Den svenska beredskapslagringen av olja och raffinerade bränslen är bättre än vad det ser ut vid en första anblick, då den strategiska oljereserven vi lagrar på uppdrag av IEA bara är en del av beredskapen. Däremot finns det problem med lagringsbeständigheten hos de raffinerade bränslena i beredskap, vilket behöver hanteras med olika strategier.
Den svenska invasionsförsvarets ekonomiska försvar är som bekant nedlagt, och det mesta av de svenska beredskapsreserverna är avvecklade. Som medlemmar i OECD-ländernas energivakthund IEA har är vi anmodade att lagra olja och raffinerade bränslen motsvarande 90 dagars importbehov, vilket är utlagt på ett antal främst kommersiella aktörer, förbrukare, samt Försvarets materielverk (PDF). I mycket handlar detta om förbrukningslager, som naturligt roteras, så lagringsbeständigheten är inte ett problem. Man håller helt enkelt buffertar hos vissa förbrukare, raffinaderier och depåer, som ständigt fylls på respektive förbrukas.
Men detta är alltså IEA:s anmodade reserv, och den förfogas också över av just IEA. Den har t ex använts vid orkanerna Rita och Katrina, som slog hårt mot USA:s raffinaderier.
Fast i denna reserv ingår inte företags och myndigheters egen beredskap. Vilket är en helt annan fråga.
Exempelvis har alla seriösa serverhallleverantörer dieselbackup för avbrottsfri kraft. Seriösa aktörer testkör sin reservkraft minst dagligen, i en del fall flera gånger om dagen. Landstingen har diesel i lager för reservkraften till sina sjukhus. Det samma gäller de myndigheter som har funktioner man säkrat med avbrottsfri kraft, inklusive delar många kommuners verksamhet. FMV:s lagring av bränsle är inte heller den enda lagringen av bränsle som finns hos Försvarsmakten, utan även Försvarsmakten har stora lager med bränslen. I princip alla anläggningar med avbrottsfritt kraftbehov hos försvaret har lagrat bränsle, vilket inkluderar radaranläggningar, ledningscentraler, och de hundratals, rent av tusentalet noder som utgör försvarets tele- och datanät, FTN och FMIP, samt tillhörande serverhallar.
 |
| Cistern i oljehamnet i Göteborg. |
Stora kommersiella förbrukare, som rederier, åkerier, bussbolag, entreprenadföretag, gruvbolag, skogsbolag, bönder mm har egna lager av bränsle, främst diesel. Även telekombolagen har lager redo om de behöver köra reservkraft för noder. Elbolag har också viss beredskap för att kunna köra stora dieselaggregat i sk ödrift vid långvariga lokala strömavbrott. Reservkraftverken i Stenungsund och Karlshamn har lagrad olja, liksom reservkraftverken inom fjärrvärmenäten, där det finns äldre anläggningar redo att gå över på oljedrift vid spetsförbrukning. VA-bolagen har bränsle lagrat för att köra sina pumpstationer och hålla vatten- och avlopp igång. Även Teracom med radio- och TV-masterna har reservkraft med tillhörande bränsle. Därtill har man förstås lager på bensinsstationer och även i själva fordonen. Beroende på när raffinaderierna fick sin senaste skeppslast med olja, kan dessa också ha rätt många veckors olja i lager.
Det går inte att få en överblick över hur god beredskapen egentlige är, men 90 dagar är en förenklad bild. Hur lång tid de enskilda aktörerna klarar sig utan påfyllnad är en annan fråga.
Men framför allt är lagringsbeständigheten ett problem. Den allra finaste dieseln kan i teorin lagras i tank i flera decennier, men den har vi i princip inte tillgång till – alltså måste tusentals anläggningar på något sätt rotera sin diesel innan den blir för gammal.
Idag låginblandas biobränslen allt mer i dieseln, vilket sänker lagringsbeständigheten rejält. Oavsett har vi inte idag lagringsbeständig diesel, utan i princip måste allt bränsle för beredskapsfunktioner, utom råolja, roteras inom två år.
Det finns ett antal tänkbara strategier för detta.
- Aktören bränner av sitt beredskapsbränsle genom att gå över på reservkraften när bränslet börjar nå bäst före. Därefter fyller man på med nytt bränsle.
- Man har avtal med leverantören, t ex Preem, att rotera bränslet. T ex kan i teorin Preem tömma lagret en gång om året och fylla på det hos bensinmackarna, och ersätta beredskapslagret med ny diesel.
- Aktörer som även förbrukar diesel, t ex Försvarsmakten, kan köpa in bränsle, fylla på beredskapstankarna vid t ex ledningscentraler eller radaranläggningar med detta bränsle i ett år. Därefter tömmer man dessa tankar och förbrukar bränslet i förbandsverksamheten innan det blir för gammalt.
- Just-in-time. Aktören har bara bränsle för en begränsad tid, t ex ett dygn eller några timmar, och har avtal om att vid behov kunna få nya leveranser. Därmed håller man ett väldigt litet lager, med små kostnader, som även snabbt kan brännas av enligt första punkten ovan. Man kan tänka sig att t ex många sjukhus har det på detta vis för att hålla nere kostnaderna. Frågan blir bara hur just-in-time-leveranserna fungerar vid en större kris?
Det finns antagligen även andra tänkbara strategier, eller en kombination av ovanstående. En logistisk utmaning och viktigt att hålla efter. Vid Telias stora e-posthaveri runt 2003 – 2004, så berodde deras nedtid på att reservkraften inte startade. Den hade inte provkörts sedan 90-talet och bränslet hade inte roterats, eftersom den person som var ansvarig för detta hade rationaliserats bort och ingen hade koll på att arbetsuppgifterna inte längre utfördes. Så när reservkraften skulle starta var dieseln bara en enda stor klump. Å andra sidan kanske inte reservkraften hade startat ändå, på grund av brist på underhåll och testkörningar. Även motorolja kan behöva roteras, eller åtminstone smörjas runt i systemet via testkörningar av aggregaten.
Oavsett så finns andra problem, som att tankarna måste rengöras vid rotation, då bakterietillväxt annars kan göra att ny diesel snabbt blir dålig. Hur man än vrider på det är det inte gratis med beredskapslagring av bränsle för en organisation. Ändå är den svenska beredskapen bättre än de 90 dagar man först kan tro.
Med peak oil i antågande kommer kvaliteten på dieseln att bli allt sämre, när man tvingas utvinna allt sämre kvaliteter på olja. Biobränslen har ännu sämre lagringsbeständighet, och den dagen vi inte längre har tillgång till fossil olja kan vi glömma stora reservkraftverk som Stenungsund och Karlshamn – det kommer bli ohanterligt att rotera rena biobränslen i den takt som behövs för att ha tillräckligt med bränsle i beredskap för att kunna köra dessa kraftverk vintertid. Sverige behöver annan spetskraft än oljekraftverk. Och vi vet alla vad det måste bli, nämligen kärnkraft. Eller kolkraft. Men även kolet lider av peak coal framöver liksom gasen.
Vid kris faller man tillbaka i utvecklingen. Moderna förnyelsebara bränslen faller tillbaka till de fossila bränslena. I slutändan åker veden fram för att hålla värmen i enskilda hushåll.
13 kommentarer
Syntetisk diesel kan få utmärkta lagringsegenskaper, en bieffekt av min favoritlösning att gör flygfotogen och diesel av träflis och el.
Hur är lagringsförmågan för metanol? Den kan vi tillverka i landet och att den har sämre energidensitet borde spela mindre roll för reservkraft.
Jag kollade upp det själv: Properly protected from contamination, methanol shelf life is indefinite.
Intressant.
Jag förstår inte vad du inbillar dig att "Sverige" är för någonting. Du framställer det konceptet som Gud Himmelen som är och gör så att allting är bra. Jag föreslår att du tänker om angående den fantasin.
Sverige har alunskiffer med olja för tiotals år. Det är bara att sluta fjanta sig om klimatet och sätta igång där förutsättningarna är som bäst i Kvarntorp och verksamheten lades ner på 60-talet. Här behövs nog inga subventioner utan det går att på något sätt ta betalt.
Kommentarer om alunskiffer är mindre intressant. Cornu tar inte heller upp sådant längre, i takt med att publiken har ökat och allt mer består av de dumma massorna. För några år var inte Cornu så upptagen med verbala massproducerade fantasier om ryska anfall. Då gjorde han ofta liknelser med fåren som springer ut för stupet. Idag med budskapet direkt riktad mot får i skockens framkant fungerar det sämre. Frågor som räntor och bostadspriser är hyperintressant för fårskocken. Man fick ofta höra att läsarna vet bäst. Idag är dom ganska nollställda och Cornu tycker tydligen inte om för mycket smicker.
En annan möjlighet till el vid korta kraftiga köldtoppar är avtal med konsumenter om extremt höga avgifter vid brist. Gäller idag mest bara företag.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Håller med till fullo här.
Det är så enormt mycket billigare att göra så än att ha extra kraftreserver ståendes som bara behövs några timmar vart sjunde år.
Sen kanske vi borde ha några fler turbiner i vattenkraftverken så vi kan ta ut mer momentant och ha en redundans om de behöver underhållas. Detta med tanke på att MP håller på att strypa ut kärnkraften i förtid utan att berätta vad som skall ersätta den.
Jag gjorde egen biodiesel för fem år sedan och de lagringsprover jag har är fortfarande perfekta. Förvaras biodiesel mörkt och torrt kan den nog hålla hur länge som helst.
Jag jobbar på en kommersiell drivstoff-deponi, visserligen i Norge så jag vet inte säkert att det funkar likadant i Sverige.
Några kommentarer iaf, utifrån antagandet Sverige = Norge:
1) Dåligare råolja leder inte till dåligare drivmedel, men mer krävande raffinering. Det finns stränga standarder som drivmedlet måste uppfylla, oavsett råvara. Depoterna har alltså lagringsbeständig diesel.
2) Prestanda-höjande additiv och bio-diesel och färgämne tillsätts nästan utan undantag vid fylling av tankbil. Lagring på depot är alltså "ren" fossil diesel som kan lagras mycket länge.
3) Avgiftsbefriad, färgad diesel är utan bio- eller prestanda-additiv, utan lagringsbegränsning.
4) Bensin är svårare att lagra, på grund av att tändvilligheten minskar.
Är 40-talist o van att tanka på alla dom tidigare militärdepåerna.
Tidigare fanns sk. 110 oktan nedgrävda i skogen bredvid alla 'våra ovanligt breda o ovanligt släta vägar'.
Nån som sett nån depå nyligen?
Hur många 'hål i berget' med bränsle är sålda efter våra kuster o inland ?
Är nya beräkningarna räknat efter 'Afghanstyrkan' eller 500-tusen pers. mobiliserade med BM-Viktor?
Numera används väl inte ens bergrummen under våra oljehamnar annat än för att tömma båten snabbt.
Lite fundersam över Cornus påstående.
Kör på ytterst gammal villaolja då jag river tankar. Går även att blanda i gammal hydraulolja. Går nog inte i nyare fordon. Renar allt i en centrifug. Bra nyhet att vi har reservolja i landet men mera behövs. Nästa steg är att få vårt guld närmare hemmaplan och öka detta innehav.
"Seriösa aktörer testkör sin reservkraft minst dagligen, i en del fall flera gånger om dagen. "
Var har du fått detta ifrån? Det finns ingen som testkör sin reservkraft dagligen, normalt görs detta en gång i kvartalet, i vissa fall kan det vara så tätt som en gång i månaden. Det är ju inte så att man bara slår igång dieselaggregaten och kollar att de startar, amn skall göra övergång från vanlig elförsörjning till reservkraften och tillbaka och vid var övergång finns alltid risk för problem som kan orsaka driftstörningar. Testkörningarna planeras noga och att köra för ofta medför ingen som helst vinst ur driftsäkerhetssynpunkt.
Ingen som har reservkraft kör slut på lagret för att byta ut, man har avtal för detta med sina leverantörer om det trots allt skulle bli aktuellt (men man använder lagringsbeständig diesel som håller väldigt länge).
De flesta som har reservkraftverk inom industrin har detta för korta perioder och sedan har man avtal för att fylla på snabbt och smidigt. Det är av en rad skäl inte ekonomiskt försvarbart att sitta på lager för flera dagars drift om man inte har väldigt speciella krav ställda på sig.