2015-04-28 09:38

Audi och Sunfire gör diesel ur luft och vatten (och energi)

Audi har med hjälp av cleantech-bolaget Sunfire nu dragit igång en liten pilotanläggning som gör diesel ur luft och vatten, med hjälp av förnyelsebar energi från sol och vind. Teknologin är lovande och fullt skalbar, då det i princip inte finns några råvarubegränsningar, annat än tillgången till icke-fossil energi.

Vid förbränning av fossila bränslen - kolväten - skapas koldioxid (CO2) och vatten (H2O), medan energi frigörs från de kemiska bindningarna i kolvätena. Man kan förstås köra processen åt andra hållet, vilket t ex fotosyntesen gör, och ta H20 och CO2 och med energi binda samman dem till syntetiska kolväten.
En Tesla. Hade inget foto tillgängligt
på en Audi. De brukar köra så illa
att man måste ta skydd och inte hinner
fotografera.

Audi har nu en pilotanläggning i Dresden, utvecklad tillsammans med tyska Sunfire. En rätt blygsam anläggning, som producerar 160 liter diesel om dagen.

I Audis pressrelease anges en effektivitet på 70%, vilket verkar smått otroligt. Om man avser att 70% av energin från t ex vind eller el blir kemisk energi i de syntetiska kolvätena är det helt fantastiskt. Normalt når man i princip inte mer än 50% verkningsgrad vid en sådan här konvertering, i praktiken kanske 45%. Det är dock möjligt att man i 70% medräknar att man återanvänder spillvärme från processen till t ex fjärrvärme.

Störst potential har tekniken genom att helt enkelt bygga kärnkraftverk. I princip skulle 1 - 2 reaktorer räcka för att ge Sverige hela sitt behov av flytande bränslen. Baserat på snabbt utbyggbar kärnkraft är det den bästa möjligheten att hantera peak oil. Och ja, man kan använda kärnkraft till att ladda elfordon, men även i framtiden kommer vi ha behov av bränsledrivna fordon, bland annat för tunga transporter, entreprenadfordon, flyg och fartyg, inom försvar och blåljusmyndigheterna, men också inom åtminstone segment av kommersiell och privat bilism.

Samtidigt ska man komma ihåg de tre villfarelserna. Bara för att man kan göra något i en pilotanläggning är inte all teknik fullt skalbar eller tillämpbar. Men Sunfires teknik saknar i princip dessa problem - flytande bränslen är fullt tillämpbara och det finns inte brist på vatten och luft. Problemet ligger i energitillgången, där BP anger att fortfarande efter 2035 kommer över 80% av all mänsklig användning av energi komma från fossila källor. Då ignorerar BP att vi till dess kommer passerat peak oil, peak gas och peak coal.

55 kommentarer:

  1. Också intressant att se om den går att skala neråt. Hur liten kan anläggningen bli, mindre än en varmvattenberedare? Hur mycket effekt behövs?

    SvaraRadera
  2. Låter väldigt likt den process som US Navy har utvecklat för att skapa syntetiskt jetbränsle ut havsvatten. Artikel från 2012: http://www.nrl.navy.mil/media/news-releases/2012/fueling-the-fleet-navy-looks-to-the-seas

    Scientists at the U.S. Naval Research Laboratory are developing a process to extract carbon dioxide (CO2) and produce hydrogen gas (H2) from seawater, subsequently catalytically converting the CO2 and H2 into jet fuel by a gas-to-liquids process.

    En annan artikel pratar om att det skulle kosta $3 per gallon - förmodligen i en fullskaleanläggning. Det stora problemet är att få processen att skala upp så att vettiga mängder bränsle kan produceras.

    SvaraRadera
  3. Det här är jätteintressant.

    För det första så går priset på solceller mot noll, med halveringar ungefär vartannat år. Om trenden (och den nuvarande utbyggnadstakten i sverige) fortsätter så kommer vi att ha byggt ut lika mycket solkraftproduktion som vår nuvarande elförbrukning om 10 år. Det innebär också att samtliga insatsvaror till processen (solsken, luft, vatten) är i det närmaste gratis, och att den löpande kostnaden för bränslet enbart behöver täcka drift- och underhållskostnader för processindustrin. Blir solel nästan gratis, så kan man avsalta havsvatten till processen, vilket gör att vattenbrist inte blir ett problem.

    Sedan är tekniken reverserbar, vilket gör att man kan göra om hydrokarbonater till el. Det här kan alltså fungera som reservkraftverk.

    Det finns alltså möjlighet att slå flera flugor i en smäll. Både lösa behovet av att kunna lagra energi från förnybara källor, och att ersätta fossilt bränsle. Så förhoppningsvis får den här tekniken ett snabbt genomslag och utbyggnad.

    SvaraRadera
  4. Det vore ännu coolare om man kunde designa anläggningarna så att de kan hantera flukturerande energitillgång, dvs i viss mån buffra mot variationer i sol och vind output. Men det är kanske att hoppas för mycket. Intressant nyhet oavsett.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Diesel är ju lätt att lagra, så det problemet är väl redan löst?

      Radera
    2. Jag syftade på effekttoppar, hur lätt fabriken skulle vara att varva upp/ner i respons till vind och solvariation. Vissa industrier är bara lönsamma om de går mer eller mindre kontinuerligt.

      Radera
  5. Synnerligen intressant, förstås. Det största "peak bränsle"-problemet har ju varit att bensin/diesel är så suveräna, kompakta energikällor. Nu "löser" man problemet på ett elegant sätt, även om det krävs mycket investeringar.

    Nej, det skalar inte upp särskilt snabbt. I en riktig krissituation har vi dock reserver att ta av för att snabbare kunna bygga anläggningar (jämför ex.vis. den industriella utvecklingen i USA under andra världskriget).

    160 liter per dag är verkligen ingenting. Det motsvarar ungefär en (1) tunna flytande bränsle/dag. Konsumtionen av flytande bränslen ligger samtidigt på 95 _miljoner_ tunnor per dag. Det ska bli oerhört intressant att se hur man kan skala upp denna dieselproduktion...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Skulle gissa att 160 liter per dag i själva verket är 159 liter per dag, dvs anläggningen är byggd för att producera just ett fat diesel om dagen.

      Radera
    2. I US Navy's process jag nämnde ovan så behöver man processa ungefär 40 kubikmeter vatten för att få fram en liter bränsle. Jag har svårt att se att den processen kan skala upp till nivåer som är praktiskt användbara även om man lyckas effektivisera den rejält.

      Radera
    3. Kristian: vad blir det av resterande vatten? Jag gissar att inte alla 40 kubikmeter vatten omvandlas till en liter vätska.

      Blir det någon slags miljöfarlig restprodukt som inte går att mata in i systemet igen så är det ju förstås ett stort problem, men att hantera mycket vatten behöver ju nödvändigtvis inte vara ett stort problem i sig.

      Radera
    4. En avgörande fråga för skalbarheten är förstås hur mycket råvaror det går åt att bygga anläggningen, i förhållande till hur mycket den kan producera.

      Kanske något för Island att satsa på med deras tillgång till geotermisk energi. De har gott om vatten också :-).

      Radera
    5. Problemet är tydligen att utvinna tillräckligt med kol- och väteatomer som ska byggas ihop till komplexa kolväten. Det görs genom elektrolys så något avfall har jag svårt att se att det skulle bildas.

      [...] you need to take the CO2 and hydrogen out of the seawater, which true enough is an abundant, readily available and free feedstock. Even though there’s 140 times more carbon per volume in seawater than in atmospheric air, you’d still need go through a lot of water, and moving water means using a lot of energy. To be more precise, to make one gallon of jet fuel using this method you’d need to seep through 39,000 gallons of water, assuming the same 80% process efficiency (rarely the same in scaled-up conditions).

      US Navy vill i förlängningen kunna tillverka bränsle direkt ombord på hangarfartygen men om man bygger en anläggning på land kan man mata den med ren koldioxid från t ex en Carbon Capture and Storage (CCS) anläggning på ett kraftverk. Det kan kanske effektivisera det hela fast man måste fortfarande utvinna vätet ut vatten.

      Sverige förbrukar ungefär 180 000 fat bensin och diesel per dag, vilket blir 28 620 000 liter. För att ersätta det med syntetiskt bränsle behöver man processa 1144 800 000 kubikmeter vatten varje dag. 1,15 kubikkilometer.

      Radera
    6. @iblandekonomi
      Island tillverkar redan "grön" vätgas och kolväten, bla metanol. Och som du säger så finns det gott om CO2, H2O och energi på Island. Har för mig att en kommersiell firma där som proof of concept exporterade en tankbåt med grönt tillverkat bränsle för något år sedan. Planerna verkar vara att skala upp produktionen från 5 till 50 miljoner liter per år inom kort. Dock mindre än en droppe i havet i det stora hela, än så länge.

      Radera
  6. Innan elenergin når hjulen så har vi 1*0,7*0,35=0,245 kvar.

    Så mindre än 25% av energin driver bilen frammåt. Jämfört med en elbil/laddhybrid som ligger på 95%. Just saying. ;)

    Men de slår Toyotas vätgasfiasko, där försvinner 80% innan det når hjulen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Inget nytt där. Dock kan dieselmotorer idag vara effektivare än 35%. Flexibiliteten flytande bränslen ger kan ändå vara värt det, speciellt som det fungerar rakt av med befintlig fordonspark. Men visst, rätt fordon på rätt plats. Elbilar fungerar oftast, åtminstone för privatbilismen.

      Dock går det mer än 5% förlorat vid laddning av elbil, och sedan uttag av energi. Ska väl mer vara 90%, men principen kvarstår ändå. Å andra sidan kan man ju dra in att solceller bara tar hand om 10-30% av energin, eller att kärnkraftverk på sin höjd gör el av 45% av energin osv.

      Radera
    2. Kolkraften ligger väl under 50% verkningsgrad för kol till el.
      De talade Tyska och där är kolen närvarande 7/24 i elnätet.
      Eftersom det är dyr investering så kräver den 7/24 drift för att få det låga priset.
      Alltid trevligt med ny teknik dock!

      Radera
    3. Verkningsgraden är inte så viktig om insatsvarorna är gratis. Naturens egen fotosyntes har väl en verkningsgrad under 1%? Och solceller är på väg mot gratis. 5 kvm ,1 kW solceller kostar ca 15000 kr idag på 24volt.eu. Om nuvarande utveckling med prishalvering fortsätter så kostar samma solceller 500 kr om 10 år. Det innebär troligen att det man använder solpaneler som tak- och fasadmaterial på byggnader, då merkostnaden mot vanliga fasad- och takmaterial kanske blir 10-50 kr/kvm. I praktiken innebär det nästan gratis solel.

      Batterier är nog längst bort för flyget, så det är kanske där man ska börja.

      Radera
    4. Jag valde att bortse från verkningsgraden i tillverkningen av elen för den är lika för både elbilen, Sunfire-dieselbilen och Toyota-fiaskovätgasbilen.

      Radera
  7. Problemet med sådan här teknik är att trots att den har potential att vara suveränt bra, så kommer den att mottas med förskräckelse och hat av klimatkyrkan.
    På 70- och 80-talen så bestod miljörörelsen av skogsmullar som flyttade ut på landet och odlade morötter och hade en get. Idag har den blivit ett geschäft som kräver bilden av en framtida oundviklig undergång för att smörja pengakvarnarna. En teknik som utlovar en möjlig framtid, ett sätt att undvika katastrofen, är därför ett allvarligt hot som kommer att motarbetas på alla sätt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    2. Och hur skulle miljörörelsen motivera motstånd mot en koldioxidneutral teknik?

      Radera
    3. Genom att den låser fast oss i ett högenergisamhälle. Genom att energin som tillförs inte är neutral. Genom att den förutsätter ständig tillväxt. Genom att bilarna tar upp för mycket plats i vårt samhälle. Genom att bilen är genderbiaserad. Genom ..........

      Radera
  8. Mycket intressant oavsett om det är denna eller någon annan teknik som vinner.

    Så Cornu: Vid vilket produktionspris för "icke fossil diesel" säljer du dina fuloljeaktier?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Priset är ointressant, då inget energiprisarbritrage vid pumpen blir långvarigt. Förnyelsebar energi kommer betalas för vid pumpen till ungefär samma pris som fossil, så för slutkund kvittar det.

      Det som är intressant är volymerna. När förnyelsebara bränslen, inklusive elfordon, passerar 50% är oljans epok över. Dock kan 50% passeras av att peak oil passerat och oljeproduktionen rasar. Då får vi åtminstone periodvis skyhögt oljepris, vilket knappast gör oljeaktierna ointressanta.

      Radera
    2. Frågan borde förstås ha varit:
      Vid vilken produktionsKOSTNAD säljer du dina fuloljeaktier?

      Jag tolkar ditt svar som att du inte tänkt igenom svaret, i alla fall inte så noga att du kan ge ett prisintervall.
      - Det tror jag du borde göra.



      Radera
  9. US navy har ett liknande program. I denna video beskriv det på en teknisk nivå.
    https://www.youtube.com/watch?v=G8zOHZINyG8

    SvaraRadera
  10. Härligt! Då slänger vi en skatt på det dära!

    SvaraRadera
  11. Antar att elektrolysen och uppvärmningen inte är så petig med vilken sorts elektricitet det är så man kan kan komma undan med en enkel (billig) generator.

    En enkel vindsnurra och ett skåp i garaget som det kommer en 100 liter diesel ur i veckan vore ju inte fel... skulle gärna betala lite extra bara för att ge energimaffian mittfingret.

    SvaraRadera
  12. Mycket intressant eftersom just det flytande bränslets smidighet är väsentlig för många funktioner. Men ... vi skall inte tro att det löser energiproblemet. All energiproduktion kräver yta, sol, vind, kärnkraft, you name it. Förutom andra resurser. Den engelske fysikprofessorn David MacKay gjorde 2008 en utredning där han noterade att med maximalt ytutnyttjande för energi och konkurrerande behov, t ex mat, skulle Västeuropa år 2035 kunna disponera ca 25% av nuvarande energimängd, alla produktionsslag inräknade.
    I siffran ligger naturligtvis en betydande osäkerhet, men oavsett detta kommer vi att leva energiknappt. Peak energi löses inte genom magi!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jämför befolkningstäthet i norra Europa vs Skandinavien - vi ligger nog bra mkt bättre till än typ Holland.

      Visst, minus kolgruvor. Plus vattenkraft. Etc.

      Radera
    2. Om man kan kombinera syntetiska bränslen med ett genombrott för t ex fusion, som Corny hade en artiken om för några månader sedan, så får man ett helt annat läge. Om elektricitet kan produceras t ex till en faktor 10 lägre kostnad så öppnar det många dörrar.

      Radera
    3. Eller om man läser samma David MacKays utredning, så är ju ett alternativ alltid kärnkraft.

      Radera
    4. Exakt, Joakim. MacKays utredning gällde Storbritannien, Sverige har t ex andra förutsättningar pga större areal, mer skog och mindre befolkning.

      Därtill uteslöt han kärnkraft, vilket är helt OK, då hans premiss var att enbart titta på förnyelsebara energikällor. I verkligheten kan man ordna mycket med kärnkraft under några övergångsdecennier till fusionskraft kommer på plats, givetvis i kombination med förnyelsebar energi.

      Tror inte heller han hade med vågkraft (minns inte), vilket är lite synd med tanke på hur stor potential just Storbritannien har där.

      Radera
    5. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    6. MacKays utredning gällde i princip Storbrittanien, men i ett par avslutande kapitel gjorde han en översikt över Europa och Nordamerika och kom till slutsatsen att för Europa som helhet inklusive t ex Norge och Sverige, men förmodligen utan Ryssland, gällde ungefär samma storleksordning som för Storbrittanien. Nordamerika skulle klara sig betydligt bättre på grund av USAs öknar och den solel de kunde generera.

      Han hade också med våg- och tidvattenskraft förutom bio-, vind, och sol.

      Hans slutsats var att kärnkraft var nödvändig. Då kan man ju å andra sidan fundera över vad en utbyggnad av kärnkraften skulle kosta, hur lång tid det skulle ta innan den blev produktiv samtidigt som övrig energiproduktion börjat gå neråt och samtidigt som man fick utträngningseffekter på kapital och tekniskt kunnande.

      Slutsatsen blir att - oberoende av lösning och oberoende av energislag - lär vi få klara oss på väsentligt lägre energimängd. Och var vänlig och minns att för att utvinna motsvarande jordens nuvarande fossilförbrukning skulle en halv procent av jordens atmosfär behöva utvinnas varje år, till en energikostnad som är större än vad vi får fossilt.

      Radera
    7. MacKays bok och utredningar borde faktiskt vara obligatoriska att läsa för att få en bred kunskap om energifrågor. Notera att mindre energi inte alltid innebär att mindre arbete blir gjort -- i fallet "elektrifiering av transporter" kan ju mer arbete fås ut då mindre energi försvinner i värmeförluster.

      För den som vill lära sig något vettigt ikväll: "Sustainable Energy — without the hot air".

      Radera
  13. Soliga dagar med temperaturer på omkring 20 grader C så lär visst koldioxiden ta slut redan på förmiddagen i bördiga skogar. Sedan går det på sparlåga. Det är alltså inte självklart okomplicerat att suga ur koldioxid ur atmosfären i större skala. Om man kopplar ihop dessa dieselverk till kolkraftverk eller liknande ändras såklart förutsättningarna.

    SvaraRadera
  14. Den stora frågan blir ju varifrån energin till detta ska komma. Även om man får till en riktigt bra och pålitlig process krävs energi i mängder, även om effektivitetsgraden skulle vara närapå 100%.

    Sol & Vind i all ära, men i verkligheten är det inte särskilt realistiskt att tro att man kan få ut de energimängderna ur dessa energislag.

    Och nu ska ju S & MP lägga ned en drös kärnkraftverk, utan att egentligen presentera några som helst alternativ.

    SvaraRadera
    Svar
    1. R1 och R2 är trasiga så någon el kommer inte från dem. Även kärnkraftkramare som kan räkna ser att när de 40-åriga reaktorerna får allt mer ålderskrämpor och elpriset ser ut att förbli lågt i flera år till så är det enda vettiga att skrota dem.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    2. Problemet är inte att man stänger kärnkraftverk, problemet är att man tvingar fram det utan att samtidigt presentera ett realistiskt alternativ. För även om energibehovet kanske inte finns just för tillfället så minskar det möjligheterna till utveckling och jobb i framtiden. Oaktat miljöhyckleriet där vi redan importerar sopor till kraftvärmeverk och nu ska börja importera "fulel" från fossilkraftverk på kontinenten?

      Förutom att SMP nu dikterar energipolitiken, och därigenom effektivt demonstrerar alliansens impotens efter DÖ, så finner jag det rätt osmakligt att man genom skattehöjningar och "fulspel" försöker lasta nedläggningen på "marknaden".

      Radera
    3. Nu gäller Vattenfalls tankar enbart de trasiga R1 och R2 som knappast nått upp till vad vi nettoexporterat de senaste åren. Fortfarande ökar också kapaciteten för elproduktion. Sitter det några politiker i Vattenfalls styrelse sedan centerledaren fd styrelseordförande köpte vilt i Europa?

      Vänliga hälsningar

      Nanotec
      Ja staten äger Vattenfall så visst kan S och MP ge nya direktiv, men har de det?

      Radera
    4. Nanotec,

      Medelpriset för el är idag 25 öre/kWh och av detta så betalar kärnkraften ca 6 öre/kWh i en för kärnkraften särskild straffskatt. Ex. vindkraftverk erhåller ungefär samma elpris men är också subventionerade med ungefär lika mycket. Kärnkraftverken måste alltså klara sig på under 20 öre/kWh medans vindkraft kan tillåtas ha en över dubbelt så hög produktionskostnad, detta om något är ett tydligt tecken på en mycket sjuk elmarknad.

      Ringhals 1 stängde ned tidigare denna månad för underhåll, så ditt påstående "trasig" är direkt felaktig - men jag är inte ett dugg förvånad över att du uttrycker dig på detta sätt då detta är helt i linje med all annan nonsens du spyr ur dig.

      För övrigt så kan noteras att den genomsnittliga amerikanska kärnreaktorn är 34 år gammal - och har en tillgänglighet på nästan 92%. Dessutom så är i regel en 60-årig livslängd möjligt för en reaktor idag - där möjligheten att driva dem upp till 80 år undersöks på sina håll. Detta visar att det inte är några problem alls att driva även äldre reaktorer med mycket god tillgänglighet.

      Radera
    5. Oj Edis tog det hårt? Jag rättar även om du anser allt vara nonsens. Ringhals 1 kunde alltså utan ökad risk fortsatt producera utan "underhåll". Men av vad du inte skriver drar jag slutsatsen att R2 är "trasigt". Kollade med Vattenfall och R2 är mycket riktigt trasig. Det är utmärkt att Vattenfall har underhåll vi får inte hamna i järnvägens ständiga avbrott pga uteblivet underhåll.

      Nu är det R1 och R2 det gäller och inte klart yngre amerikanska rektorer. R2 läcker men planeras vara reparerad i november. R1 ska igång i början av juni efter sin revision allt enligt Vattenfalls nuvarande planer och hur det ska ske med 1000 personer sparkade får vi se. Säkerheten får inte försummas riskerna är för stora.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    6. Mer trams ser jag...

      Alla produktionsanläggningar måste ställas av för underhåll, detta innebär inte att de är "trasiga" (dvs att de inte fungerar), har man dessutom under en längre period eftersatt underhåll och andra åtgärder så kan detta ta tid att ta igen. Ringhals 1 förväntas vara avställd för revision i ungefär 2 månader för byte av bland annat generator, huvudtransformator mm. Ringhals 2 har stått stilla sedan 2014 för ett flertal underhålls- samt säkerhetshöjande åtgärder, där man under revisionen också upptäckte korrosionsangrepp på bottenplåten i reaktorinneslutningen varvid revisionen har förlängts.

      Så en medelålder om 34 år är "klart yngre" än de 40 respektive 39 år gamla R1 och R2? Det skulle inte jag påstå. Faktum är att en inte obetydlig andel är jämngamla med R1 och R2, vissa är till och med Westinghouse 3-loops reaktorer precis som R2. En del är dessutom äldre än Ringhalsreaktorerna med drifts start så tidigt som 1969.

      Vid revisioner så brukar en stor del av arbetet göras av olika leverantörer.

      Radera
  15. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  16. Förstår ni vad Ryssland är kapabla att göra för att denna teknik inte skall nå fram till marknaden så att vi fortsatt blir beroende av Rysk olja och gas.....

    SvaraRadera
    Svar
    1. Slumpa bort sin gas till vrakpris och samtidigt göra ryska staten bankrutt?

      Radera
  17. En liter diesel innehåller ungefär 10 kWh energi och om den angivna verkningsgraden om 70 % stämmer så innebär det att det åtgår 14,3 kWh el för att producera en liter diesel. Med nuvarande elpris om 25 öre/kWh så innebär det en kostnad för elen om 3,60 kr/liter. Om bara anläggningen går att bygga till en rimlig kostnad så skulle detta nästan vara konkurrenskraftigt med fossil diesel.

    Ringhals 1 + 2 är på sammanlagt 1730 MW, vilket om ovanstående är korrekt skulle innebära en möjlighet att producera 121 m3 diesel per timme eller drygt 950 000 m3 per år givet en rimlig tillgänglighet – motsvarande drygt strax under 20 % av den svenska dieselförbrukningen.

    Givet att Ringhals koldioxidutsläpp ur livscykelperspektiv är ca 6 gram/kWh el så innebär detta ca 90 gram koldioxid per liter diesel. Motsvarande siffra för fossil diesel är drygt 3 kg/liter, dvs. en potential för minskade koldioxidutsläpp om 2,8 miljoner ton per år - eller ca 6% av Sveriges totala utsläpp.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nu bortsåg du från kapitalkostnaden och personalkostnaden när du räknade fram 3.60:- SEK per liter.

      Radera
    2. Inte alls, notera att jag skrev "bara anläggningen går att bygga till en rimlig kostnad".

      När det gäller personal så är dessa kostnader i sammanhanget i regel mycket låga.

      Radera
    3. Personalkostnad per kWh är alltid relativt låg för energibolag. Ta Vattenfall som ett exempel: en nettoomsättning på 49,2 miljarder SEK 2014 = 5,8 miljoner/anställd.

      Värre är det förstås med kapitalkostnaderna, men i artikeln talar man om att en framtida fabrik ska sälja diesel för 1-1,5€/L, eller 9-14 kr/L ungefär -- en bra bit över de 3,60 kr/L som man får som ren löpande produktionskostnad.

      Vi kan ju låtsas att nästa anläggning producerar 16 000 L/dag = kräver 228 800 kWh/dag = förbrukning av 9,5 MW mot output 16 000 L diesel per dag.

      Vi kan ju låtsas att denna anläggning kostar 200 miljoner att bygga. 200 miljoner till 6% ränta = 12 miljoner om året i ränta. Låt oss skriva av anläggningen på 20 år = 10 miljoner om året i avskrivningar.
      Summa kapitalkostnad: 22 miljoner/år.
      Löpande kostnad (input el): 20,9 miljoner/år.
      Löpande kostnad (personal): Låt oss hugga till med 15 miljoner/år.
      Löpande kostnad (övrigt drift, underhåll etc): Säg 2% av anläggningens värde eller 4 miljoner/år.
      Total kostnad: 61,9 miljoner/år.

      Försäljning: 5,84 miljoner liter/år = 50-75 miljoner kr/år beroende på marknadspris.

      Det visar egentligen bara att det inte är en helt omöjlig ekvation att få lönsamhet, naturligtvis beroende på hur storskaligt man bygger. Vi kan tänka oss en anläggning för två miljarder, men då kan man nog räkna med en större potentiell output än futtiga 100 fat om dagen...

      Radera
    4. Om kostnadsstudier om vätgasproduktion från el kan ge någon fingervisning om kostnader för den här typen av anläggningar så ger en större anläggning en elkostnad om 62% av produktionskostnaderna, kapital 30% och drift och underhåll 8%. Dvs med elkostnader om 3,60 kr/liter så skulle vi hamna runt 5,80 kr/liter totalt sett.

      Men den angivna verkningsgraden låter också väldigt hög. Systemet är dessutom väldigt känslig för elprisvariationer, med. ex. nybyggd vindkraft som energikälla så talar vi snarare om dubbla elkostnaden.

      Det står heller inget om hur koldioxiden som processen använder ska framställas, ska man ex. koncentrera koldioxiden ur atmosfären eller använda en separat koldioxidkälla typ ett biokraftverk eller kolkraftverk?

      Radera
  18. Edis nu producerade R1 och R2 inte för fullt under 90 % av tiden 2014 utan betydligt mindre och just nu 0 kWh. Den "rimliga tillgängligheten" gäller inte utan är fri fantasi. Vattenfall har ekonomiska problem sedan Mauds idiotiska inköp i Eu och måste skära i sina kostnader. R1 och R2 kräver antagligen allt mer underhåll för att kunna producera. De stora vinsterna från vattenkraft räcker inte.

    Vänliga hälsningar

    Nanotec

    SvaraRadera
    Svar
    1. 90% motsvarar ungefär tillgängligheten hos en genomsnittlig kärnreaktor i USA, då deras flotta om 99 reaktorer ger ett tillräckligt stort statiskt underlag om vad som är rimligt att uppnå vad gäller tillgänglighet. Finnarna är förstås bättre, men 4 st. reaktorer är lite dåligt underlag.

      När det gäller Ringhals 1 och 2 så har de sedan start legat på 66 respektive 67% energitillgänglighet. Kikar vi på statistiken 2002-2012 (statistik tillgänglig tom 2012) så kan vi se att tillgängligheten de flesta år ligger mellan 80 och 90%, i några fall upp till ca 93% men att det också finns ett mindre antal år då tillgängligheten var väldigt dålig med siffror som 20, 25, 40, 50 och 60%. Dessa år sammanfaller förstås med de år som man genomfört större arbeten med reaktorerna. Det är alltså inte så att reaktorerna går sönder stup i kvarten och blir stillastående, utan tvärtom så går dem rätt hyfsat när dem väl går som dem ska.

      Radera
    2. Edis visst har USA lagt ner en del reaktorer som började bli för krassliga. Kan tänka mig att det skett snabbare ekonomiska övervägande där. Om nu bara de 99 bästa reaktorerna är kvar i drift så visst är det enklare att nå hög tillgänglighet då.

      Finlands 5:e reaktor Olkiluoto 3 skulle ha startat 2009 och då den beställdes antogs priset bli 3 miljarder euro, men har blivit mycket dyrare i och med ett flertal förseningar. Byggherren TVO antog hösten 2012, trots leverantören Arevas försäkringar, att den inte kan tas i bruk under 2014. Vintern 2013 antas bygget försenas ytterligare, möjligen ända till 2016. Också byggkostnaderna kommer att vara mycket högre än ursprungligen beräknat. 2013 beräknas kostnaderna till ungefär 8,5 miljarder euro. I april 2015 har Areva satt ny tid för uppstart till år 2017, men ännu inte kommit med någon tidplan som visar hur detta skall gå till.

      I går skrev Fokus att ny kärnkraft i Sverige skulle kosta 3-4 ggr mer än tidigare och nämnde också att Olkiluoto 3 nu beräknas tidigast tas i drift 2018 till kostnaden 11 miljarder euro. Elpriset troddes ursprungligen hamna på 25 öre per kWh men nu tro man på uppåt 1 krona.

      Englands regering har fått garantera byggarna av Hinkley Point 95 öre per kWh + inflationen i 40 år för att bygget ska ske.

      Senast the Economist hade en stor genomgång av världens kärnkraft var rubriken: "The dream that faild".

      Statistik för produktion finns för R1 och R2 även för 2014 på Vattenfalls hemsida.

      Men du har helt rätt i att reaktorerna går hyfsat när de väl går som de ska. Problemet är att de inte går.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...