2015-07-28 12:44

Skuldbubblan - Finansinspektionen fortsätter oroa sig

Med anledning att de svenska hushållens skuldbubbla fortsätter blåsas upp i allt snabbare takt så är nu Finansinspektionen fortsatt orolig. Man tänker dock inte göra något åt saken.

Finansinspektionens chefsekonom Robert Braconier säger enligt Schibsted/SvD:s sammanställning:
"Vi har ju under ett antal år sedan 2012 sett att skuldsättningen ökat. Man ska inte fokusera på enskilda siffror en månad hit eller dit. Men har man en lång period med hög skuldsättning så ökar riskerna. [...] Vi är oroade just kombinationen av att bostadspriserna stiger och att skuldsättningen ökar. När skuldsättingen ökar under lång tid ökar riskerna för samhällsekonomin. Vi hade velat ha ett amorteringskrav på plats redan nu."
Finansinspektionen inspekterar. 
Amorteringskraven drogs som bekant tillbaka, men sägs återkomma i form av lagstiftning. Kanske så tidigt som årsskiftet 2016/2017 om man skyndar på processen maximalt?

SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist säger som det är:
"De svenska hushållens skuldsättning som andel av disponibel inkomst befinner sig på en väldigt hög nivå både i en internationell jämförelse och i ett historiskt perspektiv. Det gör att vi måste vara väldigt uppmärksamma på tillväxttakten."
Så fortsatt tandagnisslan, men inga åtgärder. Inget nytt under solen.

21 kommentarer:

  1. Heter han inte Henrik Braconier?

    SvaraRadera
  2. Räcker det inte att bankerna själva inför amorteringskrav, om det nu är nödvändigt?
    (Swedbank har ju gjort detta, t ex)

    Varför ska det lagstiftas?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det ska lagstiftas därför att då blir den oundvikliga konkursen enligt propagandan statens fel (och den tar ju allt som skattebetalarna har), inte bankens fel.

      Radera
    2. Räcker det inte med att folk själva inte skuldsätter sig upp över öronen? Så länge bankerna kan låna ut pengar billigt och relativt riskfritt kommer vi inte få se några frivilliga amorteringskrav i större skala.

      Radera
    3. Varken banen eööer låntagaren
      är intresserad av amorteringar.
      Därför måste en lag till - för att skydda
      låntagarna (och skattebetalarna).

      Radera
    4. Det är fel att säga "låna ut". Bankerna har ju inga pengar att låna ut (som nyligen blev tydligt i Grekland). Krediterna skapas ur tomma intet. På så sätt har banken ingenting alls att förlora. De skapar en kredit och får ett hus.

      Radera
  3. Vi lever i intressanta tider nu, när t.o.m. etablissemangets pajaspampar erkänner att det där med massinvandrade kirurger från Mellanöstern och det "stimulerande" planekonomiska avskaffandet av räntan kanske inte var så bra ändå.

    Man måste gå 70 år bakåt i tiden och läsa Hayek och Mises för att förstå varför detta statliga bedrägeri nu spårar ur. Alla idioter verkar idag vara förvånade över de sedan generationer självklara och uppenbara konsekvenserna av sina handlingar.

    SvaraRadera
  4. Var till SEB och Swedbank förra veckan för bolån. Detta kanske bara gäller dom och här i Västerås men där var inget snack om 50-års amortering och 15% i handpenning.
    Det gick inte att rubba. Sbab var inte så noga. Hur andra gör vet ja inte.

    SvaraRadera
  5. "Man ska inte fokusera på enskilda siffror en månad hit eller dit. Men har man en lång period med hög skuldsättning så ökar riskerna. [."

    Lite måste jag skratta här. Skuldsättningen bland hushåll har aldrig minskat förrän lågkonjunkturen sätter in. Man kan inte förvänta sig att den minskar förrän så sker alternativt att räntan stiger eller politiska beslut. Bankerna brukar inte själva agera förrän "alla ska ut genom samma dörr".

    Märkligt med dessa tjänstemanna-beslutsfattare som bara sitter med sina megafoner medan det är helt tyst bland de folkvalda. Sverige är ett märkligt land som alltid upprepar sig. Först ser de aldrig riskerna. När riskerna är påtagliga pratar man om dem. När det gått för långt så vågar man inte röra problemet i rädslan att skapa än större problem. Svenska politiker i ett nötskal i flera sammanhang. Vi som brukar vara bäst på pro-aktivitet!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bra beskrivning där, men nu kommer väl ett urvattnat amorteringskrav att träda i kraft nästa sommar?! Kanske kan det dämpa ökningstakten åtminstone. Skuldsättningsproblematiken är otroligt dåligt skött.

      Radera
    2. @Some...,

      Klassiskt....då har redan priserna vänt ner av fundamentala skäl vilket drivs av finansiella orsaker grundade på skuldkrisen globalt, ränteoro och börsnedgång(från denna vecka(tror jag)). Psykologin tar till slut en trendvändning och den brukar sitta i.

      Men....det finns ett cykliskt scenario som kan innebära att toppen faktiskt nås först våren 2016. Vi får se om lagens ikraftträdande 1/7 fortsätter att tills vidare driva priserna ihopp att att bankerna inte ändrar redan slutna avtal. Å andra sidan tar bankerna redan höjd enligt flera här på bloggen(t.ex SEB). Ett annat skäl till en sista uppgångsfas kan vara att FED inte höjer den planerade styrräntan i år.

      Radera
    3. Var det inte lite det FI skrev? Man skall inte titta på någon enskild månad - man konstaterade ju att det inte rör sig om något tillfälligt brus.

      Radera
    4. Samtidigt så kan man inte skylla hela problemet på beslutsfattare och banker. Låntagare har ett ansvar också, och är minst lika skyldiga som beslutsfattarna.

      Radera
    5. @Anonym; Det jag skrev är att de bara står bredvid och är oroliga. Min point var just att de sedan länge inte agerat och särskilt när de är regeringens förlängda arm. Att de inte kontrollerat de rättsliga förutsättningarna för tvingande amorterings-regler är anmärkningsvärt. Alla står ju och tittar på för att invänta den 1/7 då allt kommer att bli fine. :). För övrigt kanske du ska förklara vad du menar? Dagens nominella nivå är redan den ett problem.

      @Steffe; Vi har ett samhälle med institutioner som beslutar om ramarna. De har ett mycket stort ansvar(det största nationellt sett) eftersom vi vet att hela samhället drabbas när väl skiten når fläkten till mycket stora kostnader. Att låntagaren har ett ansvar är väl självklart med regler är till för att undvika problem för alla andra som får vara med att betala. Men visst, ge aldrig understöd till låneslavarna som drabbas. Å andra sidan vet du att så går det inte till. Berätta gärna hur låntagarna senare ska ta sitt ansvar? Ska vissa av dem förnekas socialbidrag etc om de går i konkurs eller dyl.? Du har lånat för mycket så du förlorar din rättighet till sociala förmåner. Jag säger detta för att kostnaderna för en skuldkris i landet är oerhört höga och statens budget brukar beskäras ordentligt till de svagaste gruppernas förfång. Så vad menar du med ansvar? Ansvar ska ju utkrävas.

      Moral hazard avser bankernas ansvar för utlåning till kunder där man ser att riskerna att kunna få tillbaka sina pengar är små. Vi har numera(från 90-talet) banker som inte vill ha tillbaka sina pengar. Det säger en hel del om riskerna. Banken kan förstatligas(ansvar).

      Radera
    6. @Steffe
      Så om Svenska fotbollsförbundet bestämmer; för att bekämpa vikande besökarsiffror på fotbollsmatcher, att öka inflationen av bollar på fotbollsplan. Självklart blir det mer action med två bollar men varje gång besöksantalet börjar dala ökar man antalet bollar tills fotbollsplanen blir till ett bollhav som omöjliggör meningsfullt fotbollsspel. Är då spelarna(låntagarna) lika skyldiga som de som skapat reglerna (beslutsfattarna)?

      Radera
    7. Bankdirektörerna vet att det är åt skogen men de skiter i det och jagar bara på nästa kvartalsbonus för det vet att den dagen det går åt skogen så är bankerna socialiserade och inget ansvar krävs utöver att de förlorar en eller ett par kvartalsbonusar innan de återigen kan fortsätta jaga kvartalsbonusar.

      Radera
    8. @Steffe
      Låntagarna har ett ansvar och det får de ta den dagen det skiter sig. Men du menar nog att medelsvensson skall förstå de stor sammanhangen och ha varit med om någon eller några finanskrascher innan han ger sig in i bostadsmarknaden?
      Nej du, vakna upp och inse att större delen av folket inte kan tänka i generella termer och längre än näsan räcker. Man gör som staten och storföretagen säger att man skall göra. Har man tur är man född i rätt tid och kommer in när det billigt - eller tvärt om.

      Radera
  6. Hög tid att plocka fram popcornen med andra ord martin Andersson kryper nu mer i soffan med sina popcorn, Stefan Ingves sitter där sedan tidigare...

    SvaraRadera
  7. Och regeringen o riksdagen gör förstås ingenting -- rädda för att stöta sig med väljarna.
    Ja, inte de fattiga väljarna då, som S lurat i att de företräder.

    SvaraRadera
  8. Vilken svensk bank verkar bäst rustad för när lånebubblan väl spricker?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hade du frågat för 15 år sedan hade jag sagt SHB men sedan de totalt bytt företagskultur ser jag SHB som en av de potentiellt största problembankerna i Europa. Det låter kanske konstigt men övergången från en konservativ bank gick på några år efter att Arne Mårtensson lämnade 2001 och seglade jorden runt. SHB har expanderat sina risker särskilt under Pär Boman´s ledning och har en av Europas högsta, om inte högsta, LTD-rate, dvs utlåning i förhållande till inlåning. Den låg för något år sedan på 2,5(behöver inte vara en risk isig beroende på hur krediterna ser ut). SHB(Boman) har valt att expandera sin bo-utlåning på export, bl.a i UK. LTD-raten i USA låg f.ö kring 0,8(inlåningsöverskott.

      Jag tror på cykler och att det också gäller bankers riskpolitik. SHB har alltid varit den bank i Sverige som klarat alla finanskriser mycket bra, dvs bäst. Nu visar man att den nya generationen bankmän lyckats övertyga en ny generation i styrelsen att vinstmaximering(jaja, säkerheter gäller som alltid men...) är dagens melodi. Som sagt.en väldigt stor strategiändring. Lika stor kanske som Jan Wallander genomförde efter krisen 1969 då han började fokusera på lönsamhet istället för volym :))). Framtiden är alltid spännande.

      Radera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...