2015-05-22 13:58

Deflationen slår till igen - Telia höjde bredbandpriset med nästan 6%

KPI-deflationen om prisökningar på -0.2% slår till igen. Kan konstatera att Telia höjt priset på mitt xDSL-bredband och telefoni med nästan 6%.

Telias router.
Nu gratis.
Tidigare har kostnaden varit 483:- SEK i månaden, eller 1 449:- SEK per månad, inklusive 29:- SEK i månaden i "hyra" för deras xDSL-router. 

Sedan gick Telia ut och meddelade att de gjorde routern gratis, vilket förstås lät trevligt. Fast nu visar sig senaste fakturan vara höjd till 509:- SEK i månaden, eller 1 527:- SEK per faktura.

Telia höjer alltså priset på sitt bredband och teleabonnemang med 5.4%. Inga separata utskick om detta har skett vad jag sett, likt det snälla utskicket om att de tog bort hyran om 29:- SEK i månaden för routern.

Tack för det, Televerket1..2.

1. Obskyr reklamkulturell referens.
2. För er som undrar om syftet med detta inlägg så är det ett led i en bild av att KPI-inflationssiffrorna inte är korrekta, när t ex abonnemangskostnader man inte kan avvara höjs kraftigt. T ex höjer även Fortum sina abonnemangspriser ca 6%.

38 kommentarer:

  1. *1 449:- SEK per faktura.

    SvaraRadera
  2. De har väl rätt höga underhållskostnader därute på landet? Ideliga reprarationer efter grävfel och nedfallna träd och sånt? Vartefter folk flyttar till stan så måste kostnaderna för glesbygdens infrastruktur bäras av färre och färre kunder, och då får varje kund betala mer.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, Telia utför inga underhållsarbeten. De röjer inte ens ledningsgatorna. Det enda de gör är reaktiva reparationer, inget förebyggande underhåll.

      Radera
    2. Trams.. Telia gör ingenting alls. Lars vet öht inte vad han pratar om. Varför skulle Telia ens bry sig om något de inte äger?

      Radera
    3. Telia äger Skanova och Skanova röjer inte sina ledningsgator. Vill du ha fotobevis kan jag ge dig det.

      Radera
    4. TeliaSonera äger Skanova och Telia, du måste skilja på dessa olika bolag då det inte är ett och samma. Skanova kontrakterar ut i princip alla sina arbeten som måste utföras åt Eltel, Relacom, Ericssons bolag (minns inte vad det hette på rak arm), etc. Om du sett någon ränna runt med den där lila telialoggan som utför arbeten åt skanova tycker jag du ska ringa PTS och fråga om det verkligen ska vara så, för så ska det inte vara :)

      Radera
    5. Jag är väl insatt i hur det fungerar, du behöver inte undervisa mig.

      Likväl utför inte Skanova något som helst förebyggande arbete.

      Sedan har mycket skett. Tidigare var man i praktiken bara en resultatenhet inom Telia, då verksamheten var fullt integrerad och sammanblandad med Telia, men det har bättrats till något nu.

      Likväl väljer man Telia som leverantör här på landsbygden, då de är de enda som får omedelbar service vid fel - övriga leverantörer får man vänta veckor på innan fel åtgärdas, medan har man Telia bara tar dagar. Senast mindre än 24h när grannen grävde av ledningen.

      Radera
  3. Kapitalet mjölkar på pengar där man kan, marknadsekonomin fungerar sämre och sämre

    SvaraRadera
  4. En anledning till detta kan också vara att Telias support måste skicka ut tekniker för varje modem som går sönder. Hjälper inte att tjata om att det är modemet som är trasigt för fjärde gången och att det inte hjälper att skicka ut tekniker. De måste bli överbevisade genom att man skaffar ett modem till så att de ser att trafiken fungerar. Undra vad det kostar att skicka ut tekniker varje gång åskan tar ett modem plus att Telias modem verkar vara lite känsligare än andra...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Till kunders försvar.. De gateways som Telia skicka ut till sina kunder under lång tid är skräp, det finns ingen annan omskrivning för detta. Thomson/Technicolor är ren, ram, skit och inget annat. Det man ska ha som Teliakund är ett zyxelmodem som klarar den synk som man har beställt, thats it. Skit i tv/tfn via telia och kör med modem/egen router av bra kvalitet (typ asus eller bättre) så kommer det funka skitbra. Måste man prompt köra TV så får man leva med en skitrouter om man inte kör en till router på ett annat subnät (192.168.1.x kör Telias grunka har jag för mig och då kör man sin egen router på 192.168.2.x eller nåt annat som är ledigt.).

      Det Telia levererar som är bra är: Access. Bra svarstider till i princip hela världen. Support med kompensation som förmodligen är bäst i landet på just kompensation vilket är ganska awesome även fast Frida 19 inte kan ett skit när hon svarar, de har ju system som ställer kontrollfrågor osv och innanför de ramarna funkar Frida 19 svinbra, när det faller utanför ramarna däremot.. ojoj.. då blir det ett helvete väldigt ofta och Frida 19 som inte kan varken sälja något eller hjälpa kunden i örat vet inte riktigt vad hon ska göra och därefter går det bara utför tills den stackars kunden kanske efter en arg och upprörd ton får prata med en halvt inkompetent mellanchef osv osv.

      Tillbaka till frågan, Telia hade en gång valet mellan skit och Cisco, man valde skit. Att skicka ut tekniker från relacom eller eltel eller nåt annat bolag är dyrt.. riktigt dyrt.

      Jag fick hem en gateway som utbytesgateway för en som inte fungerade som den skulle msom hade jordgubbsylt på sig (det såg ut som det i alla fall).. Samt en komplett felbeskrivning från den kund som hade skickat in den för rep/utbyte, det kan man ju dra en del ganska roliga slutsatser av. Telia är svinbra på access men inte så mycket annat och sen man tappade hela infrastrukturen så sitter man i händerna på Skanova precis som vilken annan operatör som helst numera då det är Skanova som 100% äger infrastrukturen och PTS är på dem som hökar om vad man får och inte får göra.

      Radera
    2. Och Skanova ägs till 100% av Telia.

      Radera
    3. Nej, Telia äger inte Skanova. Och PTS har gjort det väldigt väldigt tydligt för Telia att man ej får dra nytta av samhörigheten via TeliaSonera som äger både Telia samt Skanova. Förr delade man ju system i hög grad mellan Telia och Skanova (Telsims bl.a) men det är borta sedan ett par år nu och Telia har ungefär lika mycket att göra med Skanova som Tele2 dvs allt man gör är att man skickar in felanmälningar på accesser via system och ringer man så ringer man samma nr som vilken annan operatör som helst.

      (Skulle det ens framkomma att det sker oegentligheter skulle det bli ett väldigt stort problem för både Telia och Skanova.)

      Radera
    4. Då betalar väl Telia för någon gräddfil hos Skanova, för övriga leverantörers kunder tar det betydligt längre tid för att åtgärda felen.

      Radera
  5. Vad sägs om detta? Verklig konsument-inflation!

    http://www.chapwoodindex.com/

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fast där har vi ju ingen aning om exakt hur mätningen har gått till. Låter lite som "shadowstats", som hävdar att inflationen i USA varit >10% sedan mitten av 80-talet, utan att någon har märkt något, och att BNP därmed ligger på samma nivå idag som 1987, ungefär. Konspiration!

      Det låter märkligt att tex New York skulle ha en inflation på 10%-12% om året, när till exempel hyrorna i området "bara" stigit med ~5% om året.

      Radera
    2. Jag har inte hunnit detaljstudera Chapwood men flera hävdar att indexet har mer verklighetsnära data än John Williams som mera siktat i sig på hur USA ändrat sitt sätt att beräkna inflationen. Man kan gå tillbaka till de tillfällen då man gjorde dessa stora ändringar(2 st särskilt, varav en i början av 80-talet då inflationschocken efter oljeembargot etc innebar en styrränta av FED på som mest 26%) och tydligt se hur inflationstakten efter omräkning föll dramatiskt. Williams beräkning grundar sig alltså på en fortsättning av de ursprungliga indexen snarare än att hitta "fel" i USA´s sätt att löpande mäta och vikta prisförändringar. Många har inte förstått detta enkla förhållande och tror därför att Shadowstats räknar väsentligt annorlunda. Det verkar däremot Chapwood göra. Sannolikt har det med hur mät-populationen ser ut.

      Medelvärden eller medianer gör enorma skillnader. Reallönerna för de stora grupperna i USA har i princip inte ökat sedan 80-talet för att ta ett exempel.

      Radera
    3. Ang Williams: Som du redan visste korrigerar han bl.a för vissa s.k "hedonistiska" beräkningsmetoder.
      T.ex "att få mer för pengarna"-vikter typ Moores Lag ger lägre inflationsvärde för datorinköpet.

      Radera
    4. Det verkar enkelt. Chapwood visar inte hur datat räknas ut, så det är egentligen meningslöst att försöka diskutera. Faktum kvarstår, om Chapwoods prisindex stämmer, så ligger det reala BNP i USA på samma nivå som i slutet på 80-talet. Det verkar minst sagt ganska osannolikt.

      Så kallade hedonistiska beräkningsmetoder handlar bland annat om att om man tjänar mer pengar, så lägger man mindre del av sin inkomst på till exempel mat, och då bör matinflationen få mindre vikt i prisindex. Det är rätt logiskt om man tänker efter.

      Kan vi inte försöka skärskåda hans siffror för NYC? Om hyrorna stiger ~5% per år, är det rimligt att New York-bons totala konsumentkostnader stiger 10-12% om året?

      Radera
    5. Betr; Hedonism-metoder handlar inte om viktförändringar beroende på efterfrågans/konsumtionens sammansättning. Den delen av beräkningsmetoderna utgör en del av den s.k substitutions-tekniken.
      Äter man mer äpplen än apelsiner t.ex eller går man på bio eller hyr man film. Eller som du skriver ändrar konsumtionsslag helt. Klart att konsumtions-mönstret måste avspegla förändringar. I USA används flera olika mått på inflation. Ett av dem är baserade bara på "Urban consumers". Man har också mått baserade på pensionärers inflation osv. När det gäller "social security" används därför flera olika mått vilka sägs vara anpassade för olika grupper. Har vi det i Sverige? Nej. Pensionärer med låga inkomster drabbas oftast av högre inflation då de lägger mest pengar på det som "alltid" stiger i pris.

      Hedonistiska metoder handlar om pris kontra kvalitét, dvs man gör justeringar om man tycker att folk får mer för pengarna än förut. Tyvärr gör man inte det motsatta vilket skulle behövas inom t.ex livsmedelsindustrin där "vanlig mat" inflaterats löpande genom utspädning av råvaran till färdig produkt.

      Problemet med substitution är att man kan förvanska ekonomin. Tidsbrist t.ex får folk att äta mer dålig fast food som samtidigt faller i pris. Därvid får bra mat mindre vikt + att dess högre priser inte alls syns i index. Det kanske låter som moralpredikan men de flesta har nog tankar på vad som är bra eller dåligt och vad som är möjligt eller fungerar. Konsumtionsmönstret ser olika ut för olika grupper och att inte visa alternativa index är inte bra. Just därför klagar många på KPI etc.

      Ja....visst kan vi följa hans siffror men då måste ägna rätt mycket tid åt att först gå igenom hans beräkningsmodeller. Att hyrorna stiger x % i NY måste först verifieras från båda sidorna. Även här i Sverige har vi flera helt olika mått på samma "sak", dvs prisförändringar på bostäder. Bostadsmäklarna är en källa medan SCB hämtar från registreringsmyndigheterna. Skillnaderna är stora och inedxgrupperna är inte sällan konsistenta.

      Men ett försök att gå lite djupare vore det väl värt!

      Radera
    6. oj....lite slarv här och där.

      "inte sällan inkonsistenta" ska det stå!

      + lite annat :)

      Radera
    7. Japp helt klart, tyvärr kommer det inte att hända eftersom det inte finns något incitament att släppa rådatat för Chapwood-indexet.

      Angående hyror i NYC räcker en googling, vi kan ju ta denna som exempel: New York rent, andra källor visar att priserna verkar stiga 4-6%/år för tillfället.

      Radera
    8. Obs att det är delstaten New york som avses i din länk, för NYC får man multiplicera med c:a 3.

      Radera
    9. Hoppsan. Fast klickar man vidare på samma sida så hittar man "Stor-New York" som faktiskt ligger lite lägre. Tar man bara Manhattan så ligger hyran ganska mycket högre, men själva ökningen är i ungefär samma klass (4-6%): Manhattan rental market report.

      Hur som helst, poängen var att om Chapwood-index säger att priserna i NY stiger med 11-12% om året, och eftersom hyran i NYC är en mycket stor del av hushållens utgifter, så är det lite märkligt om hyrorna "bara" stiger med säg 6% om året. Har hushållens övriga utgifter i NYC stigit med >15%?

      Radera
  6. Nå, Cornucopias räkningar får väl ses som _anekdoter_ utan något riktigt förklaringsvärde till om KPI är ett bra eller dåligt mått. Annars brukar ju anekdotiska berättelser i tex tidningar sågas på den här bloggen...

    Men visst, mina räkningar har också gått upp. Fick idag mina papper till bilförsäkringen, 2897 kronor. Förra året slapp jag undan med 2896 kronor...

    SvaraRadera
  7. Intressant är det att i princip varje privatisering av s.k allmännyttiga kollektiva tjänster blir resultaet inte lite utan ofta en väsentligt dyrare tjänst. Ofta handlar det om att den nya producenten säger sig behöva göra stora nyinvesteringer pga eftersatt sådant(t.ex). Vu vet hur det går till för att höja hyror dramatiskt i övertagna allmännyttiga bostäder. Först en renovering, därefter en chockhöjning av hyran. I förhandlingarna med Hyresgästförening och deras motpart är det ett mycket tillåtande modell att höja hyrorna långt över den s.k reglerande marknadsnivån.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om man vänder på det så säger du att allt blir billigare om man förstatligar allt privat. Har för mig att det har prövats vid något tillfälle i historien, och det gick visst inte så bra har jag hört.

      Men visst, jag hör vad du säger. Det finns en optimal nivå mellan det privata och allmännyttigt. Det svåra är att hitta denna nivå. Ytterligheterna fungerar inte, det vet vi genom otaliga historiska experiment. Och den optimala nivån verkar vara instabil med komplikationer som demokrati med myrstegens goda föresatsers förbannelse, som nästan alltid leder till ett oönskat ändläge med påföljande kollaps.

      Tror att devisen byråkratiskt söndra och härska kan begagnas med måtta för att bryta ner polariserande tendenser och hindra att samhället bryter ner sig själv.

      Radera
    2. Problemet är att man antingen privatiserar utan att det tillkommer konkurrens. I flera fall är tjänsterna geografiskt knutna vilket förhindrar konkurrens . I andra t.ex fall är det inte privatisering då staten fortfarande betalar(skol- och vårdpeng t.ex).
      Tyvärr drivs väldigt mycket av privatisering av ideologiska skäl istället för ekonomiska. Försäkringsmodellen via ömsesidiga bolag är oslagbar. Men i den allmänna privatiseringsivern finns det starka intressen bland bankfolk att kunna ta över med vinstutdelning. Bankoligopolet har redan smittat försäkringssektorn där man härmat fondmarknaden med fondägarbolag som tar ut övervinster av fondandelsägarna. Sverige är ett eldorado för uppskörtning av kunderna.


      Radera
  8. Comhem höjde priset på sitt tv-abonnemang XL från 349:- till 379:-
    En ökning med 8,5%

    SvaraRadera
    Svar
    1. ... och mitt 100Mbit/s-bredband kostade 319 kr/mån 2011, och kostar fortfarande 319/mån kr 2015. Selection bias.

      Radera
    2. Gott att läsa, Joakim. Substitution i KPI-beräkningen ger därmed 0% prisökningar, trots att jag betalar 6% mer, eftersom jag enligt regelverket därmed kan byta till det inte prisökade alternativet fiber. Fast det inte finns som alternativ hos mig.

      Radera
    3. 2011 kostade mitt 100mbit 349:-/mån.
      Idag betalar jag 275:-/mån

      Radera
    4. Eller så är det svårt att såga KPI-siffrorna med hjälp av personliga anekdoter.

      Just bredband är ju intressant, för även om just din fastighet inte har tillgång till >=100Mbit/s Internet, så ökar andelen andra hushåll som har det (från 44% 2010 till 61% 2014 enl PTS), så det förklarar ju att förmodligen en stor del av befolkningen faktiskt inte upplever någon större prisökning på dessa tjänster.

      Om man räknar "från andra hållet" (från företagens sida) så visar PTS att "intäkt per fast bredbandsabbonemang och månad" varit sjunkande eller konstant ett antal år. Det är till och med så att "billigaste bredbandsabbonemanget" är lägre idag än 2011, även om priset stigit sista året.

      Radera
  9. Det kan nog vara så att folk i allmänhet använder fler och fler bitar varje år. Och det innebär en merkostnad för transportören av bitar. Och då menar jag inte bitarna i sladden, utan de som transportören måste spara på nya diskar för att ge myndigheter och FRA tillgång till informationen - kopiösa mängder med porr att detaljstudera. Dessutom har vi ju artistskatten på lagringsmedia som alla vet kommer porrartisterna tillgodo.

    SvaraRadera
  10. FED har inte höjt sin styrränta trots att inflationen(core) ligger omkring målet. Vem behöver några tiondelar?

    http://www.advisorperspectives.com/dshort/updates/Inflation-X-Ray-View.php

    Ekonomin i Sverige går väldigt bra(i storstäderna). Rb förstår inte att vi har en naturlig och godartad disinflation bl.a orsakad av stort utbud och bra konkurrens. Rb driver bara upp skulder när man jagar euron(valutakonkurrens).
    Vad ska Rb göra när(om!) euron kraschar ner mot ,80 mot dollarn? QE Super och fortsätta med ännu lägre (negativa) räntor. Säg att euron skulle upplösas. Vad händer då? En ny D-mark stiger i raketfart. Alla exportföretag jublar men ingen vill ha en snabb anpassning och räntechock. Spännande tider väntar.

    SvaraRadera
  11. Mitt 100/100 mbit fiber är inbakat i brf avgift till 0 kr.
    Med hjälp av tekniken har vi som morden barnfamilj klippt sladden, (cord cut)
    sagt upp alla 90-tals tjänster som com hem tv abonnemang och fast telefoni.
    Till och med minskat fildelandet då netflix, youtube och på HBO (när Game of Thrones går) ersätter linje TmellV.
    min tvååring byter lätt mellan barnkanalen youtube och netflix på sin ipad
    Dock har jag insett att det är dyrare att vara medlem i chuch of saint Jobs, lagt ungefär lika mkt på boende och räntor som köpta apple produkter förra året.
    bor i Sthlm centralt 90 m2 i Brf.

    SvaraRadera
  12. Ja bristen på konkurrens är tydlig. När min egna leverantör gjorde en prishöjning signade jag mig helt enkelt upp på en konkurrent direkt som hade ett billigare pris.
    Det var det enda som behövdes för att min nuvarande leverantör skulle pudla rakt av och ge mig 3 gratismånader samt det gamla priset tillbaka.

    Dels visar det ju på att konkurrens som regel är bra, men också att det nog är ganska bra marginaler på deras produkt. Tvivlar inte en sekund på att det också gäller Telia.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så är det, och det är också en fördel med att bo i en stad med konkurrens, jämfört med ett hus på landet där det bara finns en leverantör. Låt vara att detta vägs upp av att bostadspriserna är lägre på landet.

      Radera
  13. Jag kan inte sluta att tacka Gud för det lån på 4,000,000SEK jag fick från Mr Pato smith lån företag, Jag heter mich willians, jag är från Stockholm, jag är här för att vittna på lånet jag fick från pato smith låneföretag jag var i desperat behov av ett lån för att expandera min verksamhet och för att betala skulden, jag var aldrig en lycklig kvinna förrän jag kom i kontakt med hans företag, var de medel som skickas till mitt bankkonto direkt efter att skicka honom ID-kort och mina bankuppgifter och andra kontroller som är nödvändiga säkerhetsåtgärder, så kontakta honom om du vet att du är från Sverige och du kommer också vittna, jag lovordar honom ansträngningar för att undvika att bli lurad, maila honom och du kommer att vara glad. Hans e-post är (patosmith02@ymail.com) Låt resten av ditt liv i komfort, kontakta honom i dag och vara glad och du kommer också vittna. Jag är den lyckligaste kvinnan på jorden på grund av Guds nåd, är mitt företag går bra smidigt och min familj lever mycket bekväma och glad, och om du är i min tidigare situation eller är i allvarlig och legitimt behov av ett lån, du kan nå denna GUD sände långivare via (patosmith02@ymail.com) Vänligen kontakta Mr Pato smith på hans email patosmith02@ymail.com MVH mich willians

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...