2015-05-04 11:12

Gästinlägg: Ett rikt och hållbart liv i ett rikt och hållbart Sverige i en rik och hållbar värld?

Nedanstående är ett gästinlägg av bloggläsaren Kuckeliku. Text och åsikter är alltså Kuckelikus och inget annat.

Ett rikt och hållbart liv i ett rikt och hållbart Sverige i en rik och hållbar värld?

Världen hotas fortfarande av en lång rad ganska gigantiska problem. Vi kan tänkas hantera dem allesammans, men det finns absolut inget utrymme för förnöjdhet. Det är lätt att föreställa sig en nedåtgående spiral där de olika problemen förstärker varandra tills vi når Harmageddon. Välkända problem är sådant som klimatförändringar, markförstörelse, vattenbrist, övergödning, försurning, miljöförgiftning, överbefolkning, antibiotikaresistens, sinande olja, överskuldsättning, islamism, diktaturer, kärnvapen, massmigration samt en hel del annat. Inget av dessa problem måste vara ohanterbart i sig, men tillsammans ger de en väldigt riskabel brygd.

Enkelriktade val.
På den positiva sidan finns den tekniska utvecklingen som går fort och allt snabbare. Den föder dock också en del nya risker och problem som måste hanteras. Det största problemet är sannolikt att massarbetslöshet hotar när datorer, robotar och 3d-skrivare gör det mesta av jobben. Det är inget som märks med detsamma, eftersom det skapas en hel del nya arbeten när dessa tekniker utvecklas och eftersom prissänkningar håller folk under armarna ett tag, men i slutändan hotar verkligen massarbetslöshet när det mesta av allt arbete utförs av maskiner.

Massarbetslöshet måste verkligen inte vara någon förbannelse om man inför arbetstidsförkortningar och medborgarlöner, men våra politiker vill än så länge inte diskutera sådana alternativ, utan istället låtsas (eller inbilla sig) att de kan få fram någorlunda meningsfulla och välbetalda heltidsjobb åt allt fler. Det är en lögn, alternativt en barnfantasi. Det har ingenting med verkligheten att göra. Men våra politiker är inte intresserade av verkligheten. De är bara intresserade av (social)liberala fabler som saknar kontakt med verkligheten.

I princip kunde man tänka sig att våra politiker är nationalister som anar att massarbetslösheten kommer men är inställda på att se till att den hamnar utomlands snarare än i Sverige. Att deras ord i hög grad talar mot en sådan tolkning spelar mindre roll, eftersom politiker är notoriskt opålitliga, men deras handlingar antyder också att de ingenting begriper. En rimligare tolkning är därför att våra politiker är förblindade av sina ideologier och inte vågar ta verkligheten för vad den är.

Den vetenskapliga och tekniska utvecklingen gör att vi kan bli rikare och rikare. I synnerhet på ledig tid. För sextio år sedan skulle kanske den lediga tiden kunnat leda till tristess, för att det inte fanns så mycket att sysselsätta sig med, åtminstone inte under den kalla och mörka årstiden. Men i dagens värld finns närmast hur mycket som helst att sysselsätta sig med, bara man har en smartphone eller en surfplatta och en internetförbindelse.

Självfallet bör folk företa sig många andra saker än att fippla med smartphonen och hänga på nätet, men it-teknologin finns i alla fall alltid där som ett alternativ om man känner sig lite understimulerad. Det får också betraktas som miljövänliga aktiviteter. En surfplatta väger bra mycket mindre än en tusendel av en bil och om man än använder den all tid man är vaken så gör man knappast av med en kWh el i veckan.

Ett rikt och hållbart Sverige handlar i hög grad om automatisering, medborgarlöner och informationsteknologi, men givetvis också om en hel del mer än så. Målet är att maximera det rika och hållbara livsflödet i kropp, värld och sinne, vilket ger oss intressanta, roliga, rika och hållbara liv.

//Kuckeliku

Tidigare gästinlägg av Kuckeliku:
Det goda livet flödar fram
En politik för det goda livsflödet
Det goda livsflödets etik

40 kommentarer:

  1. Kuckel, du har kanske surfat för mycket och tappat kontakten med verkligheten. Det här var något av det mest tokiga jag läst. Det enda konkreta är tydligen medborgarlön. Jag höjer insatsen för miljön genom att föreslå att alla leker med kottar i skogen. Om man får ett bra livsflöde på kottarna så blir det nästan en evighetsmaskin. Ibland man man tycka att politikerna är gudar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. är det inte en jättebra idé att med våld stjäla andras pengar? Du tjänar ju på det, vad är fel med det? Bry dig inte om ditt våldsoffers lidande, här bryr vi ju oss inte om sånt trams som "principer". Var och en bara tar det från andra som man kommer över helt enkelt. Det är det som är definitionen av det socialistiska samhället, vilket ju också all praktisk erfarenhet har visat.

      Radera
    2. Medborgarlön är ju mer systematisk stöld av enskildas egendom än något. Men idag är jag inte intresserad av principer. Det kommer aldrig att införas något sådant. Snarare kommer medborgarlönen i form av statlig pension att ersättas med socialhjälp, för att hålla igång de som kan stå på benen längre. Vänta bara tills pengarna har tappat sitt värde och de fina obligationerna är värdelösa.

      Radera
    3. Alla egendom i form av råvaror och all mark bygger på stöld, liksom därav härledda egendomar (med ynkligt få undantag). Det är så vi är vana att det förhåller sig, och inget att bli upprörd över.

      Radera
    4. @iblandekonomi Egendom är stöld. Frihet är slaveri. Krig är fred... Är du verkligen så totalt dum i huvet att du tror på de propagandaglosorna, eller spelar du bara apa för skojs skull? Vill du att jag stjäl allt du har, så att du kan ljuga för dig själv att du därmed äger dem? Föddes du som värdelös slav utan några män ksliga rättigheter, eller är det ett ideal som du har ansträngt dig för att uppnå?

      Radera
  2. Urban Persson brukar bekymra sig för att världens resurser kommer ta slut. Det förefaller dock inte särskilt troligt. Skulle världens resurser vara så begränsade som UP tror så leder det bara till att många av de fattiga får vara kvar i fattigdom och att många av de lite mindre fattiga blir lite mer fattiga på sikt. Civilisationen går att driva runt med ganska lite resurser och svinnet måste inte vara enormt. Det mesta talar för att vi löser våra energiproblem på sikt och då ökar också våra möjligheter att få till en kretsloppsekonomi.

    Avskaffandet av arbetslinjens hårda piska leder till enorma resursbesparingar när folk inte tvingas ta sig till jobbet eller arbetsförmedlingen fem dagar i veckan, utan istället kan dryga ut sina inkomster med att odla lite potatis och morötter, eller vad de nu väljer att sysselsätta sig med. Man kan leva bra på små medel när man inte tvingas inrätta sig i storstadslivet. Och att bo utanför stan blir allt enklare i takt med att tekniken utvecklas.

    SvaraRadera
  3. När välståndet faller av sinande naturresurser så kommer människan nog att arbeta mer, på liknande sätt som hon arbetade mindre när det ökade. Hur mycket det arbetas beror alltså främst på välståndet. Än så länge har bara välståndets ökning dämpats, eller fallit lite, beroende på jämförelseobjekt. Nettot i utvinningen har minskat något och gett en så kallad finanskris. Och en så kallad arbetslinje, de moraliserande trutarnas svar på naturresursernas fördyring.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ivrarna inom medborgarlön och arbetslinje är ungefär lika dumma moralister. De senare har dock fysiken och verkligheten på sin sida. Vissa inkompetenta som blir över i processen med ökad komplexitet kommer nog också att arbetsmoraliseras, även om deras pengar inte räcker till mat och de svälter ihjäl.

      Radera
  4. Problemet (ett av dom) med medborgarlön är att det är så gott som helt oprövat. Att hänga upp framtiden på ett helt oprövat kort blir sällan bra. Dessutom framstår det som ett fundamentalt feltänk på ett teoretiskt plan. Automatiseringsvågen tror jag kommer lösas på andra sätt. En tanke som slagit mig är att automatisering ger sjunkande levnadsomkostnader och därmed borde öppna för lönesänkningar vilket ger fler jobb. Om det krävs mindre pengar för att upprätthålla samma levnadsstandard borde priset på arbete sjunka eller?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Automatiseringen kan nog ge lönesänkningar i länder med en oreglerad arbetsmarknad, om folk kan överleva på ännu mindre. Bättre vore förstås om de som fortfarande har jobb fick behålla sina magra inkomster. I Sverige blir det nog inte så mycket lönesänkningar, skulle jag tro. Politikerna verkar snarare angelägna om att åstadkomma höga löneökningar som driver på inflationen. De nominella lönerna skall upp till varje pris, förefaller det.

      Medborgarlöner är inte enormt oprövat och framförallt måste man inte drämma till med feta ovillkorliga medborgarlöner från första början. En basinkomst på 2000-3000 kr håller folk levande om de bara kan hitta något torrt och uppvärmt ställe att sova på. Den dras av från de högre bidrag många fortfarande får.

      Kolla min andra text (om politik) för lite mer detaljerade synpunkter på medborgarlöner.

      Radera
    2. Håller med om politikerna och nominella löneökningar. Det jag fiskade efter med mitt resonemang om lönesänkningar var hur systemet teoretiskt under ett marknadsliberalt paradigm borde nå jämvikt om man tar fasta på den vanliga invändningen som också Neo Cortex upprepar nedan: automatisering har alltid fortgått, varför annorlunda nu? Frågar man en marxist pratar de om kapitalackumulation, senkapitalismens kris etc, automatiseringen gör att rikedomen samlas på allt färre händer, sen utbryter krig eller någon form av social omvälvning.

      Radera
  5. Fast hur räknar du på energiförbrukningen i ditt pillande med surfplattan, den är knappast så spännande offline eller hur. Var det inte någon uträkning för ett tag sen om att ett elektroniskt mail kostar typ lika mycket i energiförbrukning som ett fysiskt dito?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Energiförbrukningen kan säkert bli lite högre om man räknar med hela internet-infrastrukturen. Beroende på vad folk har för sig på nätet.

      Jag är lite skeptisk till påståendena om hur mycket ström e-mail drar, även fast Cornu understött påståendena. Om varje mail drar så mycket ström som det sagts borde nätet som helhet konsumera all el i världen, förefaller det mig. Vi har låga priser på el och olja trots internet, vilket antyder att nätet inte är någon enorm energibov.

      Givetvis går det åt en hel del energi, men internettjänster som kräver enormt mycket energi får ta mer betalt eller lägga ner. Det bör inte heller vara så omöjligt att avleda fjärrvärme från serverhallar.

      Radera
    2. Nja, skrönan om att ett e-post "kostar" mer energi än ett pappersbrev visade sig ju vara falsk. Ett e-postbrev kostar mindre än ett pappersbrev. Energikostnaden per överförd datamängd minskar kontinuerligt, fast vi ökar samtidigt mängden data vi överför...

      Total energikonsumtion är säkert hög eftersom vi skickar mycket e-post, men ändå relativt liten. Särskilt gäller ju detta bärbara enheter.

      Radera
  6. När det gäller automatisering så är det förstås bara det senaste steget i en lång rad steg där man i varje steg har sett ett stort hot som aldrig infriades. Att slå sönder automatiska vävstolar hjälpte föga. Vad som blir nästa steg som skall sysselsätta folk kommer att visa sig. Varför skulle det vara annorlunda den här gången?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Modern historieforskning har visat att ludditerna nog faktiskt inte var särskilt rädda för automatiseringen.

      Däremot var väl maskinerna dyra och svåra att laga och därför slog man till där arbetsköparna kände det som mest.

      De där sabotagen skedde också oftast i en kontext av protest mot usla arbetsförhållanden, låga löner etc. Sett i ljuset av det var de nog smarta fackliga strateger snarare än sektartade bakåtsträvare.

      Radera
    2. http://Ta och läs den här artikeln om du inte gjort det, så kan jag replikera på andra kommentarer istället:

      http://www.dn.se/kultur-noje/after-work-nar-datoriseringen-tar-bort-jobben/.dn.se/kultur-noje/after-work-nar-datoriseringen-tar-bort-jobben/

      Radera
    3. Roland Paulsen:
      http://www.dn.se/kultur-noje/after-work-nar-datoriseringen-tar-bort-jobben/

      Radera
    4. Självklart hittar man de mest vetenskapliga analyserna på kultur och nöjessidorna i DN...

      Radera
  7. Det uppstår som alltid något nytt som kommer att fylla vår liv inom nya arbetsmarknader. Men under omställningstiden, som accelererade från slutet av 90-talet, kommer de flesta att få uppleva mycket kärva förhållanden. Inte minst går vi mot något som liknar en global tung recession som för flera länder innebär en stor depression likt 30-talet. Givet så kommer vi att komma ur densamma och igen gå mot bättre tider. Men omställningstiden blir lång och den globala överskuldsättningen förstärker definitivt situationen. 30-talet var en omställning från jordbruk till en ny nivå av mekanisering och stordrift och industriell produktion med stora produktivitetsvinster och stor arbetslöshet(mismatch av kompetens). Nu går vi från denna cykel in i något nytt. Tyvärr är delar av banksektorn ansvarig för övergångsproblemen, precis som på 20-talet då extrema överinvesteringar inom jordbruket(växeljordbruk)helt slog ut familjejordbruken(prisstegringar och i USA genom"the Dustbowl i USA). Orsaken är just att omställningen ger nya investeringstillfällen men som historien visar är en ansenlig del rena fel/över-investeringar(missalokering och korta livscykler på teknikutvecklingshastigheten). Värre är det dock att bankerna idag även säljer bort risk(värdepappersiering) vilket minskar motståndskraften hos investerarna(jakt på yield)i kommande break-down som blir värre än 2008-09. Västvärldens statsfinanser är oerhört sköra vilket kommer att skapa fattigdom hos stora delar av medelklassen när väl den sista fasen(crash and burn) kommer. Många länder kommer då inte att kunna låna mera eller välja att trycka nya pengar(det blir inte inflation, möjligen stagflation). Det blir antagligen svångremspolitik av stora mått.

    Politiker kan inte skapa nya jobb och de förstår inte att företagens spelplan inte längre är nationell sedan 70-talet. Företag "måste" växa vilket drabbar de nationella marknaderna hårt ifråga om nyinvesteringar vars tillväxttakt stadigt sjunkit sedan 80-talet. Men som sagt. Det kommer en ny tid med nya jobb. Klart är dock som Kuckeliku skriver. Företagen är fokuserade på att rationalisera bort människan precis som i jordbruket efter den Stora Depressionen. 10-tusenkronorsfrågan är om vi får ett större krig som ska sanera ekonomierna och ge sysselsättning(men inte inkomster)under en omställning.. Kommer ett längre krig kan vi igen antagligen starta en ny inflationscykel.

    Miljöfrågan kommer för alltid sakna en reell trade off. Det kostar våra politiker för mycket att välja riktiga miljöalternativ. Jorden kommer vi fortsätta att förstöra. Inte minst genom vårt fortsatta intrång i viktiga eko-system som underminerar artrikedom och resursskapande(inte minst vattenförsörjning). Hoppet står isf till att människan väljer nya sätt att leva men det förfaller inte troligt då västvärlden bara står för 4% av jordens befolkning.

    Frågan om medborgarlön kommer inte att fungera om inte man väljer att "trycka pengar" istället för att försöka låna. Däremot kan en medborgarlön fungera om vi byter den mot ett avstående av skattefinansierad välfärd(t.ex sjukvård, skola och omsorg) som istället får finansieras privat. Jag tror vi går tillbaka mot mer ansvar inom familjen för t.ex de gamlas omsorg. Men det kommer att bli svårt och folk kommer att protestera innebärande samhällsomstörtande oro med våldsamheter. Vi har en halvt förlorad ungdomskader som inte kommer att acceptera att stå helt utan sysselsättning när de ser den kvarvarande medelklassen leva relativt gott samtidigt som samhället monteras ned. USA´s långsamma fall innebär att Asien tar över som världens stora tillväxtzon vilket på sikt också underminerar västvärldens befolkningstillväxt(framtidstro) och förutsättning för en ny guldålder(1945-idag).

    Ett helt nytt finansiellt system skapas men spänningarna mellan öst och väst samt Mellanöstern tilltar(jag tror S Huntington´s vision har grund. De som ser framtiden före andra har ofta rätt).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Världsutvecklingen är förvisso inte särskilt lätt att förutspå. Det kan gå åt pipan ganska snart, men världsekonomin kan också tänkas tuffa på hyfsat resten av det här årtiondet. Tjugotalet kan dock bli ganska dramatiskt. Stora omvälvningar är att vänta. Det blir nog mänsklighetens mest spännande årtionde hittills skulle jag tro. Fast det kan som sagt braka loss redan det här årtiondet. Tråkigt behöver man inte ha det om man är intresserad av omvärlden.

      Radera
    2. Och om man är mytoman och har positiva saker på programmet så är det aldrig tråkigt. Det är bara sätta sig vid sin miljövänliga dator att surfa och följa vinden. Om man tror att västvärldens befolkning är 4 procent av jordens och skriver så, ja så är det så. Artrikedom och vattentillgång har marginell betydelse för människans välstånd, men va fan, det handlar om att sprida myter. Det är bankernas fel.

      Ett större krig skulle sänka välståndet både på kort och lång sikt och störa min prognos. Om kärnvapnen får en jämn fördelning över högt befolkade områden så blir en hel del kvar i marken lite längre. Och när det kommer igång igen med betydligt färre och bättre teknik så kan välståndet (per capita) nå en ny topp. USA har långt mer naturresurser per capita än Asien och speciellt inom livsmedelsproduktion. De har också vapen och kan smacka på om det skulle behövas. Mytomanens favorit är förstås det kära hemlandet, som ligger mycket pissigt till jämfört med USA.

      Radera
    3. Jag har inte skrivit hur det blir(om du nu syftar på mig), bara vad jag tror kan/kommer hända. Självklart får jag inte rätt på alla punkter och kanske inte heller i djupet av en negativ utveckling. denna alltid skulle vara linjär får du stå för Urban. Stora förändringar inträffar med jämna mellanrum och åt båda hållen där dess orsaker är många. Jag tror t.ex på klimatförändringen(fakta) men inte på dess orsaker(inte fakta bara teorier). Förstår inte vad mytomani har med saken att göra. Verkar bara vara ett adjektiv som en del använder i sina svepande argumentation är jag rädd.

      Betr USA kontra Asien så handlar det nog mer om var affärerna sker och vinsterna skapas och vilka som kommer att dominera. Dvs efterfrågan.

      Radera
    4. Kuckeliku; Inte mänsklighetens mest omvälvande/största årtionde men inte osannolikt efterkrigstidens största.

      Radera
    5. Ja linjärt skulle man kunna säga. Det finns ett sådant samband mellan naturresurser och välstånd genom alla tider. Men i lustgården rådde förstås lite speciella omständigheter. Oavsett klimatförändringarna så måste naturligtvis människan förbruka även denna resurs. De som sprider myter vet inte om det utan ser det som självklarheter. Det viktiga inom klimatet är att det inte kan påverkas. Skulle något idiotiskt ändå hittas på så sinar bara andra naturresurser tidigare. Det mest otäcka för moralisten och mytomanen är att de kan inte göra ett smack på området, utan bara förvärrar saken.

      Radera
    6. Det finns förvisso en långsiktig linjäritet men inom varje cykel hittar vi inom t.ex ekonomin(som styr det mesta av vårt beteende ifråga det vi diskuterar) periodvisa ganska stora avvikelser med exponentiella toppar och kaotiska nedgångar. Självklart kan vi lägga ut positiva regressionslinjer över tiden men det innebär inte att beslutsfattarna klarar av att fatta bra beslut.

      Radera
  8. Fäll ner pungen och landa.

    SvaraRadera
  9. Huntingtons "vision" ang mellanöstern var att den skulle vara en källa till ständiga småkrig - inga stora urladdningar. Inte särskilt visionärt enligt min mening att föreslå business as usual.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det stämmer verkligen inte. Mellanöstern består bara av klaner, som du säkert vet, som ALLTID legat i krig med varandra(Afrika förr). Dagens krig är inte bara ett utlopp för västvärldens inblandning utan stridigheterna har istället kunna "blomma upp" när tillfälle ges pga instabilitet. Saudi-Arabiska kungahuset t.ex har klarat sig från att bli störtade "enbart" pga olja och USA´s stöd.


      Dags att läsa Huntington kanske? Eller varför inte Mellanöstern historia!

      Radera
    2. Småkrigen har mer eller mindre tryckts ner under västvärldens inflytande. Reaktionerna har vi sett länge men det är först nu det yttrar sig i systematiskt våld mot förtryckarna, lokala och utomstående som väst. Delvis under täckmantel av islam. Civilisationer mot civilisationer, religioner mot religioner, kultur mot kultur och folk mot folk. Förtryck, ofrihet och ekonomis orättvisa är ständiga orsaker till revolutioner. Ju längre tid folk hålls nere ju värre blir resningen. Hemma såg vi kommunismen uppståndelse i Ryssland där hämnd är rättvisa liksom vid franska revolutionen etc.

      Det som pågår nu är inte i nivå Palestina-terrrorn på 70-talet. Det är en hel del som konvergerar idag och det bådar inte gott. Men vem vet hur det utvecklar sig?

      Radera
  10. Hur har flintastenar, spjut, tamboskap, byggnader och motorer och annan sådan automatisering ökat arbetslösheten under de senaste 10 000 åren? Nu när Moores lag fördubblar beräkningskapaciteten per krona vartannat år, har det orsakat massarbetslöshet bland matematiker? Är det inte tvärtom så att effektivare verktyg gör att människors arbete blir allt mer effektivt och efterfrågat? Jag tror du är mentalt instängd i en rutten konservativ reaktionär syn på att allting alltid ska vara som det var en gång i det mytiska förgångna.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Arbetskraft är som alla andra resurser en bristvara som måste utnyttjas så effektivt som möjligt för att vårt samhälle ska nå ytterligare framsteg och framgång. Orsakerna till den strukturella arbetslösheten, låtsasjobb(gräva diken/fylla igen diken) och att vissa av oss arbetar hårdare än någonsin medens andra arbetar mindre än någonsin är en produkt av att regeringen manipulerar räntorna och skapar moraliska risker i utlåningsmarknaderna och friktion för arbetstagare/arbetsgivare på arbetsmarknaden genom lagar och kontraproduktiva bidrag.

      Radera
  11. Lyssnade nyss till en klagan från skådespelare som saknade fast anställning.
    Otrygga förhållanden helt klart.
    Men vill man ha trygghet så bör man kanske inte bli skådespelare!
    Å andra sidan bör alla som vill utveckla sin dröm att stå på scen få detta.
    Detta är ett dilemma.
    Visst borde vi ha råd med ett antal fasta skådespelartjänster men aldrig så många att alla får jobb.
    Samma sak med alla sk fria yrken!
    Skall alla konstnärer få leva flott?

    SvaraRadera
  12. Tack för era kommentarer! Jag är lite seg i skallen nu och orkar inte kommentera, om inte någon råkar säga något som jag finner extra intressant att kommentera.

    Mitt inlägg handlade inte bara om att lägga några ord för medborgarlöner. Framtidsdiskussioner är alltid intressanta, om än tämligen svåra. Diskussioner om fundamentala värderingar är jag alltid intresserad av, om de inte fastnar i för konventionella svar. Massmigrationen är ett högst väsentligt ämne, inte minst i relation till islamismen, men det mesta är redan sagt och politikerna vaknar när de vaknar, om de vaknar.

    Jag har gjort smärre uppdateringar på min EkoSoLiD-sida på Facebook nyligen. EkoSoLiD är mitt protoparti och enmansparti. Aktiviteten är fortfarande begränsad, då jag ännu ägnar mig åt idéutveckling och inte drömmer om att basa för något eget parti.

    Jag tycker också att min värdefilosofi är utmärkt och avser att förära den en egen artikel på Wikipedia ganska snart.

    SvaraRadera
  13. Lever vi inte i den tid då människan totalt sätt har det som bäst någonsin? Är inte de problem vi ser ett problem som först och främst härrör till Europa? USA lär väl gå som tåget igen. Canada, Nya Zeeland och Australien vet jag inte, men de tuffar väl på. Östasien går som tåget. De problem Europa har är självförvållade. Tror man att man kan skatta bort CO2 utan att det sin tur sänker industriproduktionen så är man ju knappast smart? Vill man inte använda sig senaste tekniken inom GMO eller för den delen Fracking.. ja vad ska man säga. Man lär ju bli utslagen av de länder som är förändringsbenägna. Jag tror att diskussionen ska kopplas till Europa, såsom vår politik nu bedrivs så gå vi mot en ny medeltid (men medeltiden var väl bara men "medeltid" för Europa, i arabländerna blomstrade matematik etc...). Europa kommer inte längre vara världens centrum, vi kommer vara de fattiga kusinerna.

    SvaraRadera
  14. Hördu du kuckeliku.
    Du har ju säkert själv funderat över för och nackdelar med medborgarlön och kommit fram till att fördelarna överväger. Men vilka är de tre tyngst vägande motargumenten mot medborgarlön som du själv reflekterat över?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om jag får begränsa mig till ett väsentligt problem så är det att det kan bli ganska svårt att dra in tillräckligt med skatter när allt färre har arbeten. Att beskatta robotar är inte så enkelt. Staternas skattebaser kan försämras kraftigt, vilket förstås också kan göra det svårt att ge människor en anständig basinkomst. Vi riskerar att få en imploderande ekonomi när arbetslösheten ökar kraftigt samtidigt som staten blir allt mer oförmögen att skapa en cirkulation av pengar i ekonomin. Människors köpkraft blir för liten för att hålla igång ekonomin.

      Jag har funderat lite på framtida skattebaser och lutar nu åt att energiskatter kan vara bästa lösningen. Datorer, robotar och 3d-skrivare behöver energi och det går fortfarande åt en massa energi för att ta fram råvarorna som de är byggda av och arbetar med. Beskattar man energi beskattar man alltså produktionen även om den är helt automatiserad.

      Energiskatterna skall vara både på el och på fossila bränslen. De skall vara globalt bestämda i konventioner som föreskriver nivån på beskattningen. Skatteintäkterna behöver inte fördelas internationellt annat än om man inför internationella/globala medborgarlöner. Istället görs de till en större eller mindre del av varje lands skattebas. I Sverige utgör energiskatter en ganska betydande skattebas och den andelen kan utökas ytterligare om man genom globalt bestämda energiskattenivåer ser till att de inte ger industrier skäl att fly landet. I gengäld kan man tänkas sänka löneskatter och andra skatter.

      Höga energiskatter är förstås ett mycket bra sätt att åstadkomma en energiomställning och energisparande teknik och åtgärder, så vi kan med dem ganska avsevärt minska hotet från sinande olja och klimatförändringar. De uppmuntrar också folk och företag att bli självförsörjande på energi, vilket är högst önskvärt.

      Det förutsätter förstås att staten inte beskattar energi även om hushåll och företag bara producerar energi för eget bruk. Det är bara energi som säljs som skall beskattas. Med undantag för om företag skaffar sig egna oljekällor och kärnkraftverk mm för att undgå beskattning.

      Höga energiskatter kan tänkas räcka långt som skattebas när en automatiserad produktion sänker kostnaderna kraftigt för många varor och tjänster.

      Radera
    2. Svårast är nog att få en global överenskommelse om energiskatter. Ett enkelt sätt att öka skattebasen är att införa en riktig fastighetsskatt igen fast det är knappast något svenskt parti moget för än. En högre skatt på banker är enklare.

      För övrig är det stål massa och papper som drar mycket energi medan de äldre robotar som jobbar med byggande av bilar drar ganska lite och de modernare robotarna på väg in i tillverkningen drar väldigt lite energi. Datorer drar mindre energi för varje ny generation.

      Nya jobb kommer men förändringarna går fort och farten ökar. Allt fler kommer friställas så jag håller med om att en medborgarlön skulle vara önskvärt för att det ger möjlighet till åtminstone mer människovärde och definitivt ett ökat kulturutbud.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    3. Det finns talesätt, man kan bara beskatta de 3 f:en:
      - Fastigheter
      - Föda
      och Fattigt folk

      I övrigt är det ju svårt. Försöker ett land straffbeskatta t ex elkraft så flyttar ju industri ut ur landet , kanske inte direkt men på lång sikt kommer det onekligen hända. Beskattar man förmögenheter så flyttar de utomlands. Så länge det finnas konkurrerande länder så är det svårt med en stabil skattebas.

      Ska man vara en rik nation så bör man se till att samhället helt enkelt förenklar, snabbar upp, effektiviserar all form av byråkrati, minskar skatter, uppmuntrar till fri tankekraft och fritt företagande, konkurrensutsätter allt, outsourcar onödiga saker (varför inte outsourca skolverket, SMHI och annat?). Jag tror Sydkorea har förstått det här. Där har man infört någon sorts lag, att om man inte får beslut inom x-dagar så går tillståndet igenom. Den nation som vågar och verkligen ger sig f-n på att omvända sitt samhälle kommer kunna göra det... Först när det finns förutsättningar så kan man t ex införa medborgarlön.

      Radera
    4. Men om produktionen är så robotiserad att ingen egentligen behöver arbeta så borde väl en nationalstat bara behöva skaffa sig några egna robotar för sitt resursbehov som ersättning för skattebortfallet. Robotarna kan ju bygga kopior av sig själva så det åtgår ju ingen extern arbetskraft heller när man väl fått rull på systemet. Då slipper staten medborgarlönen också. Varje medborgare kan ju få en medborgarrobot istället för man ska hänga kvar i monetär ekonomi som förlorat sin mening.

      Radera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...