2015-06-11 10:36

SCB: Villapriserna fortsätter rusa

Bostadsbubblans villapriser fortsätter att rusa. I landet som helhet steg enligt SCB villapriserna 8% på 12 månader och som mest steg de i Stockholmslän med 12% och Karlstad kommun med 24%.

Priserna skenar alltså jämfört med alla relevanta indikatorer. KPI-inflationen ökar med 0.1% och BNP med 0.4%. Disponibla inkomster steg 2.3% 2013 - 2014 enligt Ekonomifakta, men det finns inte siffror än för 2015.

Jag brukar hävda att bubblan inom villor inte är lika allvarlig som för bostadsrätter, rent av inte existerar i stora delar av landet. Med prisökningar på upp till 24% på ett år även på större orter kan det vara läge att ompröva det ställningstagandet.

Kommuner under 50 000 invånare finns inte med i SCB:s Småhusbarometer, men för större kommuner finns t ex Stor-Stockholmskommunen Järfälla där priserna steg 20% och en villa kostar 4:458 MSEK. I Täby steg priserna med 15% och i Botkyrka och Stockholms kommun med 14%.

I storstadsregionerna steg priserna minst i Malmöområdet.

Dock räknar SCB med det sk K/T-värdet, dvs köpeskilling dividerat med taxeringsvärde. Medelpriserna på sålda villor har fallit med 8% sedan februari. Att priserna ändå anges som stigande beror helt enkelt på att köparna flockas till billigare villor med lägre taxeringsvärden, och drar upp priserna på dessa.

Dyrast bland redovisade kommuner är Nacka kommun med 6:073 MSEK i snittpris, följt av Stockholms kommun med 6:017 MSEK och Täby på 5:644 MSEK.
Prisökning i procent villor 12 månader maj 2014, kommuner över 50 000 invånare. Data: SCB

Prisökning i procent villor 12 månader maj 2014, per län och storstadsregion. Data: SCB
Samtidigt finns det högst måttliga och rimliga priser på villor i stora delar av landet, utanför universitetsorter och storstadsregioner. Exempelvis pendlingsorter till universitetsorter som Linköping, Umeå eller Örebro (ok, Örebro är ett "universitet" och inte ett universitet). På orter som Motala eller Nora kan man få en villa för en miljon.

47 kommentarer:

  1. I DN idag skriver man att det byggs lägenheter men att de unga inte har råd att flytta in. Debatten om bostadsbristen förefaller ofta vara en pseudo-debatt. Det finns ingen bostadsbrist eftersom tidningen vimlar av bostäder till salu.

    Man har hela tiden klagat på att det är så svårt att komma in på bostadsmarknaden. Jasså! Ja det kostar så mycket. Men å andra sidan säger våra ekonomer(de bästa som Lars EO) att priserna är rimliga. Hur går det ihop? Ja vi har haft (M)-politiker som vill att "eget ägande" ska öka på bekostnad av hyresrätter. Men nu har makthavarna sedan flera år kommit på att det inte var en så bra idé. Man kunde inte tänka sig att priserna skulle öka så mycket som de gjort. Å andra sidan förstår en del av dem att det inte byggs förrän priserna(förväntningarna) stiger. Även (s) tycker numera att marknaden ska styra. Då återstår det att bygga hyresrätter "igen"! Men nybyggda hyresrätter kostar för mycket vilket inte minst avspeglas via bo-rättspriserna. Det finns en slags pris-korrelation om man ser till månadskostnader.

    Tillbaka till våra ungdomar. För en tid sedan skrevs det också i DN om att de svenska ungdomarna flyttar ut från föräldrahemmet tidigast i hela Europa. Den bilden var precis tvärtom mot vad våra politiker hävdat Jaha! Stämmer det med bilden av bostadsbrist för ungdomar? Om svaret är ja så bor denna grupp trångt och i andra hand och på "fel" ställe, typ! Om jag inte missminner så var det så även i min ungdom och under 80-talets slut(sedvanlig boom). M.a.o måste svaret vara nej. Ungdomarna bor på andra platser och i andra boendemiljöer än de vill. Och så är det nog på på stora delar av bostadsmarknaden. Politikerna använder ofta argument för att de ska passa in i tolkningsläget. T.ex så hindras tillväxten om folk inte får bo nära sitt jobb och måste pendla långa avstånd(en utveckling som pågått länge i våra grannländer som t.ex UK). Man kan ställa sig frågan hur tillväxten bromsas med vårt dåligt underhållna pendlings-system järnvägen?

    SvaraRadera
    Svar
    1. I -frågan har betydelse!
      Hyresrätten är den naturliga instegslägenheten för nya på bostadsmarknaden.
      Dessa fylls numera av andra än våra ungdomar. De får bo i andra hand eller på andra orter för studier. Tydligen hittar de boende eftersom de tycks flytta hemifrån tidigare än andra nationers unga.

      Radera
    2. Oppti; Ja man kan inte både äta kakan och ha den kvar. Visserligen kan inte stora flyktingströmmar planeras i god tid....men nu tycks det som kartan ser annorlunda ut mtp de siffror för I som det planeras för framöver. Att I flyttar/vill till storstäderna är självklart i de flesta fall. Man kan tänka sig hur många kommande I-urbaner som ligger och trycker ute i flykting-förläggningarna runt om i landet. Där finns troligen en bas för fortsatt hög bostadsefterfrågan. Priserna kan dock justeras nedåt av andra skäl. Tyvärr råder det tabu kring invandringens påverkan på VSO och bostäder m.fl. Beröringsskräck
      där efterfrågeorsakerna döljs som ett utbudsproblem. Öppna våra hjärtan för högre bopriser kanske vore en (M)-slogan som passat bra för 10 år sedan.

      Utförsäljningen av allmännyttan med ombildningar i de flesta fall leder till färre kommunala hyresrätter. Bostadsbolagen säljer 10 lgh och bygger 5 i bästa fall. Orsaken? De säljer äldre fastigheter till "låga priser" och bygger nya till "höga kostnader".

      Radera
    3. Löfven har ju lovat investeringsstöd med upp till 4200kr/kvm för små hyreslägenheter, med ett antal bivillkor såsom hemul hyra under 15 år. Återstår att se om marknade tror att de kan räkna hem en vinst på den typen av lägenheter, med dessa bivilkor.

      Radera
    4. Det viktigaste, absolut viktigaste framöver är(mainstream-tänket hos ekonomerna);

      1. Att inflationen ökar
      2. Att inflationen ökar priserna än mer, dvs reala vinstökningar och/eller volymökningar
      3. Att pkt 2 innebär ökade löner som leder till högre efterfrågan
      4. Att efterfrågan enligt pkt 3 helst kommer före pkt 2 annars kanske inte företagen vågar anställa.

      Det är här inflations-/efterfråge-förväntningarna kommer in i bilden. Om hushållen förväntar sig högre priser(bostäder) kommer de att köpa idag istället för imorgon. Samma sak gäller företagens investeringsbeslut. Så frågan är om dagens ekonomiska strukturer kommer att leda till dessa så traditionella ekonomiska sambanden/funktionssätten. Hittills har det inte fungerat i realekonomin utan mest via kreditutbud och tillgångsinflation(s.k förmögenhetseffekter). Själv tycker jag ekonomin går på högvarv sedan länge. Den lägre aggregerade efterfrågan(BNP) beror på större "normal-arbetslöshet" som i likhet med tidigare strukturomvandlingar inte kan bekämpas med de vanliga verktygen. I bästa fall en långsam anpassningsprocess med allt lägre reallöner för allt fler. Cornu har visat att BNP per capita står still sedan 2006.

      Radera
    5. NeoCortex; Den typen av stöd bör inte ges till byggnation i t.ex storstads-kärnor där problemet inte är avkastning utan marktillgänglighet. Att ge investeringsstöd till redan extremt uppdrivna markpriser är inte försvarbart. (även om det är kommuner som äger marken). Varför subventionera de som redan har råd med nyproduktion till de högsta kostnaderna?

      Radera
  2. Det är dags att sätta p för storbankernas vansiniga kreditgivning. Låt riksbanken sköta skapandet av stålar istället. Varfan! Vanligt folk ska la kunna köpa sig ett hus utan att behöva slava åt banken resten av sitt liv. Vansinnig kreditgivning skapar bubblor. Kolla på Island bara.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vanligt folk KAN köpa sig ett hus utan att slava åt banken resten av sitt liv. Det går bygga nytt för 1,5 mille, men vanligt folk väljer hellre slavalternativet. En bekant i byggbranchen sa angående att bygga för de pengarna att "ja, det kan man, men ingen vill bo med plastmatta idag.".

      Radera
    2. Vad är det för fel på dig då? Ett hus eller en liten gård ska inte kosta mer än max 500 tusen. Skärp dig, din pajas.

      Radera
    3. Det kan knappast vara inredningen som gör miljoner i skillnad. Skillnaden borde ligga i storleksordning 100-300kkr mellan plastmattenivå och lyxinrett om man ser till material och merkostnad för arbete.

      Radera
    4. Neo Cortex, givetvis är det inte alls hela skillnaden, det var mer ett uttryck för att man vill helt enkelt ha mer och i högre standard än vad man får för 1,5 mille. Du får tänka på golvvärme, platsbyggda lösningar, ventilation, bostadsyta etc. Notan rusar snabbt iväg.

      Exempelpriser, https://www.alvsbyhus.se/vara-priser/vastra-gotalands-lan/, rimligtvis kan man bygga billigare än så också.

      Radera
    5. Smålandsvillan har också några riktigt billiga hus.

      Men så billigt vill väl ingen bygga... eller bo menar jag.

      Radera
  3. Samma kapital som för 10 år sen gav en tvåa i en icke-stökig förort till Stockholm räcker i dagsläget inte ens till kontantinsatsen till någon av de förorter som räknas som stökiga.

    Vad kan bostadsbristen för unga i Stockholm bero på. Att det inte finns lägenheter eller att unga sällan har 400kkr likvida medel sparade? Säg att man sparar frikostigt 5kkr/mån på en okvalificerad lön som unga ofta har. Då tar det ungefär 6,5 år att spara ihop till kontantinsatsen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kort tillägg, alla jag känner (är strax under 30) som inte tagit hyresvägen har köpt sina bostadsrätter genom att deras föräldrar belånat sina hus för hela kontantinsatsen. _Alla_. Jag är uppriktigt rädd över vad som kommer hända med de flesta av mina vänners ekonomi den dagen det går neråt med tanke på hur tungt belånade de är.

      Radera
    2. Bo hemma och spara studielån/bidrag till kontantinsats är också en möjlighet.

      Radera
    3. Föräldrar som medlåntagare är också populärt hos bankerna för att minimera risken. Det ger också riktigt bra ränta för den lilla telningens lån. Har man tur så får ungarna snabbt en bra inkomst själva och kan efter något års värdestegring själva ta över alla lånen som dessutom då blir rena bottenlån.

      Radera
    4. Om unga i Sverige flyttar hemifrån överlägset tidigast i EU kan vi väl inte anse oss ha någon bostadsbrist för unga?

      Radera
    5. Men är det sunt om individers konsumtion skall fokuseras till 100% endast för att ha råd med en övervärderad bostad? Det är fullt möjligt ja, men det känns inte särskilt sunt överhuvudtaget.

      Radera
  4. 6:073 MSEK ? Ny standard för hur man skriver siffror eller är det nån ekonom som hittat på det?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Cornu gillar att hitta på egna standarder istället för den vedertagna när det gäller att skriva ut tal.

      Tusentalsavgränsare

      Radera
    2. Gillar den nya standarden för jag har lärt mig att det skrivs 6.073 i Sverige och det stör mig kort att Cornucopia? brukade skriva 6,073. Fast det ger ingen feluppfattning bara lite obehag som en del blajinlägg eller kortsiktigt när han får mig att något ändra min världsuppfattning. Mest sörjer jag min gamla uppfattning om den trevliga vilda vargen, som jag varit mycket nära i den Värmländska urskogen. Givetvis håller jag inte med honom i allt han skriver. Men ofta nog är det väldigt bra inlägg.

      För att inte göra Cornucopia? allt för ledsen så ser jag fram mot sensommarens boksläpp.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    3. Joakim, det är inte en tusentalsavgränsare, det är inte 6 073 MSEK.

      Jag skriver avsiktligt som jag gör just för att irritera folk. Den säger nämligen väldigt mycket om en person som stör sig på förekomsten av kolon, kommatecken eller punkt, istället för att ägna sig åt sakfrågan.

      I övrigt är jag gammal programmerare, och eftersom man i alla programspråk använder punkt som decimal, så är det vad jag använder. Kolon är en godkänd kommavgränsare i Sverige, speciellt när det gäller priser.

      Radera
    4. För övrigt, tusentalavgränsare i Sverige är mellanslag. Vilket jag brukar använda om jag inte glömmer det.

      Radera
    5. Fel länk och kortslutning i huvudet. Jag menade förstås decimaltecken. Skriv som du vill, det är en blogg och ingen uppsats.

      Radera
    6. Jepp, det är snyggt och standard i vårt språk med mellanslag som tusentalsavgränare. Decimaltecknet retar de flesta eftersom man är van vid engelskans och amerikanskans punkt istället för komma.

      Ännu jobbigare blir det eftersom komma är tusentalsavgränsare i USA...

      Radera
    7. Faktum är att "standard" är olika i olika länder. T.ex mellan Europa och Nord-Amerika. Inom EU finns nu rekommendationer, t.ex KSEK, inte TKR eller TSEK.

      Radera
    8. Om man ska använda kolon som decimalavskiljare i priser i svensk valuta, så förväntar man sig ören till höger om kolonet. Därför blir 6:073 MSEK uttytt till sexmiljoner kronor och 7,3 öre. alltså inte 6,073 miljoner kronor, som jag ser det.

      Och det är inte rebelliskt att använda decimalpunkt. Det är bara dumt och orsakar tvetydigheter. När det gäller matematik ska man vara stringent. Svenska skrivregler ger att man ska använda decimalkomma. I text får du vara hur flummig du vill för mig. (Om du ska vara rebellisk och röra till det bör du använda billion-begreppet.)

      Sedan skriver man kSEK och inte KSEK.

      Radera
  5. Ungdomar flyttar hemifrån för att inte missat tåget (alltså bostadsbubblan). Väntar du med att köpa lägenhet så blir det dyrare. Alltså flytta så snart du kan. Logiskt. Inget problem för de som bor i Stockholm och har föräldrar med eget hus. Huset har stigit i värde så man kan höja lånet med en miljon eller så.

    Problemet uppstår för de som måste flytta till Stockholm, eller inte har rika föräldrar. De nyinkomna blir alltså utkonkurrerade av de som redan är inne i bubblan. En lösning skulle vara att de som är fattiga får bo enklare än de rika. Så brukar man lösa problemet med rika och fattiga. I Sverige har vi dock förbjudit bostäder med en enklare standard. T ex så får man inte idag bygga studentkorridorer där man delar på kök osv som i de studentkorridorer som byggdes på 1960-talet. Att det är lång kö för att få bo i dessa studentrum spelar ingen roll. Myndigheterna har bestämt att det inte är människovärdigt att bo så. Samma sak med Stockholm innerstad. Så för man inte bygga idag. För trångt.

    Bättre då att folk är bostadslösa, bor inneboende 22 personer i en trea, sover under en pressingen i parken än att de bor i undermåla lägenheter som inte uppfyller de krav som staten har ställt på nya bostäder

    SvaraRadera
    Svar
    1. Eller så inför man normala amorteringskrav så kreti och pleti inte behöver få ångest över de lån som krävs för att skaffa en bostad. Det är väl där det i praktiken kniper i dag för hushåll som har en yrkesinkomst? På köpet backar tåget tillbaka till perrongen och folk kan ta det lugnt med bostadsfrågan.

      Radera
  6. Priserna rusar inte jämfört med den enskilt viktigaste och mest avgörande indikatorn: vad det faktiskt kostar per månad.
    Listränta 3 mån på SEB var 2,66 % i juni 2014, medan samma ränta ligger på 2,00 % idag.

    Kostnaden för att finansiera boendet är med andra ord ner 24%. Inte ens Karlstad har hunnit med...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är en förklaring. Det har visat sig till exempel att räntekvoten (räntekostnad som andel av disponibel inkomst) är nere på rekordlåga 4%.

      Radera
    2. Dykarn, nej. Du ignorerar då amortering och att skulderna ska betalas av. Du tror att du "hyr av banken". Många "bankhyresgäster" som kommer få ett rätt bistert uppvaknande framöver.

      Radera
    3. Så det innebär att priserna går ner när räntan är uppe på 3,5% ?
      Eller är det en anpassning

      Radera
    4. Ingen räknar idag med att räntan skulle gå upp särskilt mycket, så jag tror det är rimligt med en prisnedgång om räntan tex stiger till 4-5% och amorteringskrav införs. Det är väldigt uppenbart att priserna i Stockholms län, till exempel, är lånedrivna.

      Radera
    5. Dom flesta jag pratat boende med här i Tokholm tittar bara på vad månadsutgiften blir för ränta och "hyran" till föreningen. Amorteringar vill man helst slippa och priserna kan bara gå upp för det är ju bostadsbrist och många som vill flytta hit. Och så kommer det alltid vara för all framtid för det har alla noga analyserat sig fram till.

      Också många i början på sin "bostadskarriär" som är glada och lyckliga över att deras lägenhet stigit så mycket i pris. Det är nästan så att de är lite stolta över vilket klipp de gjort och verkar inte riktigt greppa att allt boende ökat i pris och att de är rövknullade av prisökningen om de någon gång vill byta till något större och dyrare.

      Aja, skiter det sig så sitter de i alla fall inte själva i skiten och då kommer väl staten och kastar andras pengar på dom.

      Radera
    6. Mikroekonomiska aspekter i makroekonomisk samhällsekonomi... vad det faktiskt kostar [...], folk räknar med [...], du ignorerar [...] etc. möter "Government spending" och riggade räntor.

      Komplexiteten ökar för varje dag och de systemiska effekterna vid "korrigeringar" är det ingen som kan ta till sig (begripa). Riskbegreppet kan (och bör) diskuteras i evighet, men kortfattat så är människan konstruerad att fly (eller slåss) vid fara. Upplever vi fara när vi går till banken och diskuterar lån för vårt boende? Nä, dom flesta upplever nog glädje över sitt nya boende. En evolutionär paradox! Darwin award here we come!

      Radera
    7. Om man räknar in att skulderna ska betalas av på säg 50 år så motiverar räntefallet i exemplet en prisuppgång på 16,5%, men i bubblans mitt är det ingen som tänkte betala av några skulder.

      När räntan stiger så kommer priserna att pressas ned igen. Eller så räcker det med att folk upptäcker att Stockholm trots allt ligger rätt långt från både Piccadilly Circus och Central Park.
      Oavsett varför blir det nog trist för många.

      Radera
    8. Räntan lär inte gå upp som ett resultat av inflation, men mycket väl på grund av risk.

      Svenska banker måste ju finansiera sin upplåning av någon, och växer tvivlet om återbetalningsförmåga (bostadsbubbla) kan det bli stopp. Vem vet vad en avskrivning i ex Grekland får för effekt på riskaptiten i finansiella systemen? Bara en tanke....

      Radera
  7. Varje gång centralbankerna säger att tiden för 0-räntor kommer att flyttas fram stiger bopriser och skulder. Nu hotas vi av räntehöjningar på den långa sidan samt i USA på den korta framförallt. Precis som inför hotet om nya amorteringsregler så reagerar boflocken direkt med högre efterfrågan....för att hinna före. Jag brukar tänka på hur den moderna konsumtionsmänniskan av idag i storstaden fungerar vid större butiks-rea. När dörrarna slås upp rusar 1000-tals personer utan någon som helst hänsyn mot sina efterlängtade rea-varor, klängades, klösandes, trampandes på andra. Jag tror att vårt stressade överkonsumtions-samhälle har gjort att folks hjärnor degenereras en aning där reptil-hjärnan spelar större roll samtidigt som det uppstått störningar hos amygdala.

    En del säger att det är en märklig upplevelse att gå på en bostadsvisning under de senaste 10 åren.

    SvaraRadera
  8. Sparandet i Sverige är väldig högt jmf med andra länder(de rika står förstås för det mesta samt bostäderna). Samtidigt lever vi i en tid av disinflation(stort utbud/konkurrens). De disponibla inkomsterna för vissa grupper har ökat oerhört vilket kunnat öka deras sparande än mer. Boendet som konsumtions-objekt är den tongivande gemensamma trenden sedan 2000. Ock så kommer det att fortsätta så länge inget ändras i förväntningsbilden. Sverige har bland de lägsta bokostnaderna i % av inkomsterna i hela världen har jag läst. Analyserna pekar på att det beror på att vi kan låna ner till 3 månaders ränta och med låg amortering. I många länder erbjuds inte/avråds folk att låna med kortare löptid än både 10 upp till 30 år med självklar amorteringsplan inbakad.

    För övrigt är det en berättigad tanke att undra när vi får den förväntade konsumtionströttheten? Har den redan inträffat nu när antalet nya leksaker inte längre ökar i exponentiell takt?

    SvaraRadera
  9. Är det några problem att priserna rusar? Det är inte lån som någonsin kommer betalas av. Skulder kommer struktureras om när den ekonomiska återställningen görs, troligen vid nästa gigantiska kris.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nästa kris kanske inte blir så gigantisk. Möjligen blir bara några procent bostadslösa och de flesta får bo kvar men utan ägande och med stora skulder. Minns du inte krisen på 90-talet? Mängder av små företag och några stora fick problem. Inte så många privatpersoner den gången som sannolikt blir när denna bubblan spricker.


      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    2. Nej det vet man ju inte så noga. Fiskrenset ger ju bara delvis insikt om framtiden. Vad jag tycker mig se är att det finns ben som pekar åt att det kan bli en skitstorm värre än 90-talet.

      Radera
  10. Rätt intressant med skenande bopriser. Och det är ju inte bara i Sverige som det skenar, utan i flera utvecklade länder. Man kan fråga sig vad som händer när skenet tar slut, och alla i mörkret störtar över klippkanten. Koppla det till IS framtida anakronistiskt anarkistiska verksamhet så ser det ut som att det är slut på det roliga.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Appropå: http://www.di.se/artiklar/2015/6/10/australiens-bostadskopare-pressas-av-prisrally/

      Min chef kom just därifrån, hans berättelser kunde lika gärna handlat om Stockholm

      Radera
  11. De priser och skulder vi bygger upp i denna sista priscykel är förmodligen avslutningen på en fastighetscykel som startade efter WW2 eller runt 1950. Flera cykelanalytiker av rang hävdar att USA toppade 2007 och kommer att nå botten först om ca 30 år. Jag pratar om totalmarknaden och inte om t.ex "lyx-segmenten". Att priserna skenar som aldrig förr är typiskt efter en mycket lång uppgångsperiod. Slutfasen brukar ha paraboliska drag. Anledningen till att fastighetspriserna är så uppskruvade är givetvis räntan. Men egentligen bara indirekt. Vad det handlar om är bristen på placeringsalternativ under dagens låga räntor. Fastigheter ger ofta stabil avkastning om uthyrningsgraden är hög och stabil. Och det är de stora kapitalägarna som alltid leder flocken, de med cash. BLT´s ligger sist i kedjan om ni förstår vad jag menar! I USA så står den värdemässigt största andelen av fastighetsköpen sedan 2010 av cash-affärer. Bo-priserna har i huvudsak dragits upp av hedge-fonder som fyndköpt i botten. Buy-to-let är verkligen stort i USA. För övrigt är USA stort och prisskillnaderna är stora. Men Case-Shiller´s index är det bäst representerande av dem alla. Det en bra bit kvar till 2007´års topp-priser. Mest slående är det att låneandelen inte alls följer prisutvecklingen i samma proportioner.

    SvaraRadera
  12. Vad kommer att hända med boräntorna i Sverige om omvärlden tappar förtroendet för den svenska ekonomin?

    Ponera en självförstärkande nedåtgående spiral med arbetslöshet och boprisfall som triggats av någon svart svan. Kommer Riksbanken då kunna hålla fortsatt låg reporänta eller kommer världsmarknadens bristande förtroende innebära att räntorna börja ticka uppåt och därmed ytterligare förstärka nedåtspiralen?

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...