2015-07-10 10:28

Patent fördröjer robotiseringen

Den sedan stenåldern ständigt pågående automatiseringen, som numera ofta kallas för robotiseringen, fördröjs av patent. Ett exempel på detta kan misstänkas vara robotgräsklipparna, som först de senaste åren blivit allerstädes närvarande, gissningsvis på grund av att Electrolux/Husqvarnas patent från 90-talet gått ut.

Husqvarnas första solcellsladdade robotgräsklippare dök upp 1992, men började inte säljas i större skala förrän 1995. Utan att kontrollera kan man ändå misstänka att patenten lades någon gång före 1992, vilket inkluderar att ha en nedgrävd slinga med signalkabel som får agera osynligt stängsel åt roboten. Även beteendet i hur man slumpmässigt täcker in ett område, respektive koncentrerat  arbetar av områden med högre gräs, kan man förmoda har varit patenterade. 
Idisslande robotgräsklippare.

Solcellsvarianten av Husqvarnas robotgräsklippare fick aldrig något större genombrott, men varianten som har en separat laddslinga, som vid behov fångar in roboten och dockar den med en laddare fick större spridning, och borde också vara patenterad.

Idag fungerar i princip alla robotgräsklippare på det här viset.

Ett patent löper i femton år, och utgår man från exempelvis 1992 betyder det att marknaden för robotgräsklippare med detta numera allerstädes närvarande funktionssätt blev i så fall fri 2007. Och någon gång efter 2010 har marknaden exploderat.

Med hypotetiskt utgångna patent är marknaden inte längre låst, utan innovationer och konkurrens driver utvecklingen, vilket ger billigare produkter och större efterfrågan.

Av denna anledning kan man förmoda att utvecklingen för annan robotisering också fördröjs just av patent. Så länge det bara finns en leverantör kommer ett robotiseringssegment helt enkelt inte att lyfta.

Sedan är förstås automatiseringen inget nytt och som sådant inget hot. Möjligen är det nya att även kvalificerade yrken, som t ex journalister, hotas av att robotar kan ta över deras jobb och automatöversätta och förkorta artiklar från utländsk press. Frågan är hur stor den förlusten är? Ingen saknar idag parkeringshusbiljettkassörskorna, som ersatts av robotar. Vem saknar den som kodade HTML-sidor för hand? Vem kommer i morgon sakna en journalist som översätter artiklar för hand?

Att diverse ludditer viftar med armarna om hotet från robotarna beror på att det nu är nya grupper som hotas. Det är och har alltid varit positivt att yrken och arbetsuppgifter automatiseras, och aldrig förr har vare sig ekonomin eller antalet personer i arbete varit så hög som nu, trots automatisering som började med den första konstbevattningskanalen för tusentals år sedan. Yrken och arbetsuppgifter kommer och går, men människans innovationsförmåga och strävan efter bättre liv består.

45 kommentarer:

  1. Ett patent löper på 20 år om jag inte minns fel.

    SvaraRadera
    Svar
    1. 1992-2012 fungerar också, eller 1991-2011 eller när nu patenten kan reggats.

      Radera
    2. Tanken med patent är ju egentligen att alla uppfinningar på sikt ska komma alla till hands, för att undvika företagshemligheter. finns både för och nackdelar.

      Radera
    3. Ett svenskt patent löper för de flesta uppfinningar på 20 år. Det finns som alltid undantag vilket framför allt berör kemiska substanser. Tilläggas kan också att det inte finns något som heter "världspatent", om nu någon trodde det, utan man söker patent i varje enskilt land där man vill skydda sin uppfinning.

      Cornucopia? har förövrigt helt rätt i tesen om att många uppfinningar inleder sin karriär i 20 års träda alt småskalighet när övriga företag väntar ut patenten vilket bromsar utvecklingen. En klurig uppfinning som någon lagt ned möda, tid och pengar på att utveckla bör givetvis kunna skyddas men utvecklingen inom patentområdet är idag inget annat än tragisk. Patent på banala mjukvarulösningar, patenttroll, störst patentportfölj på området stänger ute övriga mm.

      Radera
    4. @Daniel H Va? Sprida uppfinningen, men patent innebär ju förbud mot att använda uppfinningen, och förbud mot uppfinnare att oberoende uppfinna någonting snarlikt. Att man skulle kunna ha monopol på en idé, är absurt. Om man säljer sina uppfinningar (eller spelar sin musik) så sprids ju idén genom att andra lär sig. Patent är motsatsen till att sprida uppfinningar.

      Radera
    5. @Kapitalist: helt rätt, att man skulle kunna ha monopol på en idé är absurt. Patent är ensamrätt på en produkt, inte en idé. Vad gäller bromsning av teknikutveckling kan man ju fundera på vilken bromseffekt det skulle bli om uppfinnnar/företag visste att så fort de lanserade något så vore det fritt fram att kopiera det. Vad sker då med incitamentet att lägga ner stora mängder tid och pengar på produktveckling ?

      Radera
    6. @unknown, precis.
      Från början, för 100år sen eller nåt var tanken att någon genom ensamrätt på en uppfinning förbinds att också "avslöja" sin uppfinning. Själv är jag emot patent men tror att det både hindrar och främjar utvecklingen.

      Radera
    7. @Kapitalist

      Jo, motivet med patent var just att sprida uppfinningen. Hade du en briljant ide som du kunde tjäna pengar på innan pantentmöjligheten var ju alternativet att hålla iden hemlig (så gott det går) och därigenom hindra andra från att ta del av fördelen som din ide ger. Med patent däremot kunde man publicera sin ide (patentansökan) utan att för den sakens skull förlora fördelen som iden för med sig (patentskydd).

      Sen att det har kommit att användas för diverse utvattnade ideer som i många fall rör sig om en självklar lösning på ett givet problem är en annan historia - eller till och med redan befintliga lösningar som ingen brytt sig om att söka patent på.

      @Unknown

      Patent är formellt ensamrätt på en teknisk lösning, sen att det som sagt ibland är så utvattnat att man får skydd för annat är en annan historia.

      Tar man exemplet med robotgräsklippare så är det ju uppenbart att avsaknaden av patent inte hade stoppat utvecklingen. Eller menar du att Husqvarna hade då tänkt "det här var en så himla bra ide så vi skiter i att lansera den på marknaden så att ingen annan kan härma efter oss"? Det är ju inte så att de kan lansera en produkt som denna utan att samtidigt avslöja iden (vilken i princip är problemställningen - be några oberoende att utveckla en robotgräsklippare och de kommer fram till likartade lösningar, trots att de inte undersökt hur förlagan fungerar ens).

      Radera
    8. @Anonym Jag tvivlar på att man kan isolera tillämpningen från grundprincipen som "två olika historier". Det är omöjligt att tillämpa en onaturlig princip. Har man fel så har man fel, spelar ingen roll hur staten pekar med hela handen. Man kan inte profitera från en idé utan att konkret använda sig av den idén, och då i motsvarande mån sprida denna idé, lära undervisa andra människor hur de kan skapa större välstånd de också (jag förstår inte varför det är något som staten borde motarbeta!) Samtidigt som staten själv hemlighåller sin, militära forskning, och bedriver skolor för att sprida andras idéer, så säljer staten av giriga profitskäl monopol till alla som besöker patentbyrån, med statsvåldet som betalning. Det är precis samma kortsiktiga samhällsdestruktiva koncept som tullarna staten skapade genom att bygga befästningar som piratiserade förbipasserande handelsmän på medeltiden.

      Radera
    9. @Anonym Problemet är att uppfinnaren inte tjänar en krona åpå sin uppfinning, han bara parasiterar på det våld som staten använder mot oskyldiga kreativa människor för att upprätta hans monopol. Skillnaden mellan att ge en uppfinnare statsmonopol på sin uppfinning, eller att slumpmässigt ge snubbe X monopol på sedan alltid existerande gafflar, är obefintlig.

      Radera
    10. Patentregistret är en lista över goda idéer som staten förbjuder människor att göra någon nytta av.

      Radera
    11. @ Kapitalist Du har fel. Den mest närstående uppfinnaren jag har är min son. När han gjorde sitt examensarbete, en leksak i första hand, fick han lön, patent, mm och sin första roliga tjänsteresa utomlands. Nu får han royalty för sin första uppfinning och har fått fler patent. Förresten använde sedan trevligt nog ett annat företag hans uppfinning för en lite ny ide.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
  2. Du förefaller dock bortse från att det i allmänhet krävs input i form av naturresurser. Om robotarna tar hand om allt större del av alla naturresurser blir det allt mindre för människor att arbeta med.

    En annan potentiell risk är att datorerna blir mer kreativa än människor, vilket Carl Bildt uttryckte farhågor om nyligen. Då har människorna inte kvar den nischen heller längre.

    Helt apropå så har kommenteringsfunktionen blivit så trög att jag drar mig för att kommentera. Är det något du kan göra något åt?

    SvaraRadera
    Svar
    1. De flesta kommentatörer är rätt tröga också. Lika bra att överlåta kommenterandet till robotar.. ;-)

      Radera
    2. Jag använder en surfplatta och en liten kommentar tar nog minst tre minuter att få igenom.

      Radera
    3. AI är långt borta, eftersom det inte är förstått vad det är för någonting, än mindre hur det uppkommer eller består av fysiskt. Det är ett hårt filosofiskt problem som kanske inte alls kan lösas med någon teknologisk utveckling. Men även om vi hade AI så skulle det givetvis vara mycket givande för oss att ha superintelligent sällskap. Ju mer kapabla grannar man har, desto större fördelar får man (om man inte lider av en mental asocial störning som "avundsjuka", då kommer evolutionens urval snart att ta hand om en en gång för alla).

      Radera
    4. @ErikG

      Är du säker på att det inte redan har hänt? Det finns ju endel ganska enkelspåriga pseudonymer som man skulle kunna tro det är en robot bakom...

      Radera
    5. AI på specifika områden integreras kontinuerligt i de produkter som vi använder. Exempelvis självlärande program för röstgenkänning, rättstavning, surfbeteende för reklamvisning etc. Däremot är det högst tveksamt om man kommer att lyckas skapa en självmedveten AI inom närtid. Det finns inga användbara modeller eller teorier för hur ett medvetande fungerar. Och anledningen till det är förstås att medvetandet lever i informationsrymden i den av hjärnan skapade modellen av ägaren, sig själv och verkligheten såsom den detekteras via sinnen och intern kemi. Man vet mycket väl hur individuella nerver fungerar, men resultatet av processningen i den massivt parallella informationsprocessorn hjärnan är höljt i dunkel, och kommer förmodligen att förbli så under lång tid framöver.

      Radera
    6. @Neo Cortex De exempel som finns idag och som populärt kallas för "AI" är inte intelligens. Det är bara Gauss icke-linjära regression anno 1800. Hypade termer som neurala nätverk och genetiska algoritmer är bara det. Är matematik i sig självt intelligens? Nä, men vi som använder matematik utöver något mått av denna okända intelligens.

      Somliga har föreslagit att vi inte är intelligenta, utan att vi bara är blinda för vår egen automatik. Jag ser ingen väg till lösning på detta problem. Det kanske dyker upp plötsligt, men knappast som en extrapolering av de teknologitrender vi ser idag. En okänd gnista behövs för att väcka Frankensteins monster till liv. (Och det är instinktivt, men sällan lyckat, att pussla ihop två okända saker som varandras lösning, som just konstgjort liv och blixtrar på Frankenstein-romanens tid).

      Vidare, hur en nervcell fungerar kanske inte alls är känt. Hittills har en nervcell betraktats som en bit. Men upptäckten av runt 1 000 000 000 000 000 snabbt föränderliga microtubulae, trådar som genomsyrar hela cellen, i varje nervcell (och många andra celltyper) har bland den nya kontroversiella vetenskapsgrenen "quantum biology" väckt frågan om hur enkla de är egentligen. Och om biokemin verkligen använder sig av kvanttillstånd så kommer ju inte ens våra kvantdatorer att kunna knäcka gåtan om hur de funkar, med mindre än att vi bygger en kvantdator i liknande storleksordning som hela biosfären.

      Kvantmekaniska fenomen har föreslagits som förklaring till varför klorofyll kan överföra sin infångade solenergi så snabbt och utan energiförluster. Den laddade elektronen tar helt enkelt alla möjliga vägar från A till B samtidigt, och när den interagerar med något så kollapsar den i efterhand till det mest energikonserverande alternativet. (Klorofyll är f.ö. identiskt med hemoglobin, proteinet som använder syre istället för magnesium för att överföra kemisk energi från syre istället för optisk energi från ljus). This is big sh!t going on!

      Radera
    7. Näst sista meningen ovan korrigerad:
      (Klorofyll är f.ö. identiskt med hemoglobin, proteinet I VÅRT BLOD som använder JÄRN istället för KLOROFYLLETS magnesium för att överföra kemisk energi från syre istället för optisk energi från ljus).

      Radera
    8. Ja, neurala nätverk är i princip bara träningsbara mönsterigenkännare. Men tydligen går de att kombinera ihop till en modellgenerator där delar av modellen blir medveten om sig själv, som hjärnans modell. Förmodligen ligger en del av hemligheten i hur djupt rekursionen av modellen som wetware orkar med. Läste någonstans att människan har flest lager (fem eller sex har jag för mig) i Neo Cortex av alla djur.

      Tyvärr är neurala nätverk synnerligen dåliga för en vanlig dator att implementera då varje neuron skall kopplas ihop med 1000-tals andra, vilket snabbt sätter praktiska begränsningar på hur stora nät man kan köra.

      Om man skall gå på den arkitekturen behövs massiv parallellism.

      Och en nervcell är naturligtvis inte en bit information, den är mycket mer komplicerad än så.

      Radera
    9. Svamp sägs ha tränats lära sig hitta i labyrinter. Svamp är förvisso närmare släkt med oss än vad växter är. Men definitionen av "intelligens" som ett pragmatiskt sätt att skapa sig överlevnad, är inte biologiskt övertygande. Lika lite som det finns någon matematisk definition. Min enkla förståelse av ämnet gör i vart fall att jag inte oroar mig för att någon manick vi bygger "börjar tänka och vilja". Vi består redan själva av miljarders miljarders manicker. Vårt sociala beteende, inklusive vårt tänkande, är kanske föga applicerbart för att förstå och hantera det, vad det nu är om något, på biokemisk nivå som skapar vårt medvetande? Nånting kan vara genuint annorlunda än något annat, även om det uteslutande bygger på det. "Emergence" kallar filosoferna detta fenomen. Fältet är vidöppet för spekulation.

      Även celler som inte alls är neuroner, verkar ha massor av kopplingar till andra celler. Fysiska trådar som transporterar allt från enstaka laddade elektroner till enorma proteinkomplex längs med dem. Vad mikrobiologi än är så är den inte alls särskilt wireless (p.g.a. att det är inbäddat i vatten som absorberar många radiovågor), så det är tydligen kabel som praktiseras. Det begränsar åtminstone nätstorleken till vad som kan ses i elektronmikroskop.

      Angående mänsklig cortex så kan man ju konstatera av elektronikutvecklingen senaste halvseklet att större datorer inte nödvändigtvis är effektivare än mindre datorer. "Intelligensen" (vad det än ska definieras som) kanske är pytteliten, kanske är det bara ett slags kvantkoherent fenomen som vandrar mellan olika delar av våra neurala minnen, därav våra konstiga medvetna associationer. Jag ser det bara som ett exempel på hur konstigt det faktiskt kan vara. Framsteg är inte alls garanterade inom AI såsom de är inom många många andra teknologiska och vetenskapliga områden som vi faktiskt vet en hel del om.

      Radera
    10. Jag misstänker att medvetandet kan vara mindre konstigt än vi föreställer oss. Och att nyckeln till medvetande är datorer med många kärnor. Det har vi ju redan. Hjärnan har en lång rad kärnor med olika funktioner som kommunicerar med varandra. Troligen bör en av kärnorna vara mest central och sätta ihop information från alla de andra, men det är lite märkligt att det inte redan är självklart var den sitter. Jag misstänker att den mest centrala kärnan finns i vänsterhjärnans pannlob, men att vi också har en kärna i högerhjärnans pannlob, samt en kärna i vardera hjärnhalvas limbiska system. Vi är alltså fyrkärniga, precis som surfplattan jag skriver det här på. Men runt omkring dessa fyra kärnor finns ännu många fler knutpunkter för information av mer specifikt slag.

      Radera
    11. Även om det går lättare än väntat att åstadkomma en medveten maskin så innebär det inte att den har särskilt lätt att förstå sig på oss människor. Den saknar alldeles säkert många av våra drivkrafter och kan därför inte säga särskilt mycket om vad vi bör företa oss. Jag är inte säker på att det hjälper enormt mycket att den plöjer igenom all världens psykologiska och neurovetenskapliga litteratur. Delvis för att psykologin och neurologin fortfarande har mycket kvar att lära. Men maskinen kan kanske tipsa oss om smarta empiriska undersökningar med utsikt att förbättra kunskapen radikalt.

      Radera
    12. Man kan betrakta allt liv som en dator. Biokemin är extremt en extrem precisionsmekanism som alltid optimerar allting och aldrig slösar bort någonting. Men allt som lever är inte intelligent, i någon mening som vi kan relatera till allmänmänskligt. Många kopplingar kanske är en förutsättning, men den är långt från den enda och inte alls karaktäristisk. De flesta celltyper, inte bara neuroner, har omfattande trådnätverk till andra celler. Det är längs dessa som de transporterar molekyl för molekyl som alltid kommer till rätt plats vid rätt tid. Neuronen är inte alls så speciell som man förr trodde. De kanske helt saknar anknytning till medvetandet?
      Här är förresten ett antal föreläsningar om allt i biologi, fascinerande grejer (förutsätter förkunskaper på universitetsnivå, men man förstår en del ändå): http://www.ibiology.org/ibioseminars/topics.html

      Radera
  3. Tydligen helt ok!
    Om inte ens jag är blockerad är risken för dig, K-u, nog minimal...

    SvaraRadera
  4. Vissa böcker i SF mm undrar man om inte robotar redan är med o författar när man ser tjocklek på böckerna och de långa serierna. Så Cornu, ingen går säker längre för robotiseringen.
    Knutte

    SvaraRadera
    Svar
    1. Har inte heller påstått det.

      Radera
    2. Längden och tjockleken kan ju också bero på dikteringsprogram och mindre tid för redaktören.

      Radera
  5. Patent är uppenbart samhällsförstörande. Patent betyder förbud mot produktion av det uppfunna, samt förbud mot att oberoende uppfinna samma sak. Om avsikten hade varit att stimulera mer uppfinnande, så hade patentperioden inte varit längre än vad man kan förvänta sig det hade dröjt innan någon hade uppfunnit samma sak oberoende. För touch-skärmar vore det t.ex. inte mer än kanske 1 år. Därtill borde kraven på "intellektuell höjd" höjas dramatiskt. Man skulle kunna dela ut 10 patent om året i olika kategorier, litegrann som nobelpriset. De som förespråkar patent för att skydda och stimulera uppfinnare borde förespråka denna typ av patent.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    2. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    3. Om du oberoende uppfinner något som redan finns så är det väl ingen uppfinning ? Krav på "intellektuell höjd" existerar inte, läs på !! Krav på uppfinningshöjd finns dock.

      Radera
  6. Alla innovation går igenom tre stadier. Någon besitter unik kunskap och profiterar från den. Andra imitera och dela vinsten. Slutligen, är kunskapen så allmänt delad att den inte längre är lönsam på egen hand och därmed inspirerar den till ny innovation. Vad patenten gör är att de artificiellt förlänga den första etappen på bekostnad av de andra etapperna.
    Patent är en olycklig konstruktion även för patenthavaren som själv avskräckts från att delta i ytterligare forskning inom det innoverade, för privilegiet tillåter honom att vila på sin uppfinning. Samt att resurser som annars skulle gått till förädling av innovationen istället går till kostnader för försvar av patent.

    Patent är inget nödvändigt ont det är ett onödigt ont. Förstadragsfördelen är fullt tillräckligt som drivkraft för innovation.

    SvaraRadera
  7. Förr i tiden kanske patent var vettiga, men knappast längre, när en uppfinning ofta implementeras delvis i mjukvara. Då blir utmaningen inte att komma på en bra ide, utan att implementera den väl.

    Även läkemedelspatent borde ses över, det är ett gigantiskt resursslöseri att framforskade läkemedel inte kan komma hela mänskligheten till godo. Här behövs ett nytt system för finansiering av läkemedelsforskning.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mjukvara går alldeles utmärkt att ta patent på. Det är faktiskt big business (mångmiljardindustri) att handla med dessa patent och lägga ut patentmattor. Man tar patent på procedurer eller principer så att det täcker att någon annan implementerar något liknande, som i så fall måste betala till patentinnehavaren.

      Radera
    2. Jo, och det är ju knappast det minsta samhällsnyttigt. Det räcker alldeles utmärkt med upphovsrätt för att skydda mjukvara mot plagiering.

      Radera
  8. Grundsyftet med patent är att ge uppfinnaren ett monopol under en tid. Från början var det lyckat. Jag anser att det fortfarande är det men med behov av reformer. Helt nya viktiga (ur olika aspekter) uppfinningar bör ha kvar ett skydd för att den enskilde uppfinnaren ska hinna få ut något ekonomiskt av sin ide. Visst är de flesta patent ekonomiskt värdelösa och patenttroll borde gå att begränsa med lagstiftning men helt nya epokgörande genombrott behövs och ofta tar det tid innan fler än uppfinnaren inser värdet.

    Det ekonomiska värdet med robotgräsklippare borde vara gigantiskt för ETT företag med rätt funktion marknadsföring och pris. Nu lyckades det första företaget knappast, men det är inte så lätt att få rätt gehör inom ett stort företag för något nytt.

    Vänliga hälsningar

    Nanotec

    SvaraRadera
  9. Femton, tjugo år för en patenterad monopolställning är väl vettigt men för en privatperson eller ett litet bolag är det väldigt svårt att lyckas med patenteringen och att mota bort de juridiskt bevandrade fiender man möter. Kan bli dyrt vet jag.

    Men att upphovsrätt gäller längre än patent är väl diskutabelt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. @kgb35

      Ja, dessutom gäller patent längre än varumärkesskydd. Vidare kräver varumärkesskydd att innehavaren använder och skyddar varumärket - patent (och upphovsrätt) är däremot som upplagt för patenttroll (som inte använder sig av sitt patent eller ens gör något väsen av sig förrän efter att folk verkligen trampat in på patentets område och plöjt ner en hel del resurser på sin produkt och fått ut den på marknaden).

      Radera
    2. Att man har patenterat något betyder inte att man är skyddad från att andra kopierar samma sak. Det är inte så att staten är bunden att verkligen erbjuda något i gengäld för den som söker statens patent, utan det avgörs godtyckligt i efterhand huruvida ett beviljat patent är giltigt eller inte i varje enskilt fall. Ofta visar det sig inte vara så. Staten skapar maximal risk och osäkerhet för att avskräcka sitt slavboskap från att försöka skaffa sig mer kunskap.

      Radera
  10. Patent är mycket tidskrävande för alla inblandade parter att administrera och ger osäkerhet. Detta moraliserande påhitt utan större kontakt med verkligheten ger säkert mer nackdelar än fördelar. Om det mot förmodan skulle snabba på utvecklingen och ge välstånd så innebär det bara att samhället kollapsar tidigare. Så patentinstrumentet är bra eftersom det senarelägger kollapsen, om än ytterst lite. Mer effektivt vore om alla vore tvungna att för hand gräva en grop och fylla igen den varje dag. Men knäppskallarna skulle demoraliseras.

    SvaraRadera
  11. Robåtar har blivit ersatta av motorbåtar. Cirkeln är sluten.

    SvaraRadera
    Svar
    1. postvänstern jag hörde en föredragshållare (FH) för många år sedan. Det handlade om din cirkel dvs Varför ska man uppfinna hjulet igen? FH hade en god vän som hade fått många patent på hjul och hade god inkomst på sina patent. Numera bodde uppfinnaren inte i Sverige utan i Schweiz. Varför han flyttat dit är givetvis en fråga.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...