Genom åren har Sverige minskat mängden krediter i samhället i förhållande till vår ekonomis storlek (BNP), men sedan efter millennieskiftet har denna utveckling vänt. Samtidigt som skuldsättningen exploderar dras vi också med allt svagare BNP-tillväxt. Överskuldsättning verkar helt enkelt inte vara en bra väg till tillväxt och välstånd.
Vi tittar här på skuldsättning i form av penningmängden M3, som mäter mängden pengar och vissa krediter i ekonomin. Detta jämförs med nominell BNP, vilket ger en kvot, som 1950 var 66.47%. Fram till 90-talet föll denna kvot och bottnade under 90-talskrisen på 39.78% år 1995. Därefter beslöt vi oss att kreditdopa ekonomin för att med lånta fjädrar drömma om fornstora dagars ekonomiska tillväxt. Kvoten 2014 var 66.23% och cirkeln kan anses vara sluten tillbaka till efterkrigstidens Sverige 1950, ett Sverige som ännu inte riktigt rest sig från andra världskrigets åtstramningar och där ransoneringskuponger fortfarande fanns. Med vårens kredittillväxt kan man förmoda att vi landar på en högre kvot än 66.47% för 2015.
Datat 1950 – 2004 är från Riksbanken, och 2004 och framåt är från SCB. Definitionen av M3 verkar ha ändrats 2006, men kvoten drog alltså iväg redan 2004 och har fortsatt uppåt. Exakt kvot är kanske inte intressant, utan det intressanta är riktningen.
I grafen nedan är kolumnerna den reala BNP-tillväxten, dvs den årliga förändringen i real (prisökningsjusterad) BNP, som alla fokuserar på normalt. Den ljusa linjen är 8-års glidande medelvärde, tänkt att fånga en hel konjunkturcykel.
Då ser vi att trots skenande krediter i samhället så är konjunkturcykeltillväxten i ett bottenläge. Vi skuldsätter oss alltså i förhållande till BNP, men får bara blodfattig tillväxt som tack för skuldsättningen och klarar inte ens 2% i tillväxt över en konjunkturcykel.
Tillväxten över åtta år var bara sämre under 90-talskrisen, men då byggde vi inte upp dagens skuldberg och skuldbubbla.
 |
| Penningmängdkvot BNP/M3(vänster skala) och real BNP-tillväxt (höger skala) |
Det är uppenbart att skuldsättning inte leder till välstånd. Ännu sämre blir det om man tittar på tillväxt i BNP per capita, dvs de faktiska totala välståndsförbättringarna och inte BNP-kramarnas ojusterade BNP, vilket vi återkommer till längre fram.
Det är förstås möjligt att Sverige som gammal mogen ekonomi bara har alternativet skuldsättning för att alls fortsätta växa, men man kan alltså inte låna sig till tillväxt. Eller så hade läget varit ännu sämre utan ett växande skuldberg?
29 kommentarer
Vi är på väg mot ett stabilt ändläge när befolkningen är maximalt skuldsatta och alla pengar går till bankernas räntor. En gigantisk transferering av pengar från den producerande/konsumerande ekonomin till bubblor i värdepapper. Full fart in i kaklet. Vad kan egentligen gå fel?
Ja typ. Det blir jävligt intressant.
Då kommer typer som jag som har nästan inga skulder (csn) säkert bli föremål för grupptrycket.
"Äger" ingen brf heller för den delen utan hyr (andrahand).
Man kommer kanske skylla på att vi skuldfria också borde ha skulsatt oss: "låna nu för f*n."
Egentligen är det nog så att de som inte har skulder och sparar kanske rentav bidrar oavsiktligt till skuldberget genom att våra besparingar blir till "stöd" för utlåningen.
Vad som sen kan hända är intressant. Jag skulle inte bli förvånad att tidigare har en del BLTs tänkt att ingen politiker vid sina sinnens fulla bruk skulle gå mot sin egen befolkning för att få rätsida på ekonomin. "Om alla är skuledsatta, inte kan de ta ifrån oss vår brf, alla gör ju så". Samtidigt är det nu ändå vad som ser ut att hända i Grekland.
Även om situationerna inte är jämförbara rakt av givetvis.
Som ett resultat av det kanske det blir som en del säger händer i Lettland – det framförs krav att trots skulder och utmätningar så skall folk tillåtas bo kvar i sina bostäder.
En annan sak som kan hända:
Bankerna vill nog ogärna stå som bostadsägare, men hur skall de bli av med hoper av bostäder i Sverige?
Enkel hedge: Köp lite svenska bankaktier. Direktavkastning 4-6% för tillfället och en fantastisk utveckling senaste åren.
@Joakim Persson: Skulle jag inte bidra då till ytterligare inflation av kreditsamhället?
Inte direkt, men du skulle ta del av vinsterna. Som Neo Cortex säger så sägs vi gå mot ett tillstånd där "alla pengarna går till bankernas räntor". Så, köp bankaktier och ta del av pengarna.
Det är inte så enkelt. När bubblan spricker har inte BLT råd att betala sina rätor och banksystemet riskerar krascha. 2009 köpte jag Swedbankaktier och var med på nyemission. Runt 15 kr kostade aktien då och risken för konkurs förelåg. Så det går att förlora pengar på både bankaktier och hus/bostadsrätt.
Dubbel smäll i stället för hedge.
Jodå, jag var med på båda nyemissionerna, det blev ju oerhört bra affärer. Visst finns det risker med att plötsligt svenska hushåll inte kan betala sina skulder, men då har vi ju en annan situation än att alla pengar går till bankernas räntor.
Apropå kreditberg, SvD beskrev det bra idag:
Statsminister Stefan Löfvén kläms mellan en vänsterfalang som kräver ännu mer statlig kontroll över ekonomin och en maffia som till stora delar är ett med militären och som tjänar grova pengar på de möjligheter till skumraskaffärer som den misslyckade ekonomiska politiken skapar. (Jag har bara ändrat ett namn)
När alla har blivit sanna slavar med tre arbeten för att kunna betala sina räntor är lyckan total.
Det verkar soman i Sverige (och de flesta andra länder) kört på med "business as usual" utan att ens tänka sig för vad framtidens ekonomi och realiteter har för krav. Resultatet är enkelt uttryckt "mer lyx, nu och på direkten".
I föregångslandet USA blir mellanklassen allt fattigare medan några få blir hyperrika. Det är dit vi är på väg. Motverkande krafter som fack och liknande omoderniteter blir svargare och svagare. Sedan följer relativt sjunkande löner för mellanklassen, den som driver ekonomin. Snart har man två eller tre jobb för att få det att gå runt, typ att stå i entrén till ICA Maxi och hälsa kunder välkomna. När kostnaden för slavarna blir nog låg kommer man att gödsla med onödiga arbeten vilket blir bra i statistiken.
Där finns massor av lönsamma investeringar som skulle kunna göras. Problemet är att vi lånar för att konsumera.Jo, att byta till ett nytt kök med marmorskivor är konsumtion
Exajt Tango Smurf'en. Boendet, är konsumtion, och inte investeringar. Investeringar är sådant som ger ekonomisk avkastning. Det gör inte några marmorskivor i ett kök.
Då bloggaren helt saknar nationalekonomisk utbildning skulle man i detta fall önska sig lite hänvisningar till vetenskapliga artiklar när man kommer med sådana påståenden som de i artikeln. För tro det eller ej, det finns dom som har detta som yrke.
Så sluta läs bloggen då.
@gulleplutten Gustav
Ekonomi är det enda "vetenskapliga" område där två personer kan dela ett Nobelpris och samtidigt påstå motsatta saker. Specifikt när Myrdal och Hayek delade en.
"Det är uppenbart att skuldsättning inte leder till välstånd." verkar vara det enda påståendet. Skuldkrisen finns beskrivet på ekonomifakta. Den tar sig lite olika uttryck i olika länder, men verkar i allt väsentligt handla om livsuppehållande konstgjord andning. Om den upphör så dör patienten.
Utbildning i nationalekonomi? Haha.. de som tycker det är jättebra att saker blir dyrare och att skulderna ökar.. Jag tror vi har fått nog av de clownerna. Att bli hjärntvättad med nationalekonomi hjälper inte ett skit utan tvärt om.
Utbildning i nationalekonomi? Haha.. de som tycker det är jättebra att saker blir dyrare och att skulderna ökar.. Jag tror vi har fått nog av de clownerna. Att bli hjärntvättad med nationalekonomi hjälper inte ett skit utan tvärt om.
Du kan läsa lite Reinhart & Rogoff om du vill ha "vetenskapligt" underlag. Det är väl belagt att hög skuldsättning sänker tillväxten och ökar risken för teknisk statsbankrutt.
Gustav, Då ekonomer vanligen helt saknar matematisk utbildning så jämnar det nog ut sig ganska bra.
Skit i FIAT-kreditberget – det kan vi skriva av när kollapsen kommer. Inga skulder kommer behöva betalas av! Belåna er över öronen med marginallån och köp bitcoinz!!! BLOCKKEDJAN kommer rädda oss ur krisen!
Gör som alag och ta maximalt ansvar för att det korrupta skitsystemet inte överlever in i rymdåldern!
Missade du att byta profil när du svarade på ditt eget inlägg? 🙂
Nej ibland pratar alag om sig själv i tredje person. Det blir lättast så när han vet att han har rätt!
"Det är uppenbart att skuldsättning inte leder till välstånd"
Egentligen är det uppenbart att BNP-tillväxt inte leder till välstånd, så jämförelserna mellan dessa siffror är mest intressanta som akademiskt flum.
Tillväxt på låtsas
Den politiska ledningen i Sverige, som saknar högre naturvetenskaplig utbildning, fokuserar på att maximera BNP med hjälp av massinvandringsdriven befolkningsökning, kriminalitetsökning och kreditfinansierad konsumtion samt på att sänka utbildningsstandarden (se PISA).
De politiska ledningarna i Tyskland och Kina, som har teknologie doktorsexamina, fokuserar på att maximera exportnettot, bytesbalansen och utbildningsstandarden (se PISA) samt på en befolkningsminskning.
Vilken strategi är bäst för ett land på lång sikt?
M3 är inte krediter det är pengar vi äger.
Krediterna vill banker och riksbanker inte tala öppet om.
Bolån är inte med i M3
Krediter till företag är inte med.
Med inflationsmål på 2% och löneökningar så måste pengarna öka eller så går ekonomin under.
http://nationalekonomi.blogspot.com/2012/04/en-matematisk-omojlighet.html
Pengar kan sen tillverkas på olika sätt, som nu när vi tar en kredit eller så kan riksbanken tillverka pengar och ge dom till staten eller till oss.
En massa tjatande om olika teorier här. Ser man på verkligheten så finner man att kurvorna för ekonomiska tillväxt och energikonsumtion följer varandra. Utan mer energi ingen tillväxt, oavsett hur man micklar med siffror. Enkla fakta som få verkar förstå. När energin blir dyrare så minskar tillväxten. De länder som har störst energiimport kraschar först, se Grekland. Krediter är lån från framtiden, verkligheten hinner ifatt när återbetalning blir omöjlig.
Detta tjatande om ekonomiska teorier tar bara bort fokus från vårt verkliga problem och är därför kontraproduktivt. Vi måste börja fokusera på energiminskning och återgång till ett samhälle som hushållar med resurser och återanvänder i allt större grad när ny energi minskar.