Radera
  4. Svensk gammelmedia och riksdagsledamöterna i knapptryckarkompaniet skulle iofs inte förstå eller bry sig om att regeringen bedriver olagliga krig, men fienden kan använda det som en förevändning för att bryta mot konventioner.
    Vad har de mekaniserade och motoriserade bataljonerna för slags pansarvärn? Kan de verka offensivt mot stridsvagnar eller är det ett möte som måste undvikas?

    SvaraRadera
  5. Kan vi ens ställa upp med 3000 man, och kan vi dessutom göra det med bibehållen försvarförmåga? För strid i vårt närområde är jag tveksam till om det verkligen behövs fler än 3000 man. Vissa viktiga resurser skulle vi ju kunna bidra med utan att vi behöver stationera särskilt många utomlands. Exempelvis skulle ju Gripen vara en efterfrågad resurs, och där kan vi ju utföra uppdrag till stöd för Baltikum och Finland utan att ha annat än samverkanspersonal utplacerade. Uppdrag över Baltikum och Finland kan ju lösas med klargöringspersonal på finska eller NATO-baser om dessa ligger närmre. Men troligast är att alla företag mot Baltikum/Finland kommer behöva utgå från Polen, Tyskland, Danmark, England och Norge, för att inte tala om Sverige, varför vi troligen skulle kunna operera från egna baser, eller möjligen retirera till Norge och Danmark för att undvika robotbekämpning (varpå vi då skulle behöva ha 3000 man utomlands).
    Svensk insats skulle troligen vara att skydda viktiga tillgångar som AWACS och lufttankningsflygplan, då vi snart har världens bästa BVR-robot, men knappt några attackvapen att tala om.

    SvaraRadera
    Svar
    1. 3000 man i en samövad och fulltalig stridsgrupp? Fanns ju NBG15. Men annars, nej. Blir att plocka ihop halva förband här och var till en icke samövad enhet.

      Radera
    2. Precis. Så jag tror inte att det är realistiskt att tro att vi kommer ens kunna bidra med det om skiten träffar fläkten så att säga. Om vi ska visa vår solidaritet kan vi i bästa fall ställa upp genom att skydda Finland och Baltikum i ryggen och ge baseringsmöjligheter. Någon större offensiv markförmåga kommer vi inte kunna eller ens behöva ställa upp med. Inte så länge vi kan hålla försörjningsvägarna öppna.
      När det gäller insatser på lite större avstånd som Mali, Afghanistan eller liknande framtida scenarier så vetefan om vi kommer behöva ställa upp med fler än 3000 man. Om det anses att Sverige borde ställa upp med mer eldkraft så skickar vi 8 Gripen, så kan vi sägas ha gjort vår plikt.

      Radera
  6. Du glömde räkna in genusrådgivarna i sammanställningen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. g(x) = xx/xy

      Sorry, kunde inte motstå, inte ofta man får chansen att skriva en matematisk ordvits...

      Radera
    2. :)

      genusvetenskap = flum exp[universitskurser]

      Radera
    3. Det jag skulle ha skrivit var:

      genusvetenskap = flum ^ [universitetskurser]

      som skulle ha tolkats som:
      Genusvetenskap är lika med flum upphöjt till universitetskurser.

      Radera
    4. Jag förstår inte riktigt formeln g(x) = xx/xy = x/y = (1/y) * x i denna funktion är y en konstant och inte en variabel så det hela kokar ner till g(x)=k*x förstår bara inte poängen.

      Radera
    5. @ Erik Holmberg

      Det oskrivna nyckelordet är kromosomer. Är du med om jag försöker så här istället:

      I Sverige är inte ens matematik könsneutralt - ingen får doktorera på våra universitet utan att först ha tagit xx/xy högskolepoäng. ;-)

      Radera
    6. Jag förstår precis försökte bara göra mig lite lustig.

      Radera
  7. EU:s solidaritetsförklaring artikel 222 i EU:s funktionssätt säger:

    "The Union and its Member States shall act jointly in a spirit of solidarity if a Member State is the object of a terrorist attack or the victim of a natural or man-made disaster. The Union shall mobilise all the instruments at its disposal, including the military resources made available by the Member States."

    Artikel 222 innebär inte ömsesidigt försvar!!
    Det ströks i fördragsarbetet pga motstånd från neutrala länder, som Sverige, och från Natoländer som Storbritannien som inte ville underminera Natos roll. Den eventuellt krigiska roll Solidaritetsförklaringen kan få är egentligen om bara alla andra möjligheter är uttömda.

    EU är Soft power, som man säger. Nato är Hard power, som man säger!

    Att solidaritetsförklaringen skulle vara ett bindande försvarsförbund, är en tolkning som krigshetsande svenska natotroll gör!

    SvaraRadera
  8. I en krigssituation kanske högsta statsbyråkraten rekommenderar sin annars olagligt krigförande regering att med en visionär blick mot himmelen deklarera en annektering officiellt (för att på bästa sätt att slippa de fackliga problemen med arbetstider å sånt):
    "- All das ist nun Deeeutchland!"
    ("Näe, Schweden menar jag", rättar sig Rövfén när den utbildade PKryråkraten petar på honom med sin pinne där han står bakom sin talarstol).

    SvaraRadera
  9. Med tanke på att solidaritetsförklaringen och/eller krig i Europa inte handlade om internationella fredsbevarande eller fredsframtvingande insatser (Vilket lagen du hänvisar till handlar om) så är du ju helt ute och cyklar nu. Den lagen är helt enkelt inte applicerbar här. Däremot så är det ju en relevant fråga om vi någonsin kommer att kunna ställa upp mer än 3000 man igen med tanke på vart försvaret är påväg just nu...

    SvaraRadera
  10. Nu är jag ingen expert på dessa frågor, men ska inte den lagparagrafen tolkas som att riksdagen ger regeringen ett stående mandat att sätta in max 3000 man utan att behöva riksdagens godkännande? Detta med tanke på formuleringen "regeringen får". Vid alla insatser större än det så krävs det ett godkännande från riksdagen. Om det inte är juridiskt möjligt för riksdagen att medge "undantag" från begränsningen, så är problemet egentligen inte svårare att lösa än att om viljan finns och en situation uppstår så går regeringen till riksdagen med ett förslag om att upphäva ovan nämnda bestämmelse. I en krissituation torde ett sådant beslut gå att fatta skyndsamt? Så egentligen är väl inte detta ett problem?

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...