2015-04-20 09:59

Produktivitet och energiåtgång

All teknisk utveckling som leder till ökad produktivitet innebär generellt också ökad energiåtgång. Genom att trycka in mer energi i något kan vi minska mängden mänskligt arbete, eller öka arbetsprestationen per människa, men som allt lider detta förstås av lagen om minskande avkastning.

Förhållande produktivitet och energiåtgång
Människan strävar alltid efter ökad produktivitet. Det är helt enkelt naturligt att vi strävar efter att förenkla sysslor, men en djupare analys visar i princip alltid på att produktivitetshöjningarna kommer till priset av ökad energiåtgång.

Detta gäller i allra högsta grad det moderna samhället, där automatiseringen går allt fortare när datorstöd, rent av datorer helt tar över arbetet, inklusive via robotisering. 

Man kan förvänta sig snabba produktivitetsvinster initialt och sedan snabbt minskande avkastning på ökade energiinsatser. Ett alternativ är en S-formad kurva, där man initialt har små produktivitetsvinster, för att sedan nå en ganska snabb uppgång i förhållande till energiåtgång. 
S-format alternativ

Avgörande för fortsatt tillväxt och ökad produktivitet är var olika tekniker och samhället i stort befinner sig på den här kurvan. Står vi inför den snabbaste produktivitetsökningen, eller har vi redan passerat zenit och lider av allt mer minskande avkastning på förbrukad energi?

Man ska ha detta i åtanke när man t ex hyllar robotisering, automatisering eller Internetekonomin. Som jag skrivit om tidigare så slukar Facebooks serverhallar i Luleå enorma mängder energi, men ger bara ett hundratal arbetstillfällen. Vid samma produktivitet skulle bara något 10 000-tal personer ha jobb i Sverige, men all vår energiproduktion skulle gå åt till dessa och till tveksam samhällsnytta. Serverhallarna är kanske bra för Luleå, men knappast för Sverige i stort.

Men vi kommer som mänsklighet fortsätta sträva efter produktivitetshöjningar. Men var på kurvan befinner vi oss?

37 kommentarer:

  1. Fast i det här fallet så rör det sig ju oftast om enskilda teknologier, oftast dyker det ju upp nya disruptiva innovationer som slår ut de gamla och startar på så sätt en ny S-kurva. Som ett sdiospår på samma fråga är det möjligt att hela skifferolje-bommen var ett exempel på "The Sailing Effect".

    SvaraRadera
    Svar
    1. Absolut, men när man adderar alla teknologier och tittar på samhället i stort bör vi ändå se någon liknande utveckling.

      Radera
  2. Jag håller inte med. Argumentet kanske stämmer när man effektiviserar väldigt enkla saker som att gå från muskelkraft till att använda en maskin men för samhället i stort har vi sedan 1970-talet sett en stadigt minskande förbrukning av primärenergi per BNP-enhet till följd av ökad produktivitet och mer effektiva processer.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nja, vi har flyttat energikrävande verksamheter ur landet, globalt fortsätter energiåtgången rätt uppåt.

      Radera
    2. Visst ökar energiåtgången men produktionen ökar snabbare så energi/produktiosenhet minskar. Inte i all evighet såklart men industri- och transportprocesserna från 60-, 70- och 80-talen var otroligt ineffektiva jämfört med idag.

      Radera
    3. Exempelvis beräkningskapacitet/energiåtgång har följt en exponentiell kurva sedan abacusen uppfanns, där kurvan består av ett antal mindre S-kurvor som representerar olika tekniker, abacus, mekanisk, elektromekanisk, rör, transistor,etc. Senast nu när GHz-racet avstannat är det multi core som tagit vid för konsumentprodukter. Efter det, ja vem vet, kolnanomojänger kanske, eller så stannar det bara av.

      Radera
    4. Svårt att säga hur 'outsourcad' produktion påverkar energikonsumtion i Sverige. Men man ska komma ihåg att Sverige främst producerar energiintensiva produkter och importerar produkter/tjänster med lågt energiinnehåll. Givet att vår handelsbalans varit relativt stabil kan man antagligen dra slutsatsen att Sveriges energikonsumtion, sett till vad vi konsumerar här i Sverige, också sjunkit de senaste decennierna.

      Radera
    5. "Nja, vi har flyttat energikrävande verksamheter ur landet, globalt fortsätter energiåtgången rätt uppåt."

      Inte alls, snarare tvärtom. Det är arbetskrävande verksamheter som flyttat från landet medans de energikrävande verksamheterna stannat kvar. Ganska logiskt egentligen, en arbetskrävande verksamhet blir mycket billigare i låglöneländer medans energikrävande verksamheter inte påverkas särskilt mycket av löneläget (däremot av energipriserna, vilka i högre grad är globala). Dessutom så har man minskat inverkan av löneläget genom att öka produktiviteten, dvs färre anställda i förhållande till produktionen. Bland de energikrävande verksamheter som finns kvar i landet kan nämnas järn och stålframställningen och produktionen av papper och pappersprodukter medans arbetskrävande verksamheter som ex. tillverkning av mobiltelefoner, vitvaror och andra konsumentprodukter som kräver en betydande andel manuell montering kraftigt reducerats eller lämnat landet helt.

      Det finns inget generellt samband mellan energianvändning och produktivitet.

      Radera
  3. Det finns fler parametrar än produktivitet för att definiera mänsklighet. Så frågan bör nog breddas lite.

    Det räcker att se på industriell kycklinguppfödning för att inse detta.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Exakt. Enorm produktivitet. Men också både enorm energiåtgång och så har man offrat en hel del på vägen, som naturligt beteende.

      Radera
    2. Genom den prissänkning som detta innebär t.ex i Kina och Indien (för svensk del är problemet redan passerat) så havererar ekonomin för miljoner småbönder.
      Närmare bestämt bortåt 600 miljoner i Indien och 400 i Kina...
      Dessa människor måste erbjudas jobb i städerna som nu då automatiserar sin verksamhet...
      Människan är i sanning en överskottsprodukt idag, som inte ens kan motivera ett dagligt mål mat för sin arbetsinsats....

      Radera
  4. Intressant betraktelse som motbevisas av denna rapport:
    Over the last 20 years significant progress has been recorded
    in terms of energy efficiency. At world level, the energy required
    per unit of GDP (the energy intensity) has been decreasing by
    1.3 percent per year since 1990. Improvements were achieved
    in all regions, with the largest reductions found in the regions
    with the highest energy intensities (China, CIS and India).
    Industry and power generation accounted for almost half of
    that reduction (about 30 percent and 15 percent, respectively
    http://www09.abb.com/global/scot/scot380.nsf/veritydisplay/8981aa090dc06197c1257c1b004637cf/$file/Trends%20in%20global%20energy%20efficiency%202013.pdf

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kanske är det en S-kurva och vi befinner oss på den brantaste delen? Finner i så fall ingen motsägelse.

      Radera
    2. Det är självklart att måttet energi/bnp kommer att sjunka om bnp växer snabbare än energiåtgången. Det som är intressant att titta på är hur stor ökning av energin som krävs för en ökning av BNP. Det måttet har gått upp de senaste decennierna, mycket pga av Kinas enorma energihunger.

      Radera

    3. Det är få företag som optimerar energiåtgången.
      De tittar på $
      Nu även CO2 kanske?
      Sen är industrins andel av BNP i avtagande. Tjänster är inte så energikrävande och dessa ökar!

      Radera
  5. Är det inte märkligt att med all denna energi som vi stoppat in i våra så kallade "effektiviseringar" så måste vi ändå jobba mer än någonsin ? Med all olja vi pumpat upp ur marken borde det räcka med att jobba ett par dagar i veckan för att få mat, tak över huvudet och lite kläder på kroppen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om du nöjer dig med mat, tak över huvudet och lite kläder på kroppen behöver du nog bara jobba ett par dagar i veckan.

      Radera
    2. Stämmer om man är högutbildad, men knappast annars

      Radera
    3. Hur många känner en lågutbildad som lever billigt a la "levnadskonstnär" UTAN att det finansieras i bakgrunden via studielån/a kassa/socialförsäkringar/socbidrag eller kriminalitet/fiffel? Jag känner en som möjligen skulle kvala in på den beskrivningen.

      Radera
    4. @ivl

      Liksom alla resurser är mänsklig arbetskraft en bristvara. Det måste användas så effektivt som möjligt i produktiv verksamhet om människans villkor ska förbättras. Om Staten anställer miljontals människor för att gräva diken och sedan anställer ytterligare miljontals mer för att fylla igen de nyligen grävda dikena, har det mänskliga tillståndet förbättrats genom detta? Problemen med att vi behöver arbeta mer är ett problem som kommer direkt av vad staten gjort med den knappa resursen arbetskraft och med våra pengar. Orsakerna till den strukturella arbetslösheten, låtsasjobb(gräva diken/fylla igen diken) och att vissa av oss arbetar hårdare än någonsin är naturligtvis en produkt av att regeringen manipulerar räntorna och skapar moraliska risker i utlånings- marknaderna. Något annat resonemang är skuldväxling bort från roten till problemet.

      Österrikiska konjunkturteorin visar oss att arbetslöshet uppstår när boomen, som skapats av billiga krediter, gör att produktiv verksamhet går i konkurs . Billiga krediter leder till att resurser avleds till improduktiva aktiviteter. För att korrigera obalanserna i produktion, blir uppsägningar nödvändiga, eftersom arbetskraft måste avledas från slösaktiga jobb i till mer produktiva verksamheter för att en återhämtning ska kunna ske. Långtidsresultat blir strukturell arbetslöshets, speciellt när staten effektivt hindrar omstrukturering som med lagar, regler och kontraproduktiva bidrag osv.

      Kort sagt , det finns en myriad av orsaker till vår nuvarande långtidsarbetslöshetsproblem, men ingen av dem är relaterat till tekniska framsteg, effektivisering eller automatisering av arbetsprocesser . Om robotarna kunde göra allt för oss , skulle ingen behöva engagera sig i arbetskraften någonsin igen . Världen skulle vara en utopi , fylld med rikliga produkter och tjänster, allt tillhandahållet till oss av robotar utan att vi själva behöver lyfta ett finger . Vi skulle verkligen ha en Star Trek liknande typ av värld. Framtiden som staten bygger är av annan karaktär, något jag tror de flesta kan hålla med om?

      Radera
    5. Arbetsmarknaden är ju en ganska fri marknad. Och i och med att det råder konkurrens som håller ner lönen så är det marknaden som avgör vad din produktivitet är värd. Finns det nog många som gärna jobbar hela veckan så är de de som sätter värdet en en arbetsvecka.

      Radera
    6. Jag känner en sådan. Precis så lever han, utan bidrag eller något tillskott från socialförsäkringarna. Jobbar hos mig när vi behöver extrarahjälp. Vägrar kategoriskt att ta semestervik eller sjukvik.. Vill inte låsa upp sig...
      Bor i sitt eget ägda torp i skogen, mycket liten belåning och snålar på resurserna för friheten är viktigast.. ( det händer att jag blir lite avundsjuk på honom en dag som denna då vårsolen lyser utanför och jag sitter på kontoret istället för att gå och peta i trädgården..)

      Radera
    7. @Neo Cortex
      "Arbetsmarknaden är ju en ganska fri marknad".... Staten köper majoriteten av alla varor och tjänster direkt eller indirekt hur kan marknaden vara fri på de premisserna?

      Radera
    8. Marknaden för de som hyr arbetstagare är ganska fri. Iaf tillräckligt fri för att eventuella produktivitetsförbättringar inte direkt proportionerligt kommer arbetstagaren till godo i lönekuvertet. Därför kan inte arbetstagaren bara jobba en dag i veckan även om produktiviteten stigit med 500% för hen får iaf bara samma lönehöjning som vanligt 1-2% per år. En procent som konkurrensen mellan arbetstagare, staten och arbetsgivaren ser till att hålla nere.

      Radera
    9. @Neo
      För att generalisera vad som gäller på en fri arbetsmarknad enligt Österrikiska teorier, så stiger lönerna i första hand på grund av att det råder brist på arbetskraft. Sen är ett företag i konstant behov av att investera för att upprätthålla kapitalstrukturen. Minskar ett företags kapital så sjunker lönerna då arbetsgivarna måste satsa mer pengar på kapitalinvesteringar för att upprätthålla kapital-strukturen och därmed måste skära ned på lönerna. Lönerna i förhållande till avkastningen på kapital speglar förhållandet mellan tillgången på arbetskraft relativt tillgången på kapital.

      Radera
    10. Precis. Snarare verkar produktivitetsförbättringar i en bransch göra folk arbetslösa. Och kan de inte hitta en ny bransch så förblir de arbetslösa. Jämför med den historiska utvecklingen inom jordbruk, industri, media/underhållning, IT. För 100 år sedan var nästan alla bönder, nu är det någon procent kvar som hankar sig fram på svältlön. Industrierna har avfolkats med robotar eller flyttat till Korea, Kina, etc.

      Nu verkar den utvecklade världen svänga in sig på 6-8% NAIRU med benäget bistånd av centralbankerna i den eviga kampen om marknaden. Det finns alltså ett överskott på arbetare vilket håller nere lönerna. Det enda sättet för pöbeln att tillfälligt få mera pengar är om staten sänker deras skatt. Men efter ett tag infinner sig förmodligen ett nytt jämviktsläge och den tjänar lika dåligt igen.

      Radera
  6. Nu verkar en enorm förbättring vara på väg när det gäller uppsändning av satelliter. Den nya raketmotorn Rutherford med "eldrift" från Rocket Lab’s för deras raket Electron är häftigt omvälvande med beställda 30 uppsändningar nästa år efter en test sent i år. Ja eldriften är av en 50 hästars motor stor som en ölburk som pumpar in flytande syre och jetbränsle till förbränningskammaren. 100 kg satelliter per uppsändning till ett pris mindre än 10% av dagens ändrar mycket.

    Bättre väderförutsägelser tidig upptäckt av skogsbränder och oljeutsläpp billigare mobiltrafik och kanske en stark konkurrent till fiber för ödsliga landområden. På lite längre sikt kan nog utvecklas större raketer enligt samma princip och därmed möjlighet till helt ny ekonomi med energi och dyrare metaller.

    Vänliga hälsningar

    Nanotec

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag undrar var siffran 10% kommer från. Rocket Lab hävdar att en uppskjutning kostar $5 miljoner och att dom klarar 100kg, vilket ger ett kilopris på $50 000. Samtidigt anger NASA att det i snitt kostar $8-10 000 att skjuta upp ett pound (0,454 kg) i omloppsbana.

      Radera
    2. Du vägrar ge upp din teknikromantiska syn på verkligheten?
      btw, vad är "ödsliga landområden"? Allt utanför telekombolagens mest lönsamma zoner, vilket i praktiken är det mesta utanför tullarna i Fjollträsk.

      Radera
    3. Man With No Name jag ser stora förändringar på väg när det gäller vår teknologi. Mina inkomster kommer från detta, men ibland har jag fel främst med tiden för genombrott. Mycket har en baksida också. När klorblekningen av papper snabbt försvann vann miljön mycket men fibrerna blev svagare och därmed hållfastheten i pappret. Mest har jag jobbat med datorsystem och telekommunikationer så där är det enklast att se förändringar på väg.

      Samtidigt ser jag risker i vad som händer i världen. Det är inte lätt att klara peak oil utan en längre tids problem. Vi får en allt varmare jord pga våra utsläpp av växthusgaser. Putins agerande kräver ett bättre svenskt försvar och uppgörelsen nyss i riksdagen ser jag som en god början på detta. Kortsiktigt är bostadsbubblan ett problem. Autonoma fordon avskaffar snabbt taxichaufförer inom 5-10 år och många jobb inom åkerinäringen samt driver de flesta gamla biltillverkare i konkurs men samhället som helhet vinner fördelar. Förbifart Stockholm blir en dyr onödig investering. Förändringarna kommer så snabbt att risken är stor att många fastnar i arbetslöshet för de nya jobben kommer i helt nya företag och de tar tid att växa fram.

      Ödsliga landområden är där telekombolagen får så stora kostnader med att gräva för fiber att det bara kommer när användarna själva fixar detta med egen förprojektering och kanske även eget grävande. I princip finns nästan all kostnad i grävande och i plastskyddet. Fibern som blåses fram sedan inuti alla slangar stationsutrustning och resten av alla kostnader är "obetydlig". Lönsamt är alla lite större ansamlingar av bebyggelse. Just nu sker det i stor skala inom några få år i alla villaområden. Dvs det mesta sker utanför 08.

      Kristian Rocket Lab har 30 uppskjutningar bokade för 2016 så nog verkar kunderna se dem som lönsamma.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    4. Jag tror säkert Rocket Lab kan nå framgång/lönsamhet i sin nisch speciellt om dom kan få lite stordriftsfördelar via masstillverkning. Microsatilliter är på stark frammarch så jag tvivlar inte på affärsidén.

      Men för att få ner priset till de 10% som du säger så behöver en uppskjutning kosta endast $1,8 miljoner istället för $5 miljoner som anges nu. Beror i o f s på vad man jämför med. NASA utgår säkert från de största möjliga raketerna som säkert är billigast per kilo last så det kan vara orättvist att ha dom som en måttstock för en lättviktare som bara klarar 100kg.

      Radera
  7. Bakvänt av Cornu att anta att vid samma produktivitet skulle bara något 10 000 tal ha jobb i Sverige. Självklart är det så att det är den här typen av produktivitet som frigör resurser / arbetskraft för nya tjänster till fler människor. Utan Facebooks serverhallar hade vi inte haft några reklambyråer, tv eller cafeer. Fast det så klart, för Cornu räknas bara 'riktiga' jobb i industrin.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Oskar, det fanns reklambyråer, TV och caféer innan Facebook. Du kanske är för ung för att minnas detta, men jag lovar.

      Radera
    2. "I Sverige var Stockholm först med kaffehus på tidigt 1700-tal." - Wikipedia.

      Radera
  8. Även människor behöver energi, och har dessutom en låg verkningsgrad och bara en liten andel utför något produktivt. Robotar förbrukar bara energi när de jobbar


    Att sen tjata om facebook... ...fb möjliggör kommunikation och spridning av information mellan så många människor att energiåtgången är obetydlig i sammanhanget.

    SvaraRadera
  9. Beträffande antalet arbetade timmar är svenskt lantbruk mycket effektivt men om istället ser till tillvaratagna resurser blir resultatet annorlunda. Exempel: I dag krävs det en person i en enorm skördetröska för att skörda enorma arealer spannmål som för bara ett halvt sekel sedan hade krävt mängder av man-timmar. Det kostar dock på i bränsle, teknik och miljökonsekvenser. En typ av "kolonilottsjordbruk"/liten trädgård är långt mer manuellt arbetskrävande men kan i gengäld producera mer grödor per hektar utan konstgödsel, bekämpningsmedel eller fossila bränslen men givetvis med långt fler man-timmar. (För at inte tala om hur mycket trivsammare det är att påta i trädgården jämfört med att sitta i en skördetröska från morgon till kväll)
    Givet ett överskott av arbetskraft är det (åtminstone för mig) givet vad vi behöver mer av idag.

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...