SCB rapporterade igår om fallande konsumentprisindex (KPI), felaktigt i dagligt tal kallat inflationen. Risken finns nu att Riksbanken i panik genomför ytterligare destruktiva räntesänkningar.

Under februari och mars steg KPI och vid senaste räntebeskedet sänkte man inte räntan, även om man utökade de kvantitativa lättnaderna. Men nu faller alltså KPI igen.

Därmed finns en risk att Riksbanken får panik och försöker upprepa idiotin med räntesänkningarna en gång till. Sedan Sverige gick in i KPI-deflation 2010 har inga räntesänkningar gett önskad effekt. Anledningen är som nämnt så många gånger tidigare att lägre ränta inte når den reala ekonomin i form av skenande löneökningar.
Konsumentprisindex (KPI) som linje,
och tolvmånaders förändring som staplar.

Istället sänker räntan KPI, eftersom den schablonmässiga uträkningen av boendekostnaderna faller, och man får en självförstärkande loop. Räntesänkningarna går rätt in i spekulationsbubblorna i bostadsmarknaden, börsen och obligationsbubblan. Ingetdera finns med i KPI-beräkningen och drar alltså inte upp KPI

Effekterna av den idioti i form av räntesänkningar som Riksbanken ägnar sig åt är att vi bygger upp finansiell instabilitet i form av bubblor. Inte att vi bekämpar hjärnspöket KPI-deflation.

Alla (utom Riksbanken) tycker det är positivt när saker blir billigare - platt-TV, telefoni, bredband, mat etc. Riktig inflation får man av lönespiraler och de orsakas inte längre av räntesänkningar. Tvärt om håller räntesänkningar nere hushållens största enskilda utgift, boendet, vilket gör att de blir mer än nöjda med högst marginella löneökningar.

Vill Riksbanken få sin inflation, chockhöj reporäntan, så sticker KPI iväg med 2% direkt på grund av stigande boendekostnader, och så får vi igång lönekraven...

Finansiell stabilitet är för övrigt ett av Riksbankens uppdrag. Just nu verkar man rakt emot detta genom att bygga upp bubblor.

Skicka en kommentar Blogger

  1. Angående varför centralbanker hatar deflation. Kortfattat: staten behöver inflation för att få resultaträkningen att gå ihop.
    http://www.mises.se/2015/05/04/deflationshotet-2/

    SvaraRadera
    Svar
    1. Desto fler skäl till att höja räntan och få igång ekonomin. Vill inte ens tänka på hur fastighetsbranschen finansierar sig nu... riktigt låg ränta och junk bonds?

      Ingves arv blir fint. Han hade något på gång med sina öppna önskemål om att stävja tillgångsbubblan, men blev istället den största uppblåsaren. Praktiskt för politikerna att skylla på honom framöver.

      Radera
    2. Ingves är ju tvingad av politikerna, det syns ju tydligt hur han ändrat still de senaste åren. Så lätt ändras inte en personlighet. Dock kan man ju förvånas över att han låter sig tvingas istället för att säga upp sig.

      Radera
    3. Sen kan man ju fråga sig vilka han lyssnar på. De PK genuscertifierade flummarna i pluttlandet Sverige eller kompisarna i BIS vid de månatliga mötena i Basel....

      Radera
  2. Eftersom de nya krediter som staten (på en global skala) skapar går till förmögna placerare, så leder sänkt ränta ironiskt nog till ännu mer deflation! Placerarna söker med ljus och lykta efter något att investera i, avkastningskravet kan ju med negativ ränta sänkas till noll. Detta orsakar överutbud av varor och tjänster med fallande priser och minskad företagslönsamhet som följd. De krediter vanligt folk får äts ju direkt upp av bostadspriser som stiger i samma takt, pengaflödet når inte till konsumenterna och höjer inte efterfrågan.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du får nog jobba lite till med den logiken.
      Försök få in lägre räntor!
      Konsumtionen ökar!
      Tjänsteproduktionen oxå.

      Radera
    2. Sänkta räntor ökar konsumtion. Ja men bara i sina normala cykler. Vad vi ser är ett långt exponentiellt förlopp(av ränta och skuld) som kommer att brytas och vi vet hur en sådan kurva ser ut! Värdeökningen sker mest i improduktiva tillgångar sett till övervärderingen. Kapitalet går till t.ex fastigheter(bostäder) och dit fortsätter det så länge räntan hålls nere. Statspapper och snart också till börsen som kommer att drivas av aktieåterköp(totalt kontraproduktivt men aktieägarvänligt, dvs för ledningens innehav).

      Radera
    3. Man kan inte tillämpa traditionell ekonomisk teori för att förklara vad som händer i världen numera, eftersom den antar att det råder marknadsekonomi. Om människor tilläts sätta räntan själva i ömsesidigt frivilligt samarbete med varandra, ja då skulle lägre ränta ge högre inflation. Men nu har politikerna med planekonomiska diktat avskaffat räntan och skapat trillions of dollar ur tomma intet som de gett till de politiskt mäktigaste särintressena, och de investerar i ökat utbud. Konsumenterna får ingen del av kakan, så efterfrågan påverkas inte av den statligt införda shariaräntan. Billigaste trerummaren i Stockholm Stad kostar väl över 5 miljoner nu, men 5 miljoner i bolån leder inte till någon, konsumtion, det äts ju upp av bostadsbubblan som banken kräver som säkerhet för lånesumman. Det kunde varit 50 miljoner, spelar ingen roll, inte ett öre mer till konsumtion ändå. banken skriver upp siffran två gånger i var sin kolumn, en för fordringen de äger och en gång för bostaden som säkerhet. Att en bank skriver upp en siffra, vilken som helst, två gånger ger ingen ökad konsumtion.

      Åsså ska man komma ihåg att Riksbankens direktion gör vad den vill. Det styrs inte av några ekonomiska lagar, utan av vad en handfull individer tycker för stunden. Det går inte att förutse en enskild individs tankar, så osäkerheten och godtycket är lika total som maktkoncentrationen när staten dikterar. Om de säger att räntan är en liten häst så är det därmed så.

      Radera
    4. Exempel på överproduktionen, Hayek's förutsedda "malinvestments" konkretiserade, i den politiskt prestigefulla och fackligt inmurade bilbranschen. Bilaktier är en betting på framtida politiska beslut, sånt som produktionskostnader och marknadsföring är irrelevanta för värderingen:
      http://www.zerohedge.com/news/2014-05-16/where-worlds-unsold-cars-go-die
      "Klimat"branschen är en annan sektor som badar i statliga gratispengar till olönsamma kraftverk. Tomma nybyggda miljonstäder i Kina och Japanska vägar till ingenstans är andra exempel.

      Radera
  3. Valutakrig är förklaringen enligt fd chef för Bank of England.
    Överskott av arbetskraft är min delförklaring.
    Då vill ingen se ökande löner till dem som har anställning och ytterligare ökande inkomstklyftor.
    Migration kan aldrig bli en hållbar utveckling !

    SvaraRadera
    Svar
    1. Helt riktig iakttagelse Oppti. Migrationen är givetvis detsamma som önskan att de ska betala framtida välfärd(demografiska problemet) men samtidigt pågår en av de största ekonomiska infrastruktur-förändringarna sedan 1900-talets början i västvärlden som medfört bl.a arbetskraftsarbitrage. Det är/var ett uttryck för att vi måste sänka våra löner(för att få jobb för de flesta). Ju fler invandrare ju större tryck nedåt på löner(som redan finns i flera sektorer). Kollektivavtal eller inte. När deflationen blir permanent måste vi sänka lönerna nominellt i befintliga jobb, dvs inte bara under krisförloppet i företaget :). Idag ligger vi kring 8% i arbetslöshet under det som får betraktas som högkonjunktur sett till affärscykeln. Den senare migrationen kommer att visa sitt ansikte i statistiken när nästa kris, som varar länge, kommer runt hörnet.

      Detta förhållande är orsaken till att jag har kritiska synpunkter på mass-invandringen. Kritik som tyvärr uppfattas som rasistisk eller mångkulturell kritik.

      Radera
    2. Kritiken uppfattas inte som rasism-utan det är en medveten mediekampanj att få det till rasism.
      Vi som är känsliga personer skall då avstå från att tänka och enbart använda hjärtat!

      Radera
    3. Jag kanske ska tillägga att det finns sektorer där nya svenskar snabbt finner en plats pga stor efterfrågan. Utmärkt. Men om man ska tro att hela migrationen ska få plats så kommer det inte ske utan stora reallönesänkningar. Paniken är annars stor nu när ledamöter av Rb-direktionen går ut och pratar om "politiska" löneförhöjningar i företag och offentliga myndigheter. Ska hela västvärlden göra detsamma då så att inte våra exportföretag igen....tappar konkurrenskraft......som är så viktigt att vi under många år "tillåtit" kapitalandelen öka på löneandelens bekostnad? Kappan blåser i vinden minsann.....

      ps! Vissa grupper har det väldigt bra idag

      Radera
    4. @Oppti , rttck
      Men ”All forskning visar att invandring är lönsam på lång sikt” brukar det hävdas inom Alliansen, främst av stridshingsten Fredrik Reinfeldt och av Sveriges tilltänkte ambassadör i PISA Jan Björklund.

      Har dessa förtroendevalda fel? I så fall blir konungariket Sverige ett "failed state" inom kort, och en lätt munsbit för det fascistoida New World Order (NWO).

      http://www.svd.se/nyheter/inrikes/reinfeldt-forsvarar-flyktingfokus_3839918.svd

      Radera
  4. Riskbanken bedriver huvudsakligen "beggar thy neighbour"-politik men hävdar hela tiden att räntesänkningar skulle öka investeringarna(blä). Förväntningarna bör istället vara att räntan(den ränta som man inte kan manipuleras) stiger på sikt, hur mycket annat man än säger. Men inte nödvändigtvis pga inflation. Rb och de andra cb bedriver en mycket riskfylld politik som bara baseras på tvångsmässig ideologisk experiment-syndrom. Vart tar likviditeten vägen om marknaden för de största reserverna sakta försvinner in i centralbankerna samtidigt som marknaden bjudit ner långa papper mot noll? Pris-funktionen faller samman och istället väntar räntekaos längs vägen när alla ska ur. Det vi sett den senaste tiden är bara en mindre våg av sålda långa statspapper. QE X till QE Y väntar sannolikt i framtiden men man kommer inte ha en chans att hålla ner räntorna.

    Rb har sagt att man absolut inte vill intervenera direkt på valutamarknaden. Men idag är det väl ingen större skillnad på det man gör :). Euron kan tänkas toppa, tillfälligt eller ej, och därför är Ingves beredd att stoppa en kronförstärkning. Kolla ett euro-chart för att se att euron hela tiden stigit mot kronan från aug 2012. Under 2014 föll euron som en sten mot så gott som alla valutor....utom mot kronan. Det är valutakrig det. Löjligt PK´a löpsedlar och absolut ingen som helst ekonomisk självkritik när det gäller valutamanipulationer där Sverige alltid lyckats devalvera utan alltför stor kritik utifrån(vi är så små så vi kommer undan och då utnyttjar vi det). Samtidigt ser flera utländska ekonomer med stor skepsis på den svenska deflations-spökets expansion. Men samtidigt förstår man inte att Sverige är föregångsland t.ex när det gäller produktivitet inom flera sektorer. T.ex IT-handel som pressar konkurrensen stort. Svenskar vill inte betala om det går att få gratis eller billigare på nätet. Konsumtionen står väl för ca 50% av BNP. Skuldsättning är också ett utmärkt sätt idag att öka deflationskrafterna. Vi är bäst i världen(nästan) när det gäller skuldsättning per capita(inkl även mht inkomst).

    SvaraRadera
  5. OT:
    Varning.
    Dagen mest oaptitliga artikel, med grundtesen att barn ska hållas borta från sina föräldrar så mycket det bara är möjligt, annars blir de straffade och drabbade av utanförskap. Fyfan.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja det är för djävligt, mådde illa när dagislärarna glatt och stolt proklamerade att nu är vi en skola. Och nu några år efter kommer kolumnisten med sin variant av skeendet. Trodde först kolumnen var en parodi.

      Yttermera skall man komma ihåg att det var en så kallad borgerlig regering som drog oss än ett steg närmre valparna i Djurfarmen.

      Radera
    2. Den här bloggen drar verkligen till sig tänkareliten...

      Radera
    3. Tolv tretton, ja och det var särdeles intressant, ditt bidrag av tänkande. Återkom gärna nästa gång du tänkt ut något. Syftar förresten ditt alias på en bok av Jan Myrdal?

      Radera
  6. Med höjda skatter och ev slopat ränteavdrag blir det ju ännu mindre pengar att disponera och därmed mer deflation.

    SvaraRadera
  7. Kul Finansinspektions-frågetest här:
    http://www.dn.se/nyheter/fragesport/klarar-du-fis-raknefragor/

    Lustigt hur flera av frågorna har fel svar som "rätt" (indoktrinerat) svar!

    Om inflationen är 2% och du får 1% ränta, ökar eller minskar din köpkraft då?
    - Rätt svar ska vara att det beror på huruvida priserna på det du har tänkt köpa ökar eller minskar, det är helt irrelevant hur KPI ändras.

    Innebär det högre eller lägre risk att köpa aktier i ett bolag, eller fondandelar?
    - Rätt svar ska vara att det innebär lägre risk. Om man köper fonder som blandar man in minst en mellanhand som kan gå i konkurs med 100% förlust som följd.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Din finansiella mellanhand kan gå i konkurs när somhelst. Även den allra mest respekterade, även på höjden av superhögkonjunktur. Se Lehman Brothers. Men FI antar felaktigt att riskuppskattning består av att trivialt gymnasieskolemässigt extrapolera den historiska prisvolatiliteten. Det är en av förklaringarna till varför Finansinspektionen misslyckas så katastrofalt.

      Radera
    2. Att fondbolaget går i konkurs gör inte ditt innehav värdelöst, så länge det inte är aktier i fondbolaget du äger. Fondkapitalet är separat från bolagets affärer, och detta kontrolleras av ett separat förvaringsinstitut.

      Dina aktier har du för övrigt också hos en "finansiell mellanhand" så ur den aspekten är risken densamma.

      Radera
    3. @tolvtretton
      Om du läser det finstilta i avtalet du har med din fondförvaltare (t.ex. en bank eller Avanza) så ser du att det är banken som äger aktierna. Du har bara en oprioriterad fordran mot banken som motsvarar ett nominellt belopp som beräknas på något sätt. Och eftersom banken, mellanhanden mellan dig och det du trodde var "dina" aktier, är latent bankrutt med bara 2% eller så i eget kapital som balans mot alla som har fordringar mot banken, och de två procenten går till stora institutioner med klyftiga jurister, så förlorar du allt det du trodde var "dina" aktier (och "pengar på kontot") i samma stund som din bank konkar.

      Men ring din bank och fråga! Kanske just du har något särskilt specialavtal?

      Många känner inte till detta faktum, att de riskerar att ögonblickligen förlora 100% när som helst. Något som de kanske borde justera sin riskanalys för utöver de historiska prisgrafernas trettiodagarsvolatilitet. Och om man förstår incitamentsteori och finansiell teori någorlunda, så inser man att detta scenario är nödvändigt, det är liksom det som planekonomerna eftersträvar med sina diktat eftersom de profiterar så mycket på det.

      Radera
    4. @tovtgretton igen
      Jag ringde faktiskt både min storbank och Avanza och frågade hur det var med det där, runt 2008 när finanskrisen var ny. Storbanken svarade med ett juridiskt kryptiskt email. Men från Avanza ringde faktiskt någon tillbaka och förklarade att så är det, Avanza äger alla aktier, ingen kund äger någon aktie. Och att det är så för alla i branschen p.g.a. statliga regleringar (och inget någon borde oroa sig för...)

      Radera
    5. Det är klart att gondolen äger aktierna, poängen är att de inte kan använda pengarna som folk satt in i fonden för att betala skulder med, och de pengar du investerat kan inte försvinna i en konkurs.

      Radera
    6. gondolen = fondbolaget... Rättstavning FTW!

      Radera
    7. Sedan kan de naturligtvis på olaglig väg ta pengarna ändå, men det kan ju den bank där du har din aktiedepå göra med dina aktier också (sälja i hemlighet och springa med pengarna), så återigen samma risk...

      (ok, i fallet fond är risken för brottslig verksamhet om vi ska vara kapitalist-petiga dubbel då du har både fondbolaget och förvaringsinstitutet som kan sticka med pengarna - men risken för det är garanterat lägre än risken för konkurs i en enskild aktie om man håller sig till seriösa aktörer)

      Radera
    8. Det är legaliserad brottslig verksamhet. Du vet, enligt den definition av skillnaden som politiker kan erbjuda. Mellanhanden tar alla dina pengar från alla dina konton och fonder. Många lurade småsparare känner inte till detta, och det innebär ett jätteräknefel i deras riskkalkyl.

      Har ingenting alls att göra med brottslig verksamhet, förutom att statlighet ju per definition är brottslig verksamhet. Jag förmodar att du inte har ringt din mellanhand och frågat ännu, eftersom det är helg. Men på måndag kanske du har lärt dig att jag har rätt.

      Radera
    9. @tolvtretton
      Om du har konton och fonder hos t.ex. SEB, och imorgon SEB plötsligt går i konkurs (igen). Trodde du verkligen att det inte berörde det du trodde att du hade på ditt sparkonto, eller det du hade i dina aktiefonder??? Är folk verkligen så extremt naiva och lättlurade, att de inte förstår att när deras bank konkar att de då förlorar allting som de trodde att de hade sparat ihop? Det har ju hänt så många gånger och händer igen och igen överallt, ändå fattar folk alltså inte detta? Inte undra på att somliga kan göra sig själva rika på bondfångeri, så många lurade idioter som det finns därute!

      Radera
    10. Herregud. Naiv och lättlurad sa Bull.

      Godnatt.

      Radera
    11. Kapitalist, jag skulle hävda att du har fel. Banken äger inte fondens förmögenhet. Det gör respektive fond. Normalt är inte ens bank fondadministratör. Det är i princip alltid någon annan part.
      Exempel:
      Fonden: Robur Access, orgnr: 515601-9530
      Fondadministratör: Robur Fonder, orgnr: 556198-0128
      Förvaringsinstitut: Swedabnk, orgnr: 502017-7753

      Från första paragrafen i fondbestämmelserna:
      En specialfond bildas genom kapitaltillskott från
      andelsägarna. Fondförmögenheten ägs av fondandelsägarna
      gemensamt och varje fondandel medför
      lika rätt till den egendom som ingår i fonden. Fonden
      kan inte förvärva rättigheter eller ikläda sig skyldigheter.
      Egendom som ingår i fonden får inte utmätas
      och andelsägarna svarar inte för förpliktelser som
      avser fonden. AIF-förvaltaren (se § 2) företräder
      andelsägarna i frågor som rör fonden, beslutar över
      den egendom som ingår i fonden samt utövar de
      rättigheter som härrör ur fonden.

      Om banken går i konkurs så är dina andelar säkra i fonden.

      Jag ägde andelar i en fond som gick konkurs, alla andelar blev värdelösa. Det kan hända, men det beror inte på om administratören eller förvaringsinstitutet går i konkurs.

      Radera
    12. @HenrikM
      Du förlorade alltså alla dina aktier därför att din mellanhand konkade?

      Ditt citerade lagtext är det vanliga meningslösa dravlet som bara i efterhand kommer att få sin verkliga uttolkning, och vi vet ju alla vad den kommer att bli. Om din fond inte kan "ikläda sig" några skyldigheter, så har den alltså inga skyldigheter gentemot dig heller.

      Ring helt enkelt din bank, eller hellre en mindre nyare bank eftersom de ännu har kundservice, och fråga dem huruvida du ännu äger kontanterna på dina konton och aktierna i dina fonder om de gått i konkurs! Min erfarenhet är att de svarar ärligt att nej, det gör du inte. Det är prioriterade stora institutionella fordringshavare som äger dina pengar och dina aktier.

      Radera
    13. Kapitalist, jo det var fonden som konkade, om du kallar det mellanhand så var det just så. Men det är alltså inte banken som äger andelarna utan respektive fond. Jag tyckte du skrev ovan att banken äger andelarna. Så är det inte. Givetvis är det fonden som äger aktierna eller andra tillgångar.

      Radera
  8. Riksbanken måste trycka pengar och bara ge staten pengarna, det ska fortgå tills inflationen blir 2%
    Inte en krona i skatt, inte en krona i statslån, ingen förlorar ett öre.
    Pengarna skall gå till eftersatt infrastruktur, järnvägar, vägar, ubåtsjaktshelikoptrar, med mera.
    Riktiga jobb skapas, arbetslösheten sjunker när vägar järnvägar repareras,
    Får staten pengar så går inte en krona till bolån.


    Nationalekonomi är inte en vetenskap alt är påhittat för att gynna den som har makten över ekonomin.
    Riksbanken vägrar att lösa krisen nu för då kan folket förstå att en riksbank kan ge staten pengar vilket bankerna inte vill se för då blir dom utan ränteintäkter på pengarna som staten får.

    Riksbanken har använt sedelpressen och 30 miljarder har tryckts upp ren fakta, pengarna används för att köpa upp statspapper på andrahandsmarknaden.
    Riksbanken kunde bara gett staten pengarna, men det har bankerna förbjudit, krisen får inte lösas på ett sätt som hotar bankernas monopol på att skapa pengar.

    SvaraRadera
  9. En lösning för att få upp inflationen är att använda helikoptermodellen.
    Alla medborgare får pengar som riksbanken har tryckt upp, 1000kr per månad, köpkraften ökar och jobb skapas när efterfrågan ökar.
    Men då blir bankerna utan ränteinkomster på pengarna därför används inte den modellen.
    Bankerna har har bestämt att alla pengar skall tillverkas av dom och pengarna skall lånas ut till folket.

    Staten får inte låna se budgetregler, företagen vill inte låna när efterfrågan är låg, dom enda som vill låna är bostadsköparna.
    En låg ränta fungerar inte, det vet riksbanken.


    SvaraRadera
  10. Pengar finns det men det finns två sorters pengar.
    1 pengar vi äger och kan använda. (M3)
    2 pengar som banken har och vi måste låna för att kunna använda.
    Vi saknar nu pengar som vi kan använda 1, vi kan inte låna mer, det spelar ingen roll hur mycket pengar bankerna har att låna ut vi kan inte låna till konsumtion.

    Deflation är en brist på pengar, bankernas pengar kan vi inte använda för då blir vi skuldsatta.
    Om riksbanken bara ger bankerna en biljon kronor så är vi ändå lika fattiga och inte med ett öre ökar våra pengar (m3)

    Lösningen är att riksbanken ger oss eller staten pengar, då kan vi använda pengarna och ekonomin tar fart.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Deflation är brist på efterfrågan. De enorma mängder pengar och krediter som staten har skapat genom att avskaffa räntan har bara gått till de mäktigaste särintressena, och de är så få individer att de inte konsumerar någonting mätbart (men priserna på historiska konstverk har ju skenat abnormt, sånt som de statligt gynnade mångmiljardärerna köper). De bara bygger bilfabriker som producerar bilar som aldrig säljs eller används. Du måste försöka förstå att det har betydelse HUR pengarna staten skapar ur tomma intet fördelas, inte bara ATT "det finns fler stycken pengar". Förklaringen till faktumen att skolboksteorierna om ekonomi är uppenbart felaktiga, är att de bygger på ogiltiga antaganden.

      Radera
    2. Förut hette det pengar är lika med inflation. det innebär att deflation är en brist på pengar.
      "Inflation is always and everywhere a monetary phenomenon"
      Var den teorin bara påhittad varför överger du det du har hyllat?

      Den som skriker och gapar om att inflation är för mycket pengar måste nu vara för en ökning av pengarna.

      När det gäller nationalekonomi så är nästan alt som sägs bara påhittat för att gynna den som sa det.

      Radera
  11. Förnekandet av den ekonomiska vetenskapen. Vanföreställningen om att ekonomin är som vädret, något som bara händer slumpmässigt. Precis som med geometrin, att det är omöjligt att förutspå någon relation mellan sidornas längd i en triangel. Ekonomin som en ström av oförklarliga slumpmässiga händelser där man som mest i efterhand kan hitta korrelationer, om man är så dålig på matte att man accepterar uppenbara felräkningar.

    Varför vill staten skapa denna myt om att verkligheten inte kan förstås?
    http://www.svd.se/naringsliv/19-udda-konjunkturindikatorer_4554826.svd?sidan=1

    SvaraRadera

 
Top