2015-05-18 15:56

Två bilder: Fårbete vs inte fårbete

Kort två foton på skillnad mellan två betesmarker. Skillnaden är att den ena betas av får, den andra betas av häst och nöt.

Olika betesdjur äter lite olika grödor, vilket också innebär att med forna tiders jordbruk, där man i större utsträckning hade mer än 1 - 2 olika betesdjur, gärna både kor, får, häst, gris, gås, kalkon, höns och en dragoxe. Ja, gris betar även om det tar formen av markberedning. Dels använder man betesmarken effektivare när olika arter växelvis betar på samma mark, och man motverkar också parasiter, då det ena artens matsmältning har ihjäl det andra artens parasiter.

Idag har vi allt mer större jordbruk specialiserade på en enda djurart, t ex mjölkkor. Vilket kan leda till parasitproblem, och att betet inte används optimalt. 

Ett exempel på hur olika djurarter betar olika kan man se på fotona nedan.
Betat av ko och häst, som tydligen ratar maskrosor.
Betat av får. Som äter maskrosor.
Dessa två beteshagar gränsar till varandra i samma södersluttning, men den ena saknar alltså i princip helt maskrosor.

11 kommentarer:

  1. intressant studie som borde uppmärksammas av fler!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Var har du varit hela ditt liv - på en skejtbårdramp under Essingeleden? Vet man inte detta så ska man nog inte hålla vare sig får eller kor.

      Radera
    2. he he jag tänkte på alla andra än mig själv;)

      Radera
  2. Vill minnas att får och häst kompletterar varandra bra då respektive arts mag-parasiter inte överlever den andra artens matsmältning... Idag brukar man köra av-maskning med läkemedel (=gift?) på hästar vet jag, förmodligen detsamma på får.

    SvaraRadera
  3. Vallens ålder, ursprungliga sammansättning och skötsel inklusive eventuell gödsling spelar också roll. I den undre bilden ser man att buskar börjar komma in. Dvs det var länge sen marken plöjdes sist. Den övre bilden ser ut som gödslade gräsvallar på åkermark brukar efter några år. Så frågan är om fårens selektiva bete är hela förklaringen?

    Hursomhelst så är det ju helt sant att djuren betar olika och att det har betydelse.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den gula har nog inte vänts på länge, men betesputsas årligen.

      Radera
    2. Det är balsam för själen när plogen sätts i marken! Det signalerar något speciellt och genuint, något många aldrig kommer förstå!

      Fick hem en påse från Olssons Frö i morse! Svartkämpar, kummin, cikoria, vitklöver och kärringtand. Manuell sådd ska ske på de plättar vi bearbetat under våren. Är tänkt att marken ska ligga i fem år... Balsam för själen!

      Radera
  4. Hmm... Framöver har det nog ingen betydelse...
    Varför ha betesdjur alls?
    Utom då för eget behov....
    Skall bli intressant att se om alla söker stöden i år. Då de i praktiken blivit halverade......

    SvaraRadera
  5. Finns inte mycket som är finare än en välbetad mark.
    Men vet inte om får är det bästa, hade det när jag växte upp och de elaka sakerna rymde hela tiden oavsett tillgång på mat.

    SvaraRadera
  6. Det är väl känt att maskrosor är invasiva om de inte åtgärdas.
    Kunde tagit samma bild på vår gräsmatta jämfört med grannens.

    SvaraRadera
  7. REFLEKTION
    När jag var barn på 1900-talet så levde ännu drömmen om förorten. Vi som växte upp i Sollentuna förväntades tycka synd om innerstadsbarnen som växte upp på en innergård och lekte mellan soptunnorna. I förorten låg däremot husen behagligt långt från varandra.

    Det märkliga var att alla bilder som visade hur det skulle vara i förorten så var naturen mellan husen annorlunda än i verkligheten. Barnen i förorten förväntades springa runt lyckliga och fria i den vackra naturen.

    Nu förstår jag vad som var skillnaden mellan planen och verkligheten. När man planerade förorterna så utgick man från att naturen var en betad naturskog. I verkligheten var den vad som kallas för KOMMUNAL RÅMARK, alltså natur som lämnas helt åt sitt öde.

    Idag består förorterna av utspridda hus med ovårdad skog emellan. Ogenomtränglig sly, Gamla plastpåsar och rostiga konservburkar gömmer sig mellan det vissna gräset, ty kommunal råmark städas aldrig. Diken med smutsigt och stillastående vatten, ty diken rensas aldrig.

    Fiaskot med att bygga förorter kommer sig av flera anledningar men en är tydligen en bristande förståelse för naturen.

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...