2015-06-03 13:37

Urbaniseringsmyten: Landsbygdens befolkning minskar inte

Det trumpetas ständigt runt med urbaniseringen som pågår i Sverige. En kontroll visar dock att det inte sker någon avfolkning av landsbygden, så argumentet att all service på landsbygden per automatik måste lägga ner på grund av avfolkning håller inte.

Vad som pågår är att Sveriges befolkning ökar, men denna befolkningsökning hamnar i storstäderna. Det bor i själva verket lika många på landsbygden idag som 1980.

Definitionen av "idag" är 2010, eftersom det är SCB:s senaste tidpunkt för statistik över var befolkningen bor - tätort eller landsbygd (ej tätort).

Sedan 1980 har landsbygdsbefolkningen endast minskat med 0.33%. 

Däremot har tätortsbefolkningen ökat 15.94% sedan 1980, men befolkningen på landsbygden har alltså inte minskat väsentligt.

Fast i rättvisans namn ökade landsbygdens befolkning fram till 1990, och sedan dess är nedgången 2%. Två procent kan knappast kallas för avfolkning. Fort går det dock inte. 2000 - 2005 minskade befolkningen på landsbygden med 3 186 personer. Sedan ökade takten och befolkningen föll med 15 196 personer 2005 - 2010, eller 1.07%. Samma period ökade befolkningen i tätorterna med 5.02% eller 383 014 personer. 

Städernas ökande befolkning beror inte på inflyttning från landsbygden, utan om barnafödande och migration från utlandet.

Det blir intressant att se om den "snabba" minskningen fortsätter när statistiken för 2015 kommer in.
Var bor svenskarna 1975 - 2010?
Statistik saknas för 1985. Because reasons.
Däremot borde landsbygden alltså kunna försörja sin befolkning med lika god service som 1980. Svaret bör nog snarare sökas i att bilismen dödade landsbygden. Bättre vägar har gjort att folk jobbar längre bort, istället för lokalt, vilket dödar dagtida serviceutbud, och därtill kör man längre till köpcenter på grund av bättre vägar.

Bilåkandet blir sedan en självförstärkande spiral, som leder till mindre service och färre lokala jobb, vilket leder till ännu mindre service, mer bilåkande och ännu färre lokala jobb. I bilismen hittar man förklaringen till att servicen tas bort, inte avfolkning. 

44 kommentarer:

  1. Kommer inte ihåg om matbussen och bokbussen drevs privat eller om det var kommunerna som drev detta i obygderna. Men nu för tiden kan man ju handla på macken så det är egentligen bara de som inte har bil som behöver en matbuss. Och på landet har ju alla bil.

    SvaraRadera
  2. BRA!!!!!!!!

    Första halvåret i år påbörjades bara 4 165 nya bostäder i hela Storstockholm medan befolkningsökningen blev nästan 18 000 människor. Särskilt mycket bidrog inflyttningen från utlandet (netto 7 300 personer) samt födelseöverskottet (7 079). Inflyttningen från övriga Sverige är mindre (netto 3 300 personer).

    http://www.svd.se/darfor-skenar-priset-pa-boratter_8582656

    SvaraRadera
  3. "Analysen visar att talet om de ”två SL-bussarna” i hög grad bygger på ett missförstånd. Sant är att vi har en kraftig urbanisering men att den i någon högre grad skulle driva bostadsmarknaden är felaktigt. Av de ca 35.000 som regionen växer med varje år utgör unga och välutbildade endast en marginell del, netto cirka 1.500–3.000 personer årligen. Istället är det födelseöverskott (12.000–15.000) men framför allt inrikes och utrikes flyktinginvandring som dominerar flyttströmmarna."

    http://www.fastighetsvarlden.se/insyn/kronikor/nar-kaplan-hamtat-sig-fran-chocken/

    SvaraRadera
    Svar
    1. 18000 ger väl ca 100 personer om dan , lagom för två bussar.

      Radera
    2. Inrikes flyttnetto till Tokholms län är ca 4000 för 2014. Jämför med 2013 så är trenden fallande (det var då 5000). En icke obetydlig andel av flyttnettot - kanske allt? - består av invandrare som flyttar från annan svensk ort till Stockholm. Under alla omständigheter finns det ingen anledning att tro att Stockholm kommer att bete sig annorlunda än t.ex. London, där White flight av etniska britter är en realitet sedan länge. Staden håller på att upphöra att vara engelsk, helt enkelt. John Clease har beskrivit detta på ett vemodigt och sorgset sätt. I Sverige hade han blivit hudflängd i media om han varit svensk och sagt samma sak om Stockholm.

      När 40-taliserna börjar dö kan man väl också förmoda att födelseöverskottet faller, kanske t.o.m. faller rejält.

      Radera
  4. Du måste nog ta hänsyn till betalningsförmåga och köpvilja hos lantisarna också. Om de av en slump faktiskt skulle råka ha lite pengar är de så sjukt snåla att de inte kan hålla någon infrastruktur igång. För det mesta hittar man dock bara pensionärer och sjukskrivna i de röda stugorna. Och granskogen kryper närmare och beteshagarna växer igen.

    SvaraRadera
  5. Jo, intressant! Liten anekdot också: Hålan jag växte upp i hade när jag var barn Konsum, Ica, post, bank, frisör, urmakare, café, bibliotek, folkets hus, pappershandel, kyrka och kanske något mer som jag glömt. Numera finns där bara kyrka, folkets hus och bibliotek kvar, men troligen bor där fler invånare nuförtiden, då det byggts bostäder där. Folk åker till närbelägna staden för att handla och göra ärenden, samt för att arbeta.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sen får man inte glömma att fler lönearbetar nu n för 30 år sedan också. Det ökar bilåkandet som ökar benägenheten att nyttja service längre bort.

      Radera
  6. Att det föds färre barn på landsbygden har en helt naturlig förklaring i inaveln - fertiliteten sjunker rätt fort när inaveln blir för stor. Man ser rätt mycke lustiga tandgarnityr och hårsättningar ute i byarna, och då följer steriliteten tätt efter.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Troll troll troll.

      Det märks att du inte bott på landsbygden. Inaveln håls i schack när man åker till grannbyn, slåss med grabbarna där och ligger med deras kvinnor

      Radera
    2. +1

      Därtill det naturliga urvalet.

      Radera
    3. Det räcker inte med grannbyn. Förr i världen löste man problemet genom att lägga ett regemente i inavelshålorna, men det verkar vi ha slutat med. Till och med relativt stora orter som Sandviken drabbas av inavel. Sista hoppet står väl till flyktingförläggningar för att fylla på med nytt DNA.

      Radera
    4. Man bör oxå betänka att alla Stockholmare är bögar eller lider av annan sexuell avvikelse. Barn i Stockholm har alla tillkommit genom assisterad befruktning.tyvärr

      Radera
    5. Just att stockholmare är sexuellt avvikande bör framhållas ja. Självklart flyttar alla parafila snuskpellar till Sthlm helt enkelt för att det är enklare att hitta någon med samma intresse där.

      Vän av ordning framhåller då att de inte är urstockholmarna som är perversa men eftersom detta pågått i generationer finns det nog ingen som är genetiskt obesmutsad av alla avvikare som kommit farande i sina trenchcoats under århundradena. Redan på Karl XII:s tid sades Sthlm vara "nedlusat med stiertgossar, suthenörer och horbockar i sådan grad att man icke kunde promenera från thet kungliga slott till Mynttorget utan att bliva skändad minst ett dussintal gånger".

      Radera
    6. Inaveln försvann nästan helt när cykeln uppfanns och de unga männen kunde cykla till grannbyn på dans, 12 mil bort.

      Radera
    7. Jo, de unga männen kanske cyklade till grannbyn, men de unga kvinnorna cyklade till järnvägstationen och löste enkelbiljett till staden.

      Radera
    8. Bästa "Ben Dover",

      Med tanke på ert alias bör ni kanske hålla igen lite med utfallen mot "avvikare". Orden "sten" och "glashus" infinner sig helt utan ansträngning.

      Radera
    9. Mitt alias? Vad menar Ni? I den mån ni finner det ekivokt torde det snarare vara ett tecken på Er egen snuskiga fantasi.

      Radera
    10. Vilket ju också är ett festligt bevis på min tes om det nu är så att du råkar vara stockholmare och ser snusk vart du än tittar.

      Radera
    11. Festligt bevis? Varför titta på stadens gator när Wikipedia finns?

      http://bfy.tw/9M1

      Radera
    12. Ja, t o m på Google hittar du snusk tydligen.

      Radera
  7. I Stockholm räknar man allt utanför 08-området till landet. När städer som Kramfors minskar sin befolkning så tror man att man pratar om landsbyggd

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det kan bero på att landsorten och landsbygden förväxlas.

      Radera
    2. Men hallå - Kramfors är väl rena varumärket för "inavel". Gudskelov importerar de massor av fruar från Thailand, Kina och Laos, men det ser rent fördj*vligt ut på gatorna däruppe.

      Radera
  8. Synd att det här ämnet slösades bort på en vanlig sketen onsdag. "Inaveln på landet" hade passat som Fredagsmys.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tro att det är mycket vanligare med kusingifte bland de som bor i städerna.
      Men det kanske inte är riktigt PK att påpeka det.
      Mot lantisar är det däremot mer okej att säga så.

      Radera
    2. Alltså, det har ju gjorts genetiska studier som visar att inavel främst förekommer i norra Sverige men även där i väldigt låg grad. Kyrkan hade ju synpunkter på kusingifte ändå från 1700-talet eller så, så det har ju inte förekommit särskilt mycket. Om vi nu ska prata allvar, alltså.

      Radera
    3. Ett annat fredagsmys kunde annars vara att köra över dig med 35:an.

      Radera
    4. Hej Berra. Jag älskar dig också. Kram.

      Radera
    5. Den genetiska variationen hos folk är större i norra Sverige än i södra....

      Radera
    6. På landsbygden finns inavel av orsaker listade ovan. Glöm dock inte att vår moderna tid skaffat sig motsvarande problem i storstäderna genom att kvinnor i genomsnitt numera väntar till ungefär 28-29 med att skaffa sitt första barn - redan vid 30 är risken för genfel på avkomma ungefär dubbelt så hög som för en kvinna som är 20 och sedan ökar den med i snitt flera procent för varje år som går. Motsvarande problem finns med äldre fäder - modern natur sysslar inte med diskriminering på detta område.

      Den allra livskraftigaste avkomman kommer genomsnittligt sett ur genetiskt diversifierade nyligen könsmogna av båda könen - det är därför grannbyns femtonåriga tjejer ser mer fertila ut än syrran för non-stop-stånd-grabbarna i tonåren - ett genetiskt arv från den pre-stenålder då de flesta inte ens hann leva länge nog för att fortplanta sig och det gällde att slå till snabbt med wham-bam-thank-you-mam om det skulle bli några ättlingar alls.

      Radera
    7. Inom vissa nya Svenska subkulturer, mena(r) jag är kusingifte accepterat.

      Radera
    8. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
  9. Jag tror inte att man ska debattera inavel med Eruit, han tycks vara expert på ämnet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. ... fyndigare än en femteklassare...

      Radera
  10. Intressant vinkling Cornu.

    Bilen som orsakade avfolkningen - eller tvärtom.
    Bilen som gör att många stannar och stadsborna kan flytta ut på landet.
    Landsbygdsbefolkningen kanske inte minskar, men "urbefolkning" ersätts av utflyttade fjärrarbetande livsstilsförmögna.
    För att bo kvar måste man ha jobb (i stan?) för att ha råd att betala sitt jordbruk.

    Svenskt jordbruk ger ett täckningsbidrag på 26% enligt EU-statistik. 74% måste pytsas in med eget gratis arbete, kompletterande verksamhet, löneinkomster eller uteblivet underhåll.

    De enda som kan fortsätta jordbruka är de som genom inkomst i annan näringsverksamhet kan göra avdrag för kostnader i jordbruket, som ärvt sin gård eller har kapital och vill driva sin hobby eller bara ha som spekulationsobjekt.

    Svensk jordbrukspolitik, annan politik och berikade hennar tränger systematiskt undan "urbefolkningen" genom perversa kontrollsystem, skattesystem, upplevelseentrepenörer och NGOer, av ofria "marknader" för mat, jordbruksprodukter och insatsvaror samt markspekulation.

    Finansmarknaden fortsätter att skuldsätta bönder upp över öronen. Detta stimuleras med Landsbygdsstöd som ger kreditgarantier till banken så att de kan låna ut mer till krisande mjölkgårdar, medan bonden och skattebetalarna står risken (ifall det inte skulle bli lönsammare med de nya andra pålagorna). Finansherrarna får fina uppköpstillfällen om/när det krisar?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nja, bilen avfolkar inte landsbygden, bilen tar bort servicen på landsbygden.

      Radera
    2. Precis.
      Bilen avfolkar inte, den omfolkar. "Urfolk" som hållit landskap öppna ersätts med utflyttade urbaner. Inget ont i det, det räddar en del.
      Det onda är fördrivningen av urfolket genom oligopolistiska marknadskrafter, stödda av politiker och miljöfanatiker från stan (NGO-er). När gårdarna blir större och globala finansbaroner får handla svensk jord fritt så behövs bara en liten likviditetskris så kan koloniseringen av den svenska landsbygden ta fart. Med oligopolstiskt fjärrägande så kan säkert lönsamheten bli bättre för jordägarna, men pengarna hamnar inte i landsbygden, kanske inte i Sverige.

      Radera
  11. Åke. Klockren analys av dig. Landsbygdens dilemma. Gårdarna köps upp av bukstinna grönklädda fjantar till överpriser. Nej! Det behövs krafttag nu. Inför krav på dokumenterade kunskaper för jordbruk, typ naturbrukskola. Minst treårig, samt boplikt och brukningsplikt för livsmedel åt den kommande svältande befolkningen
    och landsbygden blir levande igen. Priserna på gårdar går ner och folk som vill leva på ett småbruk kan klara sig.

    SvaraRadera
  12. Helt korrekt analys. En av mina föräldrar kommer från en by som fick telefon, el och bilväg långt efter andra världskrigets slut. Vad som hände var att främst de unga kvinnorna flyttade och började jobba i städerna, samt många utbildade sig. De unga männen fortsatte som vanligt med jakt, fiske, skogsarbete, utdikningar mm. Några män köpte motorcyklar och kunde börja jobba på kraftlinjebyggen eller dammbyggen många mil bort. Dessa fick insikt i friheten det innebar med att tjäna pengar och flyttade ganska snart till en stad i närheten för jobb och inkomster. Kvar blev de som föräldrarna mer eller mindre tvingade kvar för gårdens/skogens skötsel.....stackarna som levde sina föräldrars liv. Kort sagt - tjejerna drar först - killarna har inte samma drivkrafter att dra - förrän de ser att de kan tjäna pengar på annat håll. När nu bredbandsinternet kommer så ändras spelreglerna - då kan man göra 10-15 år vid ett stort företag för att sedan flytta till skogs och jobba på helt andra sätt - distansarbeta med 2000-talets verktyg.

    SvaraRadera
  13. "Svaret bör nog snarare sökas i att bilismen dödade landsbygden."

    Är det kanske så att MPs tokdyra besnin är en gåva till de motsräviga lantisarna så att de slutar ta bilen in till stan och dödar sin egen närservice... ?

    (Man kan ju alltid försöka läsa in lite eftertanke i deras politik)

    SvaraRadera
  14. Det vore kul med ett inlägg som analyserar vad vissa kommuner gör rätt och vad andra gör fel.


    http://sv.wikipedia.org/wiki/Kramfors_kommun
    http://sv.wikipedia.org/wiki/Sollefte%C3%A5_kommun


    http://sv.wikipedia.org/wiki/H%C3%A4rn%C3%B6sand

    SvaraRadera
  15. Håller helt med resonemanget om bilismen. Utvecklingen i skogs och jordbruk förstärker förstås de här effekterna eftersom "rationella" jordbruk inte behöver någon arbetskraft. Så inte nog med att bra vägar och bilar ödelägger landsbygden - ett konkurrenskraftigt lantbruk get inte alls den positiva utveckling på landsbygden som de flesta verkar tro, eftersom det mest omvandlar inköpta insatsmedel i mycket kapitalintensiva processer.

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...