Sedan EU-inträdet 1995 har Sveriges självförsörjningsgrad på kött fallit från ca 94% till ca 55% år 2014. Produktionen har ökat något sedan botten förra året, men frågan är om det beror på att man slaktar ut djurbesättningar?

Köttkonsumtionen i Sverige har stigit ca 26% sedan 1995, tillsammans med en ökning av befolkningen på drygt 10%. Samtidigt har alltså produktionen av svenskt kött minskat.
Svensk köttproduktion 1995 - 2014. Notera brott i tidsaxeln 1995 - 2005.
Som bekant finns det en för ekonomer ofta svårförståelig eftersläpning och kontraintuitiv effekt när det gäller köttproduktion. Normalt är större delen av köttet ungdjur (här godtyckligt definierat som djur som aldrig själva fått avkommor), och produktionen av kött kan förstås öka om man ökar antalet livdjur (djur som används i avel och inte är avsedda att åka med nästa tur med Scanbuss), som därmed föder mer ungdjur.

Om man däremot slaktar ut livdjursbesättningar kan detta leda till tillfälligt ökad svensk köttproduktion när äldre livdjur går till slakt. Men det innebär alltså också att produktionen därefter snabbt kommer falla när det finns färre livdjur, som kan få avkommor framöver.

Exempelvis minskade enligt Jordbruksverket antalet mjölkkor med 0.6% 2013 - 2014 och övriga vuxna kor med 1.1%. Antalet grisar minskade med 1.5%, men antalet får ökade något. Höns sägs vara oförändrat.

Sammantaget kan utslaktning av ko- och grisbesättningar förklara att svensk köttproduktion ser ut att öka 2014, men det är i så fall bara kortsiktigt och produktionen kommer falla framöver när man har allt färre livdjur kvar.

Frågan blir vilket år som svensk självförsörjningsgrad på kött faller under 50%? 

Skicka en kommentar Blogger

  1. Tja, enligt vissa källor så är vi redan nere under 40%.
    Om man tar med foderimport och så...

    SvaraRadera
  2. De 400 000 hästar som idag endast används som leksaker gör iaf att vi kan bli självförsörjande över en natt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Glöm inte att vi också kan äta varandra. Det kommer att anpassa befolkningsmängden till en hållbar nivå.

      Radera
    2. Antar att det är den nivån våra politiker siktar på, verkar åtminstone så.

      Radera
    3. 400000 hästar är en klar överdrift, hästantalet har drastiskt sjunkit de senaste åren. Men visst, 180000 hästar, varav hälften har fått slaktkarantän kan väl ge ett visst näringstillskott. Ponera 90000 hästar med en medelslaktvikt på 150 kg skulle kunna ge varje svensk ett extra köttlmål på 1,35 kilo. Skulle man kunna leva på i flera dagar.

      Radera
  3. Inget av det där spelar någon roll, då jag tillhör de 5-10 procent av befolkningen som alltid kommer att ha råd att köpa det kött jag vill ha, och det är det enda som räknas. Välkomna till det nya ego-Sverige.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Helt rätt! Svält är alltid bara en fråga om finansiell fattigdom. Se alla fattiga länder med utbredd svält som empiriskt bevis.

      Radera
  4. Får man ha kaninuppfödning inne i sin bostadsrättslägenhet om det krisar i världen?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Krisar det så mycket att det behövs, så finns det nog ingen som kommer att lägga sig i det.

      Radera
  5. Handel och välstånd bygger på specialisering inom vad man är bäst på. På marginella marker för jordbruk har nedgången varit mycket större. Här finns en viss del av överhettningen i Stockholm. Det ska bli intressant att vad som händer när specialiseringen är svår att driva vidare av sinande naturresurser och även blir oekonomisk. Specialiseringens och komplexitetens ökning som helhet kommer nog att braka ihop utan någon större förvarning och säkrast är att inte vara kvar i landet. Detta är bara en liten del av utvecklingen och inget som kan påverkas.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Landet bör man vara kvar i, det är staden man bör undvika. Den som har möjlighet till egen matproduktion klarar sig som regel bäst under en depression vare sig den är inflationär eller deflationär.

      Radera
    2. Du menar lika bra som bönderna i Ukraina på tjugotalet? En milis som tar hand om maten och skickar den dit den "behövs mest" löser det.

      Vad som är "mest" beror naturligtvis på vem som bestämmer. Av envar efter förmåga åt envar efter behov varierar väldigt beroende på om du bestämmer själv om sina behov eller om någon central kommitté bestämmer. Du kan även jämföra med Irland på 1800talet, där bestämde engelsmännen.

      Radera
    3. Ifall en makt av ondskefulla rymdödlor förslavar mänskligheten är det antagligen bäst att lämna planeten för den delen. Vad är din poäng? Det är bäst att bli milismedlem och stjäla mat?

      Radera
  6. En ofta förbisedd faktor i nötköttsproduktionen är att de allt effektivare mjölkorna producerar allt mindre kött per liter mjölk eftersom som de får betydligt färre kalvar än om dubbla antalet kor producerar samma mängd mjölk. Och specialiserad nötköttsuppfödning har inte varit en stor grej i Sverige sedan oxarnas storhetstid. Mängden nötkött i Sverige är därför till betydande del bara en "restprodukt" från mjölkproduktionen. Och när korna blir mycker effektivare, mjölkkonsumtionen minskar och importen av ost ökar kraftigt så kommer nötköttsimporten som på beställning.

    SvaraRadera
  7. Vem bryr sig. Off topic - jag ar lite besviken over att inte fatt se ngn bra analys av senaste sasongen av Game of thrones.

    Nulli secundus

    SvaraRadera
    Svar
    1. Duger "rox your sox" som analys?

      Radera
    2. Bra! Men kanske lite mer. Jag gillar Cornus sk "trams". Och Wilderäng kan ju sin Martin.

      En annan "trams" fråga som man i dessa Astrid Lindgren dagar inte kan låta bli att fundera över är länken Lindgren-Tolkien.

      Nulli secundus

      Nulli secundus

      Radera
  8. Vad är försörjningsgraden vid en handelsblockad? Importerar bönder, livsmedelsindustri, butiker och konsumenter med bilar kylskåp och spisar några varor? Eller antas allt det vara sjävlförsörjande som på medeltiden?

    Vi har ingen användning av jordbruk vid en handelsblockad. Jordbruket är det första som totalt stänger ned, därför att det är extremt beroende av import och sårbar logistik. Vad inbillar man sig att folk ska göra, kräla ut på leråkern i november och försöka gräva upp några frön att gnaga på? Jordbrukspolitiken har noll och intet effekt på vår livsmedelsförsörjning vid kris.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fel! Om svenska landsbygden skulle vara smockfull med ätbara djur skulle ett demokratiskt beslut fattas att expropriera dessa utan ersättning till dess ägare.

      Radera
  9. Plocka bort handelsgödsel och drivmedel i ekvationen, hur självförsörjande är vi då?
    Det går ju att ta upp potatis för hand förstås..

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om man bor tillräckligt nära potatisåkern. Och det är skördemånad.

      Radera
  10. 50% av dagens köttfestande borde täcka proteinbehovet utan svält så om situationen var stabil skulle jag inte vara så orolig, tyvärr är den inte stabil utan fallande.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så är det. Det finns ingen som ens tänker på att det kan komma svåra tider och för det behöver vi resurser för att klara landet på ett bra sätt. Annars finns det många dåliga sätt att välja.

      Radera
  11. Riksdagen har beslutat att vi inte skall utsättas för någon kris typ blockad eller konflikt. MSB har fastställt detta i sin heltäckande analys av möjliga problem som kan uppstå (även om MSB missade småsaker som tex Ryskt agerande i Ukraina eller ISIS). Sedan försvarsbeslut 1994 har Svensk förmåga att vara ta hand om det egna landet och stötta angränsande länder vid kris eller konflikt varit i fritt fall. Och inget av det kommer upp i debatten eller syns i budget. Svagt agerat av politikerna !

    SvaraRadera
  12. Jag tror att många skulle må bra av att halvera sin köttkonsumtion...

    SvaraRadera
  13. Icke medräknad är den köttreserv som utgörs av älg, ren, björ, hjort, rådjur, hare,kanin. Och heller inte fisk.

    SvaraRadera
  14. Man bör ha i åtanke att den alltför medietränade Fredrik Reinfeldt i förhandlingarna om EU:s långtidsbudget 2014-2020, såg till att jordbruksbidraget till Sverige minskade med 17 %. Den genomsnittliga minskningen av jordbruksbidraget till EU-länderna blev i dessa förhandlingar 10 %.

    Reinfeldt gick med på denna relativt kraftiga reducering till det svenska jordbruket i utbyte mot att vi skulle få behålla en stor del av våra rabatter på medlemsavgiften till EU. Man talade om att denna skulle ligga på ca 32 GSEK/år. Facit har blivit ett annat. 2015 blir medlemsavgiften drygt 40 GSEK.

    Ska vi ha en levande landsbygd med livskraftiga jordbruk och hög grad av självförsörjning på livsmedel, måste vi begära utträde ur den gigantiska kontinentaleuropeiska jordbrukskolchosen - EU.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du svamlar som vanligt Putinlover.

      Radera
    2. @anonymous (EU-apparatjik) 16:05
      Vad är fel i mitt inlägg? Guilt-by-association-argument kommer man inte långt med. Det framställer dig i dålig dager.

      EES-landet Norge, som vill att hela landet ska leva, har infört 2014 följande importtullar gentemot EU:

      * hårdost 277 %
      * fläsk- och lammkött 429 %
      * nötkött 344 %.

      "Sverige har lyckats uppnå målet med att hålla avgiften konstant på 32 miljarder kronor per år. Betydligt mindre än de 40 miljarder som kommissionens förslag hade kunnat innebära. Det är en viktig seger, bitvis har det sett riktigt illa ut."
      http://www.folkpartiet.se/politiker/riksdagsledamoter/birgitta-ohlsson/pressmeddelanden/eu-minister-birgitta-ohlsson-om-nya-langtidsbudgeten/

      http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/varlden/minskad-eu-avgift-for-sverige_7900114.svd

      Radera

 
Top