2015-03-17 11:37

Tillväxt: Japan vs Sverige

En kort jämförelse mellan Sverige och Japans BNP-tillväxt kan vara på sin plats. Följer nedan.

Både Sverige och Japan tappade snabbt i tillväxt från 60-talet och framåt, men man hanterade 90-talskriserna olika. Sverige valde att gneta ner sina skulder och vände sedan tillväxtkurvorna. Japan stagnerade istället och lät skulderna skena. Inte ens IT-bubblan gav Japan någon ekonomisk skjuts.

En väg framåt för den som vill stagnera en ekonomi och låsa den i låg- eller rent av nolltillväxt, är att bygga upp ett skuldberg. Alternativet är en ansvarsfull ekonomi, som därmed bibehåller konkurrenskraft.
Japansk BNP-tillväxt och 10-års glidande medelvärde.
Svensk BNP-tillväxt

10-års glidande medelvärde för BNP-tillväxten i Japan och Sverige.

27 kommentarer:

  1. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
    Svar
    1. BNP avser alltid real utveckling om inget annars anges. Nominell BNP är bara relevant när man t ex jämför med nominella skulder.

      Radera
    2. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    3. Framräknad real utveckling är igentligen inte heller specellt relevant, eftersom inflationen räknas fram godtyckligt. Skulle man jämföra BNP-utvecklingen med tillskapta kroner, penningmängdsökningen, är det tveksamt om man hittar någon tillväxt ens något enstaka år. Den bistra sanningen är att de flesta har blivit blivit fattigare de senaste halvseklet. Och värre kommer det att bli.

      Radera
    4. Carl Johan. När jag avser nominell BNP skriver jag "nominell BNP", annars skriver jag "BNP" och ibland för att alla verkligen ska förstå "real BNP". Man kan förstås använda "löpande priser" respektive "fasta priser", men då kan en del behöva tänka efter, så jag använder nominell och real.

      Mer än så kan jag inte hjälpa dig.

      Radera
    5. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
  2. Tittar man på BNP per capita tillväxt så blir bilden också annorlunda. Japan har haft väldigt låg befolkningstiilväxt och till och med negativ vissa år.

    SvaraRadera
  3. Att jämföra Japan och Sverige på ett så endimensionellt sätt säger absolut ingenting. Det finns likheter men olikheterna är betydligt fler.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, men att skuldberg är dåligt för tillväxten är väl dokumenterat. Denna artikel står inte ut på något sätt.

      Radera
    2. Nej, att en stor statsskuld i sin egen flytande valuta är dåligt för tillväxten är INTE väl dokumenterat.

      Radera
  4. En "gigant" på området LOs före detta chefekonom P-O Edin förspråkar i sin nysläppta rapport Totalrenovering av Sverige att vi ska planera för att på lång sikt uppnå det japanska scenariot genom att under kommande 20-årsperiod ha ett 3%-igt budgetunderskott.

    Några godbitar; "Det svåra ligger inte i att formulera en rationell och trovärdig politik utan i att ta sig ur den mentala fångenskap där statliga budgetunderskott till varje pris måste undvikas" vidare "Egna budgetunderskott tar vi gärna på oss när vi köper en bostad. Av erfarenhet vet vi att det nästan alltid kommer att göra oss rikare, trots att vi har mycket sämre förutsättningar än staten."

    Jag tycker mig se att höga ekonomers och finanspolitiska experters uppfattning konvergerar allt mer. Hög skuldsättning är inget problem längre.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Helt rätt
      Sverige måste låna sig ur krisen
      Grekland visar vägen

      Radera
    2. Glöm inte att förutom de -3% i offentliga finanserna skall vi backa 5% och på några års sikt kanske sikta på 10% av BNP per år via bostadslånen dessutom. Det här är snabbt fixat.

      Radera
    3. 3% av BNP x 20 år = 60% av BNP. Då når svenska statsskulden Italien-nivåer med 100% av BNP. Eller avsågs 3% av budgete?

      Radera
    4. Budgetunderskott om 3% av årlig BNP är det Edin föreslår.

      Med 3% budgetunderskott av BNP per år och med en årlig BNP ökning om 1,5% per år skulle statsskulden öka från dagens nivå, 38,6% enligt ekonomikfakta, till 81% om 20 år. Iofs ingen katastrofnivå men frågan blir om våra kära politiker har förstånd att allokera pengarna på ett produktivt sätt? 81% är fortfarande betydligt mer än 38,6%.

      Radera
    5. Tja, när nu alliansen på principiella grunder inte tänker stoppa (S)(V)a(MP)arna från att slopa överskottsmålet, så kan det nog gå ännu fortare.

      Radera
    6. "Egna budgetunderskott tar vi gärna på oss när vi köper en bostad. Av erfarenhet vet vi att det nästan alltid kommer att göra oss rikare, trots att vi har mycket sämre förutsättningar än staten."

      Aah, slippery slope bekräftad!

      Jag är så trött på idioterna som förutsätter att "alla" tar lån. Nej, och inte enbart av det skälet att man inte behöver, utan också för riskbedömningen "better-safe-than-sorry" och dessutom inte minst av *moraliska* skäl: Skuldkultur är dåligt för samhället.

      Om P-O Edin säger jag som Elmer Diktonius: "Den som inte känner stanken av detta samhälles ruttenhet har den redan i sin egen näsa".

      Radera
    7. "Av erfarenhet"...

      Induction fallacy.... Taleb i the Black Swan:

      "On the afternoon of the Wednesday before Thanksgiving, something unexpected will happen to the turkey. It will incur a revision of belief."

      Radera
  5. Hej Cornu! Förstår inte varför du inte använder mer kontrasterande färger i dina diagram?
    Olika nyanser av brunt gör informationen svårläst.

    I övrigt har jag inga synpunkter o önskar dig och övriga läsare en trevlig tisdag!

    SvaraRadera
  6. Jag är faktiskt övertygad om att Sverige i likhet med de flesta länder inom en inte alltför avlägsen period(kanske redan inom ett par år) tvingas till att monetisera sin budget. Skatteinkomsternas nominella tillväxt stagnerar med deflation men utgifterna fortsätter att öka(men om det sägs ingenting) pga av fortsatt svag utveckling och därmed högre kostnader för välfärden c.p.

    När "hela" västvärlden inkl Japan bedriver sedeltryckning(vilket är bättre än skuldsättning(ingen vill låna ut till negativa räntor)) tvingas makten efter statsskulds-defaulter att reformera hela det finansiella och monetära systemet som kraschat. Vi får en ny global reservvaluta skild från nationell koppling(t.ex Keynes Bancor). Alla pengar blir 100% elektroniska av inte minst skatteskäl. Vi har vid detta tillfälle en global depression.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Japan visar att överinvesteringar inom offentlig infrastruktur inte ger mycket till BNP-tillväxt. De har för högt sparande och för låg befolkningstillväxt. Vi har skuldproblemet framför oss. Japan skrev inte ner sina dåliga tillgångar 1989 utan försökte låta inflationen hantera problemet.(som vi alltid gör när bubblor spricker). Nu blev det ingen inflation vilket är en huvudorsak till Japans extremt dålig tillväxt(stora kraftigt övervärderade tillgångar i företagens balansräkningar(jmf EU-bankerna). Monetisering funkar inte i längden. Till slut måste centralbanken betala folks pensioner och en allt större del av offentlig service. Vad ska banker och försäkringsbolag etc placera i då? Centralbanksobligationer? :):) Ja kanske :). Man kommer att investera utomlands vilket förvärrar den inhemska situationen i takt med att allt färre ska betala för allt fler.

      Det råder en långsam panik i väst bland ledarna då flera av dem vet vad som väntar sedan 20 år(inte alla förstås). Därav arbetsmarknadsliberaliseringen tillsammans med arbetskraftsinvandring etc. Man ska ha klart för sig att politikernas benefika förmånsregler ska ses mot bakgrund av info som folket inte fått ta del av(förutom pensionsunderskottet som nu kraftigt förvärras under zirp-regimen). Det handlade alltså inte om att partiledningarna skulle få jobbproblem efter avslutat värv. Hade vi inte haft karriärpolitiker så hade ingen vanlig politiker fått problem att återvända till den normala arbetsmarknaden. De hade naturligtvis inte heller fått sitta kvar år efter år.

      Radera
    2. Problemet är ju att staterna INTE bedriver sedeltryckning utan finansierar sig via skuldsättning som sedan ska omsättas i all oändlighet. Kanske i ett avsevärt högre ränteläge någon gång i framtiden?

      Hade riksbanken börjat köra den fysiska sedelpressen, vilket de har mandat att göra, hade inom kort forna skulder varit ett minne blått. Nu förordar jag inte en sådan lösning men vill man verkligen ha inflation är det ett sätt att uppnå målet. Problemet med all räntebärande skuld (negativ ränta undantagen) är att till slut nås en nivå när skulden är så stor att man inte klarar av att öka den ytterligare då marginalinvesteringarna blir mindre och mindre lönsamma enligt lagen om avtagande nettonytta. Gratis pengar ur himlen? Då däremot är det bara att konsumera alt investera för allt vad tygen håller.

      Radera
    3. I övrigt är jag inne på samma linje som du rttck.

      Radera
    4. IMF´s "valuta" SDR (Special Drawing Rights) kanske blir den nya globala reservvalutan för en tid när IMF bailar ut länder?
      Men det lär väl bli den sista spiken i kistan för keynesianreligionen. För något mer kort finns knappast att spela ut när man försöker trolla ekonomier och skapa något ur ingenting.

      Radera
    5. Ja Ocke. Vi tänker lika. Riskbanken m.fl tror fortfarande hårt på att inflationsmålet kommer att nås snart. En monetisering finns naturligtvis inte på dagordningen eftersom den strider mot deras teoribildning. Men när väl verkligheten sätter in kommer man att tillåta att statsbudgeten till viss del finansieras med centralbankspengar. MMT-skolan anser att sådan finansiering av investeringar och offentlig konsumtion ska/bör stimulera tillväxten och skatteinkomsterna. Frågan är då varför Japan misslyckats? Eller är det först nu när man tagit steget fullt ut med 100% monetisering av statens utgifter som effekten nås?

      Japan´s problem blir tydligast om och när placeringskapitalet i banker och försäkringsbolag(sparande och pensioner) måste börja realiseras på allvar(utbetalas mao). Japan klarar inte än normal räntehöjning. BoJ gör det det förstås, ett tag, men inte samhället i övrigt tror jag. Banker och andra storplacerare som köpt papper under lång tid till mikroränta går alla omkull om räntan stiger ett par %-enheter. Länder som aldrig minskar sin statsskuld utan istället ökar den då och då får (pga ränteeffekten av inflation) till slut skulder som till huvuddelen består av ränta(ränteutgiften är budgetens sista post).

      Kan en centralbank köpa in hela statsskulden? Inte i USA eller Japan och inte heller av Tyskland(hela Euro-zonens). På något sätt måste det till skuldrekonstruktioner och det är ofrånkomligt att ekonomierna drabbas. Samtidigt måste man rekonstruera hela det globala monetära systemet. Och sannolikt sker det mitt under en brinnande kris eftersom politiker hela tiden ser sådana åtgärder som ett stort personligt misslyckande(vilket det förstås är :). Alltså sparkas burkarna vidare......mot den finansiella avgrunden.

      Vi lär få se om MMT´s teorier håller(om man nu kan hålla isär alla variabler vid en utvärdering).

      Radera
  7. Det går inte att spara när alla pengar skapas genom kreditgivningen, se EU katastrof.
    Amorterar vi så förintas pengarna i ekonomin ekonomin kollapsar.
    Pengarna skapas genom kreditgivningen betalar vi tillbaka våra lån så finns det nästan inga pengar kvar als i ekonomin.

    Det är omöjligt att amortera ner våra skulder totalt omöjligt för då försvinner pengarna ur ekonomin.
    Riksbank vet det därför försöker dom öka kreditgivningen med nollräntan.

    Om våra pengar bara bestod av insättningar i banker och bankerna bara lånade ut spararnas pengar så skulle det fungera att amortera men inte när pengar skapas med kreditgivningen.
    Banken skapar pengar när vi lånar men dom är tunga att förinta pengarna om vi betalar av lånet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Precis, dessa kurvor ar inte justerade for skulder. Skulder = BNP.

      Radera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...