2015-06-05 09:36

Studiebesök hos Nationellt Forensiskt Centrum

"Varje kontakt lämnar spår" - Locards princip
Hela gårdagen spenderades tillsammans med ett antal deckarförfattare av olika inriktning på Nationellt Forensiskt Centrum, NFC, som tidigare myndigheten SKL numera heter.
Bland deltagarna hittar man bland annat Dag Öhrlund, Mats Ahlstedt, Ola Skogäng, Lars Wilderäng, Mikaela Bley,
Ingrid Elfberg, Åsa Lantz, Christina Granbom, Viveca Sten, Ann Rosman, Emelie Schepp och Ramona Fransson
Foto: NFC, scannat från utskriven bild, därav kvaliteten.
Sedan årsskiftet har den tidigare fristående myndigheten Statens Kriminaltekniska Laboratorium, SKL, gått upp i den nya Polismyndigheten, och heter numera Nationellt Forensiskt Centrum, NFC. Delvis på grund av detta bjöd man in spänningsförfattare till en heldag (nåja, 12 - 18) på NFC.

Vi fick ta till oss NFC/SKL:s historia, och besöka olika sektioner, inklusive kemi- och tekniksektionens fingeravtryckslab, vapengruppen, biologisektionen och informationstekniksektionen.

NFC anses vara en av Europas tre ledande forensiska laboratorier, tillsammans med Storbritanniens och Nederländernas motsvarigheter. Man bedriver ca 150 forsknings- och utvecklingsprojekt, som förhoppningsvis leder till nya tillämpningar eller förbättrad teknologi. Exempelvis spelar man sedan några år in frekvensvariationen i det nordiska elnätet, dvs de kontinuerliga variationerna runt 50 Hz för växelströmmen. Detta brus kan sedan användas för att fastställa tidsstämplar på ljudinspelningar (och ljudupptagningar i video).

MÖP:ar bland läsarna kan vara intresserade av vapensektionen, där man inte bara provskjuter vapen för att fastställa deras identitet, vilket görs emot en skumkanal eller i en vattentank för mindre kraftiga vapen. Man utför även funktionskontroller och analyser av spridningsbilder, tändsatspartiklar och skjutavstånd. För dessa senare har man en inomhusskjutbana i sitt lab. Av säkerhetsskäl avfyras vapnen med ett snöre och labteknikern står bakom en skärm varifrån man skjuter mot en trävägg. Det hindrar dock inte helt rikoschetter. Tak och väggar, som av förklarliga skäl är gjorda i mjuka ljuddämpande material, var fulla av hål från rikoschetter, och det fanns ett antal märken på skyddsskärmen, så det kan gå livat till vid testskjutningar.

Lite flaggor gick att fotografera.
NFC sitter antagligen på Sveriges och kanske Nordens största vapensamling. Man har ca 8 000 vapen i sina kasuner, både för att kunna göra jämförande modellidentifieringar och som reservdelar till förstörda beslagtagna vapen. I konferensrummet i laboratoriet pryddes väggarna av bland annat pilbågar, harpungevär, både en- och tvåhandsarmborst, ett antal pistoler och några kulsprutepistoler som Ingram Mac-10. Och bland de grövre understödsvapnen ett svenskt pansarskott, en M1A1 (osäker) Bazooka ... och en tysk Panzerfaust från andra världskriget, vilket säger något om räckvidden på de 8 000 vapnen i NFC:s samling.

Dessvärre var det fotoförbud i lokalerna, där ca 400 anställda på NFC arbetar. Mestadels är dessa civilanställda och bakgrunden är varierande akademiska meriter - allt från maskiningenjörer, IT-utbildade, militärer och andra vapenexperter, kemister, biologer, laboratorieassistenter och biomedicinska analytiker.

Som alla andra svenska myndigheter kämpar man förstås med anslagen, och skulle kunna göra så mycket mer, med kortare handläggningstider, om man fick resurserna. Likväl tillhör man ändå de ledande i Europa.

17 kommentarer:

  1. Palme-vapnet finns väl i samlingen, enligt en grymt bra fiction-bok från den gode GW.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Samlingarna är referensvapen, inte bevisbeslag. Antar att det är en konspiration som avses?

      Radera
  2. Palmevapnet ligger begravd med Holmér enligt säker källa....

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den som har den revolvern borde sticka ned den i Holmérs grav. Bara för att skruva historien till nya konspiraler. Ett sätt att sopa igen spåren efter sig, är att göra fullständigt osannolika saker. Ingen domstol eller historiker kommer att tro på't.

      Radera
    2. Palme? Aldrig funnits.

      Radera
  3. Fotot ser ut som en terjad bild.

    SvaraRadera
  4. no shit sherlock.. den är fejkad som fasen.. =)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hoppades på att vinna en bok :)

      Radera
    2. Bilden är inte fejkad. Kontrasterna mot bakgrunden beror på att den är scannad från en utskrift från en bläckstråleskrivare, samt att fotografen använde en proffskamera av forensisk kvalitet med maximalt skärpedjup, vilket även gör bakgrunden knivskarp.

      Men det är bra att se att er nivå av patologisk paranoia är normalläget.

      Radera
    3. Kan säkert stämma. Jag avskriver dig från misstanke i detta fallet.

      Radera
    4. Antingen är den tagen med HDR eller så är den photoshoppad för kontraster och ljushet i delar av skuggan (personerna). Jag skulle gissa på det senare med tanke på auran runt huvudena i skuggan och bara vissa delar av väggen har samma "filter" applicerat.

      Radera
    5. Ganska slarvigt ps-jobb dock.

      Radera
  5. Hade ett längre samtal med SKL (som de hette på den tiden) för ungefär 10 år sedan. Det gällde en kula som vi hittat på jobbet och funderade på att låta undersöka. Det kom aldrig längre än till samtal, om än ett givande sådant. Deras konsulttaxor är inte helt gratis om man säger så.
    Därför blev jag lite nyfiken på deras budget (eftersom du nämnde anslag i texten), inte hur stor den är men hur stor andel som är anslag och hur stor andel som är uppdrag.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Anslag 2014 var 260 842 kSEK. Arvoden etc verkar var 10 847 kSEK, mestadels är det antagligen från Tullverket etc, som tidigare har faktureras, medan polismyndigheterna och åklagarmyndigheterna har täckts av anslagen. Om jag hörde rätt så har man ambitionen att även Tullverket mfl ska omfattas av anslagen framöver, höjda anslag förmodar jag.

      Hur mycket av faktureringen som är från icke-myndigheter framgår inte.

      Radera
  6. Ramona Fransson? Det var nödvändigt att nämna henne?

    SvaraRadera
  7. Herr bloggaren nämnde labaratorieassistenter och biomedicinska analytiker.
    Där ser man!
    Jag som trodde det var samma sak!
    Minns jag rätt var det manliga Iranier som ej var nöjda med det första
    Namnet.
    Ja, det andra är ju fräsigare...
    Låter ju även som om utbildningen skulle vara mer kvalificerad, liksom.

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...