2015-04-24 10:38

Mycket Midsommargryning i försvarspropositionen

Regeringens försvarsproposition låter bitvis som en uppradning av ett antal av de åtgärder som Sverige och svenska försvaret vidtagit i min roman Midsommargryning, speciellt när man tänker på att romanen utspelar sig år 2023. Bland annat gäller detta luftvärn, flygbaser, stridsvagnar, mekaniserade granatkastare, kryssningsrobotar till JAS 39E och även offensiv cyberkrigförmåga.

Ett urval av hur verkligheten upprepar dikten följer nedan.

I Midsommargryning är exempelvis åter Ärnafältet utanför Uppsala en krigsflygbas, med en egen division, liksom F 7 Såtenäs. Luftstridsskolan på Ärna ska nu bli ett krigsförband, där flygplanen på denna Sveriges mest hårdgjorda flygbas ska vara krigsplacerade i en av de två nya JAS-divisioner som ska finnas i flygstridskrafterna. Även Såtenäs blir åter ett krigsförband.

Från försvarspropositionen:
"Därför omorganiseras dagens basbataljoner och flygflottiljer till fyra flygflottiljer. Med de nya flygflottiljerna skapas krigsförband med hög tillgänglighet i fred och hög beredskap för intagande av höjd beredskap. Flygflottiljerna leder den markbundna tjänsten i fred och i krig och de möjliggör spridning av flygstridskrafterna till andra krigsbaser än flottiljbasen. De fyra flygflottiljerna medger en flexibel användning av dagens flygbaser. Investeringar i bassystemet medger ökad möjlighet till spridning. Genom denna åtgärd höjs flygstridskrafternas möjlighet till överlevnad i händelse av krig."
Dessa fyra flygflottiljer blir alltså dagens F 21 Kallax/Luleå, F 7 Såtenäs, F 17 Kallinge/Ronneby och F x Ärna/Uppsala. Enligt mediauppgifter kan fd F 16 utanför Uppsala komma att heta F 20.


Bas 90-systemet har till största delen rivits, men nu är det alltså tänkt att åter investera i bassystemet för ökad möjlighet till spridning. Ett mycket gott (men ofinansierat) besked. Oavsett kommer Ärna kraftigt förbättra försvaret av Stockholm, och därtill har basen fortifikatoriskt skydd i form av jord-och berghangarer.

Efter år 2020 ska nytt luftvärn med medellång räckvidd förbandssättas. I Midsommargryning föll valet på fransk-italienska Aster-30, då det mer kända amerikanska Patriot är en gökunge som slukar enorma personal- och underhållsresurser. Inget problem för USA med sin massiva försvarslogistik, där man har runt fem personer i stödpersonal för varje stridande, men ett problem för det svenska försvaret.

Från försvarspropositionen:
"Utvecklingen i omvärlden har visat behovet av ett nytt luftvärnsrobotsystem med medellång räckvidd. Därför påbörjas ombeväpning av luftvärnsbataljonerna i och med anskaffning av ersättare till det befintliga luftvärnsrobotsystem 97. Luftvärnsrobotsystem 97 ersätts dock fullt ut av ett nytt system i perioden efter 2020."
Anskaffningsprocessen kommer som jag bedömer det inledas före år 2020, men själva inköpen sker efter 2020, och är beroende av framtida försvarsanslag rapporterar försvarsministerns pressekreterare.

I Midsommargryning var JAS 39E år 2023 utrustade med den svensk-tyska kryssningsroboten KEPD Taurus. Integration av denna ska redan finnas på JAS, då Saab är den svenska parten i samarbetet, men roboten har inte införskaffats av Sverige. Enligt försvarspropositionen ska just kryssningsrobotar införskaffas.
"Försvarsberedningen föreslog att JAS 39E på sikt bör utrustas med ett robotsystem som på långa avstånd och med hög precision kan bekämpa prioriterade markmål. Försvarsmakten konstaterar i sitt underlag att givet de operativa och resursmässiga avvägningar som myndigheten har gjort kan anskaffning av ett sådant system övervägas först efter försvarsinriktningsperioden. Regeringen delar Försvarsmaktens bedömning. Regeringen konstaterar att långräckviddig precisionsbekämpningsförmåga avsevärt skulle höja försvarets samlade tröskelförmåga. Det är därför angeläget att JAS 39E som blir operativ efter 2020 får denna förmåga."
Även detta är alltså efter 2020 och är antagligen beroende av ytterligare anslag. Tröskeleffekten är som sagt avsevärd. Svenskt flyg från någorlunda säkert avstånd baserat på F 21 Kallax eller krigsflygbasen i Arvidsjaur på tryggt avstånd från fientlig jakt och luftvärn någonstans över Mellansverige därmed kan slå mot fiendens egna baser och exempelvis semiballistiska robotsystem, som Iskander baserat i Kaliningrad eller runt S:t Petersburg, som annars ostört kan användas mot Sverige.

I Midsommargryning är alla förrådsställda stridsvagnar åter aktiverade. För svensk del handlar det om 120 stridsvagnar, och de ska nu tillföras de fem mekaniserade bataljonerna, plus den nya stridsgrupp Gotland (som är utformad och namngiven som i min roman Midvintermörker med ett mekskyttekompani och ett stridsvagnskompani). Elva stridsvagnskompanier behövs alltså, vilket innebär att de sannolikt går ner från dagens 14 vagnar (kompanichef, ställföreträdande kompanichef och 4x3 eller 3x4 vagnar i plutonerna) till 11 vagnar (KC, stf KC och 3x3 vagnar i plutonerna). 11*11=121, så det saknas en stridsvagn. Dock finns det kvar enskilda stridsvagn 121 för utbildningsbruk, alternativt så får ett kompani ha sin stf kompani i fordon längre bak.
"Samtliga stridsvagnar förbandsätts i de mekaniserade bataljonerna och i stridsgrupp Gotland. Med denna omorganisation ökar antalet stridsvagnar i krigsförbanden avsevärt. [...] För att öka brigadernas förmåga att möta en kvalificerad motståndare förstärks eldkraft och skydd genom införande av stridsvagnskompanier i de mekaniserade bataljonerna. Inriktningen är att de mekaniserade bataljonerna bör innehålla två mekaniserade skyttekompanier och två stridsvagnskompanier. Med denna omorganisation ökar antalet stridsvagnar i krigsförbanden avsevärt. De mekaniserade bataljonerna tillförs ett nytt stridsfordonsburet granatkastarsystem."
I Midsommargryning har man därtill infört ett stridsfordonsburet granatkastarsystem, förslagsvis AMOS, vars anskaffning avbröts av Moderaterna och står redo för att snabbt monteras ihop. Systemet är beprövat, då Finland har det och valet torde vara enkelt.

I boken är 7:e lätta bataljonen lufttransportabel och omgrupperas via helikopter. Detta införs också nu och som tidigare konstaterat kan den därmed snabbt förstärka exempelvis Gotland.
"En stridsgrupp Gotland organiseras från och med 2018. Stridsgruppen utgörs av ett stående mekaniserat kompani och ett stridsvagnskompani som är kontraktsförband. Därutöver omorganiseras dagens lätta skyttebataljon till att även kunna vara lufttransportabel för att snabbt kunna förstärka strategiskt viktiga områden bl.a. Gotland."
Man kan notera att mekskyttekompaniet på Gotland ska vara stående förband, medan stridsvagnskompaniet är ett kontraktsförband (dvs GSS/T eller GSS/P). Det ska alltså vara heltidsanställda soldater, placerade med stridsfordon 9040 på Gotland. I övrigt kommer inte ambitionerna på stående förband vara massiva:
"För att säkerställa en rimlig tillgänglighet i fred i arméstridskrafterna bör två mekaniserade bataljoner och en motoriserad skyttebataljon i huvudsak bestå av stående förband. Funktionsförband såsom artilleri-, ingenjör-, logistik- och luftvärnsbataljoner bör, inom respektive funktion, ha stående förband motsvarande minst en kompanistridsgrupp."
Sverige ska alltså "bara" ha tre manöverbataljoner stående, utöver halva stridsgrupp Gotland, plus enskilda kompanier från funktionsförbanden. Detta kan innebära omfattande besparingar på personalkostnaderna. Övriga förband ska alltså inkallas vid mobilisering.

I Midsommargryning har Sverige anskaffat en avsevärd förmåga för offensiva IT-attacker. I försvarspropositionen får nu det svenska försvaret klartecken på att sätta upp denna typ av offensiva specialförband. Detta är dock väldigt ospecificerat i propositionen, men handlar om topphemliga tänkta förmågor som inte kommer specificeras närmare än så här:
"Grunden i en robust cyberförsvarsförmåga bör vara att kunna skydda samhällsviktiga funktioner och sådana system som är vitala för totalförsvaret mot antagonistiska it-angrepp från kvalificerade statliga eller statsstödda aktörer. Sverige bör även kunna genomföra aktiva operationer i cybermiljön."
Aktiva operationer är ett annat ord för offensiv förmåga.

Dock har Ryssland sagt att IT-angrepp på landet betraktas som massförstörelsevapen, och att IT-angrepp därmed kommer mötas med massförstörelsevapen.

Återstår bara att se hur allt detta ska finansieras. 

Stridsvagnskompanier minskar personalbehovet, och i övrigt kommer som tidigare beskrivna GU NY och den i praktiken frivilliga värnplikten med GSS/P minska Försvarsmaktens personalkostnader med ett okänt belopp. Endast tre av nio manöverbataljoner stående och ett kompani per funktionsbataljon är en avsevärd minskning av GSS/K, vilket också sparar rejält med pengar. GSS/P och GSS/T kommer stå för en avsevärd majoritet av trupperna.

Jag vet att de flesta (alla?) i försvarsberedningen har läst mina böcker, och många inom försvarsledningen. Huruvida detta har påverkat försvarspropositionen, eller om mina skönlitterära slutsatser bara har varit en rimlig och korrekt analys av svenska behov, alternativt rent tursamma gissningar, lär vi aldrig få svaret på.

Mina bokläsare kan alltid glädjas åt att jag 2017 - 2018 kommer med en ny säkerhetspolitisk bokserie, som tar avstamp utifrån den verkliga omvärldsutvecklingen och förändringar i Sveriges och omvärdlens försvarspolitik. Då omvärlden förändrats så mycket kommer det ingen uppföljare på Midsommargryning, utan det blir en helt ny bokserie istället, som jag redan börjat skissa på och researcha. Först ska dock Stjärnklartserien avslutas. Om vi inte lever på en askhög till dess.

Ni hittar försvarspropositionen som PDF här.

40 kommentarer:

  1. Elva stridsvagnskompanier behövs alltså, vilket innebär att de sannolikt går ner från dagens 14 vagnar (kompanichef, ställföreträdande kompanichef och 4x3 eller 3x4 vagnar i plutonerna) till 11 vagnar (KC, stf KC och 3x4 vagnar i plutonerna). 11*11=121, så det saknas en stridsvagn.

    Hur räknar du? 11strv per kompani blir väl 3st 3-vagnsplutoner?

    (Skulle man inte kunna kolla om Grekland vore intresserade av att sälja några av sina A6:or?)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Skrev fel, korrigerat innan du postade. 1+1+3x3, naturligtvis.

      Radera
    2. Appropå det, i sagda bok nämner du 18-vagnskompanier om jag inte minns fel. Tänkte du 4st 4vagns-plutoner + ledning där?

      Radera
    3. Antagligen, ja. Sedan tillkommer tre varianter av stridsfordon 90 på stridstrossen.

      Radera
  2. "F 16 Kallinge/Ronneby" det är väl F17 :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Naturligtvis. Fort och fel.

      Tack.

      Radera
  3. Säve på hisingen har väl nyligen lagts ned också lagts ned nyligen. Där finns välockså berghangarer, kanske man kunde ha den som reservbas åt F7 istälet för att bygga villor där?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Flygskydd över västkustens hamnar är inte en dum idé. Dessutom är Säve ur Iskanders (officiella) räckvidd vilket inte är så dumt det heller. Som ett minimum kan man lagra utrustning och/eller ammunition inne i berget.

      Radera
    2. Det var civila flygplatsen City Airport som lades ner i januari 2015. F9 Säve lades ner redan 1969. En av anledningarna sägs vara att ingångstunnlarna var för låga för stjärtfenan på 37 Viggen. Frågan är om det finns höjd för JAS och om ett museum är relevant som krigsbas?

      Radera
    3. Står Viggenplan i berghangaren idag. Enligt uppgift ska berghangaren använts som mobförråd för JAS-plan till basen togs ur krigsorganisationen. (1999?)

      Radera
    4. Problemet är väl att placeringen av infarterna till berghangarerna är välkänd, och bombar man dessa sönder och samman så hjälper det ju inte om flygplanen inne i hangaren är i prima skick.

      Radera
    5. Cornu, för att komma in och ut ur hangaren måste fenan fällas. Det funkar ju bra när man ska få in dem i museet, men mindre funkis om man ska taxa ut för att komma upp i luften fort.
      Men å andra sidan var ju fenan fällbar för att Viggen skulle kunna använda andra äldre hangarer, så problemet fanns ju även på andra platser.

      Se Daniel Karlssons fina foto på den SH 37 som står inne på museet idag.
      http://www.aeroseum.se/bilder/aeroseum_saab_viggen.jpg

      Radera
    6. Allting om våra flygbaser är välkänt och att ha en bombsäker hangar måste ändå vara bättre än att inte ha en bombsäker hangar.

      Radera
    7. En snabb Googling visar att Viggen är 6m hög (damn!) medan Gripen endast är 4,5m. Tror inte att ingångstunnlarna är en begränsande faktor.

      Radera
    8. Jo, men om du vet att din fiende kan ha flygplanen på 32 olika ställen, varav ett är hangarer av plåt och ett annat är en berghangar och de andra trettio är skogsdungar i anslutning till krigsbaser. Vad lägger du helst energi på? Bomba alla skogsdungar där flygplanen står uppställda ett och ett och således kräver en bomb per maskin för att slås ut, bomba hangarerna som kräver kanske fyra bomber eller infarterna till berghangaren, som kräver ytterligare fyra bomber kanske?
      Berghangarerna byggdes för en tid då precisionsbombning inte existerade. Men idag går det ju att få en bomb att flyga in i tunneln och nära på knacka på dörren.

      Radera
    9. Vi borde naturligtvis ställa minst halva flygvapnet i t ex Norge i skymningsläge.

      Radera
  4. "För att säkerställa en rimlig tillgänglighet i fred i arméstridskrafterna bör två mekaniserade bataljoner och en motoriserad skyttebataljon i huvudsak bestå av stående förband. Funktionsförband såsom artilleri-, ingenjör-, logistik- och luftvärnsbataljoner bör, inom respektive funktion, ha stående förband motsvarande minst en kompanistridsgrupp."
    Låter som en farlig skrivning, lätt att slarva med utbildning (budgetdragspel) och att stryka icke stående bataljoner när pengarna tryter, vilket de kommer att göra!

    SvaraRadera
  5. "Mina bokläsare kan alltid glädjas åt att jag 2017 - 2018 kommer med en ny säkerhetspolitisk bokserie"
    Gött e d! Dubbel tumme.

    SvaraRadera
  6. Vad det gäller det medellånga luftvärnet så tror jag tyvärr att det initialt kommer att bli Iris-T SL med en räckvidd på ca 4 mil. Detta minskar underhållskostnaderna eftersom vi kommer att använda Iris-T som korträckviddigt luftvärn samt att de redan finns på våra Gripen-plan. När jag säger "tyvärr" så är det för att för de behov vi har, speciellt på Gotland, så har Iris-T SL för kort räckvidd. Aster 30 är ett måste och här kommer nog den negativa utvecklingen att tvinga oss att anskaffa 2, helst 3 bataljoner. 1 kan då täcka hela Gotland med omnejd, en sköld på ca 40 mils bredd, Stockholmsområdet samt punkter som Boden, Uppsala och Sundsvall.
    Vad det gäller kryssningsrobotar så är det troligare valet JASSM-ER. Detta eftersom Finland redan har roboten samt starkt överväger att även anskaffa Gripen som efterföljare till sina befintliga F-18. JASSM-ER har ungefär lika stor stridsdel som Taurus men med dubbel räckvidd om ca 100 mil.
    Vad vi göra utöver är att beväpna våra Visby-korvetter med Iris-T SL - för Visbykorvetterna blir det ett formidablt vapen. Några Visby-korvetter kan då dessutom tillhandahållla luftvärn även över delar av Gotland om de befinner sig i nära ön. Iris-T kommer även snart som luftvärn för ubåtar och kan då avfyras via torpeder. En svensk ubåt kan då avfyra Iris-T missiler mot ryska IL-76 på väg mot Gotland om den ligger mellan Gotland och Baltikum. En osäkerhetsfaktor som ryssarna inte kommer att gilla.
    Vad det gäller "offensiv" cyber warfare förmåga så är det nog en av de mest obegåvade saker Svenska staten har kommit på och då inte på grund av att man skaffar den, utan för att man kommunicerar att man ska skaffa den. Det är som att titta på en apa som just har fått en kulspruta och nu sitter och funderar på hur man kan använda den...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Med tanke på att vi satsar på att ha ett i alla fall relativt starkt flygvapen och att det är som starkast när det gäller just luftförsvar, så borde luftvärnet inriktas mot att klara av det som inte Gripenplanen hanterar, det som är kanske det största hotet mot oss initialt i en konflikt, nämligen försvar mot ballistiska system.
      Sen vore det inte fel med andra, kompletterande system. Men det vore hål i huvudet tycker jag, att skaffa ett system som inte också kan verka mot ballistiska system som Iskander.

      Radera
    2. Inte alls säker på att man har mycket att vinna på underhållsmässigt genom att ta IRIS-T SL. Det är en i princip helt annan robot även om den återanvänder vissa komponenter från IRIS-T. Säkert en bra robot men underhållskostnaderna är nog inte avgörande i valet. Ger inte heller mycket för lv-bob på ubåt. Det kan användas i självförsvar mot ubj helikoptrar men inte till mycket annat. Räckvidd och höjd är för dålig och hur ska en ubåt upptäcka ett transportflygplan?

      Vad gäller kryssningsrobotar så har bloggaren Wiseman, som är Gripenpilot, förespråkat en annan robot än JASSM precis för att Finland har den. Att ha två system komplicerar för fienden eftersom dom har olika uppträdanden som måste tas med i planeringen. Dessutom är kostnaden för integrering i Gripen inte oväsentlig- ett par miljader minst - något som redan är gjort med KEPD.

      Radera
    3. Jag tror att 3 bataljoner inte riktigt räcker till.Gotland klara sig nog med en eldenhet, men om man ska föröka stänga av Sverige så behövs nog minst 4 bataljoner om 3 batterier + Gotland . Men om man verkligen vill stänga av med överlappande eldområden bör nog Stockholm få en helt egen bataljon till.
      Priset för en 3-batteris Aster-30 bataljon var väl 7 miljoner så ett LR-lutvärn värt namnet bör nog kosta 30-40miljarder.
      Erik, luftvärnet och flygvapnet kommer väl att avlasta och förstärka varandra? (förutsatt att de fungerar)(t.ex.om LV kan hjälpa till att hållaluften fri så kan flygvapnet fokusera mer på attack, eller hur?) (Men jag håller med om att LV ska klara ballistiska hot också.)

      För övrigt så anser jag att om det nu är sant att Norska flottan ej kan bemanna alla sina Fritjoff Nansen fregatter så bör Sverige fråga snällt om vi får köpa eller hyra 1-2 st för att få lite mer pang till flotan (bl.a. luftvärn och helikopterkapacitet) snabbt

      Radera
    4. En Integration kostar under en miljard för allt utom serieanskaffning. En icke oansenlig del är redan investerad i flygteknisk Integration på Gripen C/D och som enkelt kan ärvas över till Gripen E.

      J.K Nilsson

      Radera
    5. Det optimala vore väl om Sve och Fin hade olika robotar, men bägge ländernas flygplan kunde bära bägge sorterna. I så fall skulle det ju vid gemensamt agerande i en konflikt bli en osäkerhet kring vilken maskin som bär vad. Samt att det skulle ge en ökad flexibilitet om Finlands FV måste operera från Sverige men av någon anledning inte kunnat få med sig eller slutförbrukat sina robotar.

      Radera
    6. En Integration kostar under en miljard för allt utom serieanskaffning. En icke oansenlig del är redan investerad i flygteknisk Integration på Gripen C/D och som enkelt kan ärvas över till Gripen E.

      J.K Nilsson

      Radera
    7. Hur starkt är Finlands intresse för Gripen? Källor? Frågar av rent intresse då jag missat detta.

      Radera
    8. Kristian ubåten behöver inte upptäcka transportflygplanet. Det är fullt tillräckligt att ubåten får uppgifter via radio från den radar på båt flyg eller land som ser transportflygplanet. Eftersom ubåtens position kan vara okänd för Putins förband är den ett dödligt hot mot flyget om den har robotar som kan avfyras från undervattensläge.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    9. Minimum kapacitet för luftvärnet måste väl ändå vara att kunna skydda alla strategiska positioner och baser? Just nu verkar fokus ligga på Gotland och Fjollträsk. Boden nämnde nån. Blekinge med Karlskrona och F17 torde även det vara viktigt. Samt viktiga industrier, kärnkraftverk, etc etc.

      Radera
    10. Gripen är en av flera kandidater till ersättare för Hornet. Intresset är väl inte starkare än att det finns och att den kommer att utvärderas tillsammans med Rafale och antagligen F-35 och några till. (Vet inte om Eurofighter och Super Hornet kommer vara i produktion och därmed aktuella när det är dags för Finland att handla).
      Även Schweiz kommer dra igång en inköpsrunda till 2017, och då kommer Rafale, Gripen och "ett amerikanskt alternativ" (F-35?) vara med. Får väl se om folket är lika mycket emot ett inköp då som sist.

      Radera
    11. Nanotec, du menar väl ändå inte att våra ubåtar ska åka runt med radioantenner ovan ytan för att kunna ta emot mållägesinformation? Ubåtar är bakhållsvapen - att försöka använda dom som luftvärnsplattformar är bara dumt. Skrota det konceptet och köp en extra eldenhet Aster-30 för de sparade pengarna.

      Radera
    12. ErikG - Aster 30 kan skjuta ner Iskander missiler inom en viss radie, dock inte ut till 15 mil. Iris-T har dock inte den förmågan. Iris-T är redan beställd som korträckviddigt luftvärn samt att den initiala specifikationen på nytt medellångt luftvärn pekar mot Iris-T SL snarare än Aster 30.

      Radera
    13. Kristian långvåg så behövs ingen antenn över ytan och sedan förflytta sig efter avlossad robot.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    14. Nanotec, långvåg har för dålig bandvidd för att skicka den detaljerade information som skulle behövas. Dessutom är räckvidden på roboten så dålig att vi skulle behöva en enorm utbyggnad av ubåtsvapnet för att det skulle kunna uträtta något mer än ett enstaka nålstick. Mycket bättre, och enklare, att placera luftvärn med lång räckvidd på Gotland och låta ubåtarna jaga fartyg och minera fartygsleder.

      Radera
    15. Kristian du har säkert rätt. Tyckte det skulle räckt med koordinater för var flygplanet är, riktning och hastighet.

      Jaga fartyg och minera är givetvis huvuduppgift. Luftvärn med lång räckvidd på Gotland ska vi givetvis ha.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
  7. Som tidigare avhandlats i kommentarsfälten blir det alltså varken lv-robot, en andra 57mm-kanon och ELMA till Visby-korvetterna. De första två bör ses som nödvändiga för att Visby ska kunna operera i krig eller ofred.

    Modern variant av ELMA hade varit bra, men kanske räcker det med några Bevakningsbåt 80 och helikoptrar med sonar och ELMA för u-båtsjakt. Och fasta sensorer och liknande ska såklart inte underskattas. Ett återupprättande av de ledlagda KFP bör också ske.

    Fler ubåtar ska tydligen beställas, men inga fler Visby-korvetter eller andra YS-fartyg. När Sverige nu ska införskaffa kryssningsrobotar hade det varit kul med ubåtar som kan bära sådana. Skulle vara mycket kraftfullare än gripenburna dito. Polen meddelade i veckan att delar av deras materialinköp på totalt ca €35 miljarder ska gå till ubåtar som kan avlossa kryssningsrobotar.

    Vi borde även återupprätta regelrätt kustartilleri med mobil landbaserad robot 15 och modernt artilleri. Borde definitivt finnas stående på Gotland.

    SvaraRadera
    Svar
    1. En andra 57mm-kanon till Visby? Varför skulle dom vilja ha det och var skulle den placeras? Kanoner har väldigt begränsat stridsvärde nu för tiden - att ta bort helikopterplattan för att sätta en andra 57:a där skulle vara ett stort misstag. Men Alecto (Elmas planerade ersättare) är helt nödvändig för ubåtsjakt och att dom inte har lv-robot är snudd på brottsligt.

      Radera
    2. Kanonen är till för luftvärn med kort räckvidd främst mot inkommande robotar. Att bara ha en i fören begränsar antalet mål och riktningar.

      Radera
    3. Att befintliga korvetter avrustas till vedettbåtar är det minst lika brottsligt. Dom borde åtminstone behålla utrustningen för att snabbt kunna bemanna upp i ofred.

      Förtöj dessutom HMS Jägaren vid Maritiman och knyt loss Hugin eller vilken det nu är som ligger där, så har vi iaf en p-båt med 57mm och rb 15 o ubåtsjaktsystem redo. Grejjerna står ju fortfarande fastskruvade på däck så ett lager färg och den är back in business.

      Radera
    4. Kristian - Visst har Wiseman en annan uppfattning men tyvärr är han varken ÖB eller försvarsminister. Ett val av JASSM stärker möjligheten att exportera Gripen till Finland samt att den ger oss möjlighet att snabbt få fler robotar från USA i händelse av krig. Den dubbla räckvidden ger oss också möjlighet att slå mot ryska flygbaser som idag är utom räckhåll, något Wiseman förespråkat.

      Radera
  8. Framtida pappersambitioner är inte detsamma som faktiskt utfall. Räkningarna för dagens lyxkonsumtion i form av bostadskreditbubbla, massinvandring, globalisering, genustokerier, genkapitalfördärvning med mera kommer att behöva betalas i framtiden och då ligger satsningar på ny försvarsmateriel ganska löst till.

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...