2015-06-29 10:42

Världens billigaste raket, SpaceX Falcon, exploderade

Detta inlägg är speciellt tillägnat bloggkommentatorn kapitalist, efter att denne episkt proklamerat hur överlägset Elon Musks SpaceX är statliga satsningar. SpaceX Falcon exploderade igår när den skulle skicka upp vitaminer (förnödenheter) till den internationella rymdstationen efter att en rysk raket exploderat vid föregående försök.
Oops.

Rymdfart är som sagt transporternas extremsport och ska vi kolonisera rymden måste vi acceptera förluster. Men låt oss nu reflektera över kapitalists tvärsäkra uttalande om SpaceX förträfflighet:
"Mer uppmuntrande är att se resultatet av entreprenörer som vet vad de sysslar med, och inte bara hoppas på casino-tur från spådd kaffesump. Strax efter kl 16 idag svensk tid kommer SpaceX att skicka upp världens billigaste raket med förnödenheter till rymdstationen, det senaste ryska försöket kolliderade med sig självt och brann upp i atmosfären, så de behöver snart fylla på skafferiet. Och dessutom försöka landa första raketsteget på en pråm! Lyckas det så kommer det inom ett par år att kosta mindre än $1,000 per kilogram att skicka upp saker till Jordens omloppsbana, idag kostar det minst $5,000/kg med SpaceX och $10,000/kg för övriga."
Undrar vad kostnaden blir per kg om 50% av raketerna exploderar? Vi kan ju konstatera att man inte lyckades landa raketsteget på en pråm. För rubbet exploderade, inklusive förnödenheterna.

"Världens billigaste raket..."

45 kommentarer:

  1. Ja, det där vraket kan väl mycket väl vara världens billigaste rymdraket just nu? Visst renoveringsbehov förstås.

    SvaraRadera
  2. Fråga av en helt oinsatt... Obemannad? Antar det eftersom det inte är rubriker?!?

    SvaraRadera
  3. Ja raketen var obemannad. För övrigt har Nordnet havererat igen. Går ut och klipper lite gräs istället för att följa världens utveckling en stund.

    Vänliga hälsningar

    Nanotec

    SvaraRadera
  4. Jag som hade hoppats på en lyckat landning. Men det visar väl om inte annat att raketforskning fortfarande är raketforskning.
    Min första tanke när jag såg fyrverkeriet i realtid var att SpaceX fått staging fel så att raketmotorn i andrasteget tände innan stegseparation. Det såg nämligen ut precis som det gör när man gör så i Kerbal Space Program. :-)

    Det var kanske inte så långt från sanningen, då det tydligen verkar som att det var andrasteget som exploderade. Dragonkapseln ska tydligen ha överlevt explosionen, i alla fall initialt, men det fanns inget sätt att rädda kapseln trots att den har fallskärmar. Den bemannade versionen kommer ju ha räddningssystem som gör att kapseln kan flyga bort från raketen vid liknande händelser. De testade räddningssystemet för någon månad sedan, och det funkade, men inte till 100%. Saker och ting verkar inte riktigt gå SpaceX väg just nu. Hoppas de har de finansiella musklerna att ta sig igenom det dock. De ligger på gränsen för det möjliga, men förhoppningsvis kan de ta sig över den.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hade SpaceX inte sparat före de skickade upp raketen? Det ska man alltid göra före, "autosave" är inte att lita på! :D

      Radera
    2. Quicksave är för mesar. Jag har minsann fått knuffa en rymdkapsel tillbaka till Kerbin med EVA-thrustrarna vid ett par tillfällen för att bränslet tog slut i förtid..
      Kanske tur att jag inte jobbar på SpaceX...

      Radera
  5. Ha, ha, ha, det var på liknande sätt vid människans så kallade månlandning. Ryssarna och amerikanarna hade ständiga misslyckanden. Ryssarna ledde racet. Deras farkoster exploderade på eller i närheten av jorden, missade månen och kraschade på månen. Amerikanarna hade också ständiga misslyckanden. Besättningen i Apollo 1 strök med när de provsatt stolarna i kapseln och den började brinna. Det blir inte lätt att hitta någon som är så tom i huvudet att denne ger sig av till Mars. Elon får sätta sig själv i plåtlådan

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det praktiskt taget kryllar av folk som är villiga att sätta sina liv på spel för ett ordentligt äventyr, så att hitta folk är inte ett dugg svårt. Av historien att döma så är det inte heller svårt att övertyga folk om att man löst tidigare misslyckanden.

      Radera
    2. Vissa piloter kan krascha flygplan fyllda med passagerare mot bergstoppar så det kanske löser sig. Enklast är dock att uppfylla folks önskan genom att blåsa dom. Och då får man framgångar för människan och mer pengar från den korrupta apparaten.

      Radera
    3. Om jag förstått saken rätt så är Elon ganska intresserad av att åka själv. Vid en intervju fick han frågan "hur snart" och svaret var "ganska, jag vill inte vara för gammal för att åka".

      Sen vet jag inte om månprogrammet var behäftat med "ständiga misslyckanden". Det mest spektakulära var ju branden i Apollo I där Virgil I Grissom, Ed White och Roger Chaffee dog. Sen var det syretanken på Apollo XIII som exploderade varpå uppdraget avbröts. Men vad man än ska ta sig för här i världen så riskerar man bakslag. Huvudsaken är att man går vidare och förhoppningsvis lär av misstagen.

      Radera
    4. Elon måste så klart hålla modet upp på drömmarna.

      Om man tar bort de påhittade framgångarna så är det inte mycket. Det är mest misslyckanden och alla har nog inte tagits upp.

      https://en.wikipedia.org/wiki/List_of_missions_to_the_Moon

      Radera
    5. Tvärtom! Det finns i princip inga riskvilliga personer alls. Det är därför man fattar att USA i sig är fejk. Några spanjacke som seglar runt halva jorden och slåss med infödingar och grejer - rent nys.

      Klart dom seglade utom synhåll, festade upp provianten och ljög sig blåa när de kom tillbaka.

      USA och Amerika är alltså en konspiration.

      Radera
    6. Urban Persson, Åsnan Ior och roboten Marvin personifierad..
      Om man nu skulle ha ljugit om månfärderna måste man ju rimligtvis ha ljugit om misslyckadena också, för om man ju inte ens försöker lyckas kan man ju inte misslyckas.

      Annars tycker jag Ben Dovers teori låter trovärdig. Om inte USA finns, utan bara är påhitt, så förklarar det mycket..

      Radera
    7. De som önsketänker klarar inte av att hantera sakfrågor. Om Jehovas vittnen kommer på besök och man börjar argumentera med dom om himlen finns eller inte och liknande så märker man snabbt att det är meningslöst. Medelsvensson tror fullt ut på vad makthavarna påstår och området har mindre betydelse. Till stor del kommer det från det religiösa flummet. Önsketänkandet har fått andra uttryck.

      Radera
    8. Och det är du som är Jehovas vittne? eller missförstår jag dig här?

      Radera
  6. SHIIIIIT!!

    1.44 in ...den var JÄVLIGT nära att krocka med den gigantiska fågeln!!

    SvaraRadera
  7. $1,000/kg kontra $5,000/kg --- Då når de väl någon form av break even även om 4 av 5 exploderar, d.v.s 80 % av uppskjutningarna kan brinna upp i atmosfären och de får ändå fortfarande upp lika mycket förnödenheter till rymdstationen till samma kostnad som det statliga ryska programmet!

    Eller tänker jag fel nu?

    om 80% av

    SvaraRadera
    Svar
    1. Visst är det så. Nu har den 19:e uppskjutningen av Falcon9 misslyckats, 1/19 innebär 5.25% förlust om den statistiken håller i sig. För rymdfärjan (som kostade över $50,000/kg till omloppsbana) var förlusterna 2 av 5. SpaceX tar idag cirka $60 miljoner för att skicka upp 13 ton till omloppsbana med Falcon9. Bränslekostnaden är 1-2%. Övre raketsteget återanvänds inte så det är 1 av 10 motorer. Plus renoveringskostnader. $13 miljoner per uppskjutning av 13 ton framstår som realistiskt enligt många bedömare. SpaceX är förstås mycket mer optimistiska. Och om 10 eller 20 år lär även deras mest optimistiska prognoser ha förverkligats.

      Radera
    2. Nja, när rymdfärjeprogrammet slutade hade förvisso två av fem rymdskyttlar förstörts, men det var ju inte 2/5 av uppskjutningarna som gick förlorade, utan 2/135, vilket ger en förlustsiffra på 1,5%.
      Dessutom, om man ska vara lite brutal, så var det ju bara EN av de 135 uppskjutningrna som inte resulterade i last i omloppsbana. Columbia bröts ju upp under återinträdet efter fullgjort uppdrag.

      Radera
    3. Du är fortfarande i fel omloppsbana. 1,5 % av rymdfärjans starter misslyckades. Det kostar att minska från dryga 5% failure rate till 1-2 %. NASA arbetar dessutom med bemannade farkoster varför toleransen för kostnader är högrepga säkerhetskraven.

      Radera
    4. Ja, ni har rätt, svårt syftningsfel av mig. 2 av 135 uppskjutningar misslyckades. Men 2 av 5 rymdfärjor förstördes därmed. Återanvändningsbara system är mer sårbara för förluster. De har en flotta som reduceras dramatiskt med varje misslyckande. Det som är kul med SpaceX är att de redan idag har världens billigaste raketer trots att de ännu inte tillämpar någon återanvändning.

      Vill poängtera att Elon Musk, som grundat och äger det mesta av SpaceX, också äger industrier inom solenergi och elektriska fordon, grejer som är lika användbara på Mars som rymdraketer är. Och han säger att han ska kolonialisera Mars. Normalt buras såna påståenden in i "weirdo"-buren. Men Elon marscherar raskt vidare mot sitt mål. Är han vansinnig, eller är vi alla andra så ineffektiva?

      Hans konkurrenter, ULA (Boing-LockMart) och ArianeSpace (Airbus), har nyligen lanserat sina egna designs för återanvändbara raketer, eller för dem snarare raketmotorerna som står för typ 90% av raketens produktionskostnader. Vare sig SpaceX lyckas eller inte, så har de satt igång en global rationalisering av rymdfart. Gamla ineffektiva byråkratier inom det militärindustriella komplexet har tvingats vakna upp och skärpa till sig. Tack vare Obama, faktiskt! Även en blind höna hittar ett guldkorn.

      Radera
    5. För att fortsätta spinna vidare på återanvändningabarheten så är den största enablern för återvinning av Falcon-raketen den mängd reservbränsle man har med sig upp. Denna räcker till en s.k suicide burn för att bromsa raketen så att den når en vertikal hastighet på noll samtidigt som den når en höjd på noll meter över landningsplatsen, men knappast många sekunder extra. Skulle en av de nio Merlin-motorerna lägga av under stigning så kommer extrabränslet användas för att köra de övriga motorerna längre, varpå raketsteget är förbrukat. Dessutom kommer man inte kunna återanvända raketsteget för alla typer av omloppsbana då man förbrukar det bränsle som behövs. Det är väl både en styrka och en svaghet i systemet antar jag. Styrkan är väl att raketen trots allt anses som en förbrukningsvara, så ett antal förluster kommer alltid finnas inbakade i priset. Svagheten är förstås att raketen är beroende av att det finns reservbränsle, annars är det kört. Hos Airbus konkurrerande design är det ju tänkt att endast huvudmotorerna hos första steget skall återanvändas, och nederdelen av raketen är som ett litet flygplan som separerar från bränsletankarna och flyger till landningsplatsen. Det drivs av två propellermotorer med eget bränsle. Fördelen är att man blir mycket mer flexibel i val av landningsplatser. SpaceX kan väl bara landa sitt förstasteg i skjutriktningen från startplatsen, där steget faller ner mer eller mindre ballistiskt efter stegseparation.
      Två olika tankesätt. Ska bli spännande att se vilket som lyckas bäst.

      Radera
    6. @ErikG Det är mycket intressant. Tar väl 5-10 år innan ULA (Boeing) och ArianeSpace börjar testa sina nya prototyper. Ariane vill landa sina raketmotorer i form av ett flygplan med utfällbara vingar och propellermotorer. Det kräver landningsbana och en massa extra vikt. Jag tror det har måttlig potential.

      Boeing+LockMart vill ha en raket som lossar raketmotorerna när de bränt allt bränsle. Motorerna ska sedan, i fallskärm, fångas upp av en helikopter i luften. Om de får det att funka så är det klart enklare än SpaceX koncept. Motorerna är det stora värdet i en raket, resten är tankar och rörmokeri som kan vara enklare att bygga från början än att försöka restaurera. Även om SpaceX landar hela första raketsteget, så kanske de bara kan återanvända motorerna.

      Förklaringen till varför dessa ineffektiva gamla statsleverantörer plötsligt fått en blåslampa under häcken heter dock Elon Musk. Han hotar ta över hela privata satellitmarknaden, som uppgår till hundratals miljarder dollar om året. Annars hade de inte brytt sig.

      SpaceX använder raketen som helikopter. Varför skeppa en raket på tåg och pråm, när den är en raket som flyger vart man vill när man vill? Deras raket kommer att flyga från fabriken till uppskjutningsplatsen, till omloppsbana, landa på Jorden, flyga till fabriken för renovering. Det är en raket, den flyger. Behöver inga andra transportmedel som hjälp. Och det är spännande, har inte hänt så här mycket inom rymdfart sedan 1960-talet.

      Radera
    7. "SpaceX använder raketen som helikopter."
      Får mig att tänka på Roton.. det var ett utflippat projekt om något..

      Jag tror att styrkan i SpaceX koncept är just att det inte kostar speciellt mycket i payload att återvinna raketen. Airbus lösning kostar som sagt extra vikt, vikt man inte kan ta betalt för. "Flygplanet" som Airbus kommer bygga in i sina raketer lär ju dessutom kosta betydligt mer än den retur-specifika utrustning som finns inbyggd i Falcon-raketen.
      Den stora fördelen med Airbus lösning är ju att raketmotorerna kan flygas till i princip valfri plats, som t.ex en landningsbana alldeles intill monteringshallen. De andra lösningarna kräver ju att det finns resurser downrange som kan ta hand om raketdelarna.

      Radera
    8. @ErikG ULA:s (Boeing & Lockheed Martin) koncept "Vulcan" är nog bäst om det fungerar. Fångar motorn i luften med helikopter. I stort sett ingen extra vikt behövs och helikoptern kan flyga motorn direkt dit den ska. Utmaningen är att kunna koppla loss motorn från tankarna. Sen har vi hemlighetsfulla Blue Origin vars lösning liknar SpaceX's. Ryssarna har en gammal idé på lut också, Baikal https://en.wikipedia.org/wiki/Baikal_(rocket_booster) där raketstegen ska landas som flygplan, med enorm extravikt för jetmotorer, vingar m.m. Fel väg att gå enligt mig. Bäst är att använda samma motor för uppskjutning som för landning. Man landar inte helikoptrar med fallskärm eller med utfällbara vingar.

      Radera
    9. Baikalen verkar ju mer vara som en slags variant på Orbitals Pegasus, där man skjuter en raket från ett flygplan, skillnaden är att Bajkalen gör sig av med flygplanet. Jag tror konceptet kan funka för mindre laster. Men det är en sak att få det att funka rent tekniskt. Om det funkar ekonomiskt återstår att se, jag menar, en Bajkal kostar ju säkert mångdubbelt mot vad en raket med motsvarande prestanda kostar, så det gäller att man inte får för många explosioner..

      Radera
    10. @ErikG Det ser dåligt ut, men i vilket fall så är återanvändbara raketer en fantastisk möjlighet som nu blivit praktiskt möjlig tack vare många olika teknologiska framsteg som inte fanns på 1970:talet när rymdfärjan designades. Så länge raketen kan återanvändas så spelar det ingen roll hur stor den är. Den förbrukar bara bränslet vilket är proportionellt till lasten levererad, och bränslekostnaden idag uppgår till bara tiotals dollar per kilogram till omloppsbana. Potentialen är enorm och den håller på att utvinnas av flera aktörer.

      Som aktieråd vet jag inte. För 20 år sedan var det klart att sökmotorer och webbläsare var den stora framtiden, så alla investerade i konkursbolagen Netscape och AltaVista. Branschen vann, investerarna förlorade.

      Radera
  8. Förresten, Lars, var får du siffran 50% från i "Undrar vad kostnaden blir per kg om 50% av raketerna exploderar? "
    Detta var SpaceX sjunde försörjningsuppdrag, och de andra sex har ju kommit fram. Dessutom har man ju innan dess skickat upp två prototyper för att visa att man kan. Så 1/9, 11% exploderar. Ska man räkna totalt antal uppskjutningar med Falcon 9 så är det en av 19 som har varit total förlust, alltså snarare 5% än 50%. Dock hade man problem med en uppskjutning där en motor i förstasteget lade av, och man kunde därför inte placera en av lasterna i önskad omloppsbana.
    Jag antar att de där 5% trots allt ändå täcks in av inkomsterna från de andra 95% lyckade uppskjutningarna. Världens billigaste raket till trots.

    SvaraRadera
  9. SpaceX är inte privat utan dom får betalt av staten för att skjuta upp raketer !
    Det är fortfarande ingen fri marknad då dom ekonomiska incitamenten är att blidka NASA och inte att få upp laster i rymden !

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo, det är ett privat företag, men ja, de får betalt av NASA för att skicka upp förnödenheter till ISS. Men SpaceX är väl knappast ensamma i världen om att vara ett privat företag som tjänar pengar på att göra affärer med myndigheter. De är inte ens ensamma om det i sin speciella branch heller. Det finns fler privata intressenter, som t.ex United Launch Alliance och Ariannespace.
      Dessutom är ju NASA bara en av flera kunder till SpaceX. Förvisso en stor kund, med drygt 50% av uppskjutningarna av Falcon 9 till dags dato, men det innebär ju att varannan uppskjutning fortfarande bekostas av någon annan.

      Radera
    2. Det bygger på att ISS existerar, vilket är ett internationellt påbud över NASA:s huvud. ISS är mer av en diplomatisk övning än ett rymdutforskningsprojekt. Givet ISS måste flera uppskjutningar göras varje år. SpaceX har gjort 18 kommersiella uppskjutningar, varav 7 till ISS (6 lyckade). Så de lever gott av kommersiella satelliter, och enstaka vetenskapliga projekt som NASA:s solar climate probe till Sun-Earth L1 nyligen, i bana fyra gånger längre bort än Månen. Rymdstationen är ett betydande markandssegment.

      Men i grunden är det Obamas beslut att NASA ska ge fria tyglar till sina underleverantörer att designa sina raketer och rymdskepp som de vill, så länge de uppfyller specificerade funktioner. Det är genialt och har fungerat utmärkt hittills. Bara neocons i kongressen hetsar för en återgång till planekonomisk centralstatsbyråkratisk ineffektivitet och fortsatt beroende av Rysslands Soyuz som sedan 2011 är den enda farkost som kan skicka astronauter till rymdstationen. Det är nånting med neocons ideologi som får dem att vilja ha det på det sättet.

      Radera
  10. Ser våldsamt ut.
    nNdrar om lasten klarade sig?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Lasten har nog ett ganska minimalt värde i sammanhanget.

      Radera
    2. @Fredde, Lasten var faktiskt ovanligt värdefull denna gång. En rymddräkt, en dockningsadapter och ett vattenreningssystem. Bara rymddräkten kostade $12 miljoner, en femtedel av hela raketen. Förutom en ny uppsättning av de studentexperiment som förstördes ombord på Antares/Cygnus för 8 månader sedan. Tredje gången gillt, kanske, eller har de tröttnat nu?

      Radera
    3. Jag ser att NASA häromåret investerade $745 miljoner i utveckling av en ny slags rymddräkt. De är ju rymdskepp i sig själva och skräddarsys delvis för varje astronaut som får rymdpromenadsträning, en för övning, en skarp och en tredje i reserv.

      Radera
  11. Men för helvette.. finns det nån betydande utveckling som inte kantats av en massa misslyckanden först? Det är ju så man lär sig.. Det brukar krävas en del fails först.

    SvaraRadera
  12. Tvärsäker skall man nog inte vara, men det försöker. Trist att det exploderade, hoppas de hittar anledningen. Men jag håller med om att det är ju inte fri marknad, utan snarare fortfarande användning av amerikanska statens pengar. Däremot kan det kanske ses som att de försöker få igång en marknad.

    SvaraRadera
  13. Det är ovanligt att den 19:e uppskjutningen är den första misslyckade. De första 14 st Ariane 5 hade tre misslyckanden, inklusive första och andra. Men det är nya tider nu, och risken för misslyckande sätter man numera som man önskar. 5.25% är för högt för SpaceX, men de lär sig. Förnödenheter till ISS ombord på en ny raket som ska testa att mjuklanda för återvinning, gör det optimalt att tillåta en högre risknivå.

    Senaste 8 månaderna har följande av sju uppskjutningar av förnödenheter till ISS misslyckats:
    - Antares+Cygnus (privat USA, men använde ryska motorer som lagrats sedan 1960:talet, delar av rymdbranschen är häpnadsväckande ålderdomlig!)
    - Soyuz+Progress
    - Falcon9+Dragon
    Och de två sista i följd. Föregående 16 år misslyckades endast en uppskjutning, en Souyz+Progress (och en-två rymdfärjor fast de räknas som bemannade utöver de 84 obemannade).

    Lasten var värdefull, relativt uppskjutningskostnaden. En rymddräkt kostar kanske $100 miljoner, den är som ett litet rymdskepp i sig själv. Därtill dockningsadapter (för att kunna ta emot nya privata farkoster) och ett vattenreningssystem (för att minska behovet av förnödenheter). En ploj är att använda ISS för att stimulera studenters rymdintresse. Tiotals små studentprojekt som brann upp när Antares+Cygnus brann upp i oktober 2014, har av välvilliga donationer finansierat omtaget i denna uppskjutning som också misslyckades. Några gäng studenter har säkerligen härdats i sin syn på rymdfart.

    SvaraRadera
  14. Jag kan rekommendera "försvarsbloggare" och angränsande intressenter, att ägna lite mer uppmärksamhet åt kapplöpningen i rymden. Av militär betydelse är endast omloppsbanor runt Jorden, redan Månen är bortom militär användbarhet. Utvecklingen av flexibelt manövrerande farkoster, som den kinesiska Chang'E serien och USAirforce X-37B öppnar successivt nya möjligheter. Inte minst är skymningskrigföring möjlig i rymden. En farkost kan t.ex. sända ut en spray i en bana som träffar och målar en annan satellits solpaneler så att den tappar funktionalitet. Det går inte att upptäcka med markradar. Satelliter har normalt inte mycket omvärldssensorer eftersom deras omvärld traditionellt antas vara oföränderlig. Så en satellit slutar funka, betyder det att krig har brutit ut? Ska man "svara" genom att i hemlighet förstöra en motståndares satellit?

    Militär rymdfart kan bli en instabil krutdurk!

    SvaraRadera
  15. Det var mer fokus på att man även lyckats få fast den andre och siste av de som gjorde en spektakulär rymning från ett fängelse pustat här i New York. Raketfiaskot nämndes naturligtvis på nyheterna, men rymning hade presskonferans och allt.

    SvaraRadera
  16. Det här behöver inte alls vara dåligt. Gissningsvis är det team man har för att utveckla raketen relativt oerfarna. Då är det svårt att hitta vilka personer som bör få ansvar relativt vilka som borde träda tillbaka. I sådana här team blir det lätt att den som skriker högst också får mest ansvar och makt. Det är inte samma sak som att de bäst för uppgiften.

    Desto snabbare personer som inte passar för uppdraget åker på bakslag och rensas ut desto snabbare kommer man nå framgång. En sådan här grej kan säkerligen behövas för att teamet skall tänka till ordentligt och ingen tar sig vatten över huvudet. Har de kommit så långt kan de uppnå underverk

    SvaraRadera
    Svar
    1. Elon Musk är inte känd som den bäste arbetsgivaren, för byråkrater som bara bryr sig om att "ha ett jobb". Han vill ha medarbetare som uppoffrar sig själva för idealet. Som för SpaceX otroligt nog är att kolonialisera Mars. Raketforskare och astronomer undrar vad han menar. Han är ju en hårt seriös raketentreprenör som redan förvandlat rymdfarten. Men varför pratar han om att kolonisera Mars? Är han vansinnig trots allt? Det här är som att leva på Nikola Teslas tid.

      Radera
  17. Problem med raketer är dels att krafter och materialpåfrestning är enorma och att när de exploderar är det svårt att få reda på vad orsaken var så att man kan åtgärda problemet. Det blir ju inte så mycket kvar att analysera, om man nu lyckas hitta resterna. Flyget hade liknande problem i början med exempelvis materialutmattning, vilket med tiden ledde fram till de enorma haveriutredningar vi ser i dag. Flyget har alltså en återkopplingsloop som gör att produktkvaliteten hela tiden förbättras, vilket är svårt att få till med rymdraketer. Så vi kommer förmodligen även fortsättningsvis att få se exploderande raketer.

    SvaraRadera
    Svar
    1. En fördel med återanvändningsbara raketer är just att man kan undersöka i detalj hur raketen slits. Hittills har man den erfarenheten bara av rymdfärjan, och en av dess två olyckor berodde på lossad isolering på den externa tanken som inte återanvänds. NASA investerar f.ö. nu i att om-utveckla rymdfärjans huvudmotorer från återanvändningsbara till engångsartiklar för den nya jätteraketen SLS som ska flyga om ett par år. De går alltså i motsatt riktning som resten av branschen. Budgeten för SLS till 2017 motsvarar kostnaden för 300(!) uppskjutningar med Falcon 9 (till dagens icke-återanvändningsbara pris), så det är föga tröst att den tar 10 gånger större last.

      Radera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...