2015-04-14 14:24

Skolverket: Sämre kunskaper förklarar PISA-resultaten

Den statliga myndigheten Skolverket fastslår i en rapport att större delen av det katastrofala raset i PISA-resultaten för svenska elever helt enkelt beror på att svenska elever är kassa och har fått sämre kunskaper än tidigare. Endast en liten del förklaras med bristande motivation och resten med inkompetens och en undermålig undervisning.

Detta framgår i ett pressmeddelande från Skolverket.

Eleverna är både mindre motiverade och anstränger sig mindre, men har framför allt tappat i kunskaper. Skolverkets GD Anna Ekström:
"Vi kan inte se någon annan förklaring än att den kraftiga nedgången beror på sämre kunskaper och det måste vi ta på allvar. Staten, kommuner, skolor, rektorer och lärare måste fokusera på att förbättra undervisningen för eleverna."
Anita Wester på Skolverket säger:
"Det är logiskt att det finns ett samband mellan elevers ansträngning och deras resultat. Men svenska elevers minskade ansträngning förklarar inte varför Sverige presterade i PISA-toppen 2003 för att mindre än tio år senare halka ner under OECD-genomsnittet. [... Vi har i en annan rapport även analyserat om PISA-provens utformning kan missgynna svenska elever men ser inga belägg för att det bidragit till de sjunkande resultaten. Proven var utformade på i stort sett samma sätt 2003 när svenska elever presterade toppresultat."
Universitetsstudenter som ligger i Lund efter
att ha mot alla odds klarat av gymnasiet. Om några
år kommer det bara vara kvinnor i kön till balen.
Så var det med den saken. Svenska skolan har helt enkelt blivit sämre, vilket leder till kassa elever. Och innan rasisterna (rasist=allt är invandringens fel) börjar yra om invandring, så presterade svenska barn med invandrarbakgrund bättre än OECD-medlet för gruppen och drog alltså relativt sett upp de svenska resultaten. Som bekant presterar exempelvis invandrarflickor bättre i svenska skolan än "svenska" pojkar, som presterar ungefär lika dåligt som gruppen "utländsk bakgrund" i gymnasiet:
"I gymnasiets första ring var resultaten i just svenska också anmärkningsvärda ur ett könsperspektiv. Flickorna hade inte bara högre provresultat. ­Andelen underkända pojkar var mer än dubbelt så stor – och nästan i nivå med motsvarande underkända andel i gruppen ”elever med utländsk bakgrund”."
Bo Rothstein påtalar hur dåliga även svenska pojkar är i skolan:
"Detta är emellertid inte ett invandringsproblem eftersom flickor med invandrarbakgrund klarar sig bra, i vissa mätningar till och med något bättre än de etniskt svenska pojkarna i skolan."
Det är förstås inte överraskande att PISA-resultaten kraschar när skolan övergett 51% av skolbarnen, pojkarna, och inte anpassar undervisningen även för dessa.

Värt att notera att de katastrofala svenska PISA-resultaten är från 2012, och så här tre år senare har inget hänt annat än en massa svenskt armviftande och uttalanden om att vi måste vända utvecklingen. Men verkligheten vänds inte med ord eller Fridolin-filmer på Youtube, utan med handling.

Alla vet egentligen vad som behöver och måste göras för att få ordning på svenska skolan, men skolan är kapad av en katastrofal normativt ideologisk tramsutbildning av lärare, som också styr och dominerar Skolverket. Så ingen kommer centralt göra något som påverkar. Däremot kan enskilda duktiga lärare och skolledare tillsammans lokalt förändra utvecklingen på en del platser. Men det förblir undantag. Skolan behöver mindre flum, mindre flams och trams. Simlärare kan sådant där - flamsar man och tramsar man under simundervisningen åker man ur simhallen, punkt slut. Där handlar det om att inte drunkna och övriga elevers välgång och överlevnad, så saker ställs på sin spets.

Se även tidigare lista med brainstormingförslag för hur skolan kan förändras mer eller mindre radikalt.

63 kommentarer:

  1. ...och hur ser PISA-resultaten ut i Kungsbacka? Nu när du highlightat Svenneghettot så får du väl driva saken till sin spets, men det kanske är ett kommande blogginlägg? Det vore ju om inte annat intressant att se om resultaten skiljer sig mellan Kungsbacka och t.ex Botkyrka eller annan "invandrarkommun".

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tror inte PISA finns per skola eller kommun. Hade annars varit festligt att jämföra friskolors resultat på PISA med de betyg de ger...

      Radera
    2. Tråkigt, för det hade ju varit kul att se. Både jämföra kommunvis, samt kommunal/privat skola.

      Jag vet, eftersom barnen går i skola i Kba, att man haft lite olika specialsatsningar på läsning och räkning i låg och mellanstadie. Det hade varit intressant att se om det hade gett något resultat. Mina kids är i alla fall bra på både läsning och räkning, vilket är skönt, för då är förutsättningarna för att de ska klara av de viktiga ämnena i alla fall bättre.

      Radera
    3. Ställ frågan till ordföranden i din lokala politiska skolnämnd - gärna via upprörd insändare i gammelmedia - de behöver all draghjälp de kan få. Om tillräckligt många kommuner får press på sig att börja begära ut sina egna siffror så måste nog Skolverket lätta på hemligstämpeln.

      Med tanke på att den nya regeringen nog gärna kastar lite skit på den gamla så får vi kanske aldrig ett bättre tillfälle att etablera att kommun- och/eller skolsiffrorna bör vara offentliga. Nästa gång, om ytterligare tre år, riskerar siffrorna att svärta den egna politiken, just nu kan man skylla på föregångarna.

      Radera
  2. Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hets mot folkgrupp raderat. Skärp dig. Sök hjälp. Hämta ut ny medicin.

      Sluta hetsa mot folkgrupp. Svårt? Klipp dig och skaffa dig ett jobb.

      Radera
    2. Nu blir jag nyfiken. Vilken folkgrupp har Kapitalist hetsat mot? Hen brukar ju bara hetsa mot de som inte anammar den fullständigt fria kapitalismen.

      Radera
    3. Spelar ingen som helst roll. Allt hans invandringstjafs pekar alltid ut en specifik folkgrupp.

      Radera
    4. Spam-markerade ny kommentar av Kapitalist, så Googles globala system lär sig att han är en spammare.

      Dessutom har han objektivt fel, då invandrarflickor alltså presterar bättre än svenska pojkar med svenska som modersmål. Språk förklarar inte de dåliga resultaten i PISA.

      Radera
    5. Länkar till invandrarflickors resultat och citat kring detta finns i blogginlägget, till skillnad mot kapitalistists rasistiska trams helt utan referenser, dvs löst tyckande och åsikter, dvs rasism.

      Radera
    6. Det finns stora kunskapsluckor även på bloggen, inte bara i skolan:

      Även enligt Pisa-rapporten från december 2013 finns det i Sverige ”betydande skillnader” i prestationer mellan infödda elever och elever med utländsk bakgrund, och Sverige är ett av de länder som har störst kunskapsklyftor mellan invandrade och infödda elever. De största skillnaderna i matematik mellan olika elevgrupper finns i Frankrike, som toppar statistiken med 84 poäng i resultatskillnad mellan infödda elever och utlandsfödda.

      Sverige kommer på andra plats av OECD-länderna, med 80 poängs resultatskillnad. Snittet i OECD-länderna är 39 poängs resultatskillnad. Gruppen födda i Sverige med utländsk bakgrund (födda i Sverige av utländska föräldrar, en grupp som klassas som svenskfödda i SCB:s studier ovan) har 45 poängs resultatskillnad gentemot dem med svensk bakgrund, vilket även det ligger högre än OECD-snittet på 33 poäng.

      Mönstret återfinns även bland dem som presterar bäst i skolan. I Sverige fick 9 procent av de infödda eleverna toppresultat på Pisa-provens matematikdel. För svenskfödda med utländsk bakgrund och utlandsfödda är siffran 2,5 respektive 2 procent

      http://fof.se/tidning/2014/7/artikel/skolans-vaxande-kunskapsklyftor

      Radera
    7. @Somebody... 2015-04-04 19:50
      FoF-artikeln är bra men missar en viktig sak.

      Enligt den PISA-rapport jag har studerat, så är det Finland som har det absolut största kunskapsglappet mellan elever utan invandrarbakgrund (inrikesfödda med åtminstone en inrikesfödd förälder) och första generationens invandrare bland alla OECD-länder i PISA 2012 Matematik. Table II 3.6b ger:

      Finland 97
      Frankrike 83
      Mexiko 82
      Sverige 77

      I Finland pågår det en konstruktiv debatt utan de politiskt korrekta skygglapparna som vi tvingas förhålla oss till i Sverige, till orsakerna bakom Finland stora tapp i matematikresultatet mellan 2003 och 2012. Finland tappar dock från en mycket hög nivå.

      Innan PISA 2012-rapporten offentliggjordes, spekulerades det i Sverige om samhälls- eller skolproblem skulle ligga bakom ett förväntat lägre rankingresultat.

      Det är så djävla syn för den snart före detta kunskapsnationen Sverige att bara kvasiidioter et consortes får komma till tals i den allmänna skoldebetten och diskutera Sveriges låga ranking endast i termer av skolproblem.

      Radera
    8. Hm, fast hur ser nivån ut hos invandrarstudenterna i dessa länder? Att glappet är störst i Finland kan ju bero på att den generella nivån är hög.

      Radera
  3. Det skulle vara kul att se hur en medelperson (tonåring) disponerar sin skoldag. Jag är övertygad om att en stor del av dagen går åt till för betygen irrelevanta aktiviteter. Även om eleven är i skolan tänker hen på andra saker, fipplar med sin telefon och "socialiserar" med sina kompisar.

    Om man jämför när man själv gick i skolan så är det otroligt mycket mer man ska hinna med som tonåring idag. Det blir helt enkelt för mycket av det "roliga" för att orka med det "tråkiga" (formella aktiviteter i skolan). Hinner eleverna ha tråkigt, reflektera vad de lär sig och lägga upp nya mål i livet?

    Det är lättare idag att komma in på högskola / yrkesutbildning, det finns en större acceptans för hemmasittare (google på hikikomoris) och den ökande "curlingen" från lärare och föräldrar bidrar till en låg motivation hos eleverna.

    Sedan tycker jag det är intressant att tjejer med invandrarbakgrund klarar sig bättre än etniska svenskar. Undrar vad det beror på?



    SvaraRadera
    Svar
    1. Tonåringar är tonåringar, men jag tror inte råmaterialet är sämre idag än när jag själv var tonåring. Vi hade inte mobiltelefoner, men själv hade jag inget problem med att hitta distraktioner under tråkiga lektioner. Tyvärr..

      Men jag tror du är inne på rätt spår när du lägger en del av skulden hos föräldrarna. Jag tror också att den curling som många föräldrar håller på med är direkt skadlig. Barnen får ingen bra start i livet om de skyddas mot alla misstag. Som förälder bör man ju istället lära barnen eget ansvar och snarare att man kan misslyckas, men hur man reser sig igen efteråt. Motivera barnen istället för att bromsa dem..

      Radera
    2. Det enkla svaret är helt enkelt att invandrare och flickor får mer resurser.
      Kombinerar du dessa grupper får du invandrarflickor som därför leder i PISA.

      Radera
  4. Genusanpassade skolböcker som mer fokuserar på att lära ut rätt ideologier än faktiskt kunskap avhjälps inte med högre status hos lärarna.

    För övrigt så är det befängt att tro att en lärare som inte klarar av att lära barnen skulle få högre status av högre lön eller certifiering...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Håller delvis med, genusanpassningen och fallande skolresultat går hand i hand mot den postmoderna relativistiska avgrunden.
      Den postmoderna sanningsrelativismen leder oss ner i en antiintellektuell avgrund (Se också en del av .länkarna jag ger nedan.)

      Självklart vill vi slippa ideologiseringen, även om det är så att duktiga lärare har en högre sannolikhet att se igenom detta och helt enkelt låta bli att använda de böckerna, ju duktigare du är som lärare desto mindre läroboksbunden är du - relativt känt fenomen inom akademin.

      Precis som du säger, status är heller inget vi bara kan dela ut, det måste man kämpa sig till/förtjäna (tänk duktiga studenter). Problemet är dock att vi inte tillnärmelsevis rekryterar dessa duktiga till lärare idag.

      En fundering att kanske spinna vidare på: förstatliga skolan (men behåll en del friskolor som 'säkerhetsventiler'), låt alla lärare söka om jobb med helt nya förutsättningar (att lära ut - inklusive förberedelser och efterarbete - dvs ej att syssla med administration och annat, fler karriärmöjligheter/tjänster, belöna verkligen duktiga lärare, anställ duktiga skolledare som deltar i verksamheten, etc) men passa i förväg på att head-hunta en del av dem som borde blivit lärare men aldrig blev det och snabbanpassa dem till det nya systemet. Vi kommer inte kunna anställa lika många lärare som tidigare, och själva vitsen med det hela är ju också att bli av med dem vi inte vill ha kvar, men ju högre upp i skolsystemet du kommer desto mindre viktigt är antal studenter/lärare (om läraren är duktig vill säga).

      Radera
    2. Genusforskning i full fart: http://ekvalist.blogspot.se/2015/01/jarnvagsstationen-som-patriarkatets.html

      Linköpings universitet har även lärarutbildning. Man räds.

      Radera
  5. "Och innan rasisterna (rasist=allt är invandringens fel) börjar yra om invandring, så presterade svenska barn med invandrarbakgrund bättre än OECD-medlet för gruppen och drog alltså relativt sett upp de svenska resultaten."

    Var vänlig och motivera med siffror.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om du läser artikeln så ser du att det var direkta citat från Skolverket. Fråga dom om underlag om du tvivlar.

      Radera
    2. @Kristian 16:03
      "Om du läser artikeln så ser du att det var direkta citat från Skolverket."
      Jag har läst men inte kunnat finna det. Var då?

      Eller är du en sådan där fantastisk känslomänniska som bara yrar osakligt?

      Radera
    3. I vänta på Godot, presenteras litet pausunderhållning:

      Invandringspolitiken märks tydligt i PISA-mätningarna.

      Pisa-rapporten delar in eleverna i följande kategorier, vars andel av elevunderlaget redovisas i kolumn 3 nedan:
      A = inrikesfödda med åtminstone en inrikesfödd förälder
      B = inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar
      C = utrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar

      Matematikresultat 2003:
      A___517 poäng___88,5 %
      B___483 poäng___5,7 %
      C___425 poäng___5,9 %

      Läsförståelseresultat 2003:
      A___522 poäng___88,5 %
      B___502 poäng___5,7 %
      C___433 poäng___5,9 %

      Naturvetenskapsresultat 2003:
      A___516 poäng___88,5 %
      B___466 poäng___5,7 %
      C___409 poäng___5,9 %

      Matematikresultat 2012:
      A___490 poäng___85,5 %
      B___445 poäng___8,6 %
      C___414 poäng___5,9 %

      Om man summerar kategorierna B och C till D, som då motsvarar elever med invandrarbakgrund, ser man att D drar ned A:s matematikresultat mer 2012 än 2003, som är ett utslag av massinvandringen.

      När vi har stora grupper som presterar betydligt sämre än andra grupper, så dras den allmänna prestationsnivån ned, med tanke på att grundskolan ska vara enhetlig. En anpassning nedåt görs, för att upprätthålla enhetligheten.

      Andreas Schleicher, som har studerat Sveriges PISA-resultat på uppdrag av Alliansen, säger bl.a.:

      "Nevertheless, the performance gap between immigrant and non-immigrant students remains a major challenge for the Swedish school system."

      Jo, massinvandringen är otroligt skadlig för Sverige, på många plan. Det är väldigt ledsamt för mig att majoriteten av politikerna och sjuklöversvansen inte kan ta till sig sakargument i denna fråga.

      Skulle någon politiker i Europa förespråka en massinvandring på Sveriges nivåer, relaterat till invånarantalet, skulle vederbörande bli politiskt död i sitt land.

      Radera
    4. När verkligheten krockar med ideologin så är det ideologin som gäller, det märks inte minst på den här bloggen och på många andra ställen i det svenska samhället.

      Radera
    5. @Somebody... 20:05
      Så sant, så sant!

      Dessutom pratar uppenbarligen Cornu tjurspillning, ty enligt PISA 2012,
      Difference in mathematics performance between immigrant and non-immigrant students, (enligt Data_Figure II.3.4):

      Sweden 58
      OECD average 34

      Radera
    6. Källor:
      http://www.mecd.gob.es/dctm/inee/internacional/pisa2012/pisa2012voliiinternacional.pdf?documentId=0901e72b8178af64

      http://dx.doi.org/10.1787/888932964832

      Radera
    7. Som sagt, det spelar ingen roll hur många länkar och andra fakta så lyfts fram, invandringen påverkar INTE Pisa-resultaten. Alla som inte håller med är rasister. Frågor på det?

      Radera
  6. Att du tar upp invandrares skolresultat visar att även du ser Sveriges utmaningar i ett vi och dom perspektiv.
    Vi har fått denna uppdelning pga en stor invandring och en avvikande befolkningsstruktur.
    Detta ger oss problem och möjligheter att lösa dessa.
    Kalla då inte dem som tycker att problemen bör lösas innan vi tar på oss fler invandrare för rasister.
    Flickor är skötsamma och presterar oavsett ursprung-det är pojkarna som drabbas av utanförskapet som vi ser.
    Även i Pisa!

    SvaraRadera
  7. Jag är mest imponerad på att man faktiskt kom fram till den slutsatsen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Eller hur de lyckas få att det beror på bristande kunskap och inte undermålig undervisning. Borde inte bristande kunskap nästan till 100% bero på undermålig undervisning? I alla fall när det handlar om lärarledd obligatorisk utbildning.

      Radera
    2. Man mäter kunskapen. Längre upp i näringskedjan ligger förstås undervisningen. Och där lärarna.

      Men då lärarna inte har tid att ägna sig åt undervisning utan en herrans massa rapportering, åtgärdsprogram, individuella studieplaner och annat är det svårt att bedöma vad de EGENTLIGEN kan. Det är min fasta övertygelse att de allra, allra flesta elever skulle inte behöva individuella studieplaner utan en spark i baken (typ). Det har blivit alldeles för populärt att skylla på bokstavskombinationer.

      Radera
  8. Den absolut viktigaste faktorn är att vi inte lyckats ersätta de tidigare ämneskunniga lärarna med nya. Sambandet med raset i de svenska skolresultaten är stenhårt allteftersom dessa pensionerats. Anledningarna står att finna på flera håll, och det är tyvärr en ond spiral. För att skola skall lyckas måste vi rekrytera lärare bland de duktigaste studenterna (även om naturligtvis inte alla duktiga studenter blir en bra lärare). Men om yrket inte är attraktivt (onödig administration, avsaknad av karriärmöjligheter, statussänkning/avprofessionalisering, bristande stöd från föräldrar till barnen etc etc) så kommer inte de duktiga söka sig dit.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Några av de röster med ett helhetsperspektiv som jag tycker bäst beskriver problemen:
      Arbetardöttrar, post-progressivism och den förvirrande lärarutbildningen

      Inger Eriksson - God utbildning och dålig - ur.se - En bok en författare

      Kritisk insyn (flertalet av inläggen)


      Vi jämförs ju ofta med Finland, här ett smakprov:

      De svenska ”Kunskapskraven” för betyget E i (Biologi) slutet av årskurs 9:
      ”Eleven skall samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med enkla motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som till viss del för diskussionen framåt… Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans…”

      De Finska, ”Kriterier för vitsordet 8 vid slutbedömningen”:
      * kan beskriva växt och djurcellers struktur i huvuddrag
      * kan redogöra för fotosyntesen och beskriva dess betydelse för den levande naturen
      * kan namnge och beskriva olika skogs- och sjötyper
      * kan självständigt genomföra mindre undersökningar
      * kan redogöra för evolutionens grundläggande drag och olika stadier i människans evolution


      Avslutar med ett citat av Peter Englund:
      "skolan hade förvandlats till ett övningsfält för ”karriärkåta reformpedagoger, där de kunnat provskjuta det senaste flummet” med ”vanligt folks barn” som måltavlor"

      Radera
    2. PS Skall såklart vara Inger Enkvist (inte Eriksson). Länken stämmer dock. DS

      Radera
    3. Tämligen självklart att den finske eleven, som faktiskt lärt sig något, presterar bättre på PISA. Som Skolverket själva säger - det är brist på kunskaper som får svenska elever att krascha.

      Radera
    4. Visst är det så, Finland rekryterar ju också sina lärare från toppstudenterna. Apropå gender problematiken som du lyfter, här är några relevanta referenser:

      Betydligt fler flickor än pojkar får högre slutbetyg än resultat på de nationella proven. Och skillnaderna ökar.

      Det är för många kvinnor i skolans värld

      Ämnet påverkar prestationen på nationella provet - därför låter vi en radikalfeminist utforma det

      eliminating-feminist-teacher-bias-erases-boys-falling-grades: from fact-based grading to evaluation based on “non-cognitive” and “emotional skills”

      Feministisk pedagogik bär skulden för pojkars skolresultat

      Generellt bra skolprestationer erhålls om vi satsar både på botten och toppen
      Visible learning
      PISA results overview

      och dessa grupper domineras inte oväntat av pojkar.
      Is There Anything Good About Men?

      Till viss del kan det kanske motverkas med andra faktorer, se t.ex. Bunkeflo-studien
      Daglig motion ger bättre hälsa hos alla barn, samt lyfter pojkar till flickors skolprestation

      men det viktiga ligger som sagt på lärarrekryteringen (och en förutsättning för det är att ge helt andra förutsättningar att verka som lärare).

      Radera
  9. För att barnen med invandrarbakgrund relativt sett skulle lyft resultatet hade det väl förutsatt att lika stor andel av de svenska eleverna hade invandrarbakgrund som i de länder man jämför med.

    SvaraRadera
  10. För att få tillbaka pojkarna på banan måste man nog börja sportifiera skolan - och det kan göras utan Skolverkets pekpinnar. Tänk t.ex på pingistävlingen "Bästa 4:an" - arrangeras på icke skoltid (ibland på gymnastiktid) med Bordtennisförbundet som huvudarrangör. Tänk "Bästa 4:an i Matematik" med Volvo/Saab/Expressen/Aftonbladet som huvudarrangör, finalhelgen i TV4 och en klassresa till match med PSG/Zlatan som första pris.

    Oerhört bra PR för [infoga din eget förslag till arrangör här] och då jäklar skulle det nog bli många som ansträngde sig ett tag i alla fall (kanske t.o.m så länge att de lär sig något som sitter kvar).

    SvaraRadera
  11. T o m slashasar och slöa slarvpellar kan motiveras i skolan. Och det är ekonomiskt mycket lönsamt för samhället, men framför för individen som dessutom blir humant behandlad och kommer att kunna klara sitt liv bättre på köpet.

    Men så länge vår svenska skola håller genomsnittligt låg kvalitetsnivå på organisation, ledare och personal generellt - så fortsätter humankapital-förstörelsen: ett slöseri av absolut värsting-dimensioner. Hur sjutton orkar vi tolerera det egentligen...?

    Ska man skratta, gråta eller vansinnesskrika i frustration?

    Regerings-företrädare pratar om att skapa fler platser inom högskolan, för att fler lärare skall utbildas och kunna rekryteras till skolan. MEN inte ens dagens EXTREMT låga betyg-intagnings-krav till lärare-utbildningen kan fylla befintliga platser. 10% står tvärtomma och bland de studenter som påbörjar utbildningen, vill allt färre fullfölja med examen.

    Inte en enda utredningen ytterligare behövs för att sätta igång det långsiktiga och fundamentala förändringsarbetet.
    Däremot behövs några avgörande viktiga beslut med bred förankring i Riksdagen. Genomför det som behövs för att vi långsiktigt och bestående får in gräddan av de bästa teoretikerna att frivilligt söka till lärarutbildningen och bland personer i den gruppen: sålla fram de med allra bäst personliga förutsättningar att verka som lärare.

    Kort och gott: det skall vara trångt i dörren till lärare-utbildningen och hård konkurrens om platserna. Vi vill väl att de allra bäst lämpade och skickligaste av människor skall blir lärare - för att sprida alla sin värdefulla förmågor vidare - när det ju är så otroligt lönsamt för hela samhället?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kanske man borde göra om utbildningen för ämneslärare till en masterutbildning. Läraren får fixa en kandidatexamen i valfritt ämne och sedan får man söka till en mastersutbildning för att bli lärare, där man lär sig pedagogik och didaktik och något till. Kanske också med ett personligt bedömning innan utbildningen. För lärare på lägre nivå, kanske man behöver en sammanhållen utbildning, de ska ju ta hand om fler ämnen och kanske lite mer uppfostran.

      Radera
    2. Det här konceptet skulle jag själv ha gillat:
      Läs den inspirerande krönikan av Sophie Nachemson-Ekwall i dagens utgåva av Dagens Industri:

      http://www.di.se/di/artiklar/2015/4/14/viktig-lektion-for-svenska-hogskolor/?share=4973593C58CE827B2396B62664D5B6F0

      Radera
  12. Spelar ingen roll hur lite flum eller hur bra lärarna är om de inte ägnar sin tid åt pedagogik. Björklund var inte personen som ledde läraren tillbaka till katedern som han lovade utan till ett skrivbord för att fylla i blanketter

    SvaraRadera
  13. Jämförelser mellan friskolor och kommunala skolor i PISA, se sidan 6-7

    http://www.friskola.se/MediaBinaryLoader.axd?MediaArchive_FileID=01eb95e0-fae8-4043-9c6b-86ef13533f82&FileName=Fakta+om+friskolor+2015+FEB.pdf

    SvaraRadera
  14. En människas karaktärsdrag bestäms till ca 50% av generna och av den andra halvan är "kamratkretsen" absolut viktigast.

    Generna är inte mycket att göra något åt, och föräldrarnas inflytande är under alla omständigheter väldigt litet, så den rimliga angreppsvägen är att höja statusen på lärande.

    Speciellt för pojkarna behövs nog större fokus på inlärning av detaljer ("fakta") och mera av tävling. Tävling ger av sig själv en höjning av statusen.

    SvaraRadera
  15. EU-tjänstemännens skola i Luxemburg hade i PISA 2012 580+ poäng i samtliga tre delprov.

    http://www.euroschool.lu/luxschool/pisa_2012/02042014_EEL_PISA%202012%20feedback.pdf

    Det görs inte separata PISA-prov för olika språksektioner, men den finska och den svenska sektionen har högst medelbetyg av alla språksektioner. Strax över 80/100 jämfört med skolans snitt på 76/100.

    Detta betyder rimligen att svenska elever kan prestera bra i PISA, om de går i en bra skola med bra lärare och höga krav.

    SvaraRadera
  16. Skolan har ju förvisso varit en genusfixerat vänsternäste minst sedan 68 och att man fortfarande inte skulle rikta sina resurser dit låter ju osannolikt med tanke på resultaten. Men oavsätt så gäller det ju att få in de som är struliga i sitt rätta kontext alla är inte lika duktiga på att sitta still och studera och det spelar ingen roll om det beror på bristande intelligens eller personlig mognad. En del är helt enkelt inte gjorda för den miljön och man måste försöka få ut effekt av dessa personer med.
    Rastlöshet är bara missriktad energi det har inget med intelligens att göra utan är bara en person på fel plats, någon form av lärlingsväg även i unga år skulle kanske vara någonting, tänker ofta på Martin Melins blogginlägg och det ligger en jävla massa i det han säger sen i vilken form det tar sig får man ju grubbla över.
    Men även de som traditionellt inte passar i eller stör har ju naturligtvis något de är bra på.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Missade länken.

      http://martinmelinblogg.se/den-nya-polisutbildningen-del-tva/

      Radera
    2. Tja, jag var stökig i skolan upp till och med högstadiet. Lärde mig väl inget nytt förrän högstadiet, så jag störde de andra istället. Läxor gjorde jag först på gymnasiet, när man fick rätt tunga inlämningsuppgifter på teknisk linje. Och faktiskt plugga kom ju först på universitetet, men då hade jag gjort lumpen och lärt mig hålla käften.

      Radera
    3. Jo, de praktiska ämnena är lite underskattade idag. Jag minns jag var inte speciellt duktig i slöjd eller idrott (tur att praktik i verkstad bara betygsatte närvaro), men jag gillade de timmarna i skolan/gymnasiet.

      Radera
    4. Nej, jag uppskattade inte de praktiska ämnena. Jag uppskattade intellektuell stimulans, som inte var på grottstadienivå. Någon sådan gavs inte i skolan.

      Radera
    5. Det är t ex rätt tråkigt att lära sig alfabetet när man kunnat läsa i två år redan.

      Radera
    6. Samhällseffekt måste bli rådande i skolan, inte de ideologiska tramset det har vi inte tid eller råd med. Produceringen av permanent utanförskap tjänade sosse Sverige väl post WW2 men drabbar samhället för hårt idag, det finns tillräckligt med problem att ta hand om och ska vi lösa det måste vi bli proaktiva.

      Radera
    7. Jag upplevde inte min skolgång som att det var för låg nivå, men så hade jag huvudsakligen lärare som passerat 50 år under min skolgång.

      Radera
    8. Känner igen mig mycket i din beskrivning Cornu, 'driften' måste kanaliseras - oavsett om man har goda eller dåliga förutsättningar att lyckas akademiskt. Räcker inte att bara fokusera på att lyfta botten, krävs också att utmana och motivera toppen (och som jag länkade ovan så är det i dessa grupper vi i högre grad återfinner pojkarna).

      Radera
    9. Jag gillade praktiska ämnen när man fick frihet att kreativt göra vad man ville. Däremot när man blev hårt styrd ledde det bara till ofog. Sista ofoget var faktiskt så sent som på 4-årig teknisk linje då vi hade verkstadspraktik vid några tillfällen och jag blandade riktig cement i den andra gruppens kalkcement när vi var tvungna att lära oss mura. Jag lyckades få det till att de måste ha tagit fel. Sen fick de gå på med slägga och spett för att riva muren under överinseende av en helroligt ilsken lärare. Rita jättestora könsorgan med migsvetsen ledde också till ett massivt utbrott av en annan lärare.

      Insåg att det var dags att börja plugga i 3-an på gymnasiet. Gick ut med toppbetyg.

      Radera
    10. Jag känner igen problematiken med skolan. Själv satt jag och två andra i klassen i princip av ettan och tvåan då vi kunde läsa när vi började skolan. Då jag dessutom lärde mig allt annat snabbt hade jag inga "utmaningar" förrän i gymnasiet och än värre på högskolan. Vadå läxor, jag kan redan allting.

      Skolan på 80-talet var relativt bra på att ta hand om de som kom "efter" men de som låg "före" fick läsa en bok och sitta tyst i sitt hörn. Tänk hur mycket kreativitet som gått till spillo då skolan inte uppmuntrade de som hade ambitioner att gå framåt. Numera finns möjligheterna med digitala hjälpmedel. Det är inte nödvändigtvis så uppenbart att Nisse är trehundra sidor längre fram i matteboken är Olle. Förr var det olika färg på böckerna och det hade i dag varit "kränkande".

      Att invandrartjejer allihopa vill bli läkare, advokater, jurister och andra "toppjobb" är att de har en alldeles gratis möjlighet att göra en klassresa, och de tar chansen.
      Den raka motsatsen är killarna (oavsett härkomst) som tycker att de kan leva på sin "respekt". De skall inte jobba när de slutat skolan, de skall antingen bli Zlatan eller dra in "snabba cash".

      Radera
  17. Jag rekommenderar att man faktiskt läser rapporten. Den svenska delen är baserad på ett urval av 5000 elever som fått göra prover. I rapporten finns citat och texter av de svenska ansvariga som inte alls motsvarar det statistiska underlaget som presenteras. I det data som presenteras framgår följande: I sverige har utrikes födda samt födda i sverige av utländska föräldrar klart sämre genomsnitt än inrikes födda av svenska föräldrar. Även inrikes födda med svenska föräldrar har marginellt sämre och sjunkande resultat mot tidigare år.
    Min tolkning och analys är att skolan överlag presterar ungefär som vanligt de senaste decennierna men att det växande antalet kaos-skolor i utanförskapsområden drar ner snittet.

    För den som läser underlaget står det alltså helt klart att de dåliga pisa-resultaten är invandringsrelaterat. För den som bara likt Cornu kollar citaten framträder givetvis en ”justerad” bild.

    För övrigt råder det i Australien en situation där de invandrade faktiskt har högre resultat än de inrikes födda! All data finns i rapporten, som finns att tillgå på nätet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo fast om vi infödingar har bekymmer med skolan så ter det ju sig tämligen självklart att det blir en svårare ju mer språkliga/kulturelle skillnader det finns, betyder ju inte att grundproblemet är kulturellt relaterat.

      Radera
  18. "Rasisterna" på skolverket har gjort ett diagram som tydliggör vilka faktorer som har betydelse för skolornas resultat, se bild 1.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det där lär man knappast läsa om i DN eller på denna blogg den närmaste framtiden ...

      Radera
  19. Det går visst att skylla på invandring utan att vara rasist.

    Tack vare den rasistiska för-fördelningspolitiken av skolresurser som ska allokeras dit där de behövs mest. 'Behövs' vet alla i praktiken betyder att koncentrera insatsen på den sämste talangen och totalt strunta i de övriga.

    Den som ligger längst bak i utvecklingstrappan är således den som sätter ribban för hela skolklassens (skolans) utbildningsmål/-framsteg.

    Så att lära stackars krigsskadade och traumatiserade 14-åringar att läsa och prata svenska förtar självklart resurser från elever som redan kan detta och enligt läroplanen vid det här laget borde lära sig pq-formeln(?).

    Det är så klart att du riskerar att bli kallad rasist om du erkänner ovan, men att göra dig obekväm är du knappast rädd för?

    SvaraRadera
    Svar
    1. I det nyspråkliga Sverige har ordet "rasist" numera närmast betydelsen "fritänkande sanningssägare".

      Radera
  20. "Svenska skolan har helt enkelt blivit sämre, vilket leder till kassa elever. Och innan rasisterna (rasist=allt är invandringens fel) börjar yra om invandring, så presterade svenska barn med invandrarbakgrund bättre än OECD-medlet för gruppen och drog alltså relativt sett upp de svenska resultaten. Som bekant presterar exempelvis invandrarflickor bättre i svenska skolan än "svenska" pojkar, som presterar ungefär lika dåligt som gruppen "utländsk bakgrund" i gymnasiet"

    Låt se...

    Svenska barn (nu finns det iofs inga svenska barn eftersom "svensk" inte finns, enligt tidigare inlägg på bloggen, men i alla fall..) med invandrarbakgrund ligger över OECD-snittet. Det måste ju betyda att svenska barn utan invandrarbakgrund, både pojkar och flickor, måste i så fall dra *ner* snittet, rent logiskt.

    Dessutom presterar "invandrarflickor" (oklart om detta avser flickor utan svenskt medborgarskap eller flickor med svenskt medborgarskap men med "invandrarbakgrund", det är svårt att följa med i Lars Wilderängs begreppsapparat) bättre än OECD-snittet, vilket måste betyda att invandrarpojkar presterar sämre än OECD-snittet.

    Sen presterar alltså "svenska" pojkar (som ju fortfarande inte finns, Wilderängs begreppsapparat är fortfarande en djungel) sämre än invandrarflickor på gymnasiet, och ligger "i nivå" med "utländsk bakgrund", vilket väl får antas innefatta både pojkar och flickor med utländsk bakgrund.

    Över huvud taget svårt att bli klok på denna mening. Skulle vilja säga att Wilderäng yrar. Tillika om invandringen. Vilket väl innebär att han är rasist då, enligt dennes egenhändigt ihopsnickrade regelsystem.

    Invektiv från Wilderäng själv följer nedan.

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...