2015-07-27 14:56

Hushållens skuldbubbla fortsätter pumpas upp allt snabbare

Riksbankens mål att få hushållen så skuldsatta som möjligt fortsätter att skörda segrar. Skuldökningstakten är nu den högsta sedan i juni 2011 relativt sett.

Hushållens skulder till bankerna är nu 3 159 294 MSEK enligt SCB:s senaste finansmarknadsstatistik. Det inkluderar exempelvis inte studieskulder eller skulder till staten, utan bara till själva bankväsendet (MFI). Ökningen den senaste månaden är 27 761 MSEK, vilket är den näst högsta ökningen en enskild månad sedan december 2006.
Procentuell ökning av skulderna
på tolv månader.

Procentuellt är ökningarna stigande och takten var högre förr när skulderna var lägre. Men Riksbankens önskade mål att hushållen ska skuldsätta sig långt upp över öronen ser alltså ut att gå framåt. Man har fått slut på den relativa pausen från 2012 - 2013, då skulderna "bara" ökade med 4-5% om året, till en ökning på 6.64% de senaste tolv månaderna.
Nominell ökning av skulderna
på tolv månader.

I nominella mått mätt är skuldökningen på tolv månader nu tillbaka från de gamla goda ljuva åren fram till 2010 och på tolv månader ökade hushållens skulder till bankerna med 196 661 MSEK. 

Frågan är om vi inte rent av de kommande månaderna kan få se ett nytt 12-månaders rekord på den nominella skuldökningen?

Det blir väl roligt!

Att skulderna ökar i den här takten går förstås hand i hand med de rusande priserna i bostadsbubblan. Det är dock en eftersläpande indikator och skuldäkningstakten kan knappast användas som prognosmedel för hur bostadsbubblan ska utvecklas.

21 kommentarer:

  1. Våra moderna karriär-politiker är nog de värsta. Jag tycker att de sista 20 åren präglas av en total handlingsförlamning och i bästa fall senfärdighet om det mesta. Såg på ett svt-program på Play igår där en panel diskuterade IS och orsakerna liksom andra extrema rörelser. Alla(utom en) som som diskuterade/talade hade intressanta iakttagelser och synpunkter och situationen. Några jobbade praktiskt med ungdomar som hamnat fel.

    Sist fick vi lyssna till Mona Sahlin...................jag var tvungen att sluta titta/höra. Jag har respekt för henne men.....
    oerhört platt och fullt av inprogrammerade floskler. Oerhört signifikativt för politiker som saknar praktisk förmåga att ta beslut och agera. Inte konstigt att inget hänt sedan t.ex IS började rekrytera. Övriga t.ex skandinaviska länder tog tag i problemen för år sedan.

    //förtroendelös

    SvaraRadera
    Svar
    1. Köper riksbanken upp guld med nytryckta pengar så ökar inte våra skulder.
      Mer pengar finns och då kan vi höja räntan till 1%
      Varför måste alla pengar bara skapas med kreditgivningen?

      När pengar bara skapas genom kreditgivningen så ökar skulderna tills det blir en krasch.

      Radera
  2. Tänk så nöjda våra politiker måste känna sig med sig själva när de ser skuldökningstakten. De måste verkligen känna sig som the heroes of our time.

    SvaraRadera
    Svar
    1. För att inte tala om det våra ambulanssjukvårdare berättar om uppdrag till "flera förorter". Måste kännas jättebra att vi fortsätter att ta hand om våra nya svenskar. Vad är det man säger..."collateral damage" för vår tillväxt och pensioner(deras är redan klar för all framtid). Ändå fortsätter de att bara prata och göra samma sak som orsakade vårt splittrade samhälle där fler och fler desperat tar till våld. Men Mona räddar oss.......

      Radera
  3. Äh, det där ser bara bra ut, säger falska nobelpristagare som Krugman.
    Jag sammanfattar dagens makroekonomiska teori så här:

    Högre priser är alltid bättre, oavsett på vad. Ju högre desto bättre. Bara höga löner är ett problem, eftersom det innebär att de som skapar välståndet får ta del av det. Det är därför staten bör ha en fiatvaluta som den kan inflatera bort alla löner och pensioner med. Dessutom förstör inflationen sparande, och det är viktigt för det andra huvudmålet med ekonomisk politik, vilket är att maximera all ”ekonomisk aktivitet”. Med aktivitet avses transaktioner som bokförs av statens byråkrater, d.v.s. beskattad aktivitet. Det spelar ingen roll vad som görs, vad som tillverkas eller ifall det tillverkade sedan har någon användning, det är bara den bokförda mängden aktivitet som har betydelse, och den ska alltid maximeras. Det är därför krig är det bästa som kan hända en ekonomi. Andra världskriget var en gyllene epok av hög ekonomisk tillväxt därför att hemmafruarna tvingades tillverka vapen i fabriker 12 timmar om dagen alla dagar istället för att ägna sig åt icke-bokförd icke-beskattade (och därmed icke-ekonomiska) sysslor i hemmet. Sparande är slöseri och skuld är en värdefull tillgång som ökar både priser och aktivitet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Årets skönaste inlägg :) Tummen upp

      Radera
    2. "The growth of the Internet will slow drastically, as the flaw in 'Metcalfe's law'–which states that the number of potential connections in a network is proportional to the square of the number of participants–becomes apparent: most people have nothing to say to each other! By 2005 or so, it will become clear that the Internet's impact on the economy has been no greater than the fax machine's." - Krugman

      Radera
  4. Det vi ser vad gäller hushållens konsumtion, ja boende är också konsumtion, och skuldsättning sammanfattas ganska väl av C kindlebergs begrepp "over trading". Dvs att det finns ett utbud och en efterfrågan som baserar sig på fundamenta för alla tillgångsslag men där billiga krediter förflyttar efterfrågekurvan utåt vilket gör marknadspriset för tillgångsslagen högre, ibland avsevärt högre, än det fundamentala värdet. Allt är frid och fröjd intill diskrepansen inses varpå det blir trångt i utgången med gråt och tandgnissel som följd.

    SvaraRadera
    Svar
    1. När jag läste Kindleberger första gången tänkte "woow". T.ex hans finanshistoriska megasäljare Maniacs, Panics and Crashes borde vara varje politikers skyldighet att läsa efter finansavregleringen 1985. Grundkurs i historia.

      Glöm inte att fundamenta är färskvara där sista förbrukningsdatum aldrig anges.

      Radera
    2. Intressant. Kanske borde kolla på det där.

      Radera
    3. Säljsignalerna duggar nu tätt på börsen efter att en ny topp inte nåddes förra veckan. Nu bär det av nedåt rejält. Bifurkation gäller just nu för DOW men kan bli en liten, liten rekyl uppåt först. Vi pratar om 21% för DOW och 25% för OMX30 från topparna.

      Radera
    4. Är DOW så mycket att bry sig om? I mina ögon ett gammalt medelvärdesindex från 1800-talet där 3M, Apple, GS, Boeing och IBM har oproportionerligt stor inverkan. Men det är klart, om folk faktiskt lägger vikt vid indexet så blir det lite av en självuppfyllande profetia. På lite längre sikt ligger fortfarande S&P500 och Russel 2000 kvar i positiv trendkanal. Så att vi får väl se om BTFD gäller även denna gång när "månadsmotstånden" börjar testas.

      Radera
    5. @Ocke,

      @Ocke,
      Jo för det handlar till syvende och sist om de stora institutionella placerarnas val! De har även placeringsregler om krav på likviditet. Men självklart går de in i IT, ny teknik, healthcare och biotech etc men fortfarande dominerar DOW och delar av SP500. Under en slutfas av en börscykel går de mindre bolagen bättre än "medelvärdesindex". Säljer de stora placerarna så säljer alla.

      Rounding tops är en oftast garanti för nedgång till toppens start, dvs till att börja med oktober 2014.
      21% ner är botten av kanalen för Djia(våg 3 i våg 3 från 2009). Rounding tops är en klassisk distributionsfas oh vi kommer sannolikt få se en försiktig start på nedgången under kommande 3-4 veckor där accelerationen nedåt kommer sker i aug/sep.

      De stora indexen i USA och OMX30 har legat i långa säljsignaler sedan mars-juni.

      Radera
  5. On topic 1: Oh. Störda summor för ett så litet land.

    On topic 2: Har ju följt detta med bostadsbubblan. Funderar på om det inte skulle kunna sammanfattas som nedan för att i alla fall få ett "staket" kring fenomenet.
    Demografi.Tillflöde av bla unga som behöver köpa en bostad, och äldre som sitter på en bostad som inte är belånad, men som frigörs när de äldre dör.
    Leder till vissa "trickle-down" effekter och rörelse på bostadsmarknaden.
    Skulle tro att bostadsbyggandet av nya bostäder borde höra hit eftersom det är lägenheter som inte är knutna till en person/hushåll med personliga lån innan de säljs.

    Möjlighet att ta lån på redan befintliga lån som bedöms som stabila. Väldigt enkelt exempel: Föräldrar som har en till 60% avbetald villa (från "Det gick bra nu 70-80-talet") som kan höja lånet på villan för att hjälpa köpa ungarna en lya i studiestaden.

    Tillflöde av billigt kapital från utlandet. Här är jag lite osäker. Men kan exempelvis tyskar påstådda överdrivna privata sparande bidra till att bla hushåll på annat håll i tex EU kan fortsätta låna? Dvs tyska sparade pengar utgör en säkerhet för lån i tex Sverige? (givetvis är det mer komplicerat, medveten om det, men försöker hålla det lite enkelt här.)

    Behovet att flytta, vilket bidrar till rörelse på marknaden, vilket underlättas så länge värderingen/priserna generellt pekar uppåt. Dvs det finns idag inte någon allmänt accepterad uppfattning att man behöver ta en förlust när man säljer.

    Driftkostnaden och servicekostnaden på lånen. Medan dessa är på en nivå som går att betala så märks inte problemen av särskilt mycket. Men om värderingarna/ priserna stiger så pass mycket att det börjar kosta mer än det smakar - då kommer det märkas på olika sätt.

    Den demografiska tillströmningen/frånströmningen kanske är den största fundamentala drivern eftersom den skapar rörelse och efterfrågan, och även frigör bostadsyta som gör det möjligt att både ha en viss "trickle-down" effekt och dynamik på bostadsmarknaden som är grundläggande.


    En gissning idag är att det som kan hända är
    - De unga som är den demografiska drivern inte kan låna + köpa längre i stora skaror.
    - De äldre som dör och frigör bostadsyta och objekt som driver en del av marknadens dynamik och rörelse tar slut, dvs de antingen finns inte längre eller de äldre som finns inte längre besitter objekt som skapar rörelse på marknaden när de frigörs.
    - Kreditgivningen från utlandet börjar torka ut.
    - Driften och låneservicen av en tillräckligt stor del av beståndet som är låneägt blir för dyr - antingen för att köpas eller med följden att den måste säljas utan att det finns villiga köpare, men det lakar ur säljarnas ekonomi.
    Eller en kombination - vilket är mer sannolikt - av dessa.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tillägg: Ursäkta att det är lite rått skrivet.

      Radera
    2. Det viktigaste är inte fundamenta på nuvarande nivåer utan finansmarknaden och dess störningar. När bankerna lägger svansen mellan benen är trendvändning ett faktum. Politikerna vågar inte röra något. Amorteringsreglerna stöttar eftersom de följer med ner med marknadsvärdena där psyket spelar allt större roll(omvänt från överoptimism). Börsen bör nu falla en hel del inför semestrar uti i stora världen(augusti). Men lägre långräntor också! Sept/okt -botten sannolik. Vi får kanske en liten fortsatt nedgång i bo-priser till hösten. Sen få vi se.

      Radera
  6. Det blir gyllene tider för det politiska parti som kan formulera en vimotdemstämning mellan (bo)lånetorskar och andra. De utan lån, de nya kulakerna, kommer nog få det hett om öronen.

    Vimotdemstämningen- förort mot förtryckarfolket är ju numera väl förankrad. Det är bara förortspartiet som saknas.

    SvaraRadera
  7. Jag blir inte klok på den svenska boprisuppgången. Om man ser på lägenhetspriserna här i Marseille så är innerstadspriset i Stockholm dubbelt mot motsvarande i Marseille. Och här har vi ingen avgift. Endast 50 €.
    www.svenskaresebloggen.wordpress.com

    SvaraRadera
    Svar
    1. Va! Hur anstår du dig att insinuera att Stockholm inte är världens kanske mest attraktiva metropol. Vem bryr sig om en litet rövarnäste i Sydfrankrike, Stockholm spelar i samma liga som New York och London. Jag menar, hur kan det annars komma sig att t ex kvadratmeterhyran för en kontorslokal i centrala huvudstaden ligger på en tämligen identisk nivå med motsvarande lokal på Manhattan?

      Radera
  8. Höger mot vänster, eller var det vänster mot höger? Spelar det ens någon roll?
    https://upload.wikimedia.org/wikipedia/en/8/8b/Tintin_-_Thomson_%26_Thompson.png

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag ser reklambanneres för grytlockshandtag när jag u tittar in här. Är det kanske talande för, ja, ni vet.

      Radera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...