2015-05-14 15:45

Mer debatt om särskilt begåvade barn

Den nödvändiga debatten och framför allt det nödvändiga uppmärksammat av särskilt begåvade barn fortsätter. Ett uppmärksammandet blogginlägg har bland annat lett till ett debattinlägg hos Metro.

På bloggen Särskilt begåvade barn publicerade den fjärde maj läraren Ulrika Åkesson ett gästinlägg från en förälder till ett särskilt begåvat barn, som rönte stor uppmärksamhet. Åkesson har nu även publicerat en debattartikel hos Metro.

Åkesson presenterar sig själv på följande sätt på sin blogg:
"Jag heter Ulrika Åkesson, arbetar på Sandeplanskolan i Höllviken som 4-9-lärare i sv/hkk och har jobbat som lärare sedan 1996. Jag har ett nära samarbete med skolpsykolog Anita Kullander som är en av få experter på särbegåving i Sverige och genom henne har jag tillgång till information från ca 800 föräldrar till särbegåvade barn. Jag har också under åren läst artiklar, tagit del av föreläsningar av både Anita Kullander och professor Roland S Persson, samt deltagit i konferensen ”Begåvningsinitiativet”"
Gästblogginlägget hos Åkessons blogg heter "Förlåt älskade barn - vi visste inte", författat av en förälder som trott att det var något fel på hennes barn, rent av någon diagnos på grund av beteendet i skolan.
"Jag börjar förstå att min son är särskilt begåvad. Inte ouppfostrad. Inte elak. Inte lat. Förlåt älskade barn – vi visste inte! Aldrig mer ska jag skälla på dig att ”bara göra som de säger” i skolan."
Anita Kullander tar emot Mensas
pris sommaren 2013.
Åkessons debattartikel hos Metro, som redan tidigare uppmärksammat det hela bland annat via Johan Norbergs senaste krönika i ämnet, heter  "Skolan ingen plats för smarta barn"
"Repetition behövs inte i samma utsträckning som för andra elever och när uppgifterna blir för enkla tappas intresset väldigt lätt. Många elever ger upp och kan börja ägna sig åt annat, till exempel att störa i klassrummet eller försvinna in i sin egen värld och tänka på annat.
Det finns de som går ut skolan med toppbetyg men nästan utan ansträngning. Men när de så småningom stöter på motstånd, blir det ofta väldigt tufft för att de aldrig har behövt någon studieteknik."
Johan Norberg, som skrivit en bok om intelligens och hjärnan, deltog i juni 2013 tillsammans med bland annat mig som föreläsare på föreningen Mensas årsträff, där han också i konkurrens med ovan nämnda Anita Kullander var nominerad till Mensas pris. Man kan därmed förmoda att han i allra högsta grad är insatt i dessa frågor, och kan ha varit pådrivande i att Metro faktiskt gör sitt jobb och driver vidare debatten kring dessa ofta felbehandlade särskilt begåvade barn.

Bloggen Särskilt begåvade barn har mer att läsa än ovanstående blogginlägg. Gör gärna det. Andra resurser för föräldrar, lärare och psykologer är t ex sajten Begåvade barn.  Se även professor Roland S Perssons av Skolverket refuserade texter, som nu laddats ner 1 206 gånger. Anita Kullander driver Filurum-initiativet för föräldrar till särskilt begåvade barn. Även Mensas Gifted Children's Program (GCP) har information i ämnet och kan komma ut och gratis informera på skolor eller i andra forum.

Mensas medlemmar är själva alla särbegåvade och besitter därmed även ett självupplevt perspektiv, vilket inte alla berörda psykologer, lärare och föräldrar har. Dock, med ärftliga faktorer för bland annat IQ kan man förmoda att det relativt ofta, men inte alltid, finns särbegåvade föräldrar till särbegåvade barn. Fast de kanske aldrig kunnat sätta ord på det själva, utan bara tyckte att skolan var ett helvete att överleva enligt någon lämplig personlig strategi?

48 kommentarer:

  1. Ett mycket intressant ämne. Jag har 40 års erfarenhet som lärare. Den svenska skolan är nu i sann socialistisk/mp-anda anpassad så att "alla ska med" citat (s). Detta innebär att man ska anpassa sig efter de lägst begåvade och dem med lägst ambition. Min liknelse är att om man har folk med olika längd så hugger man huvudet av de längre i stället för att hjälpa dem att bygga en pall......Om man som lärare ställer vettiga krav på uppförande och arbete och flit så blir man anklagad för att kränka eleverna. Sammanfattning: det går åt helvete med den svenska skolan.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ojdå, du glömde visst att alla läroplaner sedan 80talet är folkpartistiska? Prova dessutom att läsa dem, de ska ju vara ledande för ditt arbete. Där framgår tydligt att du inte alls ska anpassa dig till den lägst begåvade. Undervisningen ska vara individuellt anpassad (både uppåt och nedåt). Och dokumenteras och följas upp individuellt. Gör du inte detta sköter du inte ditt myndighetsutövande. Så kort och gott, om du gör som du skriver är det ditt fel, inte politikernas.

      Radera
    2. "Prova dessutom att läsa dem", skriver du om läroplanerna som ett tips till mig. Dessutom anklagar du mig för att inte "sköter du inte ditt myndighetsutövande". Henrik, det Inns mycket att säga om ditt inlägg, jag kan börja med att jag är mycket insatt i läorplanerna från Lgr 60 och framåt, speciellt som jag varit lärarutbildare under många år. Sedan är det för mig en stor överraskning att läroplanerna från 80-talet och framåt varit "folkpartistiska". Så du menar att vi från 1980 och framåt (du skriver ju "sedan 80talet") haft en majoritetsregering av folkpartister.Det betyder ju det du skriver Jag har min syn på detta, att vi haft många regeringar, bl a socialdemokratiska minoritetsregeringar, borgerliga majoritetsregeringar, borgerliga minoritetsregeringar och just nu en regering s+mp i minoritet, men om du hävdar att vi under de senaste 35 åren haft fp-majoritetsregeringar så vore det mycket intressant attf å reda på vad du baserar det på. Valmyndigheten ger ett annat besked.

      Radera
    3. Jepp, fast S fick ju inte sina läroplaner genom riksdagen. Det fick fp :-)

      Radera
    4. Henrik. Det är ingen skillnad mellan S, Fp, M, C och de andra. December-överenskommelsen visar med tydlighet detta. Att peka finger innebär att tre fingrar pekar på dig själv.

      Visa lite mognad och ta fram en vettig plan istället för att pilla navel.

      Radera
    5. Alla läroplaner sedan 1980 under (s)-regeringar har alltså stoppats av riksdagen? Och alla regeringar sedan 1980 har varit fp-majoritetsregeringar enligt dig. Vi har olika historieskrivningar. Eller betyder "jepp" att du håller med mig i sak?

      Radera
    6. Om du har 40 års erfarenhet har du säkert stött på barn som är smartare än alla andra, kanske barn som försöker att passa in men som inte gör väsen av sig, kanske barn som gör ett jävla väsen. Men den stora bulken av intelligenta barn gör inte väsen, utan försöker desperat att passa in i den lokala gruppen . Förmodligen har du helt missat den största delen av begåvade barn, den som gör allt för att passa in.

      Radera
    7. Skolan har inget att erbjuda åt smarta barn, förutom socialisering. Lärarna saknar djupare förståelse för sina ämnen, och kan omöjligt ta på sig en mentorroll.

      Radera
    8. Skolan har inget att erbjuda åt smarta barn, förutom socialisering. Lärarna saknar djupare förståelse för sina ämnen, och kan omöjligt ta på sig en mentorroll.

      Radera
  2. Jag tror att ni glömmer att detta är statens skola och barnen tillhör staten! Man äger inget som man inte kontrollerar, det inkluderar även era barn.

    Statliga jobb erbjuder ingen möjlighet att visa personliga talanger och gåvor. Varför ska skolan premiera dessa barn?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Eller ja... kommunal. Om vi nu ska använda verkligheten som exempel.

      Radera
    2. Kommunerna tillhör statens anatomi

      Radera
    3. Ehum... I någon mening har du helt rätt. Men tyvärr är det så att inte alla barn passar in i statens mall. Snarare är det nog så att de flesta, speciellt särbegåvade, inte passar in i statens mall, och den föreliggande diskussionen om just särbegåvade barn. Utan här gäller det att tänka utanför den rådande boxen om man vill ha valuta för pengarna. Det finns faktiskt guld att gräva därute. Tyvärr ser idioterna i boxen inte det. Alla skall var lika, identiskt lika. Och alla som inte faller inom ramen skall behandlas så att de blir likadana precis som alla andra. Det här är inte ett problem, det är en veritabel katastrof i vardandet.

      Dock kan man konstatera att de flesta utanför mallen efter ett tag rättar sig i ledet. Och vanligtvis klarar de sig alldeles utmärkt genom att emulera rät beteende och mål, med ett överseende leende.

      Radera
    4. @Neo Cortex
      Den centrala frågan, som jag tycker att man helt förbiser, är helt enkelt denna: ska förälder eller staten vara övervakare av barnet? Frågan är under vems ledning och "ägarskap" barnet bör vara - sina föräldrars eller statens? Det finns ingen tredje part, eller medelväg i den här frågan.
      Idag har vi en situation där föräldrarna rättigheter helt kränks, deras egen kärleksfulla produkt beslagtas från dem och utsättas för främlingar vilja och väl. Detta faktum gäller ju inte bara föräldrar till "särskilt begåvade barn" utan det finns ett mycket brett spektrum av barn som far illa och försummas i skolan. De barnen växer upp underordnad statens kärlekslösa händer, som tar liten hänsyn till deras personlighet. Dessutom - och detta är en mycket viktig fråga - för att varje person som ska "utbildas" krävs frihet för att denna utveckling ska blomma ut till fullo. Den statliga skolan är inte institution där frihet bejakas vilket leder till utvecklingen av en människas förnuft och personlighet i stora drag försummas.

      Sen kan man undra varför har så många generationer av reformatorer misslyckats med att förbättra utbildningssystemet, och, faktiskt, bidragit till att det urarta till ständigt sjunkande nivå av medelmåttighet? Utbildning kommer endast att reformeras när föräldrar och företagare är fria att skapa verkliga alternativ till det trasiga system.

      Om vi vill tänka utanför boxen får vi nog börja med att tänka bort staten!

      Radera
    5. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    6. Mycket förenklat. 20% av föräldrarna är ett dåligt stöd för sina barn vad gäller studier. 20% är ett mycket bra stöd, ofta bättre än lärarna. 60% är ett fullt adekvat stöd eller hade varit om de fått lite stöttning och uppmuntran. I stället har staten tagit den sämsta femtedelen till intäkt för att att ta över så mycket som möjligt av föräldrarnas uppfostrande roll, vilket lett till att mittengruppen trängts ut ur utbildningssituationen. Majoriteten har också kommit att förvänta sig att skolan ska göra allt mer av sådant som hör föräldraskapet till. Siffrorna är grova, det kanske rör sig om tre lika stora grupper. Det intressanta är att den första gruppens barn blir komparativa vinnare på eländet så länge de stannar i Sverige. Mittengruppen är de stora förlorarna, tillsammans med studiebegåvningar med mycket dåligt stöd hemifrån.

      Nu är inte alla familjer institutioner där frihet bejakas. När jag tänker på saken bör inte fullständig frihet för femåringar bejakas vilket de flesta föräldrar till femåringar inser.

      Resultatet av den skola vi haft under de sista 30-40 åren är även en föräldrageneration som är oerhört osäker på sig själv men beredd att ställa orimliga krav på skolan, krav som ofta har mycket lite med utbildning att göra. Detta paras med lärare utan sjökaptensegenskaper nertyngda av de nämnda kraven på annat än undervisning. Det är väsentligt lättare att få reducerade läxor än utökade uppgifter för en given elev. De flesta lärare blir uppriktigt förvånade när frågan kommer på tal.

      Ett bra sätt att permanenta en underklass är att förvägra den utbildning men erbjuda lagom mycket nöjen och förmåner. För en politisk rörelse som hämtar sina väljare ur ett klassperspektiv är det en bestickande tanke. Där har du ett svar på din sista undran, även om det sannolikt inte varit den enda orsaken.

      Radera
    7. Angående Sjökaptensegenskaper: Det handlar inte om Styrbord eller Babord utan engelskans command mentality, alltså ett vilja och förmågan till ett mycket ansvarstagande chefskap. Har man haft en bra lärare vet man vad jag menar.

      Radera
    8. Problemen i skolan kommer av allmänningarnas tragedi.

      "När jag tänker på saken bör inte fullständig frihet för femåringar bejakas vilket de flesta föräldrar till femåringar inser."
      Fullständig frihet är att respektera en femårings äganderätt till sin kropp. Det är inte att likställa vid att den inte ska respektera dina regler i egenskap av övervakare av femåringen och ägare av den mark den vistas på. Det är inte heller att likställa vid att femåringen ska vara befriad konsekvenserna när den i sin tur inte respekterar din äganderätt. Men det är att kränka barnets äganderätt till sin kropp att tvinga i barnet mat fast den säger "Nej", även om det är socialt accepterat och fullt möjligt eftersom du äger våldsmonopolet i förhållandet till barnet. Lika socialt accepterat skulle det inte vara att hålla barnet inlåst och öva stradivariusen 16 timmar / dag och bränna gosedjuren när barnet spelar fel. De båda exemplen är dock övertramp på barnets äganderätt till sin kropp. Vad jag menar är att skolan fungerar enligt principer om att barnet inte har äganderätt till dess kropp och därigenom bejakas inte frihet.

      Radera
  3. Men allting blir ju bra om man ger politikerna alla pengar och all makt! nästan alla upprepar hela tiden detta mantra, så det måste väl vara sant, oavsett hur det är i verkligheten? Om t.ex. politikerna med våld tvingade alla att arbeta gratis som soldatslavar, så skulle försvaret bli så bra så bra. Allting blir bra när politikerna tar alla andra pengar, påstår nästan samtliga.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kapitalist, ditt mantra börjar bli tröttsamt. Du är precis lika enkelspårig som de politiker du hånar. Skärp dig och bidra till analysen och diskussionen eller lägg ner.

      Radera
  4. Styrdokumenten från politikerna har åtminstone sedan början på 90 talet gett anvisningar till myndighetsutövarna (lärarna) om att kraven ska anpassas efter eleverna. Det figurerar så mycket myter om "flumskolan" och att alla ska anpassas efter de svagaste. Så är det naturligtvis ingen politiker som gett order om. Jag har läst de flesta styrdokumenten unde de senaste 20 åren och där står tvärt om. Man fnissar dessutom när det oftast är borgare/folkpartister som gnäller mest på dessa styrdokument eftersom det är dom som tagit fram dem.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fnissa på du, slå dig för bröstet lite också när du ändå håller på! Själv blir jag bekymrad när jag läser styrdokumenten och läroplanerna!

      Skolans Styrdokument

      Läroplan Grundskolan

      Flum flum flum flum!!! Att dessutom ge kommunerna (politiker) ansvar för detta gyckel har bäddat för de katastrofala resultat vi ser i t.ex. Pisa.

      Radera
    2. Henrik. Nu blev det riktigt intressant. Du resonerar nu om "åtminstone sedan början på 90 talet" och inte sedan 1980. En otrolig skillnad. Du hävdar även att det i styrdokumenten ståt"tvärt om" mot "att alla ska anpassas efter de svagaste". För det första betyder det att du menar att "alla" ska anpassas efter de duktigaste (motsatsen till "de svagaste"), detta är ju motsatsen. Var finns detta i styrdokumenten? Vidare påstår du att "alla" d v s människorna ska anpassas. Intressant, jag hävdar att "allt" ska anpassas inte "alla". Vidare framhärdar du i att det är "borgare/folkpartister" som gnäller mest över de styrdokument de oftast tagit fram. Jag hävdar fortfarande att (s) sedan 1980 tagit fram en hel del styrdokument samt att borgare och folkpartist inte är samma sak definitionsmässigt. Enligt mig är de flesta folkpartister borgare (inte alla) men de flesta borgare är inte folkpartister.

      Radera
    3. Nej, "tvärt om" betyder att man inte ska anpassa efter resten av eleverna utan efter elevens förmåga. Dvs motsatsen till normalkurvan och liknande teorier. I Stockholm kallar/kallade man det iup (individuell utvecklingsplan) namnet kan variera. Men innebörden den samma. Som myndighetsutövare ska man individanpassa insatserna samt dokumentera detta.
      De relevanta styrdokumenten för undervisningen har tagits genom riksdagen av fp.
      Ingen har påstått att alla borgare är folkpartister, däremot har jag gjort en egen reflektion där jag oftast stöter på de starkaste kritikerna av dagens undervisning från folkpartister dvs de som själva är ansvariga.

      Radera
    4. Anledningen till att jag skriver åttiotalet är att jag då tillskrev dåvarande Skolverket (skolöverstyrelsen.) ang denna fråga och de nekade bestämt till att betyg och undervisning skulle ske enligt normalkurvan och menade tvärt om att undervisning och betygsättning skulle ske efter faktiska förmågor och prestationer, dvs teoretiskt sett kunde en hel klass få betyg 5 om de uppnådde målen. Det var 1988.

      Radera
    5. Som myndighetsutövare tycker jag man ska torka sig i röven med skolans styrdokument och läroplaner. Sedan ska man dokumentera detta och tillskriva överskolöverstyrelsen!

      This is madness!!!

      Radera
    6. Henrik, du blandar ihop två saker; verksamheten i skolan (det som förr kallades undervisning) och betygsättning. Den relativa betygsskalan, som bygger på normalfördelningen, är avskaffad, helt rätt. Men jag trodde vi diskuterade verksamheten i stort styrd av läroplaner, kursplaner, skollag och departement, skolinspektion mm. Och där hävdar jag fortfarande att mantrat är att alla ska med och det ska vara så lätt att alla "orkar" bli godkända dvs man ska sänka ribban. Vidare hävdar jag att den skola vi har idag i större utsträckning är styrd av (s) än av (fp). Kommunaliseringen, som fick enorm betydelse för förfallet i skolan, är ju ett verk av Göran Persson och (s). Och anledningen till att du skrev 80-talet var ju inte att du då tillskrev SÖ i en fråga utan du påstod ju att alla läroplaner sedan 1980-talet var folkpartistiska. Du kan ju bara läsa vad du skrev ovan. Står du fortfarande fast vi det påståendet?

      Radera
  5. Jag är inte alls säker på att särbegåvade barn har särbegåvade föräldrar. För länge sedan skrev någon en kommentar på din blogg om att söner ärver mammans (typ av) intelligens medans flickor kan ärva bådas (det har med kromosomer att göra). Det där tyckte jag var så intressant att jag googlade vidare på området (det stämmer).
    En särbegåvad pojke ärver Mammans (typ av) intelligens men blir med all sannolikhet ännu intelligentare då han får större hjärna och fler hjärnceller (ca 4 milliarder eller 16%), en flicka som ärver sin särbegåvade fars intelligens blir inte fullt lika brilliant då hon får en mindre hjärna. Det finns även andra delar av hjärnan som utvecklas annorlunda beroende på kön. En särbegåvad mor kan dock få en lika särbegåvad dotter men de är som sagt i 19/20 minoritet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag var ju ett sk särbegåvat barn, men hade en syster som gick alla år i hjälpklass (vilket gett mig ett ännu mer komplicerat förhållande till min IQ och intelligens...skam kanske...och absolut inget jag pratat om förrän efter 40)

      Radera
    2. Jag var ju ett sk särbegåvat barn, men hade en syster som gick alla år i hjälpklass (vilket gett mig ett ännu mer komplicerat förhållande till min IQ och intelligens...skam kanske...och absolut inget jag pratat om förrän efter 40)

      Radera
    3. Jag har inte skrivit att de (alltid) har det. Jag har skrivit att det är vanligare.

      IQ är ärftligt till ca 90%, även om det finns en lång rad miljöfaktorer som kan komma emellan. Mässlingen sänker IQ med i snitt 1-2 poäng, men kan också sänka IQ med 20 poäng, bara som exempel.

      IQ är också en polygen egenskap, tror man är uppe i 30-40 identifierade gener som påverkar IQ upp eller ner. Ärftlighet är därmed inte så enkel, utan två genier kan få ett korkat barn, även om det är osannolikt, och två "normala" föräldrar kan föda ett geni.

      Radera
    4. Jag gissar dock att om vi säger 2% är särbegåvade, så tror jag att mer än 2% av alla särbegåvade barn har särbegåvade föräldrar. Förstår du då? Siffran kanske är 20-50-70% istället för 2%, vilket visar en ärftlighet. Är det bara slumpen som avgör ska endast 2% av särbegåvade barn ha särbegåvade föräldrar (eller ja, 0.98*0.98=0.9604 i sannolikhet att minst en förälder är särbegåvad).

      Radera
    5. Menade "0.98*0.98=0.9604 i sannolikhet att minst en förälder INTE är särbegåvad".

      Radera
    6. Sedan har vi redan avhandlat att infektionsjukdomar, parasiter mm sänker IQ, och att vaccinationer därmed höjer IQ med så mycket som tio poäng i snitt, justerat för socioekonomiska faktorer och geografi. Vilket gör att förbättrad levnadsstandard ger upphov till Flynneffekten, som sedan klingar av när man nått full IQ-levnadsstandard.

      Radera
    7. Jag tror också att IQ är i stort sett ärftligt. Särbegåvningarna är jag dock inte hundra på. Men som sagt, det här är vad jag tror, så här tänker jag...tills jag får ny information.

      Radera
    8. Jag tror också att IQ är i stort sett ärftligt. Särbegåvningarna är jag dock inte hundra på. Men som sagt, det här är vad jag tror, så här tänker jag...tills jag får ny information.

      Radera
    9. Det är väl inte heller hjärnans kvantitativa storlek som har betydelse utan antalet kvalitativa koppling mellan dels de bägge hjärnhalvorna och dels inom olika områden inom hjärnan?

      Radera
    10. Hur vore det att helt enkelt låta barnen läsa i egen takt? Om man klarar ett ämne bra så får man gå vidare till nästa kurs/lärobok. Årskurser är så 1900-tal.

      Det skulle inte vara så svårt att ha en lärare per ämne istället för lärare per årskurs.
      Klarar man ämnet så hoppar man upp en kurs. Glöm Jante som inte förstod särskilt mycket om annat än härskartekniker.

      Radera
    11. IQ är bevisat ärftligt, statistiskt sett. Ibland kommer dock en genetisk kombination ihop där avkomman är betydligt intelligentare än båda föräldrarna. Avkomman har sedan en uppförsbacke i hela livet för att passa in.

      Själv hade jag problem. Min saliga mamma satt vid köksbordet och läste DN. Jag (4 år) pekade på rubriken och frågade: Vad är det? Dagens Nyheter svarade hon. Men vad är det? pekande på "D". Det är "DE" sa hon irriterat. Förvirrad ställde jag ett antal kontrollfrågor och lyckades till slut lista ut att bokstaven D betydde ett fonem.

      Lite senare släpade jag hem något som jag hittat i en soptunna och förmodligen var från SFI, bilder med ett ord på med en stor bokstav som markerade begynnelsebokstaven i ordet. Därefter kunde jag läsa med en viss möda. Min lättledde kompis och jag tillbringade sedan en eftermiddag med att skriva enkla ord på väggarna i trappen med en spritpenna, APA, KUK, våra namn, samt en del andra onämnbara referenser till boende i trappen. Farsan kom hem och insåg snabbt hur det låg till. Sedan tillbringade vi en kväll med att tvätta bort allt klotter.

      Kan säga att min skolfröken i ettan var lyrisk över min förmåga att högläsa ur tråkiga imbecilla böcker. Hon trodde uppenbarligen att det var hon som lärt mig läsa så bra. Och det är en ganska bra beskrivning av upprepningarna i mitt liv. Att passa in är allt.

      Radera
    12. Åldersblandat har prövats på många skolor för ungefär 15-10 år sedan och de flesta skolor har lämnat detta. Om du, A. Nilsson, vill fördjupa dig i orsakerna, finns mycket skrivet även på universitetsnivå.
      Ditt andra förslag om en lärare per ämne är svårt att genomföra i praktiken. I den svenska grundskolan finns 16 ämnen normalt och dessutom har en del kommuner ett modernt språk (förutom engelska) Tänk dig ett mellanstadium med kanske 80-100 elever (inte ovanligt). Cirka 20 lärare (det finns ju flera moderna språk) på dessa elever mot nuvarande kanske 5-6 skulle kosta enormt mycket. Iofs skulle grupperna bli väldigt små eller skulle lärarna undervisa 10-15 lektioner mot dagens cirka 25-30. Även på högstadiet skulle ditt förslag vara knepigt men inte omöjligt att genomföra. Man skulle ändå få lägga ned cirka hälften av högstadieskolorna för att få 1 lärare per ämne. Ett exempel som visar problemet: en elev har kanske 1,5 lektioner hem- och konsumentkunskap totalt under år 1-6.

      Radera
    13. För vuxna funkar sprit rätt bra för att hamn på ungefär samma nivå.

      Radera
    14. Och förutom att kasta ut ägg på förväntansfulla hockeyspelande invandrare så gjorde jag inget ont, jag var bara ett barn av min tid.

      Radera
    15. Pedda. Nu listar du bara ursäkter för att låta allt vara som det är.

      Radera
    16. Enklare lösning. Låt alla lärare i samma årskurs ha samma lektion samtidigt i viktiga ämnen. Gruppera eleverna efter förmåga/ambition. Låt en speciallärare ta hand om de svagaste och den läraren som är mest road av ämnet ta hand om de som är mest framåt. Fyra klasser ger fem grupper, där enda problemet är att den snabbaste gruppen kommer att få sitta väldigt trångt. Tre klasser ger fyra grupper. Detta går att tillämpa i flertalet teoretiska ämnen utan att schemat spricker. Det ger också lärarna utdelning för all den tid de sitter och leker arbetslag. Parentes, lärare födda 1930-1940 behövde inte arbetslag. Slut parentes

      Radera
    17. Kan bara instämma till stackars Neos gnäll.

      Radera
  6. Rimligen fel forum och rimligen ingen som bryr sig, men tänk om man kunde diskutera lösningar?
    Jag föreslår att man, i de ämnen där det är möjligt, sätter kunskapsnivåer. När nivå X är nådd får man ge sig på nivå X+1. För att få godkänt betyg i åk 9 ska man ha nått nivå Y, allt däröver är bonus. Det löser även problemet med betyg i och med att uppnådd nivå visar kunskap och förståelse. Den som lär sig långsamt kanske får göra ett extra år för att uppnå godkänd nivå, den som är särbegåvad når toppnivå tidigt och kan öka takten på övriga ämnen eller på egen hand ge sig på högre studier. Årskursindelningen skrotas och istället har man nivåindelning per ämne.
    Så Pelle 11 år kanske går i samma engelskagrupp som Stina 15 år och samma mattegrupp som Olle 13 år och delar samhällskunskapen med Fia 10 år.
    I slutänden handlar det ändå om att tillägna sig tillräckliga kunskaper för att fungera i samhället eller för att kunna studera vidare. Med nivåindelning får vi en mängd fördelar, jag kan inte se några nackdelar - förutom att åldersblandningen kanske ställer till det på något sätt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi hade ett liknande upplägg på min lilla lågstadieskola ute i obygden. 23 elever, 4 årskurser, 2 lärare (en SO/svenska, en NO/matte). Vi hade alla induviduellt utformade "scheman" som sträckte sig över 2 veckor. Det var en task list med uppgifter vi skulle klara av. Vi rörde oss fritt mellan klassrummen och fick samarbeta med barn i olika åldrar. Vi hade en del Mer traditionella lektioner, men dom var rätt få vad jag minns. Det funkade bra o jag tror de allra flesta har nog klarat sig över medel rent generellt.

      Nackdelarna, om man nu ska lista dessa, var överarbetade lärare (mycket unga o ambitiösa), att systemet kräver mycket eget ansvar o motivation av eleven, systemet kan medföra att man halkar efter lite i ämnen man har mindre intresse av.

      Vi var en mycket homogen klass, inga nyanlända...

      Radera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...