2015-04-14 16:26

Pedagogikutbildningen var flum redan på 60-talet

Enligt en gammal lärare, som utbildade sig tidigt 60-tal, var lärarutbildningen "flummigt idiotiskt trams"  redan på 60-talet. Vederbörande ignorerade helt enkelt de delarna då de inte hade någon betydelse för yrkesutövningen.

På 60-talet kunde man bli lärare genom att läsa på seminarium, en slags praktisk yrkesutbildning för lärare. De lite finare adjunkterna och lektorerna på högstadiet och gymnasiet hade förstås läst på universitet, men speciellt för låg- och mellanstadium var många (alla? de flesta?) lärare seminarieutbildade.
Utsikt över Göteborg från Medicinarberget.
Norra Guldheden skymtar till höger.
På bakgatan nedanför berget ska
150 000 lastbilar med sprängsten
passera för Västlänkens skull.

Utbildningen var praktiskt inriktad på att utöva yrket lärare. Dock undervisades det även i pedagogik, vilket denna lärare ansåg var idiotiskt flum. Redan då alltså. Bland annat fick man lära sig pedagogikens historia, vilket förstås hade noll betydelse för yrket lärare och förmågan att undervisa. Man fick också lära sig en del annat pedagogiskt trams, som alla studenterna ignorerade. Den främsta faktiska utbildningen i att vara lärare bestod i praktik på skolor, i riktiga klasser med riktiga elever. I övrigt fick man en del extra utbildning i de ämnen man skulle undervisa kring, utöver det som realskolan (gymnasiet) hade gett.

Seminarierna och lärarskolan låg tydligen uppe på Norra Guldheden, där sjuksköterskehögskolan nu ligger.

Jag minns inte om lärarutbildningen var ett- eller två år lång, men därefter var man fullt behörig och duglig lärare för låg- eller mellanstadiet. Med samma lön som en riksdagsman. Trots tramset och flummet inom pedagogiken.

Två års utbildning och sedan samma lön som en riksdagsman. Undrar hur man löste rekryteringen till lärarseminarierna på den tiden? Med dessa korttidsutbildade lärare fick Sverige en skola av världsklass. Idag är lärarutbildningen fem år och resultaten i skolan kraschar. Ska vi gissa att man snart förlänger lärarutbildningen till sex år? And that's how you narrate a story (obskyr pop-kulturell referens)!

För övrigt studerade den berörda läraren i Göteborg. Redan på den tiden var det bostadsbrist, och seminariestudenten, som inte kom från Göteborg, bytte bostad fem gånger, och bodde oftast inneboende hos någon gammal tant. Ett tag sov vederbörande på soffan hemma hos sin fästmans syster och svåger.

Läraren är nu 75 år och sedan över tio år pensionerad, om nu någon undrade.

Tydligen är det alltså inget nytt att pedagogik är flum, trams och nonsens, utan det gällde åtminstone redan på tidigt 60-tal. Dock kan indoktrineringen i pedagogikens förträfflighet på lärarhögskolorna göra att dagens lärare faktiskt tror på skiten, vilket kan förklara elevernas kraschande resultat i skolan.

31 kommentarer:

  1. Pedagogik är trots allt ett ämne som behövs. Det handlar om att lyfta eleverna på ett så bra sätt som möjligt. I vilken ordning ska momenten läras ut och vilka metoder är effektivast. Tyvärr kidnappades pedagogikinstitutionerna för länge sedan av marxisterna. Deras målsättning är att få folk att revoltera. D gäller det att motivera eleverna, lära ut momenten i rätt ordning på ett effektivt sätt, utan att eleverna eller samhället protesterar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Pratar inte du om metodik nu, inte pedagogik?

      Radera
    2. Förlåt, didaktik är den akademiska läran om hur man undervisar. Pedagogik är något helt annat.

      Vi behöver didaktiker, inte pedagoger.

      Radera
    3. Ja, jag menar nog metodik. Pedagogik är väl den ideologiska överbyggnaden. Den kan kanske inte är nödvändig.

      Radera
    4. Man kan kanske jämföra att lära sig skjuta. Man behöver inte läsa teknisk fysik och ballistik, för att bli en fantastisk skytt. Pss behöver man inte pedagogik för att undervisa.

      Radera
    5. Enligt min egen erfarenhet av förgymnasial skola och lite stökiga klasser att det första läraren behöver är konsten att inge respekt och dominera läget i klassrummet.

      Den bästa läraren vi hade var en före detta militärkapten, han lyckades få (tillräcklig) ordning i min klass och skapa en god miljö för inlärning från sin första dag på jobbet. Detta efter att de två föregående flumpedagogerna fått sjukskriva sig för nervsammanbrott.

      Dessutom var han omtyckt bland eleverna, även de stökigaste...

      Radera
    6. Pelle Struts, precis min egen observation. De bästa lärarna var de som började med att sätta sig i respekt. Sen kunde de efter hand lätta upp lite allteftersom eleverna gjorde vad de skulle och inte tjafsade. De som inte satte sig i respekt var lovligt byte. Och barn kan ju bara vara så grymma när de anar en svaghet som de kan utforska.

      Radera
    7. Instämmer på de två föregående

      Radera
    8. Hade faktiskt också en militär, kapten i pansartrupperna, som lärare i högstadiet. Egenomliga ämnen som historia och religion. Stor respekt för honom (inte rädsla, bara korrekthet) och alla i klassen, även de "längst bak", gillade honom starkt. Han ligger säkert bakom min kompanibefälsskola på något sätt. Och nuvarande karriär som ingenjör och lärare.

      Radera
    9. Pedagogik eller didaktik, en strid om påvens skägg. Den framgångsrika svenska grundskolan t.o.m 1980 års läroplan hade organisatoriskt DDR, världens mest framgångsrika skola, som förebild. Om någon är intresserad så läs B Almgrens avhandling "'Inte bara Stasi, om förbindelserna mellan DDR och Sverige. De var skeptiska till den amerikanska pedagogiken, som testats på generationer av svenskar men vilken Jan Björklund tycks ha varit mest förtjust av alla i, trots att amerikanska utvärderingar inte kunnat visa några resultat av. På DDR-Sveriges tid var det inte lika tokigt, som de sista 20 åren. Det kommer att ta tid att reparera den borgerliga skolpolitikens tillkortakommanden.

      Radera
    10. Intressant koppling mellan svensk pedagogik för 1980 och DDR-skolan. Några följdfrågor:
      - har du någon länk till info om denna?
      - på vilket sätt skiljer sig dagens kinesiska/koreanska pedagogik från DDRs?

      Radera
    11. Jag hänvisar till B Almgrens avhandling angående skolan.
      När det gäller pedagogiken så skillde den sig i hög grad från koreansk. Den byggde på den sk reformpedagogiken som fanns i Tyskland under 20-talet. En variant av denna är Waldorf pedagogiken. Jag har goda vänner, som gått i DDR:skolan och har inga negativa minnen. Bland annat förväntades de duktiga eleverna hjälpa de svagare.

      Radera
  2. Av någon anledning fryser redigeringsfältet då man klickar i textmassan. Därav "D" ovan. Inträffar bara på denna sajt. Jag använder iPad, kanske är det bara ett iLandsproblem.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är en iPryl-bugg. Lider av den också. En variant är att skriva texten i något annat, t ex e-postläsaren, kopiera och klistra in.

      Radera
    2. Eller skriva rätt från början...

      Hittade dock ngt sätt man kunde aktivera fältet igen, men glömt hur.

      Radera
    3. Kan ju vara kombinationen Blogger + iP***. Samarbetet mellan Google och Apple är inte klockrent i alla lägen.

      Radera
    4. Förhandsgranska och sedan redigera igen brukar hjälpa. Undvik även att backstega/radera eftersom det brukar trigga problemet för mig i varje fall

      Radera
    5. När fältet fryser på paddan "klickar" jag ner tangentbordet för att "avaktivera" kommentarsfältet, och klickar sen där jag ska skriva eller deleta i kommentaren. Copy/paste kan också vara frustrerande och ta flera försök då paste-knappen blippar bort medsamma.

      Radera
    6. Jag drabbas av samma m ipad. Brukar klicka i rutan för epostavisering och sen klicka ur, så vaknar redigeringen igen.

      Radera
  3. Lärarhögskolorna började flippa ur när de invaderades av förskolefröknar som ville doktorera. Man koncentrerade sig på hur man lär sig lära ut hur man adderar 1+1 till så många som möjligt istf att lära ut hur man integrerar till en smal elit.

    SvaraRadera
  4. Om rutan fryser verkar det som om Förhandsgranskning följt av Redigera ofryser.
    Frysning verkar uppstå då man klickar andra gången eller försöker flytta markören.

    SvaraRadera
  5. Fast pedagogiken historia är vettig att lära. Tänk om varje ingenjör/läkare osv skulle börja från noll? Varför ska då pedagogerna göra detta? Att bara läsa didaktik är som om ingenjören bara skulle lära sig CAD, men inte lära om hållfasthetsläran osv.

    SvaraRadera
  6. Seminarieform antyder ju i alla fall att undervisningen bedrevs i konferenslokaler - i dag tror jag inte att lärarstudenterna får röra sig utanför åsiktskorridoren...

    SvaraRadera
  7. Det första jag lär mina praktikanter, som studerar till att bli gymnasielärare, är att ignorera allt pedagogiktrams de lärt sig på Malmö Högskola. Deras ämneskunskap är även vad som ger dem respekt i klassrummet. För övrigt släpper man inte in elever som kommer för sent, kör ut de som stökar efter en tillsägelse (inte två) och ler inte de första månaderna. Hur svårt kan det vara?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Lyfter detta till ett separat inlägg, så det får adekvat uppmärksamhet.

      Radera
  8. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  9. Jag är förvånad över att man inte kommit fram till en undervisningsmetod som funkar hyfsat bra för alla lära våra barn och ungdomar att läsa räkna och skriva. Det mesta man ska lära sig i grundskola och gymnasiet är ju gammal skåpmat. Pythagoras sats som man väl lär sig i högstadiet kom man ju på för ca 2500 år sedan. Det känns som att man borde kunna klara sig utan någon särskild typ av pedagogik. I grund och botten vill nog alla att ens barn helt enkelt ska gå till en skola där man lär sig det man ska under trygga former. Friskolor med särskild pedagogik känns som ett opium för medelklassen som tycker det känns bra att kunna välja det "som passar just för sina barn" (spypåse tack). Det är bara att beklaga våra politiker som låtit det urarta

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nu blandar du ihop korten Honken.
      För barn med tex. Neuro Psykiatriska Funktionshinder så hjälper det föga att bli utvisad från klassrummet. Det gör liksom inte att de lär sig något...
      Anpassad undervisning med särskild METODIK är avgörande för dessa barn.
      Min son som är autistisk gick från ej godkänt i alla ämnen till att han har E eller C i alla ämnen. Matte har han ffa F i, det tar tid att komma ikapp i ett sådant kunskapsämne efter år av misriktad undervisning . Detta efter 2.5 år i en skola med väldigt specifik metodik för barn med NPF problematik.
      Det klarar helt enkelt inte vanliga skolor och lärare av.

      Radera
    2. Dock, Ego, specialpedagogik och barn med särskilda behov (åt bägge hållen) är faktiskt ett undantag, även om det är ALLT för de som har dessa behov. Man kan inte använda undantaget som regel. Det är därför det ska finnas specialpedagoger.

      Radera
    3. Och skönt att ni får det stöd ni känner att ert barn behöver, även om det tar tid att komma ikapp.

      Radera
    4. @ Ego

      Barn med NPF blir inte utskickade från klassrummet för att de skall kunna lära sig bättre, de blir utskickade från klassrummet för att DE ANDRA barnen skall kunna lära sig bättre. "The needs of the many outweighs the need of the few - or the one" (lite popkulturell referens där för de som roas av sådant).

      Radera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...