2015-05-20 09:12

BIS: KPI-deflation är inte ett problem

Centralbankernas samarbetsorgan, Bank of International Settlements (BIS), skriver i en rapport att KPI-deflation inte är ett problem. Problemet är kreditdriven tillgångsinflation. Exakt det vi upplever i Sverige just nu, vilket visar att Sveriges Riksbank är helt fel ute när de via kreditdriven tillgångsinflation försöker bekämpa KPI-deflationen.

Rapporten heter The costs of deflations: a historical perspective och hittas här.
Stefan Ingves är ute och cyklar.
Foto: Riksbanken

Man konstaterar att kopplingen mellan svag ekonomisk tillväxt och deflation är tveksam och i princip enbart beror på depressionen på 30-talet, dvs är en anekdot, inte vetenskap1.. Däremot kan tillgångsdeflation kopplas samman med svag tillväxt - inte speciellt konstigt, då t ex börsen eller bostadspriser rasar i dåliga tider, vilket man t ex såg under 2008 - 2009.
"We test the historical link between output growth and deflation in a sample covering 140 years for up to 38 economies. The evidence suggests that this link is weak and derives largely from the Great Depression. But we find a stronger link between output growth and asset price deflations, particularly during postwar property price deflations. We fail to uncover evidence that high debt has so far raised the cost of goods and services price deflations, in so-called debt deflations. The most damaging interaction appears to be between property price deflations and private debt."
Slutsatsen är att man i första hand ska begränsa uppbyggnaden av kreditdrivna tillgångsbubblor, specifikt fastighetsbubblor.
"There is a case that policy should first and foremost constrain the build-up of financial booms - especially in the form of strong joint credit and property price increases - as these are the main cause of the subsequent bust. And once the financial bust occurs, after the financial system is stabilised, the priority should be to address the nexus of debt and poor asset quality head-on, rather than relying on overly aggressive and prolonged macroeconomic accommodation through traditional policies."
Kort sagt gör Riksbanken allt fel just nu. Man bygger upp enorma kreditdrivna tillgångsbubblor på bostadsmarknaden, fastighetsmarknaden, börsen och obligationsmarknaden, för att bekämpa en KPI-deflation som inte kan kopplas till dålig tillväxt annat än under 30-talets depression.

Riksbanken och Stefan Ingves bör alltså höja reporäntan, inte sänka den. Hela policyn för Riksbanken - att med världens största hål i huvudet styra på en godtycklig definition som 2.00% KPI-inflation, där KPI dessutom är hopplöst omdefinierat och manipulerat - är vansinne. Åtminstone enligt BIS rapport.

1. Ja, jag vet, att använda ordet vetenskap i samband med makroekonomi är förstås att förolämpa all riktig vetenskap. Riktig vetenskap bygger på verifierbara och upprepningsbara test av kontrollerade omständigheter, och det går inte att utföra inom makro- eller nationalekonomi. Ekonomer försöker dock göra sig viktigare än vad de egentligen är genom att inbilla sämre vetande att de på något sätt är att jämställa med fysiker, genom att slänga sig med lite enkla formler, som ska beskriva multivariata komplexa samband. Vilket förstås är ren idioti.

30 kommentarer:

  1. Nåväl, för att vara rättvis mot Riksbanken så är de inte ensamma om att göra allt fel. De är i gott sällskap av Fed, BoJ, BoE, ECB (och troligtvis fler). De enda som gör rätt är väl schweizarna som låter francen rusa.
    Frågan är vad som händer när hela världen trycker pengar som får Weimar republiken att framstå som modesta amatörer.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Precis. Håller med om resonemanget i hela blogginlägget, men Sverige är inte ett isolerat kärl i världsekonomin tyvärr och Ingves (som strävat emot den här utvecklingen länge) lastar jag inte för läget vi har idag när övriga och tyngre centralbanker gör och har gjort precis detsamma. Schweizarna "lät" ju inte francen rusa heller, de blev tvingade att se den rusa...

      Det är politikerna i Sverige som borde försöka kompensera de negativa effekter vi ser. Främst när det gäller privata krediter i form av bostadsbubblan så klart, men även att sträva upp vår överdimensionerade och enormt riskfyllda banksektor innan vi sitter på pottkanten. Men det gör de inte, och själv hoppas jag bara att börs- såväl som bostadsbubbla hinner spricka innan vi åker på en bail-in likt den Cypern haft (och som Grekland sannolikt har framför sig) innan hela skiten rasar ihop och mina redan beskattade besparingar fryser inne och konfiskeras av staten för att betala för andras excesser... Nej, fy f-n vilket sjukt läge vi hamnat i.

      Radera
    2. Nja, de kunde ju ha tagit ÄNNU mer betalt för att folk skulle få sätta in pengar i Schweiz. Det fantastiska med världen och tiden är att du har ALLTID ett val.

      Jag tror inte besparingar kommer att konfiskeras i Sverige. Om det händer är det samma sak som zombieapokalypsen. (Jag räknar inte pensionspengarna som besparingar. Pengar som du aldrig har rört vid är inte dina. Det finns ett löfte att samhället ska betala pension. Jo tjena.)

      Radera
    3. Mig veterligen har jag aldrig rört vid de siffror som står på skärmen på bankkontot heller. När skiten brakar lös så tror jag det går snabbt och då kommer de som har pengar på banken att räknas som "rika" som skall beskattas (igen...).

      Men hoppas så klart du har rätt och att det aldrig kommer ske.

      Radera
    4. RB "trycker bara pengar" i den utsträckning de köper upp statens skuldökningar. Ger staten ut 100 i nya lån och RB köper 50% har man monetiserat 50 genom att utöka mängden pengar med 50. Obligationer är samma sak som valuta fast med ränta. Ger staten ut ett nytt lån byter man cash mot räntepapper. Likvida papper som "säkra" statspapper anses som cash. Alltså. Köper RB befintliga skulder händer ingenting. Papper mot papper.

      Radera
  2. Centralplanering av räntor och penningskapande är grundorsaken till våra problem och BIS är i allra högsta grad delaktiga i detta, så hur ska vi kunna ta rapporter därifrån på allvar?
    Den kommande monetära kollapsen är oundviklig och förhoppningsvis kommer den orsaka både riksbankens och BIS undergång.

    SvaraRadera
  3. En "crash-course" i den österrikiska skolan ger vid handen samma slutsats som ovan inlägg. Det är fullständigt vansinne att tro att keynesiansk politik (läs dagens statliga interventioner a.k.a. socialism) kommer lösa de utmaningar vi står inför!

    Lite förenklat, t.o.m. de gamla borgerliga sossarna förstod detta... Innan postmodernismen fullständigt tog över partiet. Hur Sverige blev rikt

    SvaraRadera
    Svar
    1. "Jämlikhet, tillit och tillväxt i en positiv spiral". Vacker tanke. Vad hände med jämlikheten då <100 personer nu äger mer än 3,5 miljarder människor? I Sverige vet vi inte längre hur det ser ut eftersom Reinborg av förklarliga skäl avskaffade deklaration av förmögenhet. Men att ojämlikheten ökar i en rasande fart även här kan vi var säkra på, inte minst med hjälp av den vansinniga kreditexpansionen.

      Radera
    2. Ojämlikheten är vansinne! Ett vanställt resultat av riggade marknader och centralplanering. Dagens värld är mer komplex och svåröverskådlig än för 10 år sedan. Orsak och verkan in vitro kan vi glömma. Att hantera dagens skeenden och utveckling låter sig inte enkelt göras. Men lagstiftare gör vad de kan utan att förstå att de gör systemet mer "ömtåligt". Taleb har förklaringsmodeller och teorier som är användbara, men de är för avancerade. Få kan ta till sig dessa och liknande avancerade teorier, tyvärr. Taleb och andra glöms bort och placeras i lådan etiketterad kufar.

      Sedan skulle jag inte förenkla med "tillit" utan det handlar mer om samhällets faktiska institutionella faktorer. Kapitalismen har alltid utklassat centralplanering/styrning i ekonomisk tillväxt (välstånd).

      Radera
    3. Är det ett bekymmer med H&M IKEA eller Microsoft eller Google eller Facebook.
      Tycker ni de suger ut kapital från de fattiga och skapar ojämlikhet.
      Är det riggade marknader och central planering som skapat dessa bolag?
      Eller är det ägaren till dessa bolag som är era bekymmer?

      Radera
    4. Har inga problem med ovan bolag. De är fria att agera hur de vill enligt mig. Självklart ska de följa den rätt som råder där de etablerar sig eller säljer produkten/er.

      Bland dagens snabbast växande ekonomier hittar vi många "tidigare" u-länder som gynnats av globaliseringen. Det jag vänder mig emot är att det inte finns någon egentlig nytta med superrikedom, bättre att pengar allokeras produktivt och inte i bankfack eller bubblor.

      Radera
  4. Vad hände med de som hade skulder när pengarna blev värdelösa i Weimar?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vem lånar ut pengar i det läget? Finns ingen befintlig inkomstström i världen som kan täcka upp den ränta som skulle till med den inflationen.

      Radera
    2. Kanske blevo de nazister?

      Radera
    3. De som hade skulder i Weimar blev av med sina skulder och de som hade pengar blev av med sina besparingar.

      Radera
    4. De som blev av med sina besparingar blevo nazister.

      Radera
  5. Riksbanken har bara ett mål och det är inte att bekämpa bubblor. Skäll inte Ingves för att han försöker utföra det uppdrag han fått istället för uppdrag du tycker att han ska ha.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fel, Rb har alltid haft ansvaret för finansiell stabilitet. De har det fortfarande även om nu R&R lagt över ansvaret på Riksgälden. Vad bra att ha fyra olika myndigheter. Idioti eftersom vi visa av erfarenhet vet att problemen oftast ser annorlunda ut efteråt än före.

      Radera
  6. "Ja, jag vet, att använda ordet vetenskap i samband med makroekonomi är förstås att förolämpa all riktig vetenskap. Riktig vetenskap bygger på verifierbara och upprepningsbara test av kontrollerade omständigheter, och det går inte att utföra inom makro- eller nationalekonomi. "

    Radikal empirism avvisar tanken att viss kunskap om villkoren i universum ligger oss i händerna enbart genom dödliga mäns resonemang. Det anser att a priori kategorier som logik, geometri och matematik är antaganden eller konventioner, fritt valda på grund av deras bekvämlighet för att uppnå en typ av kunskap som människan kan förvärva. Kritiken från empiristerna lyder att kunskap från a priori kategorier endast är tautologiska och inte förmedla någon information om tillståndet i verkligheten.

    Alla positivistiska och empiriska förfaranden är baserade på de fysiska vetenskaperna. Det är fysiken som verifierar eller falsifierar sina fakta" och kan testa sina slutsatser mot dessa fakta, samtidigt som den är helt ovetande om dess slutliga antaganden. I vetenskapen om mänskligt handlande, å andra sidan är det omöjligt att testa slutsatser. Det finns ingen laboratorium där fakta kan isoleras och kontrolleras; "fakta" i mänsklighetens historia är komplexa resultat av många orsaker. Dessa orsaker kan endast isoleras genom teori, teori som nödvändigtvis är a priori.

    Ge inte upp hoppet om ekonomisk vetenskap - ansluta dig till den Österrikiska skolan cornu!

    SvaraRadera
  7. Varför får vi deflation?
    Vi har för hög arbetslöshet!
    Varför har vi det.
    Företagen lever i en värld där de ser 10-15 % som lämplig avkastning och agerar därefter. Rationaliserar för fullt.
    Vilket friställer arbetskraft till andra sektorer som inte förmår svälja de massorna som vill ha jobb.
    Sen tar vi in arbetskraft som inte kräver så höga löner.

    SvaraRadera
    Svar
    1. "BRYSSEL (Direkt) EU-kommissionen anser att Tysklands krav på tysk minimilön för utländska transportörer på tyskt territorium strider mot EU-lagstiftningen."

      Se där hur vi får deflation med ökad rörlighet!

      Radera
    2. För att inte tala om tysk disinflation tack vare att åtskilliga % ur arbetskraften tvingats ut i jobb via arbetsgivarföreningens(för industrin) Hartz 1-2 reformer. Arbetslösa måste efter viss tid ut och ta låglönejobb deltid(8,5 Euro nu) med max ett antal timmar i veckan(12 per jobb). För att klara sig tvingas de ta flera sådana jobb och blir oftast fast i dem(typ fas-3) pga hur arbetstiderna ser ut. (m) vill införa liknande hos oss.

      USA´s arbetslöshet är även den konstgjord låg då en stor del människor lämnat arbetsmarknaden för att de inte får jobb. Väldigt många(ökar) måste även försörja sig på flera deltidsjobb med dålig lön eftersom de inte kan få heltidslön/jobb.

      En stor del av den tyska sysselsättningen beror på arbetskraftsinvandring med lägre relativlöner typ från östblocket till bl.a bilindustrin. Gästarbetskraft står även den för en ansenlig del av sysselsättningen(säsong som till stor del inte kan tas av de som jobbar eller vill jobba heltid).

      Radera
  8. Som ekonom måste jag påstå att det varit uppenbart väldigt länge(90-talet). Bara att gå ut i världen och lämna elfensbenstornen på Brunkeberg och andra akademiska hyddor.

    Såg t.ex UK´s inflationsstatistik igår där det var uppebart att företagen kunde öka sina marginaler genom att PPI, erlagda priser fallit medan PPI, erhållna priser varit stabila. Och så har det sett ut under lång tid. Hård konkurrens pga stort utbud(och dess ursprung(arbitrage Kina t.ex)) håller tillbaka KPI trots hyfsad reallöneutveckling för stora grupper. Efter åratal av disinflation genomförde Rb nyligen en utredning varför inflationen inte ökat under den långa tid som Rb hållt ner sin ränta långt under en s.k rimlig styrränta(inflation +1- 2%). Kronan och åter kronan är orsaken, dvs man följer ECB och euron istället för att föra en självständig penningpolitik grundat på realekonomin i Sverige som legat långt över Euro-zonen större delen av 00-talet men först och främst sedan GR.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det var uppenbart ända tills den keynsianistiska varianten av kommunism uppfanns under nazisternas glansperiod. Bara att läsa Ludwig von Mises självklarheter om vad en ekonomi är för någonting. Han var den självklara normen innan fascisterna Roosevelt, Hitler och Stalin tog makten och skapade dagens propagandasörja till katastrofalt misslyckad makroekonomi.

      Radera
  9. Haha.. nää.. är det säkert? Har de lyckats lista ut det redan. Imponerande.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Alla vet, utom de lurade slavarna. Det där med att staten i augusti 1914 stal allas pengar och sedan dess har 150:dubblat dem genom falskmynteri, plus skapat skuldbubblan genom att planekonomiskt avskaffa räntan, är inte ett misstag. Det är planerad avsiktlig stöld. Vad ska man annars använda statsvåldet till?

      Radera
  10. Under den Stora Depressionen innebar de stora skulderna deflation. Idag har vi ett deflationstryck av flera orsaker. Bl.a pga stora skulder. Om och när allt havererar, dvs pga av skulderna, kommer deflation likt 30-talet tillbaka. Räntorna på statspapper sköt kraftigt i höjden 1930-31. Vi kan förvänta oss något liknande i många länder framöver.
    Men det är på sätt och vis lite värre denna gång eftersom räntorna under lång tid hållit nere på extrema nivåer och bidragit till enorma skuldökningar. Räntorna måste stiga då kapitalägarna inte kan förväntas nöja sig med negativ realavkastning någon längre tid. Man säljer statspapper, inte företagspapper i första hand.


    SvaraRadera
  11. Riktig vetenskap bygger på principer och logisk slutledning, inte på samlandet av det det som råkar vara mätbart och sökandet efter korrelationer mellan godtyckligt definierade datagrupperingar. Förståelse istället för räta linjer genom punktsvärmar.

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...