2015-08-15 08:01

Arvsrätten ändras - kommer svenska adeln migrera till England?

Arvsrätten förändras den 17:e augusti via en ny EU-lag. Det innebär att lagarna i landet där den avlidne är skriven som gäller, vilket öppnar för att den kvarvarande svenska markägande adeln kan hoppa över barnens arvsrätt genom att helt enkelt flytta till England.

1964 avskaffades de sk fideikommisserna och bröstarvingars arvsrätt kom att gälla även adelns storgods och slott. Det har fått som konsekvens att dessa styckats upp eller sålts av till privata miljonärer och miljardärer, eller ibland kommuner, istället för att stanna i adelsätterna.

Svensk arvslagstiftning innebär att bröstarvingarna (=samtliga barn) har rätt till sin arvslott av hälften av den avlidnes kvarlåtenskap. Det betyder att en utpekad arvinge med syskon inte kan ärva hela kvarlåtenskapen, vilket i praktiken innebär att man behöver sälja. Formeln för maximalt arv blir
A = 0.5 + (0.5/B) där A är arvet och B är antalet barn
Finns det två barn kan ett barn ärva maximalt 75%, medan fem barn ger 60%. I Sverige räknas också alla barn, både inom och utom äktenskapet, vilket det inte nödvändigtvis gör i andra länder.

Public Service/SVT tar upp det hela och advokaten Ulf Bergqvist försöker avfärda att barn kan göras arvslösa, men röjer samtidigt utvägen. Det är bara att flytta till England, så kan man komma runt detta.
"Man kommer inte alls kunna göra sina barn arvlösa. Den enda situation som detta skulle kunna ske är om du som svensk flyttar till England och bosätter dig där. Men då måste du bo där permanent."
Så vi får väl se hur det blir med detta framöver. Englands skattelagar är även mycket förmånliga för rika människor, eller har åtminstone varit.

Å andra sidan är inte storgodsen och slotten vad de en gång varit.

En gång i tiden innebar de rikedom och försörjning. Idag innebär herresätena bara enorma kostnader för drift, underhåll och uppvärmning, medan jordbruket knappt är lönsamt ens för de stora arealer man kan prata om här. Frågan är ens om arvingarna är intresserade av att ta över egendomarna, ens om de hade kunnat göra det som fideikommissarie? Det är rimligtvis roligare att festa i Visby eller Båstad eller på takterassen till Östermalmslägenheten än att stå upp till knäna i koskit och laga en söndrig urgödslingsanläggning klockan 04:04 på morgonen...

Då är det antagligen bättre att ändå sälja godset till någon nyrik affärsman, som kan ta den ekonomiska smällen för prestigen att kunna titulera sig slottsherre.

Tillägg: En annan finess är att i vissa EU-länder ärver arvingarna skulderna. En person som flytt skulder i Sverige kan riskera att arvingarna får ta över dessa. Detta är dock bara relevant om man har en nettoskuld. Även i Sverige regleras skulderna först och arvingarna får dela på det som blir över, men kan inte bli sittande med några ärvda skulder. Det gäller alltså inte nödvändigtvis längre, och i teorin kan en person flytta utomlands och "belåna sig på sina arvingars betalningsförmåga".

36 kommentarer:

  1. Efter att ha läst igenom kungörelsen från EU-kommissionen kan jag inte tolka det på annat sätt än att arvsrätten i det land du är varaktigt boende i är den som gäller som standard, men att du kan avtala att arvsrätten i något av de andra 27 EU-länderna kan gälla. Det verkar inte finnas något som säger att du inte kan göra det om du inte har anknytning till landet eller om du bor i ditt medborgarland, så vad jag kan förstå behöver du inte flytta till England - du kan helt enkelt avtala att engelsk arvsrätt är den som ska gälla vid din bortgång.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mycket intressant. I så fall, vilket kommer kräva att det testas i domstol, så är arvsrätten helt valfri.

      Radera
    2. Fast gäller inte "välja land" att man kan välja landet man bor i eller landet man är medborgare i? Dvs har anknytning?

      Radera
    3. Verkar så. Enligt https://e-justice.europa.eu/content_successions-166-sv.do så gäller; "I princip är det domstolarna i den medlemsstat där den avlidne hade hemvist som är behöriga att pröva arvsmålet, och det är också den medlemsstatens lagstiftning som är tillämplig. En person kan dock välja att lagen i det land där han eller hon är medborgare ska tillämpas. "

      Radera
    4. My bad, det var jag som läste lite för snabbt. Det kan dock bli en del gränsdragningsproblem antar jag, jag är t.ex. medborgare i Sverige men skriven både i Sverige, Tyskland och Österrike. Detta som konsekvens av att det inte finns någon EU-gemensam folkbokföring. Om jag dör, vilken arvsrätt ska gälla mig? Antar att någon får utreda var jag är stadigvarande bofast, men det vet jag knappt själv...

      Radera
    5. "men att du kan avtala att arvsrätten i något av de andra 27 EU-länderna kan gälla"

      Lagstiftning om arvsrätten kan jag knappast tänka mig vara dispositiv i den meningen att man "överenskommer" med länders myndigheter om vad som ska gälla. För jämförbarhet kan vi ta skatterättens regler om beskattning av medborgare som bor utomlands. Definitionen handlar om s.k stadigvarande utlandsboende och utan innehav av fastighet i Sverige(inkl via ombud). Den regeln funkar ganska bra. Att man är folkbokförd i flera EU-länder är en helt annan sak. En domstol lär i tveksamma fall pröva var man anses stadigvarande bott(och inkomstbeskattats). Precis som inom inkomstbeskattningen.

      @Unknown:
      "En person kan dock välja att lagen i det land där han eller hon är medborgare ska tillämpas."

      Verkar inte som en tänkbar regel. Däremot i avsikt att överklaga en annan rättslig tolkning men vitsen är fortfarande att ens stadigvarande boendeland gäller. Och det är här folk med gränslöst med kapital kan "blanda korten" så att säga.

      Syftet med dessa "nya" regler är att leda mot en framtida harmonisering. Inte att man ska kunna avtala att ett annat lands regler ska tillämpas. Alltså en mycket komplicerad uppgift istället för att direkt besluta om "lika för alla". Men det är förstås omöjligt. Jmf euron och 19 skulder istället för en.

      Radera
  2. Om den döde var gift så skall det först göras en bodelning mellan den döde och den efterlevande. Skall äktenskapsbalkens regler när det gäller bodelning vid dödsfall och även skilsmässa också EU anpassas och bli "valfri". Lagarna hänger ju ihop.....

    SvaraRadera
  3. Med svensk nuvarande arvsskatt- noll procent sedan 17/12 2004
    Väljer ju hustrun och jag givetvis att svensk lag skall gälla.
    Känns som livet en slalombana.
    Annars är ju Frankrike suveränt när det gäller våra pensioner.

    SvaraRadera
  4. Om man är orolig kan man alltid avyttra egendomen till rätt personer innan man går mot ljuset i tunneln.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Eller bara skänka till sina barn etc. då gåvoskatten är noll till bröstarvingar(=anses som förskott på arv). Säljer du till underpris gäller även detta som förskott på arv(tillägg för underpriset) om du inte avtalar annat.

      Radera
  5. Bröstarvingars rätt har ju gått att undkomma hela tiden. Det är bara att sälja slottet, sommarstugan eller bostadsrätten till favoritbarnet för 1 krona styck.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fast kommunen har förköpsrätt så då betalar den 2 kronor.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    2. Det lär då tolkas som förskott av arv och favoritungen blir då skyldig de andra bröstärvingarna motsvarande summa som de missat.

      Radera
    3. @nanotec

      Kommunen hade förköpsrätt!
      Tror mig veta att denna är avskaffad seda en tid!

      Radera
    4. @skepparn

      Du har rätt. Jag har kollat. Men jag hade rätt fram till sista april 2010. (Vad den rätten ska vara bra för).

      Mycket bra skepparn nu vet jag att förköpsrätten upphört. För att fira denna insikt får jag försöka plocka svamp och bär samt ta ett dopp i havet. Dottern ringde just och föreslog detta så nu lämnar jag internet för en längre tid.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
  6. Om vi återinförde adeln dvs nya adliga släkter kunde utses som belöning för något men samtidigt en liten *) administrativ avgift till staten så kunde flera problem lösas. Givetvis ska inga nya adliga privilegier införas, äran och Riddarhusets nyttjande räcker till. Politiska personer som inte passar som landshövding eller ambassadör kan bli utnämnda. Gd och vd för verk och storföretag kan bli adliga men då i gengäld få mindre pension.

    *) kan variera stort från kanske några 100.000 till miljarder för de högsta titlarna.

    Vänliga hälsningar

    Nanotec

    SvaraRadera
    Svar
    1. Med en bolagisering av marken, som stoppades för hundra år sedan så kan svsnk jord bli helt bolagsägd och folket utan mark helt och hållet....
      Som i Skottland där allmogen knappt äger. Någon jord utan bolag och nyrika köppt hela skiten...

      Radera
    2. S.k baggböleri i utvidgad form.

      Men Thomas. Privat skog har däremot kunnat köpas fritt av bolag för t.ex överavverkning och utarmande av marker genom ensidig föryngring(snabb tillväxt). Är det alltså skillnad på åkermark och skogsmark?

      Radera
    3. Hälften av all skog är ägt av enskilda. Denna mark får inte heller köpas av bolag. Detta sedan baggböleriets dagar. Finns många skogsägare i sverige jämfört med andra länder.

      Radera
    4. @Christopher; Ja vi ska vara glad för att vi inte tillåter en allmän bolagisering i skogen, dvs att vi bibehåller skogen i enskild ägo så långt som möjligt. Däremot ger jordförvärvslagen bolag möjlighet att köpa skogsfastigheter enligt undantag som t.ex lokal produktion eller särskilda skäl. Inte undra på att Sveaskog och större privata skogsbolag inkl sågverk kunnat förvärva privatpersoners skogsmark.
      Statens egna skogsbolag Sveaskog är den största av missdådarna.

      Radera
  7. Fideikomiss är inte helt avskaffat i Sverige, det finns fortfarande gods med undantag från arvsrätten. Dock ej möjligt att skapa nya. "Jorden de ärvde" av Björn af Kleen belyser ämnet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Niclas, precis!

      Erstavik
      https://sv.wikipedia.org/wiki/Erstavik

      utanför Stockholm var just ett sådant fall 2009.

      Snacka om råttvisa och fördelningspolitik!

      http://www.expressen.se/debatt/darfor-ar-sossarna-adelns-basta-vanner/

      Radera
  8. Bra sammanställning. Från 2013 men det mesta bör stämma.

    http://www.ey.com/Publication/vwLUAssets/2013-international-estate-and-inheritance-tax-guide/$FILE/2013-international-estate-and-inheritance-tax-guide.pdf

    SvaraRadera
  9. Risken är stor att rejäla fastigheter köps av utlänningar och även mindre fastigheter.
    Bolagisering av svensk jord stoppades med baggbölerilagen en gång, men den vill kanske regeringen i sin desperation ta bort...
    Då kommer det överbelånade svenska folket förlora allt....
    Risken finns i alla fall...
    Ungefär son skottarna...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Statens skogsbolag är inte bättre än de privat bolagen dessvärre. Persson har varit medansvarig till att skövla under högpris-cyklerna. Privat enskild skogsmark har stadigt sjunkit. Inte minst har de s.k trottoar-bönderna medverkat till en utarmning av tidigare välskötta marker.

      Radera
    2. Skulle utlänningar få köpa skulle trenden fortsätta. inte minst genom vi jaktintressen där skogsvården skulle komma i andra hand.

      Radera
  10. Varför England, varför inte Dubai? Tusentals förmögna engelsmän har emigrerat till Dubai. Islamisterna köper de rikaste först.

    SvaraRadera
  11. "Tillägg: En annan finess är att i vissa EU-länder ärver arvingarna skulderna. En person som flytt skulder i Sverige kan riskera att arvingarna får ta över dessa. Detta är dock bara relevant om man har en nettoskuld. Även i Sverige regleras skulderna först och arvingarna får dela på det som blir över, men kan inte bli sittande med några ärvda skulder. Det gäller alltså inte nödvändigtvis längre, och i teorin kan en person flytta utomlands och "belåna sig på sina arvingars betalningsförmåga"."

    Det där låter ju fullkomligt bisarrt. Då skulle man ju ifall man vill djävlas kunna dra på sig skulder över öronen och testamentera hela skiten till någon man inte gillar (isht ifall man inte har bröstarvingar).

    En hake när ett dödsbo är konkursmässigt vore ju att alla arvskandidater skulle givetvis blåneka till arvsrätt (eller kanske snarare -skyldighet) i den mån det är möjligt. Man kan ju t.ex neka att snubben är ens biologiska far (och någon skyldighet att ställa upp på faderskapstest föreligger väl inte?).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nja det där med nettoskulder är en sak. Då regleras i Sverige skulden genom försäljning om inte arvingarna löser nettoskulden eller i övrigt förhandlar fram en lösning via förvaltaren.
      Är skulden lägre än tillgångarna regleras mao inte någon skuld rent generellt.

      Radera
  12. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  13. Intressant inlägg och verkar av kommentarerna vara ett ämne som behöver en hel del analys.

    Tillägget är så klart extra intressant, då det faktiskt kan komma att omfatta rätt många svenskar där vi har äldre som flyttar till varmare, sydligare EU-länder och som inte är rädda att skuldsätta sig upp över öronen om de får den möjligheten. Väldigt många svenskar (åtminstone i min bekantskapskrets och när man läser diskussioner kring arv på nätet) verkar inte heller bry sig ett smack om efterlevande i sann folkhemsanda där man fortfarande förväntar sig att samhället på något sätt skall ta hand om de efterlevande och att det bara handlar om att gå bort med så få tillgångar kvar som möjligt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. För övrigt en åsikt som många här på bloggen också skriver under på, t ex att det är onödigt att amortera och lämna något efter sig när man dör.

      Radera
    2. Svensk arvslag visar mao en del likheter med den amerikanska varianten när det gäller huslån under vattnet" som ej behöver betalas tillbaka. Tar man över en fastighet med nettoskulder borde man liksom den avlidna släktingen kunna lämna tillbaka "allting" till banken. Vid s.k non-recourse-loans endast dock.
      Hur amerikansk lagstiftning ser på sådana fall vid arvskiften vet jag dock ej.

      Radera
  14. Kan man inte välja vilka lagar som ska gälla? Så har jag uppfattat det hela i alla fall. Alltså är du svensk medborgare och bor i säg Tjeckien så får du välja om tjeckiska eller svenska arvslagar ska gälla för dödsbot.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Förslaget är att isf upprätta ett testamente, dvs inte att direkt välja lagstiftning.

      Radera
  15. Tror inte att svenska miljardärer vill dö i Storbrittanien. De har arvsskatt vilket vi inte har. Beträffande bördan av att leva av ett fideicomiss, borde kunna som ensam arvtagare kunna gå att överleva på 20000 hektar skog och åker samt uthyrning av 30 torp. Nej jag har inget medlidande med fideicommissarier.

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...