2015-07-03 13:50

Artikel: Högre risk för kärnvapenkrig nu än under kalla kriget

VOX har en mycket läsvärd artikel, som belyser att risken för kärnvapenkrig är idag större än under kalla kriget, tack vare Ryssland agerande. Om det är någon klen tröst har världen åtminstone färre kärnvapen omedelbart gripbara än under kalla kriget.

Fredens hav av Katarina Tracz

I övrigt rekommenderas Katarina Tracz bok Fredens hav? (Bokus 157:- SEK, Adlibris 141:- SEK) som är en kortfattad och utmärkt sammanfattning av läget. Det blir också väldigt tydligt att det senaste dryga årets utveckling inte kom som en blixt från klar himmel, utan är längst fram på den eskalering som pågått från ryskt håll sedan Putin kom till makten. Men situationen 2014 blev förstås extrem i jämförelse. Boken är mycket lämplig för beslutsfattare på alla nivåer att läsa, för att skaffa sig en översyn över hur illa läget faktiskt är.

Det har skett en avsevärd nedrustning av kärnvapen sedan det kalla kriget. Men en enda atomubåt, oavsett om den är amerikansk, brittisk eller rysk, bär tillräckligt med stridsspetsar (via MIRVs, multiple independently targetable reentry vehicles) för att utplåna motståndaren pre-emptivt eller som vedergällning. Och det finns ständigt denna kapacitet på skarpladdad patrull. Dock har NATO-ubåtarna tagit bort alla förplanerade ordrar och dessa ska vid skarpt läge skickas ut till ubåtarna. Det finns alltså knutpunkter som kan göra att ubåtarna aldrig får några order och måltavlor att slå mot, om dessa slås knutpunkter slås ut.

Tyvärr gör VOX bedömningen att det alltså finns risk för kärnvapenkrig. Tyvärr har de antagligen rätt. Risken är mycket högre nu än under kalla kriget.

30 kommentarer:

  1. Läskigt värre. Hur troligt är enligt cornu ett scenario med fullskaligt krig utan kärnvapen? Alltså en tyst överenskommelse.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nato (USA) har ett förkrossande konventionellt övertag över Ryssland om alla styrkor används. Ryssland kommer aldrig låta sig besegras militärt – det bästa man kan hoppas på är en politisk lösning ("oavgjort") innan det flutit så mycket blod att ingen sida kan sluta.

      Radera
    2. Nato behöver ju inte besegra Ryssland militärt - bara tillräckligt mycket för att Ryssland ska falla ihop inifrån vilket kan gå snabbt.

      Tänk er slutet på kalla kriget men något skarpare.

      Radera
    3. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    4. Ja, Rysslands mångkultur är naturligtvis en stor svaghet som inte kan uppvägas med kärnvapen. De går ju inte att använda mot separatister a la Tjetjenien.

      Radera
    5. Jo, det skede ju under andra världskriget. Tyskarna hade nervgas, de allierade hade luftherravälde. Ingen skulle ha tjänat på att ta till gaskriget, så det uteblev. Men det berodde ju snarast på historiska tillfälligheter i vilken part som slog igenom med vilken teknologi. Knappast universellt. USA använde kärnvapen mot Japan därför att de visste att det inte fanns något hot om vedergällning. Sedan Sputnik gäller inte den doktrinen.

      Radera
    6. Kärnvapenavskräckning fungerar. Det fungerar dessutom kusligt bra, verkar det som. Förutom Tyskland och nervgasen (för övrigt avskräckning utan kärnvapen) och USA-USSR bör man titta Irak och första gulfkriget. I en intervju med Tariq Aziz (jag tror det var CBS 60 minuters som gjorde en fantastiskt dokumentär efter kriget, med intervjuer med de flesta storfräsarna) får han frågan varför de inte satte in kemiska vapen.
      "Jag tror inte det hade varit någon bra ide, med tanke på vad motståndaren hade kunnat göra", löd svaret.
      Avskräckning fungerade även på Saddam och hans regim.

      Radera
    7. @Örnkoll
      Avskräckning fungerade inte alls på Saddam Hussein! Han slog ju till så fort Sovjet, och därmed avskräckningspolitiken, föll. Vapenslag motvapenslag så är det nog den operativt användbara spridningsförmågan som avgör. Tyskland 1945 och Irak 1991 hade små möjligheter att sprida sina gifter till fienden. Men ICBM kan verkligen sprida kärnvapen till vilken plats som helst på jordytan.

      USA hade chansen att ta globalt kärnvapenmonopol över hela världen på 1940:talet och på 1990:talet. USA missade båda tillfällena och förlorade därför sin annars givna ledarställning.

      Radera
    8. I en konflikt RU-SE så är väl ett troligt scenario att RU säger "Kärnvapen !" och då säger SE : Vi ger oss, oberoende av kapacitet i vårt konventionella försvar. Det är därför och inget annat vi bör gå med i NATO. Är själv förvånad att detta argument ej hörs, är väl utanför åsiktskorridoren kanske.

      Radera
  2. Putin ser ju att USA:s och EU:s politiker alla är inkompetenta, helt genomkorrumperade och har som huvudtema i sin inrikespolitiska har som mål att INTE ta sina egna länders eller västvärldens intresse i försvar. Alla tyranner i världen drar största möjliga fördel av att västerlänningarna låtit sig förslavas av de idioter som de avgudadyrkar som "Heliga Goda Staten" som ödelägger deras samhälle och plundrar ut dem och lämnar dem helt försvarslösa inför alla former av kriminalitet, krig och kris. Det lurade slavboskapet är under tiden mycket lyckliga och är beredda att gå i döden för mer av samma. Putin tar för sig eftersom han ser att det saknas vilja och förmåga till motstånd.

    SvaraRadera
  3. Haha.

    Flödesschemat är galet i slutet.

    Ryssland anfaller USA med kärnvapen -> USA svarar inte -> Mestadels av USA förstörs och "miljoner" dör -> Rysk dominans.

    Ryssland anfaller USA med kärnvapen -> USA svarar med kärnvapen -> VÄRLDEN FÖRSTÖRS!!!!

    SvaraRadera
  4. Här: Bernie Sanders Rally in Madison, Wisconsin

    Vad jag läst så drar han mer publik än alla de andra kandidaterna gemensamt. Vreden hos folket i USA är mycket stort mot banker, det industriella militärkomplexet och en del andra som får vara med.

    NATO's militära aktiviteter kommer minska om han överlever till valet, då plockar han hem det.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Valet står mellan syskonet eller frugan till förre respektive förrförre presidenten. Obamas dotter kommer inte att kandidera till den familjeärvda presidentposten förrän 2024 när Jeb eller Hillary suttit av sin inärvda s.k. dubbla presidentvalsperiod. Alla (båda två) amerikanska presidentkandidater föreespråkar identisk penningpolitik och identisk utrikespolitik. Alla lurade väljarslavar röstar på alternativet "mer av samma" eller alternativet "mer av samma", utan att de fattar det själva, så otroligt dumma i huvet och lättlurade är boskapsslavarna!

      Radera
  5. 10000 foliehattar vinner inga val. Fortsätt drömma.

    SvaraRadera
  6. Kalla kriget innefattade bl.a. cuba-krisen. Risken för kärnvapenkrig skulle alltså vara större nu än under cuba-krisen? Idag vet man att Fidel bad Sovjett att skicka missiler mot USA. Men kärnvapenkrig skulle alltså ligga närmre tillhand idag än då? Låter det realistiskt?
    Eller menar man random vecka 1987?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kubakrisen är ett utmärkt exempel på ett lågintensivt krig: Sovjet drog missilerna nästan fram till Karibien, USA backade och drog tillbaks medeldistanskärnvapnen från Turkiet, vilket väl var ett av Sovjets krigsmål. (Och ersatte dem kort därefter med de nya Polarisubåtarna som då onyttiggjorde Sovjets seger). Båda ledarna fick applåder hemma. Funkar säkert utmärkt mot ett alliansfritt Sverige : Sovjet hotar med kärnvapen , får Gotland, Skåne och väg över Nordkalotten. Resten vill de inte ha ändå.

      Radera
  7. Jaha. Och hur ska Sverige agera nu då, om Psykoputler är så triggerhappy? Cornus tankar om tröskeleffektivt försvar känns ju lätt naiva i sammanhanget. Med tillräckligt högt motstånd så levlar ryssen upp till en vätebomb av lämplig kaliber, så blir vi nog fromma som lamm därefter.

    Ska vi överge all bebyggelse en sisådär 10 km från varje kärnvapenmål? Det lär leda till en hel del andra jobbiga konsekvenser. Lägga ner alla våra flygplatser och garnisoner kanske? Eller ska vi skita i försvaret så att det inte är lönt att A-bomba oss?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Gå med i NATO förstås. Då slipper vi risken för kärnvapenutpressning.

      Radera
    2. Vi skaffar egna kärnvapen och skiter i nato.

      Radera
    3. Det har vi inte råd med. Hade vi inte tidigare i heller när det var aktuellt , därför ville ej ens militären då, de ville gärna ha kvar månadslönen nämligen.

      Radera
    4. Vi behöver inte utveckla dom själva, utan vi inhandlar ett lämpligt antal från storebror usa.

      Radera
  8. Man får väl tacka människans krigiska disposition som stått för impetus till den fantastiska teknikutveckling som tagit oss upp ur potatisfåran och ner i kontorsstolen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Även den mycket produktiva potatisfåran (hos oss) var ett resultat av människans krigiska disposition

      Radera
  9. "Högre risk för kärnvapenkrig nu än under kalla kriget"

    Den analysen stämmer in på en allmän olustkänsla jag har av att det verkar vara mycket större risk för att något ska hända i framtiden än i det förgångna.

    SvaraRadera
  10. Artikeln är intressant och tänkvärd, men det är svårt att sia om framtiden. Det man kan säga är att historien aldrig upprepar sig, trots vår önskan(?) om att hitta paralleller och mönster.

    Det finns en stor svaghet i flödesschemat och det är att man förutsätter att Natos oenighet med automatik implicerar att ryssarna vinner. Det finns ju väldigt många andra möjligheter. Exempelvis kan säkert en och annan hök i Washington få för sig att fortsätta fighten mot den röde utan Natos engagemang. Man ligger alltjämt bra till styrkemässigt och kanske kan man få med sig delar av Nato, typ britterna och kanske redan attackerade norrmän i spelet. En sådan situation skulle vara svårare att lösa genom politiska intriger för ryssarna, eftersom det i princip inte finns så mycket kvar att spela mot. Jag tror alltså inte att det är så enkelt att om Putte kan söndra Nato så uppnår han världsherravälde.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mycket relevant kommentar. Flödesschemat kan således behöva utvecklas lite på den punkten.

      Det gäller för övrigt oavsett, då olika NATO-länder vid ett sammanhållet NATO kan bidra olika mycket. Kanske skulle en konflikt främst innebära USA, Storbritannien, Norge, Polen och Baltstaterna, medan t ex Tyskland och Frankrike kanske bara bidrar marginellt pga politik, och övriga marginellt på grund av avstånd, ekonomi och mobilitet. Det är inte så att ett angrepp på NATO innebär att alla länder måste mobilisera 100% och skicka alla sina styrkor till konflikten.

      Radera
    2. I USA kan det nog finnas en sådan hök. Men i Västeuropa så kommer alla politiker bara att tänka på hur att behålla mesta möjliga makt och rikedom även under rysk ockupation, och därför bjuda allt mindre motstånd desto mer offensiv som Putin blir. Det är dagens faktum. Vår stat är vår värsta fiende. En annan stat är den näst värsta.

      Radera
    3. Jaså? Förra veckan var ju politikerna helt oförutsägbara.

      Radera
    4. Jaså? Förra veckan var ju politikerna helt oförutsägbara.

      Radera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...