2015-07-25 16:52

Avskrivningskraven gör nu att Skanska inte sätter av pengar alls i nya BRF:er

De skärpta avskrivningskraven har fått motsatt effekt. Skanska avsätter nu i princip inte ett öre för att täcka avskrivningar i nya bostadsrättsföreningar och amorteringstiderna i föreningarna kan ligga på 500 år. Åtminstone gäller detta för hypade Malmö Live med bostadsrätter i anslutning till Malmös1. nya kommunhybrisbygge, konserthuset.

Bostadsrätterna i kvarteret Tenoren/Malmö Live är till synes sålda till inte orimliga priser givet dagens situation. Visserligen är 2.9 MSEK för 80.5 m2 knappast att betrakta som billigt, men vid en första anblick är en månadsavgift med el och vatten på 4 800:- SEK i månaden heller inte brutalt.

Men Skanska har inte anpassat avsättningar till avskrivningarna. Tvärt om låter man föreningen göra miljonförluster varje år. Föreningen avsätter endast 164 000:- SEK om året till yttre underhåll, medan avskrivningarna är 2.17 MSEK per år - man skjuter fortfarande underhållet framför sig för att kunna sälja lägenheterna till högre priser med låga månadsavgifter. Amorteringstakten i föreningen är ca 500 år.

I själva verket tar man bort avskrivningarna helt från redovisningen av föreningens planerade ekonomi. Från den ekonomiska planen, eller "kostnadskalkylen" (PDF):
"Föreningens avgifter skall täcka den löpande verksamheten inklusive amorteringar och avsättningar. För läsaren av kostnadskalkylen torde det vara mer angeläget att analysera den löpande utvecklingen, varför vi väljer att visa detta istället för det mer teoretiska bokföringsmässiga resultatet. Avskrivningsbeloppet ingår därför inte i beräkningarna utan visas som en information."
Även Bo02 kommer
stå under vatten framöver.
Aktuellt är också att denna bostadsrättsförening ligger inom det område som enligt de nya avsmältningsrönen kommer ligga under vatten inom 50 år. Så både amorteringstakt och avskrivningar bör vara högst 50 år, inklusive de privata amorteringarna hos föreningsmedlemmarna. Så de slipper sitta utan bostad, men med restskulder när havshöjningen gjort sitt. Det samma gäller förstås även konserthuset.

Amorteringarna på föreningens skulder om 77 MSEK, med icke avdragsgilla räntor på 3.7% mot de avdragsgilla ca 1.57% som kunde gällt om föreningen tog noll i skuld och skulderna lades helt på medlemmarna, ligger baserat på takten de första tio åren på ca 500 år. Första året amorterar man 115 800:- SEK. År tio amorterar man 180 668. Man fortsätter alltså "progressiva amorteringar", där de som köpt lägenheten från början slipper betala för sitt slitage på det gemensamma, och de som i framtiden bor i lägenheterna får betala för tidigare boendes nedslitning av fastigheten. I övrigt så betalar köparna i princip tre gånger så mycket för föreningens lån, som om de hade tagit lånen själva. Men då hade förstås inte lägenheten på 80.5 m2 kostat 2.9 MSEK, utan lite mer, vilket blivit osäljbart i Malmö.

Om föreningen inte står under vatten om runt 20 år, så kommer det bli en spännande "överraskning" för de då boende i föreningen Tenoren i Malmö när det inte finns undanlagt kapital från tidigare boende för att fixa renoveringarna.

För att summera: Bostadsrättsbyggarna ignorerar de skärpta avskrivningskraven och dumpar över skiten på föreningens kommande styrelse. Och när föreningens lägenheter väl är sålda är det inte heller längre Skanskas problem. Alls.

Man ska också komma ihåg att i takt med allt fler bostadsrätter så råder det också allt mer brist på kompetenta och kunniga fastighetsförvaltare i föreningarna, som är lämpliga att ha i en bostadsrättsföreningsstyrelse. Speciellt nya föreningar riskerar att sitta med stor kompetensbrist.

1. Eftersom runt 40% av Malmö kommuns budget är kommunal skatteutjämning så kan man nog med säga att som marginalutgift är Malmös nya konserthus i själva verket Sveriges och inte Malmös.

41 kommentarer:

  1. Men det är ju bra akustik!

    Fy fan vilka efterblivna vrålmongon. Skanska har dock skött projektet rätt bra rent tekniskt.

    SvaraRadera
  2. Hela fucking Dockan höll ju på att dränkas i vintras.
    Tror källarförråden är i riskzonen, likaså garagen.

    Tur man bor 50 möh, och tredje våningen. Klimatflyktingar undanbedes skall jag sätta upp ovanför ringklockan

    SvaraRadera
  3. Om någon mot förmodan skulle vara intresserad hur stor havsnivåförändringen varit historisk, Så kan man med behållning titta på havsnivåförändringen vid Kungsholmsfort utanför Landskrona. Den är obefintlig.
    http://tidesandcurrents.noaa.gov/sltrends/sltrends_global_station.htm?stnid=050-081
    Man kan ju tycka det är märkligt när landhöjningen dessutom i Blekinge verkar vara obefintlig (jag trodde sen tidigare att den var typ 2 cm/år, men så är det visst inte):
    http://www.lantmateriet.se/globalassets/kartor-och-geografisk-information/gps-och-matning/referenssystem/landhojning/bilder/nkg2005lu_stor.jpg
    Det är märkligt det här med den accelererande havsnivåhöjning, den verkar inte träffa Sverige. Men det kan kanske förklaras i någon klimatmodell? Eller det är kanske nåt som bara inträffar i andra länder än i Sverige? Det är nåt som är konstigt!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jadu, det där var rejält konstigt!!!
      Något är fel, men vad?

      Radera
    2. Sthlm -2,84mm/år med ca 4mm/år landhöjning. I så fall ökar havsnivån med ca 1,1mm/år, vilket inte heller stämmer med alarmisternas 3mm/år.

      Radera
    3. Jag har kollat igenom ganska många av de svenska havsnivåmätpunkterna. Kan inte någonstans hitta någon accelererande höjning. Varför skulle just Sverige slippa den accelererande höjningen? Finns det någon rimlig förklaring?

      Radera
    4. Landhöjningen i Sverige på grund av istiden, sker olika mycket i olika delar av Sverige. Mest i Ångermanland och minst på västkusten. Därför har man använt en punkt i Varberg som utgångspunkt för rikets höjdkoordinater.

      En eventuell havsnivåhöjning kommer därför mildras av landhöjningen.

      Numera utgår man från en i punkt i Amsterdam vid höjdbestämningar i riket.

      Radera
    5. Ja men siffrorna stämmer i alla fall inte, så något är fel. Antingen lantmäteriets karta för landhöjning, noaa havhöjningsinfo, eller satellitmätningarna av havsnivån 3mm har jag för mig (som för övrigt inte stämmer med manuella mätningar 1,5mm om jag mins rätt). Verkar som nåt är allvarligt fel här.

      Radera
    6. Jag misstänker att det är algoritmen för att räkna ut den teoretiska ytan från satellitmätningen som är fel. Jorden ser lite överdrivet ut som en bucklig potatis ur gravitationssynpunkt, så en stor vattenyta som ett hav har både berg och dalar som kan skilja med mer än 100 meter. Därför räknar man fram en teoretisk yta utifrån de mätningar man gör. Och det verkar vara det senaste tillskottet, satellitmätning, som stämmer sämst med övriga siffror. Alternativet är att alla tidigare siffror är fel, inklusive landhöjning.

      Radera
    7. Jordens gravitations geoid (överdriven men ändock en fingervisning om dess potatishet).
      http://www-app2.gfz-potsdam.de/pb1/media/champ/eigen-cg01c/eigen-cg01c_v1_geoid_dvd.mpg

      Radera
    8. 3 m på 50 år var väl den senaste forskningen! Japp det är något som inte stämmer. Är det kartan eller verkligheten?

      Radera
    9. Det där är inte okomplicerat, men det är nog ändå inte värt risken att bygga extremt vattennära, såvida det inte är tex en hamn, eftersom hus ska väl stå ett tag. Tex under amorteringstiden. Tänk på att i tex Sverige har man då ändå höjder som ligger nära vatten - dvs det går att bygga "nära" vattnet och säg 3-5 m ovan dagens vattenyta. Många länder har en mer platt topografi i jämförelse.

      Radera
  4. Skanska ser väl bra framtida affärsmöjligheter, att bygga vallar mot havet så kan de tjäna dubbelt på det som de bygger nu. Kan Nederländerna kan väl Skanska, hur svårt kan det vara?

    SvaraRadera
  5. Jag blir lika irriterad varje gång jag läser/hör hur icke-redovisningskunniga diskutera flöde, ställning och resultat. T.ex rörande brf´s. Ingen särskild känga åt Cornu här men jag vill bara påpeka att folk i allmän har ganska lätt att ta åt sig information om man är lite pedagogisk. De "nya reglerna" om hur t.ex termen amortering gjort sitt intåg i resultat-(och balansräkning) ligger tvärt emot all redovisningsteori och förvillar i själva verket istället för att förenkla för "okunniga" läsare.

    Här bara en grundprincip:

    1. Skilj på likvidflöden och intäkter och kostnader. Det första speglar förändring på banken en viss period (amortering t.ex). Inkomster och utgifter är likvidflöden men fördelade på en period(ett år normalt) kallas de intäkter och kostnader. I resultat-räkningen finns bara s.k periodiserade(i tiden hänförbara) inkomster och utgifter. Amorteringar är inte en kostnad eller ens en utgift(i strikt bemärkelse eftersom utgifter avser rörelsens verksamhet. Amorteringar avser en finansiell aktivitet skild från rörelseverksamheten.

    2. Förutom inkomster och utgifter finns det poster som inte påverkar likvidflödet. Exempel är avskrivningar och avsättningar för yttre underhåll. De förra avser en nominell förändring av tillgångsposters värde, dvs en minskning(amortering påverkar värdet på skuldsidan, dvs lån) och den senare är en s.k bokföringsmässig åtgärd(bokslutsdisposition som det var förr).

    Så om vi förenklar har vi tre sorters definitioner i redovisningen. Kassaflöde, periodiserade inkomster&utgifter samt bokföringsmässiga poster.

    I exemplet ovan anges att avsättningen till yttre underhåll bara är 164k medan avskrivningen utgör 2.17M. I båda fallen får föreningen c.p ett högre kassainflöde(till bankkontot) än vad föreningens resultat per år visar. Det vill säga att om föreningens bokföringsmässiga resultat(sista raden i årsredovisningen) är noll så ökar behållningen på bankkontot med totalt 2.336M. Vad föreningen gör med dessa pengar är ett beslut om hur man vill att kapitalstrukturen ska se ut. Pengarna kan användas till amortering av lån eller t.ex nyinvesteringar(ny-och ombyggnad) eller helt enkelt placeras i räkning med avkastning/ränta(t.ex inför kommande behov, t.ex yttre underhåll.

    3. Det som däremot är väsentlig här gäller reglerna för hur arbeten och material får kostnadsföras. Normalt får de anskaffningar tillgångs-föras som har ett bestående värde längre än t.ex ett år. Förslitning av dessa tillgångar ska avskrivas enligt särskilda regler. Progressiva avskrivningar är i synnerhet tveksamma eftersom det är angeläget att inte gynna dagens br-innehavare på bekostnad av de framtida. Avskrivningar kan dock vara progressiva i den bemärkelsen att en linjär avskrivning(50 år var tidigare normen för byggnader) kan ökas med bygg-inflationen som är betydligt högre historiskt sett än kpi. Bokföringsnämnd m.fl har varit fega här. I all annan rörelse-verksamhet är den normala avskrivningsmetoden i den s.k affärsredovisningen i överensstämmelse med de skattemässigt tillåtna. Däremot i interna kalkylsammanhang tillämpas en mängd olika varianter inkl. inflationsbedömningar. Orsaken är förstås pris- och marginal-kalkyler etc. Progressiv avskrivning utan byggkostnads-indexering liknar bedrägeri(konsumenträttsligt inte minst) eftersom metoden än mer än linjär avskrivning inte beaktar den högre reala återställningskostnaden(vad man i verkligheten betalar för yttre underhåll i framtiden).

    SvaraRadera
    Svar
    1. forts;

      Nu till kärnan. Avsättningar till yttre underhålls-fond är en av de viktigaste posterna i en styrelses årliga beslut. Denna reserv medger att kommande utgifter för yttre underhåll kan bestridas kostnadsmässigt av nämnda fond. Om inte det vore möjligt så skulle föreningens resultat bli kraftigt negativt de år underhållet genomförs. Yttre underhåll kan ALDRIG betraktas som en NY TILLGÅNG därför att åtgärden bara återspeglar tidigare förslitning av t.ex byggnaden. Finns inte tillräckliga fonderingar kan det leda till att föreningen inte har tillräckligt stort eget kapital. Vad händer då? Jo styrelsen tvingas att be medlemmar om KAPITALTILLSKOTT. Den här typen av situationen uppstår oftast genom att styrelsen under åratal underlåtit att reserver/spara för kommande utgifter och istället hållit ner avgifterna(som Cornu skrivet om). Men låt oss istället jämföra vad som händer om en styrelse gör avskrivningar istället för reservering av yttre underhåll(exemplet med de 2,17M ovan). Säg att dessa avskrivningar motsvarar värdeförslitningen av byggnaden. Som jag skrev ovan kan kassaöverskottet användas för amortering etc. Fine. Då tar man nya lån inför nästa underhålls-åtgärd. Eller så har man pengarna på kontot. Precis samma situation som vid en reserverings-post MEN utan möjlighet att bestrida underhålls-KOSTNADEN med vare sig en fond eller eget kapital(räcker sällan).

      Riskerna att en byggherre sjösätter en föreningen med både för lite eget kapital och för låga avgifter ökar ju högre marknadspriser och/eller lägre byggarens marginaler är(eller ren snålhet/"ocker"). Det får som Cornu förklarat stora effekter för föreningens (framtida)värde om ingenting görs(kanske att ny köpare inte fattar något förrän avgifterna chock-höjs :)). Det är inte troligt att en förening sätter så höga avgifter att det egna kapitalet ökar så mycket att det i framtiden kan bestrida det yttre underhållet. Verkligheten har visat detta eftersom det inte finns något motiv att skapa vinster(dvs även som konsekvens av att inte avsätta medel till underhåll eller göra tillräckliga avskrivningar) i en förening. (De nya redovisningsreglerna tror jag innefattar att reserven för yttre underhåll formellt kan ingå under eget kapital. Jag anser det isf som en hybrid-lösning som återigen strider mot den teoretiska grundprincipen)

      Det blev lite långt men jag hoppas att de som inte är så belästa i årsredovisningen olika delar fick lite stöd här.

      Radera
    2. Du är medveten om att Skanskas ekonomiska plan är att låta föreningen göra miljonförluster varje år. Man täcker alltså inte alls upp för avskrivningarna, vilket gör att hela din utläggning är mindre relevant.

      Radera
    3. Jag håller inte med. Jag har förvisso läst dina tidigare inlägg om t.ex Skanska´s sätt att sälja föreningar men detta exempel har likväl bäring på det jag skrev ovan. Har du läst det? I ditt exempel finns stort eget kapital(insatsen i dagens penningvärde) som minskar linjärt med avskrivningen. I mitt exempel måste man höja avgifterna för att inte tvingas i likvidation. Det är i princip samma sak med skillnaden att i en ny förening betalar köparen marknadsvärdet som insats medan i en äldre dåligt skött förening måste kapitaltillskott ske upp till en del av marknadsvärdet(successivt vid varje underhålls-åtgärd).

      Radera
    4. Man kan ställa sig frågan varför Skanskas plan innefattar relativt höga avskrivningar men låga underhålls-avsättningar? Varför inte tvärtom? Givetvis för att Skanska:

      * inte vill ha högre avgifter(sänker marknadsvärdet och efterfrågan):):)
      * avskrivningar är ogreppbart för många
      * underhållsreserv ökar värdet av föreningens tillgångar vilket en frågvis person säkert anar men det förutsätter att föreningen också gör en vinst före avsättningen. Här finns regler för hur det ska gå till och Skanska klarar inte detta. Bara patetiska 0,055% av köpeskilling(markvärde?) avsätts.

      Skanska slår därför till med "höga" 1% i avskrivningar och där man på "dumma frågor" svarar att fastigheter långsiktigt stiger med den genomsnittliga inflationen som historiskt sett alltid överstigit 1%.

      Radera
    5. @cornu, rttck
      Ger planen att föreningen kommer redovisa miljonförluster?

      Radera
    6. @RB, Ja, planen bygger på ett årligt mindre överskott(avgifter och drift ökas med 2% per år=ökad driftmarginal varje år vilket får anses osannolikt(glädjekalkyl)) förutom avskrivningarna på 2,17M innebärande en årlig förlust med nästan samma belopp vilket efter 100 år(avskrivningsplan) reducerar insatserna(egna kapitalet)mot noll(glädjekalkyl). Allt annat lika kommer i teorin föreningens balansräkning efter 100 år bara bestå av en bankskuld. Självklart har fastigheten ett värde. I vissa fall medges att man kan skriva upp en tillgång i värde(till verkligt värde!) mot det egna kapitalet för att inte tvingas att likvidera t.ex föreningen. Annars krävs kapitaltillskott trots övervärden.

      Mer precist i detta fall är föreningens vinst(år1) före avsättning till underhåll(165K) och avskrivningar(2,17M), 309K men kassa-ökningen stannar vid 309K./.116K=193 pga att 116K används till amortering av bankskuld(ingående kassa 100K). Kalkylförutsättningarna visar dock att det finns en kortsiktig uppsida då medelräntan beräknats ligga på 3,7%.

      Nettovinstmarginalen(före avskrivn.) år 1(309/4840) uppgår till ca 6,4% och som år 11 ökat till 17,8%(3-dubblats). Vad visar det? Driftmarginalen ökar(glädjekalkyl) men på pappret ger den ökade möjligheter att sätta av mer till underhåll. Om vi skulle anta ett verkligt nollresultat(före avskrivning) t.ex år 11 skulle avsättningen till underhåll kunna öka från 0,055%(hela anskaffningsvärdet(mark?)) till 0,34%, dvs fortfarande en oerhört liten avsättning. Räknat på anskaffningsvärdet 220M blir siffran istället 0,46%. Förr fanns det stadgar som sa att minst 0,3% av anskaffningskostnaden skulle avsättas årligen men det har visat sig vara alltför lite(bygginflationen t.ex(kpi+2%)).

      Det här visar att byggföretagen kan sälja genom att sälja in planer som bara bygger på att morgondagens boende betalar för dagens. De löjligt små "progressiva" avsättningarna tycks inte ens öka med den kalkylmässiga glädjeinflationen om 2%.

      Radera
  6. En förening kan skriva av 100% av byggkostnaden år 1. Det spelar ingen roll, det är endast ren bokföring. Avskrivning är inte att spara pengar till underhåll. Vore bra om begreppen tydligt hålls isär.

    Varför skall DAGENS boende spara pengar till underhåll som skall falla de i framtiden boende till del? Varför skall inte istället de som DÅ bebor huset låna till sitt eget underhåll som de får njuta av och betala för det lånet?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Därför att DAGENS boende sliter på fastigheten. Det är inte så att avloppsstammarna, fasade eller taket helt plötsligt slits ut samma dag som man behöver byta dem. Förslitningen har skett under de tidigare åren, de sker varje år, och därför ska de som bor där ett givet år också betala för sitt slitage.

      Radera
    2. Jo, men då kommer det spegla sig i marknadsvärdet på fastigheten i framtiden :)

      Marknaden har ju alltid rätt , nicht war ? ;)

      Radera
    3. En liten utvidgning för jag tror inte på det där med marknadens ständiga rätta pris. Nä Rickard hade marknaden alltid rätt skulle jag ha svårt att handla med aktier. Ja jag har fel ofta men mer rätt - hittills. Svarta svanar är svårast att ta hänsyn till, men jag försöker.

      Fast bostadsrätt har jag aldrig ägt. Sedan några år är har en del av aktierna sålts och betalt bankskulder för villa och lantställe.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    4. Marknaden har alltid rätt. Det som sker är att olika aktörer på marknaden har olika information. Eller tror sig veta olika. Och därför agerar mot marknaden. Ibland så vinnar man på det, ibland så förlorar man på det.

      Radera
    5. @Sverigeakrobat;
      "En förening kan skriva av 100% av byggkostnaden år 1"

      Ja om det finns eget kapital, dvs inga skulder.

      " Det spelar ingen roll, det är endast ren bokföring."

      Vad skulle banken och lagen säga? Tror inte det. Men kanske om insatsen var större än köpeskillingen!

      "Avskrivning är inte att spara pengar till underhåll. Vore bra om begreppen tydligt hålls isär."

      Avskrivning skall motsvara förslitning etc och innebär "inte bara bokföringsmässigt" att kassan ökat med motsvarande(ej Skanska-exemplet eller där nämnda förlust-metod används). Avgifterna till medlemmarna är därför normalt så stora att avskrivningarna täcks. Syftet är att pengarna går till underhåll(sparande eller amortering).

      Skanskas upplägg kommer att användas i framtiden som skolexempel på hur bomarknaden tappade fotfästet. Men byggföretag ska även de tjäna pengar med så låg risk som möjligt. Vinnare och förlorare.

      Radera
    6. Min poäng med 100% direktavskrivning är naturligtvis att påvisa hur en sådan inte påverkar hur många pengar som finns i kassan och hur den heller inte påverkar föreningens ställning. Avskrivning är inte att spara pengar vilket alltför många verkar tro.

      Att förslitning i ett flerfamiljshus som råkar vara brf skall hanteras annorlunda än ett flerfamiljshus som är hyresrätter begriper jag inte. Gällande brf anser många att det skall sparas till dem som kommer efter, medan en sådan tanke är befängd för ett hyreshus. Ingen säljare av ett hyreshus kommer att till den nye ägaren yttra "...och jag skickar med några extra millar, jag tror taket kan behöva läggas om någon gång i framtiden".

      Inte heller villasäljare brukar i allmänhet skicka med en renoveringspeng till köparen när de säljer.

      Radera
    7. @Sverigeakrobat; Javisst är det så!

      Men du glömmer att vitsen med avskrivningar är att det ska spegla förslitning och att fastighetens ekonomiska och tekniska livslängd minskat. Ingen skillnad såtillvida mellan olika boendeformer. Däremot finns det bl.a skatteskäl och andra regler som gör att avskrivningar kan behandlas lite olika.

      Privata hyresrätter t.ex beskattas för vinsten(ägaren vill ta ut vinst som lön/utdelning) och att privata ägare ibland vill göra stora avskrivningar för att minska skatten och öka vinsten. Därför finns t.ex särskilda regler för skattemässiga avskrivningar som saknas för t.ex föreningar m.fl. När vi diskuterar brf handlar det mer om ett konsumenträttsligt tänkande och att styrelserna inte sällan är amatörer för att inte tala om de boende i gemen.

      Nej, kassan ökar inte som sagt vid avskrivningar men när avsättning sker till yttre underhålls-fond i en brf(särskilda regler) innebär det att kapital bokföringsmässigt "sparas" som eget kapital och att det görs möjligt genom t.ex avgiftsuttag. Att det handlar om en framtida åtgärd hör inte hit utan avsättningen skall också här spegla den momentana förslitningen till nuvärde. En underhållsåtgärd måste kostnadsföras, dvs får ej balanseras som tillgång. Finns inte eget kapital till detta måste avgifterna höjas eller ske via kapitaltillskott.

      Företag vill spegla förbrukningen, inkl förslitning i sin verksamhet för aktieägarna men de är också skyldiga att göra det enligt redovisningsregler(sed och rättvisande bild). Detsamma gäller förstås alla typer, t.ex en förening. Alltså påverkar avskrivningen hur mycket pengar=kapital som finns tillgängligt i balansräkningen(men inte likviditeten/kassan). Gör du inte avskrivningen kan du t.ex dela ut motsvarande e skatt till aktieägarna. Förslitning/avskrivning är det motsatta till sparande. Många kallar amortering för sparande men amortering är en avbetalning som kan ses på samma sätt, dvs som en del av värdeminskningen(man vill t.ex ha samma belåningsgrad). Man kallar det ibland för sparande i tron att nettovärdet i fastigheten/föreningen ökar när lånen minskar men i själva verket minskar ju kassabehållningen samtidigt(noll-skillnad). Kallar du en höjning av avgifterna i en brf för sparande sett från medlemmen?

      Att däremot fastighetspriser t.ex kan stiga trots en fastigheters försämrade skick är något helt annat, dvs en subjektiv värdering grundat på andra faktorer.


      Slutsats: Det finns lite olika regler som ska tillvarata ägarnas/hyresgästernas/br-innehavares intressen. Men generellt ska tillgångar t.ex inte få värderas felaktigt och ledningen/styrelsen etc ska se till att de vårdas på ett ekonomiskt tillfredsställande sätt. Därför finns t.ex krav på en underhållsplan i brf. Denna siktar på att hålla fastigheten i gott skick och att kapital för detta bör fördelas över tiden(här är det synnerligen liberalt och gynnar nuvarande medlemmar).

      Överlåtelse av själva äganderätten etc är värderingsfråga som ligger utanför här men generellt ger reglerna isig även skydd för köparna. För övrigt betalar en hyresgäst bara hyra och kan flytta medan en köpare av en br tar på sig en andel av föreningens tillgångar och skulder samtidigt som man betalar en insats. Stor skillnad.

      Radera
  7. Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Rasistisk kommentar som dessutom inte har ett skit med ämnet att göra raderad. Låt bli flaskan, eller låt bli bloggen när du är på flaskan.

      Radera
    2. Cornu håller fortfarande fast vid de förlorande gammelpolitikernas censurdogmer. Det är intressant att se hur han lär sig över tid. Båda våra statsministrar, både den riktige och den på låtsas, har använt Z-ordet officiellt i massmedia. Men "IT ISN'T FASCISM WHEN THE GOVERMENT DOES IT", får man förmoda...

      Radera
  8. Nästan hela Sverige har en landhöjning på över 0,5 cm per år, så vi kommer aldrig att drabbas av höjda havsnivåer pga växthuseffektorsakad havsytehöjning. Undantaget är Skåne som trevligt nog sjunker med i snitt 0-0,5 cm. Så de boende i Tenoren kommer att få uppleva en härlig Venedig-känsla vad det lider--med frisimmande bolånetorsk rätt in i vardagsrummet :-)

    SvaraRadera
  9. Den "teoretiska" redovisningen i all ära, men anledningen till varför Sveriges enda skyskrapa byggdes i Malmö, är att araporna inte kan kasta sina gatustenar och handgranater så högt.

    SvaraRadera
  10. Cornu : Går du på allt skit som MSM säger? Tänker du själv? Tycker du kvicksilver (amalgam) är bra att ha i tänderna också, fluor är nyttigt för kroppen? Var det 19 Saudiarabier som demolerade tvillingtornen, varför invaderade USA Afganiastan i.s.f? Vad f-n är det frågan om?

    Nej, vi kommer inte vara under vatten om 50 år, speciellt inte med landhöjningen som vi har här uppe i norr. Ekonomiskt kommer vi säkerligen vara under vattnet inom 5 år.

    SvaraRadera
  11. Istäcket på nord- och sydpolen är enligt NASA:s senaste satellitdata nu 5% större än genomsnittet under de 40 år som satellitmätningar har gjorts. Den globala temperaturen har inte stigit alls sedan anno 1998. När du hör någon prata om klimatförändringar och isbjörnsdöd, så vet du att du lyssnar på en lögnare.

    SvaraRadera
  12. Hur blir det då med frågan om god redovisningssed för revisorerna som ska granska bokföringen i dessa föreningar?
    Kan man så enkelt köpa dessa?

    SvaraRadera
  13. Får Malmö verkligen 40% av sin budget från andra kommuner. Det är ju en relativt stor stad som borde vara kostnadseffektiv, vad håller dom på med?

    SvaraRadera
    Svar
    1. De är föregångarna och en ledstjärna för det nya Sverige.
      Det som händer i Malmö kommer att hända i resten av Sverige inom kort.

      Radera
    2. 40% är att ta i lite grand. Malmö tar in 7 mdr i avgifter/taxor och annat, 10,7 mdr i skatter, och får 4,5 mdr i statsbidrag, det vill säga 20% -- inte 40.

      Det ska dessutom sägas att nästan alla kommuner får någon sorts statsbidrag, men Malmö får något mer än snittet per invånare (13 913 kr/person i Malmö).

      Radera
    3. Detta ska vara 2014 siffror på "kommunal Skatteutjämning":
      Malmö: 4 159 711 795 kr, (309 912 innevånare).
      Göteborg: 2 433 514 341 kr, (529 343).
      Södertälje: 1 257 662 278 kr, (90 257).
      Eskilstuna: 1 235 240 607 kr, (99 526).
      Botkyrka: 1 223 708 801 kr, (86 990).

      Imponerande av Malmö. Dom har helt klart koll på läget. Är det det dags för en ny fotbollsarena snart?

      Radera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...