2015-06-15 13:15

Greklandskrisen: Varför detta fokus på börsen?

I media slås det på stort om att börsen faller på grund av oro för en grekisk betalningsinställelse (eng default). Men för de flesta svenskar är vad som händer med räntorna betydligt intressantare. Medan vanligt folk har några tiotusenlappar i fondsparande, så sitter man med miljonskulder på bostaden.

Marknadsräntorna är förstås fortsatt på väg rakt uppåt och det riskerar förstås innebära att svenska BLT kommer få betala avsevärt mer för sina bolån framöver, när balanserande upplåning och inlåning blir dyrare för bankerna. Strunt samma om börsen faller 10-20-30%, Mediansvensson har 40 000 - 70 000 SEK i sparkapital, varav bara en del är på börsen. Förlusten vid t ex 30 000:- SEK i aktiefonder handlar potentiellt om 6 000:- SEK vid 20% börsras.

Däremot slår exempelvis 1% i högre ränta betydligt hårdare. På miljonlånet innebär det efter ränteavdrag 7 000:- SEK om året i högre ränteutgifter. Sitter man på 2-3 miljoner, rent av ännu större skulder, slår räntan förstås ännu hårdare. Samtidigt bör, allt annat lika, bostadspriserna falla motsvarande. Om räntan stiger från 2% till 3%, så faller i princip bostadspriserna med 33%, eller 330 000:- SEK för den där miljonlägenheten. 

Att då uppmärksamma att Mediansvensson kan tappa några tusenlappar på ett börsras är att titta åt fel håll.

Högre marknadsräntor drar förstås ner börsen, när alternativa placering ger högre avkastning, så att räntan stiger och börsen går ner är som det ska vara.

Samtidigt har förstås ränterörelserna varit marginella än så länge, och rörliga räntor har inte berörts speciellt mycket.

En annan konsekvens av stigande räntor är att kommunhybrisprojekt och betongmonument som  Förbifart Stockholm, Västlänken eller Nya Karoliska snabbt blir dyrare för skattebetalarna. Och regeringens alla lånefinansierade projekt och hela statsbudgeten kan snabbt få revideras när statens kostnader för att låna till löften stiger.
Svenska marknadsräntor på
obligationer enligt Riksbanken.

Femåriga bostadsbobligationer har nu stigit med 0.74 procentenheter sedan botten tidigare i år. Tvååriga bostadsobligationer har dock endast stigit med 0.35 procenheter. 10-åriga statsobligationer har rusat med 0.801 procentenheter och femåringen med 0.54 procentenheter. Alla utom den fortfarande negativa tvååringen är på eller nära maxnivåer för året.

Allra mest väsentligt är att den tidigare nedåtgående trenden i räntorna nu har vänt uppåt.

Till och med många normalt stensäkra penningmarknadsfonder är nu negativa sedan årsskiftet.

Dessa siffror inkluderar inte dagens utveckling, vilket lär dra upp räntorna ytterligare i takt med att paniken sprider sig.

Samtidigt kan man förmoda att övergivna förhandlingar är en del av spelet och först den 30:e juni sker en faktiskt betalningsinställelse. Greklands regering ser nog gärna att marknaderna går ner, för att sätta press på EU och IMF, och få dem att kompromissa för att hindra en marknadskrasch. Just nu testar man vem som kan hålla andan längst.

Oavsett kvarstår fakta att de flesta svenskar inte behöver oroa sig över börsen, men bör svettas över vad högre räntor gör med deras privatekonomi, deras högbelånade bostäder vars priser enligt Valueguard kvalitetsjusterat vänder ner i maj, och vad högre räntor gör med arbetsgivarnas ekonomi. Både ränta och börs står sig slätt mot att bli av med jobbet när högre räntor får kunder att dra in order eller arbetsgivaren att tvingas spara. Glöm inte heller den hyllade privatkonsumtionen som kommer minska med högre räntor. Allt snack om att börsen går ner, när svenska hushåll har över 3 000 000 000 000 SEK (3 000 GSEK) i skulder, som berörs av räntan, ter sig som någon sorts strutsterapi.

44 kommentarer:

  1. Samtidigt, hos en tidning, http://www.dn.se/ekonomi/har-ar-det-verkliga-hotet-mot-borsen/ :)

    Tyvärr köpte man ju själv ungefär när det stod som dyrast men kände mig nödga och har god marginal för höjda räntor.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nästan alla säger att de har god marginal men det visar sig först när bubblan briserar. Återkom då.

      Radera
    2. Jag kommer få binda mig till lägenheten och inte flytta innan stegring. Men räknar med att klara av 10% ränta iaf och amorterar kraftigt i dagsläget (planerat att 50% ska vara avbetalt inom 5-6år) så ju längre tid det går till allt vänder desto bättre.

      Så att själv täcka upp för det tror jag nog går om inte alla saker skiter sig på en gång. Orosmolnet är föreningen, eller ja föreningar i allmänhet.

      Men visst, det är bara när det skiter sig som man verkligen vet.

      Radera
    3. Anders - Nästan alla har nog marginal men konsumtionen kommer att störtsjunka när alla pengar går till ränta+amortering.

      Det kommer öka arbetslösheten (främst hos yngre - LAS och att unga oftast jobbar i servicebranscher).

      De som säger att de klarar av 6-10% ränta gör nog det om de får ha jobbet kvar.


      Radera
    4. Aron, givet att du betalar av i den takt du säger, varför inte flytta innan stegring? Om du ska byta upp dig är ju en generell nedgång att föredra.

      Radera
    5. Jag köpte nyss och har inte behov av större/bättre på något sätt och det är framtidssäkrat för 10år eller något (knodd på väg). Så vill inte investera mer och hyresrätt lyckades jag inte få på ett sätt som jag trivdes med. Givetvis skulle jag vilja flytta helt rätt i tiden och så, men jag förbereder mig på att jag inte har den timeingen.

      Radera
    6. Ah, jag förstår. Du kommer inte flytta förrän du ska flytta till något billigare än nuvarande bostad helt enkelt?

      Radera
    7. Det handlar inte om att klara stigande räntor i första hand(utom för vissa grupper) utan för risken att köparna uteblir och bo-priserna faller, konsumtionen faller, jobben faller, skatterna ökar.......men dit är det en bit ännu, tror jag. En ur-toppning brukar ta viss tid in anspråk om vi inte får en chock förstås likt 2008. Vad spelar det för roll om du har råd att bo kvar men att bolånen börja överstiga marknadsvärdet? Guld blir till sand........och framtidstron kan minska med dess konsekvenser på lite längre sikt.



      Radera
  2. Du har ett helt stycke om bostadsobligationer men drar ingen slutsats om varför. Vad är din poäng med stigande bostadsobligationer? Kopplar du ihop det med ränteuppgången?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja. Marknadsräntorna stiger över hela brädet.

      Radera
    2. Jag är novis på hur detta med bostadsobligationer fungerar. Du kanske kan göra ett inlägg om detta? :)

      Radera
    3. Bankernas utlåning till fast ränta måste finansieras med upplåning på samma löptid, t ex 5 års utlåning finansieras med 5 åriga bolåneobligationer. Räntan på dessa styr vad 5-årsräntan blir. Konstigare än så är det inte.

      Radera
    4. Förr, innan finanskrisen, finansierade bankerna majoriteten av sina bostadslån genom kortfristig upplåning (t ex 3-månaders STIBOR) även om bostadslånen mot kund var långsiktiga (t ex 5 år). På så sett tjänade dom grova pengar på mellanskillnaden tills dess att de korta räntorna först sköt i höjden och inter-bank marknaden sedan blev djupfryst och ingen bank ville låna till någon annan eftersom ingen visste vem som satt på Svarte Petter med giftiga tillgångar. För att lösa denna likviditetskris ställde RIksbanken upp med massiva nödlån.

      I krisens spår ändrades reglerna för bankernas finansiering av bostadslån så att idag måste en större del komma från bostadsobligationer (obligationer vars säkerhet är de underliggande lånen från pivatpersoner och deras panter dvs lägenheter/villor).

      Och det är därför det är intressant att titta på marknadsräntorna på bostadsobligationer.

      Radera
    5. Tack för det svaret.

      Fundering som rullar vidare i mitt huvud är förstås hur dessa obligationer påverkas. Finns det investerare som kan driva dessa åt ett håll de önskar?

      Ska läsa på mig lite om detta.

      Radera
    6. @Kristian; Det där med upplåning av bostadslån stämmer nog inte. De flesta bolåneinstitut lånar via låneprogram(även 2007) och inte på interbankmarknaden. Stibor som ränta(olika löptider) används t.ex som referens-ränta/spread för t.ex obligations-swapar, dvs för att säkra ränteriskerna mellan t.ex löptiden för upplåningen och motsvarande utlåning. Kassaflödet säkras m.a.o när upplånings- och utlåningstider skiljer sig.

      De flesta institut har ganska bra matchning mellan utlåning och upplåning. Däremot sker huvuddelen, ca 4/5-delar(2007) av utlåningen för bostadslån till 3-12 mån. ränta. SBAB hade t.ex 2007 utlåning med räntebindning <1 år 102 Mdr medan upplåningen för samma löptid var 99 Mdr. Under 2010 däremot var 1-årsutlåningen 161 Mdr(65%) medan upplåningen var 90 Mdr. Istället lånade man resten på längre löptier. När bankerna i sin årsredovisning redogör för löptiderna så är det inte lätt för en utomstående att analysera hur stor del som är swapade/säkrade via derivat. Notera även att bostadsupplåningen är till 50-60% finansierad i utländsk valuta huvudsakligen i euro(låneprogram och certifikat. Dollarn har har stått för en oansenligt låg andel(tvärtemot mot vad jag trodde för några år sedan/så fel man kan ha :)).

      Radera
    7. Libor vid utländsk valuta!

      Radera
    8. @rttck; Jag står vid vad jag skrev.

      Radera
    9. @Kristian; Gott så

      Radera
  3. Du glömmer de ickesolventa fodringar svenskarna har på pensionssystemet, antingen via PPM eller diverse halvprivata system. De spelar också på börsen. Men visst, bostadslånet påverkar here and now. Och sett till privatekonomiskt kassaflöde betyder ränteläget ALLT för upprätthållandet av den enstegstätade fasaden.

    SvaraRadera
  4. Varför stiger marknadsräntorna och varför stärks SEK?
    Flykt från EUR till SEK?
    Är det volym bakom eller är det endast på marginalen? Var ser man det ?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Intressant om någon kunde analysera detta.
      Om det blir kris i Euroland så kanske vi får en skenande svensk krona.
      Kronan stiger i värde så att svenska jobb och välstånd hotas av en lavin av pengar
      som koller till Sverige. Alltså samma sak som hände i Schweiz.

      Vad är risken för detta scenario?
      Vilken medicin finns att tillgå`?
      Beredskap?

      Radera
    2. Jadå, Ingves ingår nu i "race to the bottom" gänget. Det enda roliga är att mycket bostadsobligationer är köpta i $.

      Radera
    3. Marknadsräntorna stiger logiskt efter att de nått botten(10 år 0,2% i Sverige, ca 0% i Tyskland). Enligt Keynes square-teori riskerar placerare förlora delar av principalen vilket innebär att de vill hitta en ny högre räntenivå där denna förlustrisk "neutraliseras" t.v. Tysk ränta styr i Sverige(kronan) USA´s.

      Riksbankens senaste inflationsrapport innebar att trycket uppåt för kronan kunde tillåtas eftersom inflationen ser ut att öka enligt Rb´s önskemål. Detta sagt räknar Rb med att kronan tryck uppåt kommer att avta vilket minskar behovet av QE t.ex. Om du tittar på eur/sek så ser du att paret handlats i en horisontell kanal under lång tid. Marknaden har med Rb´s "godkännande" spekulerat inom dessa intervall antagligen med med understöd av Rb´s operationer i marknaden(men det vet aktörerna mer om än jag).

      Radera
    4. Även så tror Riksbanken på ökad inflation och inflation dämpas med de högre räntor som Riksbanken fogar över. D.v.s styrräntan. Precis tvärt emot de gjort de sista åren.

      Radera
  5. Du glömmer de ickesolventa fodringar svenskarna har på pensionssystemet, antingen via PPM eller diverse halvprivata system. De spelar också på börsen. Men visst, bostadslånet påverkar here and now. Och sett till privatekonomiskt kassaflöde betyder ränteläget ALLT för upprätthållandet av den enstegstätade fasaden.

    SvaraRadera
  6. Ingves kommer köpa bostadsobligationer, ingen fara med BLT, vi andra betalar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tyvärr tror jag att du har rätt. :-(

      Radera
    2. Mystiskt.
      När jag skulle köpa ett hus 1990 så var det ingen som försökte sänka räntorna.
      Ett av lånen jag tog över hade en fast ränta på 15.75 %. Hur kunde det bli så då?
      Varför var det ingen som bara tryckte upp nya pengar med QE då?
      Inflationen var inte hög då heller.
      Tänk vad lätt livet blivit om vi inte hade låtit staten trycka ned räntorna istället för att låta ekonomin kollapsa. Eller finns det någon baksida av QE?

      Radera
    3. Vi hade inte en lika stabil valuta då relativt omvärlden? Räntan var ju hög då för att kronkursen inte skulle falla.. eller jag vet inte, jag tror det var så.

      Radera
    4. Då räntan måste vara hög för att inte kronan skulle falla
      Nu vill vi till varje pris att kronan inte ska stiga utan helst sjunka i värde.
      Varför strävar vi åt precis motsatt håll idag?

      Radera
  7. De långa räntorna kommer på sikt att öka men 10.000-kronors frågan är då om centralbankerna kommer att tvingas följa med uppåt(USA inte minst). Det kommer annars att bli en väldigt brant räntekurva som fortsätter gynna carry-trade. Går Grekland ur EMU kommer euron att sticka norrut tills man börjar spekulera i nästa kandidat under en fortsatt kräftgång för ekonomin i Europa. En stark euro gynnar USA vilket tillsammans med en räntehöjning spär på kapitalflödet från Europa till USA. Vem vill sitta med obligationer under ränteuppgång? Det kommer att dämpa en börsnedgång till kanske 15-25%. USA faller mindre pga kapitalinflöden.

    SvaraRadera
  8. Syriza försöker t.v undgå en grexit då man saknar mandat av väljarna sedan valet. En default kommer förstås pga kapitalbrist varefter en folkomröstning om euron sker. Den grekiska börsen faller givetvis tills en ev.finansiering är löst och om så inte sker tills grexit lett till devalvering.

    SvaraRadera
  9. Cornu : Kan du inte skriva en artikel om hur pengar skapas och hur mycket bättre och billigare allting skulle vara om stater tilläts skapa sina egna pengar? Sverige provade det senast på 1700-talet, men då hade den globala bankmaffian inte växt sig stark nog för att utmana stater som idag.
    Med skuldfria pengar skulle vi inte behöva jaga den eviga tillväxten heller. Penningmängden regleras via infrastrukturprojekt och dynamiskt skatteuttag.

    SvaraRadera
    Svar
    1. "Skuldfria pengar". En av de kortare oxymoronerna.

      Radera
  10. Hur som helst så kommer det bli en riktigt slagig sommar på börsen. Högre räntor och grexit i en enda härlig cocktail.
    Även om räntorna stiger så tror jag inte att vi kommer att få se 5-7 procentiga bolåneräntor inom en snar framtid. Konjunkturen borde inte tåla så höga räntor i detta läge.
    Cornus blodbad på bostadsmarknaden kanske får vänta på sig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vadå konjunkturen klarar inte höga räntor?

      Tror du Grekland har sina höga räntor på grund av en god konjunktur?

      Har inte räntor till stor del med risk att göra?

      Radera
  11. Bostadspriserna rör sig som börsen, så det är väl ett allmänt intresse av prissättning av kapital.

    SvaraRadera
  12. Lurade slavar fokuserar på dagens börskursförändring (+1.1% eller -0.7%) helt simpelt därför att de har vant sig vid det. På samma sätt som mikroberna i ditt navelludd vänjer sig vid den miljö som är den enda de känner till. Inte så särskilt undersökande och upptäckande. När börsen rasar, och sen räntan skenar och sen plötsligt både allt fond- och obligationssparande elimineras den där eftermiddagen när alla banker går i konkurs samtidigt igen, det uppfattas bara som otur och dåligt "ekonomiskt väder". De lurade slavarna och deras meteorologer har ju tittat på historisk statistik och konstaterat att volatiliteten i den historiska pris kurva som de investerat i ger mindre än 0.01% sannolikhet för detta att inträffa. Men det är ju givet det felaktiga antagandet att det inte existerar en stat som stjäl det mesta av allas pengar och likriktar alla priser och risker. Om man inte begriper vad en ekonomi är för någonting, så gör man bäst i att inte investera i den. Tillfällig tur är undantaget och lika sannolikt som tillfällig otur.

    SvaraRadera
  13. Räntemoralisten tar i för kung och fosterland och han vill så mycket och analysen blir därefter. För två år sedan hade han ett liknande diagram med data från 2007-2013. Nu är räntorna mycket lägre, trots ökningen. Det sker förstås hela tiden svängningar. Räntan ska ner så att papperslapparna förlorar sitt värde. Moralisterna kommer bara att förlora. Kanske ber de även en bön för att få sin vilja igenom.

    http://1.bp.blogspot.com/-6qS7vSn_ryA/UclF5o7pv1I/AAAAAAAAUiw/S_1YjOEM5ek/s1600/boobl_2007-2013.png

    SvaraRadera
  14. Som Rickard Ohlin säger rör det sig om mycket mer än några tiotusenlappar för mediansvensken om du räknar in pensionssystemen.

    Men det största hotet är väl att privatkonsumtionen avtar när räntan stiger, och då kan vi se många jobb försvinna, vilket självklart accelererar den onda spiralen.

    SvaraRadera
  15. Om du vill jämföra hur mediansvensson påverkas av 1 procentenhet högre bolån och 20 % börsnedgång så borde du använda mediansvenssons skulder när du använder mediansvenssons sparkapital som räkneexempel.

    Riksbanken uppger att 52 % av det vuxna kollektivet står för 95 % av alla bolån. Av det kollektivet så är medianskulden 541 t.kr. Det är rimligt att anta att övriga 48 % har mycket låga skulder och att medianskuldsättningen är långt under miljonskulderna du använder som argument för att mediansvensson påverkas mer av räntehöjningar än börsnedgång.

    Eftersom mediansvesson knappt är skuldsatt så borde den uppgedda mediantillgången om 30 000 kr i aktiefonder som sjunker med 20 % slå hårdare än räntehöjning om 1 procentenhet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. De flesta svenskar behöver alltså INTE oroa sig för vad som händer med räntan, tvärtom mot vad du beskriver.

      Radera
    2. @Patrik; Det är enligt min mening den köpstarkayngre generationen med höga bo-skulder, skuldbefriade boomers undantagna, som styr den svenska konsumtionen nu och på sikt. Medianskuldsättningen hålls nere av dels ekonomiskt svagare konsumtionsgrupper med låga lån(hyresgäster) + starkare pensionärsgrupper(40-talister t.ex) med avbetalda bostadslån.

      Som jag sagt tidigare. Högre marginella räntor är en sak men fallande bopriser något annat med explosiv verkan på statsfinanser och jobb-tillväxt.

      Millennium-generationen har såvitt jag uttolkat statistiken inte några större aktie-placeringar. Det har däremot de något äldre(60-80-talister) med stora bolån och de ännu äldre med lägre bolån. S.a summarum: Större börsnedgångar har alltid(än så länge) effekt på konsumtion och placeringar. Men de brukar gå snabbt över så länge vi inte övergår i en sekulär börsnedgång.

      Slutsats: Börs och ränta har mycket stor påverkan på svensk ekonomi. Kanske vi är värst i världen när det gäller känslighet(se börsreaktioner t.ex där den svensk börsen har bland de högst delta-värdena). Vänta bara........


      ps! Folk i gemen förstår inte hur känslig vår statsbudget är för störningar i vår omvärld(export och ränta och därmed efterfrågan och jobb). "Pippi Långstrump" är en ekonomi för hur vi egentligen vill vara men hennes omvärld visar hur den verkligen är.

      Radera
    3. Den sk. Pippi Långstrumpeffekten uppstod p.g.a svenska kronan föll 30% i värde under finanskrisen, varför många arbetstillfällen räddades kvar. Sedan bidrog en kraftig lageruppbyggnad world wide under 2010 i efterdyningarna till att hålla svensk export igång.

      Sverige går som världsekonomin , helt enkelt. Men viss överkänslighet för Europa.

      Radera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...