2015-03-16 11:06

Staten gick back 72 miljarder 2014

Ekonomistyrningsverket rapporterade idag att svenska staten gick back 72 miljarder SEK förra året, en förbättring med 59 miljarder jämfört med 2013. Alliansens styre slutatde alltså med en förbättring av läget från minus 131 miljarder till minus 72 miljarder.


Utfallet blev 27 miljarder sämre än budgeterat. Utgifterna blev 3 miljarder lägre än beräknat och den stora posten är att inkomsterna blev 30 miljarder lägre än väntat.

De stora anledningarna till lägre inkomster listas som minskad skatt på elkraft (lägre elpriser innebär å andra sidan också lägre utgifter för staten, men statens egen elkonsumtion är förstås mindre än skatten på hela Sveriges elkraft), högre ROT- och RUT-avdrag och att svenska staten inte sålde någon egendom, vilket tydligen varit planerat.

Tvärt emot vad en del hävdar blev alltså utgifterna lägre än beräknat, där framför allt fallande räntor på statens nyupplåning gett 19 miljarder SEK minskade utgifter, men även minskade kostnader för arbetsmarknadspolitiska åtgärder och minskade kostnader för studiestöd bidragit. Då jag upprepade gånger skrivit om peak högskola är inte utvecklingen med allt färre studenter på meningslösa utbildningar ett dugg överraskande.

Beskedet blir alltså att när räntorna vänder upp, eller för den delen slutar falla, kommer den riktiga smällen i statens budget, speciellt som Löfvénregeringen avser att festa loss med allt åt alla genom att låna pengar.

Bland poster som blev dyrare än väntat är t ex klubbmedlemsavgiften till EU som nu låg på 41 553 MSEK och blev 3.853 miljarder SEK dyrare än prognosen. Migrationspolitiken kostade 2.632 miljarder mer än väntat och kostnaden för sjukskrivningar blev 2.516 miljarder dyrare än beräknat.

För den som vill tjata om att migrationen kostar så mycket, så kostade den 12 551 MSEK år 2014. Detta kan jämföras med t ex ekonomisk trygghet vid sjukdom eller funktionsnedsättning (sjukförsäkringen), som kostade 99 036 MSEK, eller ekonomisk trygghet för familjer och barn (barnbidrag, föräldraförsäkring, vårdnadsbidrag etc) som kostade 80 809 MSEK, försvar och samhällets krisberedskap som kostade 47 978 MSEK, eller för den delen riksdagen och regeringskansliet och departementet (rikets styrning) kostade 12 902 MSEK, en ökning med 1 079 MSEK, eller över 12% mot 2013.

Totalt brände svenska staten 862 402 MSEK under 2014, ned från 2013 års 921 408 MSEK.

45 kommentarer:

  1. Tips är att använda kommatecken om du skriver på svenska, se: "2.632 miljarder". Lättare att förstå då.

    SvaraRadera
    Svar
    1. För det första avgränsar man med mellanslag på svenska (http://sv.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Skrivregler#Stora_tal), för det andra har du använt punkt i ditt exempel, inte kommatecken (vilket i och för sig är mer rätt än kommatecken)

      Radera
    2. Jag kommer alltid använda punkt istället för komma. Dels för att göra kalenderbitare irriterade, och dels för att det sitter i ryggmärgen på mig som gammal programmerare.

      Annars kör jag istället ibland med kolon.

      Radera
    3. Tusentalsseparatorer är djävulens påfund. Om man undviker dom så spelar det mindre roll om man sedan använder punkt eller komma som decimaltecken eftersom det ändå framgår vad man menar.

      Radera
    4. Anledningen till att använda tusentalsseparatorer är att texten annars blir svårläst. Skriver man 100000000 så måste man stanna upp och räkna nollor. 100 000 000 däremot ser man direkt att det är hundra miljoner, så läsningen blir mer flytande. För fyrsiffriga tal funkar det däremot lika bra utan, 9999 är inte svårare att uppfatta direkt än 9 999, men de svenska språkreglerna säger att det alltid ska finnas ett mellanslag.

      Radera
    5. "Annars kör jag istället ibland med kolon."
      Du menar väl inte den i rumpan??? hihi
      OBS skämt!!

      Radera
    6. Elrond: var är då ett semi-kolon?
      En tailgunner wannabe, men utan den verkliga inlevelsen?

      Radera
  2. @jspr
    Jag misstänker att ditt inlägg är till mig, men jag kan ha missförstått dig.

    När Cornucopia? skrev "2.632 miljarder" menade han "2,632 miljarder", och då tycker jag det är bättre att skriva "2,632 miljarder".

    SvaraRadera
    Svar
    1. 2.632 miljarder måste väl vara 2 632 miljarder, eller? Det är inte lätt att hänga med när de normala språkreglerna inte följs.

      Radera
    2. Jag läste slarvigt. Jag trodde du använt punkt som tusentalsseparator, men det var ju helt fel av mig. Annars är jag programmerar-skadad så till vida att jag omedvetet omvandlar mellan decimalpunkt och decimalkomma i huvudet utan att för den sakens skull lyckas undvika av den anledningen storslaget havererande programkod.

      Radera
    3. Tja i detta fallet är det väl enklast att skriva 2632 miljoner och gå runt problemet ;)

      Radera
  3. Hur mycket pengar tjänar vi genom att vara klubbmedlemmar i EU? Någon som vet?

    SvaraRadera
  4. Cornu, du skriver, att "migrationen" kostade 12551 MSEK 2014.
    Ingår där kostnader för kommuner och landsting?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Skolan kostar tydligen ingenting...

      (En annan Martin)

      Radera
    2. Nej. Det är utgiftsområde 13, som han precis som många andra råkat glömma.

      Radera
    3. Glömde visst nämna att utgiftsområde 13 belastade budgeten med 12,20 miljarder

      Radera
  5. Jag är en sån där som vågar tjata om migrationen. Jag tror att det är en sådan kostnad som man kan frisera som man vill. Vad räknas med eller inte. Invandrarverkets kostnad enbart eller konsekvens kostnader. För kostnader inom polis, rättsväsende, Skola, sjukvård, olika bidrag ökar ju också och det är väl en annan plånbok?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Senast veckorna har vi bla haft ett trippelmord och nu det andra mordet i lilla Borås.

      Minns när Åmsele trippelmordet betydde tidningsrubriker i flera månader och nu känns det som det redan är gamla nyheter..

      Radera
  6. Jag skulle vilja att man förbjöd stat, landsting och kommuner att låna pengar...
    All form av investering får istället ske genom skattehöjning och ihopsparande av kapital.
    Tankar på det?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Omöjligt i praktiken. Men kommuner och landsting är redan idag förbjudna att låna till löpande utgifter. Dessutom får det djupt olyckliga sidoeffekter när du ständigt lever ur hand i mun – så fort inkomsterna dippar tillfälligt måste du sparka poliser, lärare och vårdpersonal.

      Radera
    2. Fram till för några år sedan, då låneräntorna var mer normala, brukade man räkna med att det på sikt var ungefär dubbelt så dyrt att lånefinansiera till investeringar jämfört med skattehöjning, bland annat beroende på att en kommun inte är beskattningspliktig och har således ingen avdragsrätt för räntor.Flera kommuner tillämpade då denna princip, bla Halmstad som fortfarande har bland de allra bästa finanserna i kommunsverige.

      Radera
    3. Kristian: Hur menar du med omöjligt?
      Jag tänker att när skatten räknas ut så får man helt enkelt se till att ta det som behövs innan några pengar betalas tillbaka på skatten eller liknande?
      Självklart borde ju detta genomföras med nån form av ansvar där politiker som genomfört något måste kunna argumentera för/försvara sina utgifter.

      Radera
    4. Det är inte alls omöjligt, som Kristian påstår. Då nästan samtliga investeringar i kommunal verksamhet inte ger någon som helst ekonomisk avkastning, utan tvärtom medför ökade driftkostnader i form av avskrivningar och interna räntekostnader, personal mm är det egentligen ett utfall av en dålig ekonomisk planering att i normala räntetider lånefinansiera investeringar. Ett antal kommuner som tänkt efter före och haft en långsiktig ekonomisk planering har med framgång tillämpat denna princip. Än en gång kolla Halmstads ekonomi där denna princip sedan lång tid tillämpats att inte låna till investeringar. En princip som inneburit att man kunnat bibehålla en relativt låg utdebitering, trots låg skattekraft.

      Radera
    5. Om det nu är så överlägset att aldrig låna varför är inte det den vanligaste modellen? Och varför förljer inte företag och privatpersoner efter?

      Att ta ut överskatter för att bygga upp ett kraftigt eget kapital är också en kostnad framför allt i form av högre skatt för lägre och senarelagd service. Och din planering går i sjön så fort du får en dipp i inkomsterna eftersom du lever ur-hand-i-mun.

      Är du redan rik och har stora sparade summor så är såklart inget omöjligt. Men det är inte normalfallet.

      Radera
    6. Som sagt var är det ungefär dubbelt så dyrt att lånefinansiera som att klara det internt i normala räntetider. Att jämföra med privatpersoner eller företag är ju ett stolpskott, då dessa har skattemässig avdragsrätt och förhoppningsvis investerar ju företag i ekonomiskt lönsamma projekt.
      Förvisso har du rätt i att det inte är normalfallet att ha en ordentlig ekonomisk framförhållning i den kommunala världen, då ju våra politiker i alltför stor utsträckning inte tänker efter före utan i stället har hyllat principen MER AV ALLT TILL ALLA

      Radera
  7. Kostanden för invandringen måste ses över lång tid
    Då gäller att: Invandrare kostar olika.
    Som exempel kan man ta två personer jag träffat.
    1) Mycket begåvad person från Eritrea med ej avslutad högskoleutbildning.
    Efter två år i Sverige jobbar han som gymnasielärare i matematik. På Svenska
    Han är obehörig men avser att läsa in behörigheten samtidigt som han jobbar.
    Enligt uppgift är han en bra lärare.
    2)Duktig byggjobbare från Eritrea. Är 45 när han kommer till Sverige. Pratar engelska
    men har inte jättemycket skolutbildning (Vad kan man vänta sig av afrikanska byggjobbare? Studentexamen?) I Sverige får man inte jobba på en byggarbetsplats om man inte kan
    perfekt svenska med full koll på all grammatik. Tydligen ett krav som Byggnads har förhandlat fram)
    Han har haft olika subventionerade jobb och omskolats ett par gånger. Prognosen är att han kommer att fortsätta med det fram till 65 och sedan få garantipension. Hans handläggare på AF
    säger att de aldrig ger upp utan fortsätter att omskola folk tills de går i pension.


    En person som kommer till Sverige

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag är inte emot invandring. Frågan är bara hur stor den bör vara och att det får konsekvenser i det övriga samhället. Trycket ökar på alla möjliga myndigheter där kvalitén får stryka på foten och självklart kostar allt.
      Att som många politiker och andra bara påstå hur bra det är för landet och hur mycket vi kommer ekonomiskt vi kommer att tjäna på det, utan att visa hur, förstår inte jag.
      Förut har man ju påstått om alla de dynamiska effekter som sker i invandrar täta områden som även det bara är en floskel.

      Radera
    2. Du har förstås helt rätt och det vet naturligtvis Lars också eftersom det är en logisk slutsats. Lars måste dock akta sig för att vara för kritisk och balansera upp all kritik av förd migpol med utfall mot SD och invandringskritiker eftersom han annars riskerar att få sin blogg och sin person stämplad som rasistisk.

      Radera
  8. Orelaterat:
    En krönikör i en amerikansk tidning uttrycker sitt gillande över att vi genom inkompetens lyckats reta upp Saudierna, (det är värt att nämna att Tyskland lyckades säga upp ett samarbetsavtal utan att skada relationerna), och vänstermedia tutar ut att Margot Wallström hyllas i USA...

    Nivån är ungefär som att läsa KCNA om DPRK, och hur de hyllas av Sverige varje gång svensk-koreanska vänskapsföreningen är på besök...

    SvaraRadera
  9. Nja, någon förbättring är det inte.

    "Alliansens styre slutatde alltså med en förbättring av läget från minus 131 miljarder till minus 72 miljarder."

    Minskningen av det negativa saldot handlar om att vi har mindre _vidareutlåning till riksbanken_. Detta ger ju staten en lika stor fordran på riksbanken och är alltså inte en försämring av statens förmögenhet.

    Bättre är att titta på finansiellt sparande om man vill göra en analys av om staten går bättre eller sämre rent ekonomiskt.

    SvaraRadera
  10. Cornu brukar ju inte vara sen att ifrågasätta statens uppgifter om det ena och det andra. Men att skriva att invandringen bara kostade 12 miljarder är fånigt. Jag vet förstås att man kan räkna hur man vill om dessa ting men att cornu skall fjanta sig med sådana siffror är bara löjligt. Skulle vara bättre om han skrev som kulturmarxister brukar skriva och säga, nämligen att invandringen berikar oss och det är vår räddning för framtiden och den lönar sig e.t.c - alltså inte någon kostnad alls utan vinst!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Att inte utgå från de officiella siffrorna utan istället välja andra mer eller mindre påhittade är väl ännu fånigare?

      Radera
    2. Det handlar inte om "mer eller mindre" påhittade siffror. Det handlar om vad forskare säger. Joakim Ruist, Jan Ekberg är två exempel på forskare som båda hyllar massinvandringen och vill att den ska fortsätta. De talar om kostnader på långt över 12 Mdkr. Docent Jan Tullberg som inte är lika positiv landar över 100 Mdkr.

      Bara den uppföljning som cornu länkar till är mycket mer än 12 Mdkr. Du måste lägga till UO 13 integration också, plus en enorm mängd pengar från andra UO. Utrikesfödda står för över 2/3 av alla socialbidrag är över 1/2 av de långtidsarbetslösa mm mm.

      Radera
    3. När jag disskuterar invandring och följande kostnader brukar jag citera en person med insyn i detta jag sprang på när jag studerade statsvetenskap; hen sade att mellan tummen och pekfingret kostar det ungefär 110-120 miljarder ungefär per mandatperiod, såldes drygt 30 miljarder per år. Vidare hävdade denne att det naturligtvis tillkommer "lite extra" varje år, eftersom invandrarkollektivet har lika mycket effektivitetsratio som brunkolseldning; mycket arbete, mycket skit runt om och inte så värst mycket effekt i slutändan. Vet inte om jag tycker att de var så passande uttryckt men det var det hen sa. Dessutom ligger summan 120 miljarder nära andra, "alternativa" analytikers slutsatser, som ovan citerad Tullberg och Sanandaji:s kalkyler. Jag menar att 110-120 miljarder/mandatperiod är det rimligaste jag hört hitintills om man skall ha en siffra att kasta på folk kring fikabordet.

      Sedan rent generellt är back 72 miljarder inte illa pissat, om man ser det i ljuset av hur andra länder i EU går back...

      Radera
  11. Kolla in "statsskuld.com. Där kan man live se hur statsskulden ökar eller minskar. Den är förstås kopplad till antaganden om statens finanser men ger bra pedagogik...

    SvaraRadera
  12. Lite OT kanske men ändå. Ni är ju många ekonomiskt kunniga här. Om Riksbanken skulle få för sig att HÖJA räntan med, låt oss säga 2 %, vid nästa sittning. Vad skulle det få för konskvenser? För staten/för privatpersoner?

    SvaraRadera
  13. Allt måste ju läggas på andra saker än skola, vård och annat.
    Lyssna på Reinfeldts sommartal 2014.

    Han är mycket tydlig med att det inte finns pengar kvar till svenska intressen.

    SvaraRadera
  14. Allt för att inte se vad Grekland gör.

    SvaraRadera
  15. Enligt ESO-rapport 2009:3 "Invandringen och de offentliga finanserna", beställd av Finansdepartementet, kostar utrikesfödda 1,5 - 2,0 % av BNP, vilket motsvarar ca 70 GSEK.

    EU-medlemsavgiften, som till viss del är kopplat till stor landets BNP är, kommer med all säkerhet bli ännu högre, än budgeterat ca 40,5 GSEK år 2015. I höstas ändrade tillväxthämskon EU nämligen BNP-definitionen, troligen för att visa på bättre tillväxtsiffror på konstgjord väg. Kostnaden för vapensystem som anskaffas och FOU, räknas nämligen inte som kostnad längre, utan som investering i BNP-definitionen. Dvs. plus på BNP-kontot och högre tillväxtsiffror.

    40,5 GSEK är inte de 32 GSEK som Alliansen lovade de svenska skattebetalarna i förhandlingarna inför EU:s långtidsbudget 2014-20. Fy på er, era medietränade antisvenska förhandlingsamatörer Fredda Reinfeldt och Birgitta Ohlsson!

    I Sverige gäller svenska skrivregler! Således är det decimalkomma som gäller, inte decimalpunkt!

    SvaraRadera
  16. Tur att vi har lite knarkhandel, horeri och annat svartskit här numer då, det är ju nu en del av BNp vilket Italien bör se med fasa mot när de först ghar gltts åt sin fina ekonomi. För EU ska väl ha avgift på italiensk maffiaverksamhet? Cannabis bör dock åka upp med raketfart i Sverige, muslim-effekt, de krökar inte.

    SvaraRadera
  17. "För den som vill tjata om att migrationen kostar så mycket, så kostade den 12 551 MSEK år 2014"

    Är det för mycket begärt att du skall vara intellektuellt hederlig och granska denna siffra? Respekterar bloggen i övrigt men detta är faktiskt att sprida vidare skrattretande statlig propaganda, något som du själv annars brukar kunna se igenom och även montera ned med hjälp av FAKTA.

    SvaraRadera
  18. Jag ser att Cornu har gömt att ta med utgiftsområde 13, integration. Där var kostnaden 12,20 miljarder. En ökning med 3,30 miljarder sedan 2013

    SvaraRadera
    Svar
    1. Utgiftsområde 14: Löfven
      Utgift 100 miljoner dollar.
      Plats Kiev
      Tidspann 1 dag.
      Mål IMFs stora svarta hål

      Radera
  19. LO vill utöver detta att vi lånar upp 500 miljarder som våra barn ska betala senare. Eftersom facket har tre månaders uppsägning så är det sista gången nu som de får kosing av mig. Vår finansminister vill även skippa överskottsmålen. Den som är försatt i skuld är inte fri. Nu kommer snart en massa hittepåjobb till våra flyktingar och EU migranter som skattebetalarna får betala.
    Men det är ingen idé att bli arg för man blir bara förbannad.

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...