2015-03-06 13:14

Socialismen - avundsjukans egen ideologi

Socialism är förtryckets och misärens ideologi, där de socialistiska ledarna duperar de som har det sämst att ideologin ska ge dem det andra har. Men i verkligheten är socialismens livsblod misslyckandets och förutsätter just misär för att fortsätta existera. Socialismen, avundsjukans egen ideologi, kommer aldrig ge missnöjda det de är avundsjuka på.


Insikten är ganska enkel. 

Underklass, som är avundsjuka på medelklassens välstånd, kommer aldrig via socialismen kunna lyftas till medelklass. För att bli medelklass krävs att man tar ansvar för sitt eget liv och socialismens enda lösning är att utplåna medelklassen så alla blir underklass.

Vi kan översätta detta till svenska termer.

A-kassa, sjukförsäkring, socialbidrag, studiebidrag, barnbidrag mfl socialförsäkringar kommer aldrig kunna lyfta den arbetslöse, sjuke, studenten eller den ensamstående lågavlönade föräldern till medelklassvälstånd. Våra socialförsäkringar kan se till att folk inte fryser eller svälter ihjäl.

Den som vill göra en klassresa måste tvärt om förkasta socialismen och ta ansvar över sitt eget liv. Enda undantaget är förstås de som väljer att göra en karriär inom socialismens nomenklatura och bli socialistiska ledare, som kan stå på misärens axlar. Partifunktionärer, fackpampar, politruker. De är socialismens enda vinnare.

Vill du ha förändring måste du skapa den själv. Socialismens enda intresse är att hålla dig kvar i din misär, så ideologin får ditt stöd och din röst, medan den när ditt hat för de som tagit ansvar för sina egna liv och kommit någonstans.

Det finns bara två vägar att nå välstånd via socialism - antingen förkasta den helt eller bli aktiv politruk. Dessvärre har inte alla förmågan att göra en klassresa, och de blir kvar i sin tillbedjan av avundsjukans ideologi. Kan man inte få något själv, kan man åtminstone se till att de som har blir av med sitt. När alla är lika fattiga är alla även lika rika, vilket är socialismens mål.

138 kommentarer:

  1. Svar
    1. Ja, precis som konservatismen, liberalismen eller annan valfri -ism också är avundsjukans ideologi. Där är man grymt avundsjuk på dem som får del av skattemedel utan att slita lika hårt som man själv minsann gör.

      Radera
    2. Klockrent! ALLA ideologier bygger på avundsjuka. Samhället av idag är helt och fullt ut ett samhälle som drivs av avundsjuka och missnöje… konsumismen och kapitalismen..

      Radera
    3. Visst bygger alla ideologier på avundsjuka. Men vissa socialistiska dito bygger på att stjäla från andra, medan andra bygger på att man verkligen arbetar och förtjänar belöningen, meritokrati i sitt anletes svenska svett. Man kan jämföra med Putins maffiasamhälle och det svenska ...

      Radera
    4. Kapitalism bygger på att få någon att utföra ett arbete åt en till så lågt pris som möjligt sen sälja detta så dyrt som möjligt och skicka vinsten obeskattad till sitt skatteparadis. Socialismen växte fram som ett svar på detta.

      Radera
  2. Är så gammal att jag träffat människor som växte upp för länge sedan. När socialismen inte hade urartat. Då ansåg man inte att målet var att arbetarklassen skulle ta andras rikedomar. Tvärt ansåg man att det var arbetarklassen som skapade rikedomar. Socialismens ide var då att arbetarklassen skulle förbättra sig själv. Man skulle organisera sig, bli nyktra och jobba tillsammans. T ex så köpte man mark för att kunna demonstrera i fred för polisen. Sedan kom man på att utnyttja den för att skapa en park för sin egen fritid: Folkets Park,
    Man jobbade då tillsammans för att skapa en bättre värld. En där man hade tillgång till en dansbara under tak. Man krävde inte bidrag utan bara att polisen inte skulle komma och hindra dem, vilket polisen inte gjorde då man hade respekt för enskild egendom, även om den ägdes av socialister.

    Man skapade sjukkassor som inte betalades med skattemedel utan av medlemmarna själva som ville hjälpa varandra och ge sig själv den trygghet som man kunde få när man litade på att andra skulle hjälpa mig.

    Man sökte bilda sig genom att studera. Fick man inte studera i det statligt betalda institutionerna så skapade man sina egna studiecirklar och byggde folkhögskolor.

    Tyvärr har arbetarrörelsen blivit genomkorrumperad och kan läggas ned.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du har ju rätt så till vida att det är ett effektivt sätt att driva ett samhälle där så många som möjligt bidrar, men det är inte direkt relaterat till en ideologi utan att få ut så god effekt av ett samhälle som möjligt.
      Man behöver inte ideologi för att vara effektiv.

      Radera
    2. Nej, det är precis det som är socialism i den strikta bemärkelsen - "socialt ägande", alltså arbetarägda kooperativ, typ.

      Själva logiken bakom (felaktig eller ej) visar ju på att produktion idag sker i gigantiska nätverk med underleverantörer, etc etc och att ägandet då bör följa den strukturen av olika skäl istället för att koncentreras till ett fåtal individer.

      Jag måste säga att jag inte blev så impad av den här bloggposten som bara handlar om att man ska förkasta socialism, men inte talar om vad man ska omfamna istället?

      Radera
    3. Och ja, den som orätteligen tog något ur den där sjukkassan trots att vederbörande hade arbetsförmåga kallades förr för "Kamrattjuv" av socialister, vilket var något mycket dåligt.

      Socialismen fungerar bara om folk har heder, och det har dom inte. Åtminstone inte i större sammanhang.

      Radera
    4. Sånt där fungerar enbart när det existerar ett socialt tryck. De flesta är ju ärliga, men bristen på socialt tryck ger procenten som inte är det fritt spelrum.

      Dvs, med stora statliga välfärdsystem med behovsprövade bidrag så är det ofrånkomligt med relativt sett stort fusk med dessa bidrag.

      Radera
    5. Fattar inte varför detta vidmakthållande av socialismen antyds vara så rättvist när den i grunden förespråkar förtryck. Det är ju en struktur som begränsar och tar ifrån andra, dock får de ju mycket riktigt inte få fritt spelrum som Greenious säger.
      Men generellt är socialism "jag vill ha det jag inte kan få" genom att ta.

      Radera
    6. @Los Pudas
      Rättvisa är socialisternas eget, från en gång i forntiden, nyspråk för avundsjuka.

      Radera
    7. Den typen av kommentarer är helt poänglösa om man inte först definierar vad frihet är.

      Radera
    8. Ovanstående var alltså riktat till Los puddas.

      Radera
    9. Man bestämmer ju att människors förvärvade egendom ska tillfalla andra, ett vanligt är att " företagare behöver inte så stora belopp" det hade räckt åt andra med. Ja det kanske det hade men poängen är att du har inte med att göra hur mycket andra tjänar eller vad dem beslutar att göra med dem. Det är deras. Annat är organiserad stöld.

      Sen visst det finns säkert olika grader av socialism men det kallar jag effekt av nationalstaten annars kommer ideologin in i människors medvetande genom hur de ska tänka, man måste vara imot vissa förslag som man annars tycker är bra.

      Socialism går till mångt och mycket ut på att kontrollera gruppen och det är inte frihet då alla blir på sin vakt att inte få för lite, det är ett väsen av noll summe spel där avundsjukan är jante och uppmuntrar att hålla individen tillbaka för gruppens jämlika lidande. Socialism är Antitesen av evolutionen där kampen belönas.

      Radera
    10. Socialism är lite som en kvinna som desperat sätter klorna i närmsta snubbe och omedelbart börjar yngla av sig så att hon tryggar sin roll i gruppen och därmed kontrollerar omgivningen där ingen ska vidare i livet för det missgynnar dynamiken.

      Behöver inte vara nåt fel på henne som person dock, det är ett reflexmässigt beteende.

      Radera
    11. Från början vände sig socialisterna till samhällets lägsta skikt, då detta var de flesta. Då kunde man lätt tala om orättvisa och vinna sympatier. Men efterhand blev det alltmer krystat och fokuserar nu, precis som terrorister gör, på ouppnåeligt symboliska måltavlor för att elda på avundsjukan i leden. En sorts missledande manöver, då ju inte alla kan bli VD och tjäna hundramiljoner.

      Samtidigt försöker man förnya sig och bli feminister. Ve den som inte säger sig vara feminist, outcast! Men samtidigt driver man hatkampanj mot vinster i välfärden där måltavlan är lika symbolisk som VD:ar, storföretag som skattefuskar, men egentligen är hårt arbetande småföretagande kvinnor som brinner för det företag de driver.

      Om någon kan visa på ett enda exempel där socialister någonstans och någonsin varit konsistenta i sitt resonemang och handlande så vore jag tacksam.

      Radera
    12. @Los Puddas:

      Ja, det där hade ju varit ett rimligt resonemang om alla fötts med förmåga och medel att försörja sig själva. Vad ska vi göra med gravt handikappade barnhemsbarn i din icke-socialistiska värld då? Gasa dem? Trolla fram pengar ur tomma intet som vi inte tar från någon och ge till dem?

      Radera
    13. Nej naturligtvis inte, jag är absolut inte samhällets mest inkomstbringande medborgare och är mycket tacksam för det jag har, men att de facto socialisera samhället har inget med socialism att göra utan om om att nå maxeffekt utav samhället.
      Man kan ju inte ha en massa människor utan möjlighet att ta sig vidare eller de som inte kan ta sig vidare utblottade och aggressiva för då når man ju ingen positiv effekt man måste ju uppnå balans.
      Jag är inte imot väfärdsstaten som sådan.

      Radera
    14. @ben dover, +100. Tack för att du kommenterar här, regelbundet. Trevlig vår!

      Radera
    15. Tror att de flesta svenskar är socialister i det att de utan vidare tolererar att medel förs över till de som behöver dem. Ungefär att man bidrar efter förmåga och erhåller efter behov. Hjälpen till handikappade är ju inte direkt kontroversiell, och jag kan inte minnas att den har ifrågasatts heller, med undantag för uppenbart missbruk.
      Det lite antisocialistiska systemskiftet som har skett sedan 20 år ifrågasätter inte detta heller egentligen, däremot ser man inget egenvärde i att utjämna längre. Man tar in skatter efter behov och täcker de nödvändigaste behoven hos de svaga, men man omfördelar inte längre systematiskt med målet att ha en jämn levnadsstandard. Det gjorde man ju förr, när marginalskatten för medelklassen var 80% och de besuttna, som behövdes som beskyddare, nolltaxerade.

      Radera
    16. @Los Puddas:

      Först är det orättvist att omfördela tillgångar, sen är du för välfärd.

      Hur ska vi ha det?

      Radera
    17. King,
      Instämmer, men socialist i den här kontexten innefattar förmodligen konnotationen avundsjuka som ism.

      Tror inte socialisterna vill något ont egentligen, de förstår bara inte bättre.

      Radera
    18. Helt riktigt alla är med fram till social då känner sig alla delaktiga och välkomna men sen kommer -ism då lägger sig det en blöt filt över förståndet och alla får betongkeps.

      Bort med -ismen och mer social.

      Radera
    19. Måste ju kunna byggas bort i ett informationssamhälle tycker man, -ismerna bygger flaskhalsar, det är inte grundstrukturen det är fel på.

      Radera
    20. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    21. Socialismen är bara rättfärdig om den bygger på frivillighet, som på en israelisk kibbutz.
      Att stjäla och mörda kan inte leda till något gott.

      Radera
  3. Hej Tango Smurf´n

    Minst lika "så klockrent"!

    SvaraRadera
  4. Det var det dummaste jag hört.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du har 100 dagar på dig att motbevisa det!

      Radera

  5. The problem with socialism is that eventually you run out of other people's money, Thatcher hade rätt i den saken :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Likadant är det förstås med en generös invandringspolitik. Så småningom får du slut på andras pengar.

      Radera
    2. @Jomen såere

      Ja, och det är lika sant om förmögenhetskoncentrerande kapitalism. När alla andra blivit fattiga finns inte längre någon som kan köpa allt det där fina som kapitalismen producerat.

      Radera
    3. @iblandekonomi

      Konstigt att detta inte har hänt ännu! Snarare, ju mer kapitalism ju mer pengar har folk att spendera. Du får gärna ge mig ett exempel där kapitalismen har misslyckats.

      Radera
    4. @iblandekonomi: Det grejar väl arbetarrörelsen och andra gräsrötter genom att starta kooperativa företag som inte förmögenhetskoncentrerar, och som man lovar att inte sälja av till de onda kapitalisterna? Man har ju haft >100 år på sig att finslipa strategin, nu gäller det att sätta planen i verket innan "alla" har blivit fattiga! *Obs*: sarkasmen är inte till för att vara elak utan för att jag inte kommer på nåt annat sätt att få fram min poäng utan att skriva en hel uppsats...

      Radera
    5. @Fredrik och Anders Matsson:

      Nej, tack och lov existerar inte det renodlade kapitalistiska samhället. Alla stater har skatter som motverkar dess negativa effekter.

      Och precis som det renodlade socialistiska samhället fungerar skulle också det renodlade kapitalistiska samhället fungera. Det hade bara varit lite sämre att leva i. Tacka vet jag blandekonomi!

      Radera
    6. Motverkar dess negativa effekter eller kompletterar (med varierande framgång) dess goda effekter?

      Radera
    7. @iblandekonomi

      Socialism har och kommer aldrig att fungera tyvärr....
      Ledsen men så är det

      Radera
    8. I min värld så måste någon alltid förlora för att någon ska vinna, så i slutändan är alla lika fattiga/rika?

      Radera
    9. Och fördelen med kapitalism är att man tillverkar pengar från andras skulder, problemen börjar först när skuldslavarna tar slut och inga reella värden på jorden backar upp bubblorna.

      Radera
  6. Problemet är ju att socialisternas idé om "att alla ska med" gör att det är omöjligt att förkasta socialismen för den enskilde.

    Och vad gör man egentligen som libertarian när socialismen som ideologi ryms mer än väl inom en libertansk livsåskådning (det står ju vem som helst fritt att skapa kollektiv, kooperativ osv), men när socialismen inte har utrymme för libertarianen?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag skulle nog vilja påstå att ingen av dem rymmer den andre. Socialismen varnar för kapitalanhopning hos enskilda och fördömer den som något dåligt, medan själva äganderätten till avkastning in absurdum är absolut helig i libertarianismen.

      Radera
    2. Finns inget inom libertarianismen som hindrar folk från att ge bort vad de tjänar. Eller att för den delen, avstå att tjäna pengar.

      Skillnaden är att inom socialismen är inte det valet individens egna val, därtill är hatet mot kapitalanhopning anledningen till att vi inte längre lyckas skapa några storföretag i sverige längre, eller ens medelstora företag.

      Radera
    3. Det är väl det som kallas politik!
      Cornu gör det lite väl enkelt för sig, alla politiska åskådningar ser bra ut på pappret!

      Radera
    4. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    5. @BD
      Nu tror jag att du menar liberalismen och inte libertarianismen? Avkastning in absurdum är väl bara möjlig om man med kompiskapitalistiska medel stänger ute konkurrens. Något som inte tillhör libertarianismen utan demokratisk kapitalism också känt som liberalism. Avkastning under fria marknadsförhållanden strävar väl att nå Nash-jämvikt och avtar oftast med tiden.

      Radera
    6. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    7. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    8. Det är väl lika omöjligt för socialisten att förkasta kapitalismen, i ett kapitalistiskt samhälle?

      Radera
    9. I ett libertarianskt samhälle står det dig helt fritt att delta i valfri utsträckning i den kapitalistiska verksamheten. Du kan grunda ett kollektiv helt utan kapitalistiska inslag om det är vad du vill. Eller så kan du flytta.

      Radera
    10. @Greenious: Ja, om "profiten" är roten till att det är så svårt att få pengarna att räcka borde ju arbetarägda företag utan vinstintresse sopa banan med privata företag. Precis som de "underbetalda" kvinnorna borde konkurrera ut männen för att de är så mycket billigare. Men av någon anledning händer det inte...

      Radera
    11. @Henrik Persson
      Socialism är också kapitalism - kompiskapitalism.

      Radera
    12. @alag:

      Om koncentration av kapital inte vore ett problem, varför föreslår då t ex Nozick arvsskatt?

      Radera
    13. @BD

      Nozick är likt Hayek en klassicistisk liberalist. Även om hans ideér är gästvänliga mot Libertarianismen.

      Tycker du att det är ett problem med koncentration av kapital? Socialism verkar ju inte vara motgiftet mot det iaf. Snarare en grogrund för koncentration av kapital.

      Radera
    14. Nozick var ganska intelligent, professor och kallade sig själv libertarian.

      Att du påstår motsatsen övertygar inte direkt.

      Koncentration av kapital kan vara ett problem på olika sätt, men ffa är det oförenligt med socialism och om du faktiskt läser vad folk skriver så har det argumenterats för motsatsen.

      Radera
    15. Jag påstår inte motsatsen. Han ligger nära det libertarianska delen i spektrumet. Men han var för en minimal stat vilket gör att han också lutar mot liberalist. Men det är en definitionsfråga.

      Koncentration av kapital kan absolut vara av ondo om det inte kommer av tillförsel av värde i samhället. Något som verkar vara modus operandi i socialism. Ta staten och affärsbankernas förmåga att tillverka pengar som exempel. En kompiskapitalistisk förmån de har givit dem själva eftersom de inte tillför tillräckligt med värde till samhället. Självklart är detta inget annat än stöld från samhället och av ondo. Koncentration av kapital i ett fritt samhälle med sunda monetära regler är inget problem eftersom koncentrationen tenderar att avta med tiden, arvingar spenderar upp förmögenheten osv..

      Radera
    16. Saker blir som sagt inte sanna bara för att du säger dem. Har du ens läst Nozick?

      Radera
    17. Jag har läst Anarchy, State and Utopia även om det var ett tag sedan. Senast jag läste något om honom var i boken Chaos Theory. Sen har jag läst Rothbards kritik av Nozick. Så jag har läst lite, även om det kanske inte räcker för att få ha en uppfattning om honom? Han verkar intelligent, men verkar inte löpa linan ut när det gäller naturlig rätt.

      Saker du säger är inte heller sanna för att du säger dem.

      Radera
    18. nej, men att Nozick själ kallade sig libertarian etc är väl kända fakta som kan verifieras. Dina påståenden not so much. Du låter precis som den religiösa fanatiker du är när du pekar ut andra som otrogna.

      Radera
    19. Låt oss kalla Nozick för en neo-libertarian. Nöjd?

      Religiös fanatiker(?) till skillnad från statssyndikalisten Ben "Drugin" Dover som dyrkar vad Nietzsche kallade för det kallaste av alla kalla monster - staten.

      Radera
    20. Jag skulle akta mig för att ta upp honom om jag var du. Bl a är han ateist medan din religion förutsätter att gud existerar.

      Radera
    21. Och åter då till frågan. Varför föreskriver Nozick arvsskatt om ansamling av kapital aldrig blir ett Problem I ett libertarianskt samhälle? För skojs skull?

      Radera
    22. Jag tror inte Nietzsche hade haft mycket ont att säga om modern libertarianism. Tror du?

      Radera
    23. För att vara ärlig så vet jag inte varför han har valt den positionen. Jag är inte tillräckligt påläst på Nozick.

      Värdelösa arvingar är historien full av och det är kanske vad Nozick tänkte förhindra med en arvsskatt? Tanken att en arvinges pengar skall distribueras bland oss är orimlig. Att skapa många parasiter istället för en enda kommer inte återföra föra den döda dygd som en gång i tiden skapade förmögenheten. I ett fritt samhälle kommer förmögenheten onekligen lämna en arvinge som inte kan leva upp till den tidigare dygden.

      Problemet verkar snarare uppstå i mindre fria ekonomier. Ta den här liraren som går runt och kallar sig för kung till exempel. Hade han behövt leva under marknadsförhållanden hade hans och kommande generationers leverne förverkat förmögenheten relativt snabbt. Lyckligtvis lever han i en demokratisk kapitalism och kan utöka det arv han lämnar efter sig utan att behöva bry sig om marknadsprinciper eller att tillföra värde till samhället.

      Radera
    24. Nietzsche brukar ha saker att säga om dogmatiska trossystem. Libertarianismen är nog inget undantag. Så där tror jag du har fel. Sen, som sagt, gillade ju den ärevördiga hr Nietzsche inte heller några moraliska system där man blandade in gud. Men det är en sidofråga.

      Ditt svar är en enda stor spekulation. Sen tar du kungen som exempel, vilket är ett ganska uselt exempel eftersom hans förmögenhet inte är sådär skitstor i ett nationellt eller framför allt internationellt perspektiv.

      Det är ju inte heller som om vi har nåt libertarianskt samhälle att jämföra med, eller? Det är "borde", "kanske" och "verkar" för hela slanten.

      Ni libertarianer brukar ta upp den s k "gilded age" i USA som det bästa exemplet ur verkligheten och då existerade flera monopol, t ex American Tobacco Company. Det monopolet raserades inte heller förrän den onda staten införde antitrustlagar.

      Så, meh.

      Radera
    25. Nietzsche ogillade trossystem, statsdyrkan och borgerligt leverne. Libertarianismen anammar inget av det Nietzsche ogillade.

      Framkommer jag som dogmatisk på något sätt? Vilket?

      Kungen var ett bra exempel i en ocean av exempel. Jag kommer inte hoppa mer hopp i din evighetsrockring.

      "Det är ju inte heller som om vi har nåt libertarianskt samhälle att jämföra med, eller? "

      Det har vi, ta som exempel Bitcoin-samhället som fungerar enligt libertarianska principer.

      Monopol utan en stat är som cirkus utan clowner. Utan ett våldsmonopol så kan du inte upprätthålla något annat monopol.

      Radera
    26. Libertarianismen är utan tvekan ett trossystem. Om det vore en vetenskap skulle det baseras på verifierbara experiment och inte teoretisk praxeologi.

      "Bitcoin-samhället" har ju inte existerat mer än ett par år och är knappast ett komplett samhälle heller. Uruselt exempel måste jag säga.

      Radera
    27. Verifierbara experiment på framtiden låter sig inte göras eftersom det kräver perfekt kunskap om framtiden. Den österrikiska ekonomiska skolan gör inget anspråk på att vara vetenskaplig på ett sätt att vi kan förutse framtiden med precision, därav är det inte ett trossystem i den bemärkelsen. Är det ett rent trossystem du är ute efter så är det den Keynesianska ekonomiska skolan du är ute efter. Vad som görs anspråk på är istället att kunna studera det förflutna vetenskapligt och ta beslut utifrån tidigare beslut.

      All mjuk vetenskap, som ekonomi, är mer eller mindre trossystem. Det Nietzsche menade var i synnerhet trossystem i teologisk mening.

      Så frågan är om det är vetenskap som styr..... varför upplever vi ekonomiskt och samhälleligt förfall. Skulle vi inte lätt kunna undvika det om den Keynesianska skolan faktiskt var vetenskaplig?

      Bitcoin exemplet var ypperligt.... Fria marknadsprinciper som kan studeras i realtid vetenskapligt med exakt kunskap. Den fria marknaden har på några år skapat världen kraftfullaste nätverk och kommer vara den teknologi som tar komponenttillverkarna ner 14 nanometer... säg inte att den fria marknaden inte fungerar?

      Glöm inte svara på mina frågor tack!

      Radera
    28. Kan man inte förutsäga framtiden är det ingen vetenskap.

      Sen sysslar iofs inte praxeologin med vetenskapliga studier av det förflutna heller. Dels därför att det redan finns en sådan vetenskap som heter historia och dels därför att teoribygget uttryckligen förbjuder sådana studier eftersom man bara sysslar med s k a priori-kunskap.

      Vetenskap, per definition, handlar om att bygga teorier och jämföra dem med verkligheten (inkl framtida verklighet) och därefter jämföra det teoretiskt förutsagda skeendet med det verkliga, observerade skeendet.

      Vi verkar således vara överens om att libertarianismen inte är en vetenskap - du menar att den heller ej är ett trossystem. Vad är den då? En tulpan?

      Du ber mig svara på dina frågor.

      Jag ser endast ett enda frågetecken, angående huruvida "den fria marknaden fungerar" eller ej. Mitt svar på det är att alla svar blir meningslösa tills man definierat vad "fungerar" innebär. Fanns det fler frågor?

      Radera
    29. Bevisligen kan vi inte med dagens ekonomiska teorier förutse framtiden. Det var det första frågan jag ställde till dig som du ignorerade.

      Anledningen att ekonomi mer är trossystem än en hård vetenskap är att samhället inte är något mekaniska system utan ett organiska system.

      Den österrikiska ekonomiska skolan har visat sig ha rätt när det gäller att dagens ekonomiska teorier leder till cykler med boom-bust. Det kallar jag jämföra med verkligheten!

      Radera
    30. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    31. Libertarianism och den underliggande österrikiska ekonomiska skolan är likt andra teorier, när det gäller mjuk vetenskap, delvis trossystem om inte i teologisk mening. Skulle det vara i teologisk mening så skulle vi med säkerhet veta konsekvenserna av vårt ekonomiska handlande. Likt vi vet vårt öde om vi lever gudfruktigt som i kristendom eller som att vi vet att ekonomin kommer må bra av stimulans som i Socialism och den underliggande Keynesianska ekonomiska skolan.

      Radera
    32. Nu kommer jag att klippa ett antal av dina citat/påståenden/"frågor" och bemöta dem separat.

      Bevisligen kan vi inte med dagens ekonomiska teorier förutse framtiden. Det var det första frågan jag ställde till dig som du ignorerade.
      Goldman Sachs 2008. De satsade rakt emot de produkter de sålde till sina kunder. Varför, om de inte kunde "förutse framtiden"? Visserligen en ganska cynisk handling men det indikerar ju att de visste vad som skulle hända dvs de kunde "förutse framtiden". De använde dock inte världelösa praxeologiska teorier, förmodligen.

      Den österrikiska ekonomiska skolan har visat sig ha rätt när det gäller att dagens ekonomiska teorier leder till cykler med boom-bust. Det kallar jag jämföra med verkligheten! Nej. De så kallade bevis som framförs är inga bevis i vetenskaplig mening, bara ordlekar. Och återigen. för att det skulle vara "vetenskap" så skulle man förutse cyklerna innan de inträffar och först därefter kolla i backspegeln.

      Den österrikiska skolan använder sig av en "naturlig ränta" för att curve-fitta och efterhandsförklara vilket är ett löjligt begrepp. Hade det varit en vetenskap hade ni åtminstone kunnat tala om vad den "naturliga räntan" är på en tusenlapp och en säck potatis idag, och inte för 20 år sen.

      Libertarianism och den underliggande österrikiska ekonomiska skolan är likt andra teorier, när det gäller mjuk vetenskap, delvis trossystem om inte i teologisk mening.
      Oh RLY? Well, argumentera lite för eran "naturrätt" utan att blanda in gud. Varsågod.

      Radera
    33. Det är inte den österrikiska ekonomiska skolans roll att styra marknader. Dess roll är att släppa marknaden fri. Den fria marknaden är oraklet i österrikarnas teori. Det bygger på ett samhälle där ekonomiska beslut tas av många istället av få. Därav får man som ekonom en annan roll. Självklart så kan vi som aktörer på en marknad spekulera i framtiden men inte i rollen som ekonom eftersom prognoser över framtiden alltid är mer eller mindre korrekta. Speciellt när vi pratar makroekonomi. Det var det min fråga handlade om. Du tog upp ett fall med få mätpunkter och där framtiden kändes till eftersom Goldman Sachs hade "saltat gruvan".

      Rollen som österrikisk ekonom är alltså att sammanställa och förse marknaden med historisk data för att underlätta för marknaden att ta framtida beslut. Vi kan alltså se att de stimulanser som skickas ut leder till felinvesteringar som leder till nya kriser och så fortsätter det historiskt(Boom - Bust). Vi kan också säga att hästar med brutna ben sällan vinner hästkapplöpningar, inte genom att se in i framtiden utan genom att faktiskt granska mängden vinnare i tidigare lopp. Däremot är vår roll inte att stå vid biljettluckan och hindra dig ifrån att satsa dina sista pengar på halta svarten eller vad hästen kan heta. Vår roll är inte att hindra män eller stater från att göra felinvesteringar eftersom pengar ska lämna den hand som inte kan hantera dem.

      Räntor och sådant lämnar vi till vårt orakel att avgöra!

      Vad i naturrätten har du invändningar emot? Din rätt att äga din egen kropp?

      Radera
    34. Jo, du bevisar ju själv att den här "vetenskapen" är att likställa med tarotkort och spågummor. Det är redan ostridigt, vi behöver inte lägga mer tid på det.

      Sen har du glidit över från att snacka om libertarianism till att prata om "den österrikiska skolan" vilket inte riktigt är samma sak. Vi pratade om praxeologin. Att det blir begreppsförvirringar är dock inte oväntat eftersom själva praxeologin är byggd på en massa lösa ordlekar.

      Men frågor är ju jätteviktiga så förklara och försvara nu naturrätten utan att blanda in gud?

      Radera
    35. Ser du förresten inte själv motsägelsen i att å ena sidan överlämna det mesta till marknadsoraklet och miljarder mikroekonomiska aktörer, å andra sidan att hävda att det finns en helt orubblig moral som måste upphöjas till helig lag? Svara nu på frågan om naturrätten.

      Radera
    36. Förresten, Herr Mises själv skriver ju så här om sitt teoribygge:

      ”Praxeology is a theoretical and systematic, not a historical, science.[...]Its statements and propositions are not derived from experience. [...] They are not subject to verification or falsification on the ground of experience and facts.

      Samtidigt sitter du och säger i princip motsatsen, nämligen att:

      Rollen som österrikisk ekonom är alltså att sammanställa och förse marknaden med historisk data för att underlätta för marknaden att ta framtida beslut.

      Mises förkastar tidigare erfarenhet, och du påstår motsatsen.

      Hur ska vi ha det egentligen?

      Glöm nu för all del inte frågan om naturrätten?

      Radera
    37. Jag kallar det för en mjuk vetenskap(samhällsvetenskap), vilket är mer ett trosystem än en vetenskap i naturvetenskaplig bemärkelse. Att det har något med "tarotkort och spågummor" att göra har jag absolut inte påstått.

      "Förresten, Herr Mises själv skriver ju så här om sitt teoribygge"

      Jag diskuterade inte praxeologi i det citatet du tog från mig utan den österrikiska ekonomiska skolan eftersom jag föredrar att diskutera ekonomi som helhet.

      Varför skulle naturrätt ha något med gud att göra? Utilitarism är var du hittar gud. Nietzsche hatade utilitarianism.

      Radera
    38. 1. Det finns fortfarande vissa standarder man ska nå upp till för att kunna kalla nåt vetenskap. Jag ser inte att praxeologin når dit.

      2. Mises skrev så om praxeologin. Rothbard har skrivit en hel jävla bok som typ heter "Praxeologin: grunden till den österrikiska skolan". Jag tror vi kan vara överens om att praxeologin ingår som en del i den österrikiska skolan. Varför du flyttar fokus för diskussionen begriper jag inte, vi diskuterar praxeologi och inte mogendans, gurkor eller tulpaner. Du säger en sak om praxeologin, Mises säger motsatsen. Vem har rätt? Oavsett det är det så att om man bygger på en teori som är skit från början, så blir resten också skit, och det är extra relevant när det gäller praxeologin eftersom man där vägrar att verifiera sin teori mot verkligheten.

      3. Redogör då för naturrättens härledande inom libertarianismen. Det är typ fjärde gången jag frågar nu.

      Radera
    39. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    40. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    41. 3. Vad vill du veta som inte redan står på Wikipedia? Naturrätten kommer från Aristoteles? Modern naturrätt är ett socialt kontrakt vilket skiljer sig från ett dekret som mycket väl kan komma från gud. Ett sådant dekret från Nietzsches monstret ger dig rätten att tvinga andra att betala för din skit utan deras samtycke. Vilket bland annat gör att det sociala kontraktet under socialism sakta men säkert eroderar bort, något vi kan se på nyheterna varje dag.

      2. Jag har inte påstått än att de inte hänger ihop? Jag flyttade inte fokus, jag har inte pratat om praxeologi utan om österrikiska ekonomiska skolan. Vad Rothbard menar är att vi inte använder oss av emperi för teoribygge. Utan att vi utgår från en hypotes och sen ser vi om det finns data från verkligheten som söder den eller ej. Alltså hypotesen att hästar med benbrott är inte vinner travlopp är sann så länge motsatsen är bevisad vilket är något som bara kan ske i framtiden, som vi inte känner till. Sen får marknaden göra vad den vill med den informationen. Det är inte vår roll att styra marknaden och säga att a eller b eller c är ”målet". Vi studerar bara fenomenet marknad samt vad som händer på marknaden, vad det får för konsekvenser, osv. Motsatsen finner vi i den keynesiansk ekonomisk teorin där man kan bygga matematiska- eller datormodeller från statistisk och historisk data för att styra marknaden genom finans-politiska verktyg.

      1. Det du kallar vetenskap är allt som oftast ad hoc teori och därmed skräpvetenskap. Utilitarism, Socialism, keynes ekonomiska teorier.... osv, när de inte fungerar som saluförs så skyller ni på marknaden, som någon som skyller på gud när inte bönerna infrias.

      Radera
    42. 3. Praxeologin utgår helt och hållet från a priori-kunskap. Sociala kontrakt kan inte vara a priori. Försök igen.

      2. Jag frågar om praxeologi, du svarar angående nåt helt annat. Beror det på att du inte kan läsa vad jag skriver?

      Och nej, ni jämför inte hypoteser med verkligheten. Mises sa uttryckligen att det inte gick att göra så. Är du inte läskunnig, eller?

      Jag klistrar in det en gång till:

      They are not subject to verification or falsification on the ground of experience and facts.

      Du vet uppenbarligen inte ens vad den ekonomiska teori du försvarar går ut på.

      3. Jag kan inte se att jag någonstans kallat nånting av det du räknar upp för vetenskap? Kan du visa mig var jag gjort det, eller ljög du precis?

      Radera
    43. 3. Praxeologin utgår helt och hållet från a priori-kunskap. Sant.

      2.
      They are not subject to verification or falsification on the ground of experience and facts.

      Aha så han säger att hypoteserna inte går och bekräfta eller falsifiera... Stor grej lixom? Men har jag sagt något som motstrider detta? Om jag säger att "Inga benbrutna hästar vinner travlopp". För att bekräfta eller falsifiera mitt påstående så krävs komplett kunskap om framtiden och även komplett kunskap om historiska händelser. Det finns absolut inget sätt att verifiera eller falsifiera det. Det är väl i sig inget som säger att vi inte kan studera ekonomisk historia. Det vi förkastar är användningen av data i härleda eller testa ekonomiska lagar.

      3. Någon form av teknokrat verkar du vara. Vet du själv?

      Radera
    44. 3. OK då är vi överens om att praxeologi är a priori.

      Förklara hur ditt tidigare uttalande:

      Rollen som österrikisk ekonom är alltså att sammanställa och förse marknaden med historisk data för att underlätta för marknaden att ta framtida beslut.

      fungerar ihop med påståendet om a priori?

      Sammanställning av historiska data är ett exempel på a posteriori, dvs motsatsen till a priori.

      Falsifiering eller verifiering, förresten, är också ett utmärkt exempel på a posteriori.

      Sociala kontrakt som utfärdas av en stat är också exempel på a posteriori.

      2. Aha så han säger att hypoteserna inte går och bekräfta eller falsifiera... Stor grej lixom?

      "Stor grej" är ju subjektivt, men det utgör t ex hela skillnaden mellan medicinsk vetenskap och voodoo. Det kan man ju tycka är en stor grej.

      För att bekräfta eller falsifiera mitt påstående så krävs komplett kunskap om framtiden och även komplett kunskap om historiska händelser. Det finns absolut inget sätt att verifiera eller falsifiera det.

      Nej, det är helt felaktigt. Det vet alla som utbildats på högskola t ex, eller borde veta.

      3. Eftersom du inte bestrider det, så får jag anta att du ljög. Tycker du det är en ok debatteknik att ljuga om vad jag har sagt och inte sagt? Dessutom diskuterar vi fortfarade praxeologi här, och inte min politiska övertygelse.

      Radera
    45. Vi studerar bara fenomenet marknad samt vad som händer på marknaden, vad det får för konsekvenser, osv utifrån hypoterser. Det är det som kan presenteras. Det är väl i sig inget som säger att vi inte kan studera ekonomisk historia och presentera våra fynd? Vad vi inte presenterar är en prognos över framtiden eftersom det skulle vara ovetenskapligt.

      3. Jag bad dig komma ut ur skjulet... Vad är det för vetenskap vetenskap du grundar dina teorier på? Jag får väl spekulera i vad du är utifrån att jag har läst vad du skrivit, du har ju inte berättat för mig så jag kan ju inte ljuga om det?

      "Sociala kontrakt som utfärdas av en stat" Det kan bara vara sant om staten själv uppkommer från ett socialt kontrakt och inte från våld och förslavning?

      Radera
    46. OK, nu har du gett typ fyra olika definitioner på vad praxeologi är. Du ändrar dig i nästan varenda inlägg.

      För bara ett inlägg sedan var vi överens om att praxeologi var a priori. Nu säger du att ni studerar marknaden utifrån hypoteser och presenterar era fynd. Det skulle i så fall vara a posteriori-kunskap.

      Kan du bestämma dig en gång för alla vad det egentligen är ni håller på med? Eller vet du ens? Vet du vad a priori och a posteriori är överhuvudtaget?

      Vad är det för vetenskap vetenskap du grundar dina teorier på?
      Den s k vetenskapliga metoden, den som gör vetenskap till vetenskap och som praxeologin saknar. Det är liksom inte så konstigt att vetenskap är vetenskap, eller? Däremot är det jättejättekonstigt att man kallar nåt en vetenskap som inte är det, t ex praxeologi eller kristall-healing.

      "Sociala kontrakt som utfärdas av en stat" Det kan bara vara sant om staten själv uppkommer från ett socialt kontrakt och inte från våld och förslavning?

      Eh, jaha, förklara hur detta ens har avlägsen relevans för nåt vi diskuterar här?

      Sen har du fortfarande inte svarat på frågan om naturrätten. Däremot har du ljugit om vad jag har påstått, för att "komma ut ur skjulet". Det verkar vara ytterst illa ställt med den libertarianska moralen om man anser att det är OK att ljuga för sina medmänniskor.

      Radera
    47. Du motsäger också dig själv:

      Det är det som kan presenteras. Det är väl i sig inget som säger att vi inte kan studera ekonomisk historia och presentera våra fynd? Vad vi inte presenterar är en prognos över framtiden eftersom det skulle vara ovetenskapligt.

      jämfört med:

      Rollen som österrikisk ekonom är alltså att sammanställa och förse marknaden med historisk data för att underlätta för marknaden att ta framtida beslut.

      Å ena sidan ska man underlätta för marknaden att ta framtida beslut... i en framtid ni absolut inte kan säga det minsta om för att det vore "ovetenskapligt".

      Man tar sig för pannan.

      Radera
    48. Praxeologi är a priori vetenskap
      I Östreikiska skolan är inte strikt a priori vetenskap.

      Gällande Praxeologi, förstår jag inte varför man inte får jämföra och presentera resultat med historisk- och statistisk data med de hypoteser man genom resonemang skapat? Och jag tror inte att det var det rothbard menade. Att falsifiera eller verifiera är en annan sak och skulle man göra det skulle det vara ovetenskapligt. Om något stämmer så är det ju rätt tills motsatsen är bevisad och om man finner verkligheten annorlunda än hypotesen så kan man börja misstänka att det är något fel i satsen.

      Jag tycker frågan är relevant. Kan något som inte kommer från ett socialt kontrakt i sin tur utfärda ett giltigt socialt kontrakt utan att det blir ogiltigt?

      Naturrätten upp kommer ur ett socialt kontrakt. Vad mer vill du veta?

      Jag ber om ursäkt om jag har farit med oriktig utsaga om dig och tar tillbaka frågan.

      Radera
  7. Socialism är inte det optimala, men svårt sjuka, handikappade och de som blivit arbetslösa bör få stöd från staten. Däremot ska inte överbelånad medelklass/högklass, företag och banker ha någon form av stöd från staten alls. Tyvärr har mycket av socialismen de senaste åren riktats mot just dessa grupper.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nu vet jag inte vad du avser med statligt stöd, men medelklassen får inga statliga stöd, tvärtom är de väl statens största kassako. Det lilla de ger tillbaka är förtäckt bankstöd och inget annat. Detsamma gäller den stora majoriteten (små)företag som inte heller får något som helst statligt stöd.

      Radera
    2. Medelklassen är statens kassako men också den största förmånstagaren av statliga insatser: barnbidrag, studiebidrag, barnomsorg, ränteavdrag, rot och rut mm mm. Tanken är att annars skulle inte medelklassen vara beredd att betala de enorma skatterna man har i Sverige.

      Radera
    3. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    4. Jag ser inte att socialisterna har monopol på att tillhandahålla en viss grundtrygghet. Snarare kan man ganska lätt argumentera för att detta skall finnas, till och med med libertarianska argument, eller med rent marknadsmässiga, för att optimera sin egen tillvaro och plånbok.

      Däremot har socialisterna monopol på imbecilla den avundsjukeargumentationen.

      Radera
    5. Greenious, förklara gärna vad som menas med medelklass. Det är nog många som inte vet det.

      Radera
    6. @Ronny
      Hur kan du räkna upp bidrag som alla får, oavsett inkomst? Förutom det absurda i att behöva betala in en jäkla massa skatt och sen gå med mössan i hand och be om att få tillbaka lite, så är argumentet att de på nåt sätt är riktade bidrag till medelklassen per definition direkt felaktigt. Enligt samma sätt att se det så kan du ju heller inte påstå att det skulle finnas fattiga i sverige.
      Ränteavdragen är en förtäckt banksubvention, rot förtäckt bidrag till byggbranschen, möjligen kan rut räknas som en subvention riktad mot medelklassen. Och du har ju helt rätt i att systemet är uppbyggt så att så mycket pengar som möjligt ska passera staten, maximal kontroll över röstboskapen.

      @Neo
      Medelklass är i strikt mening fel term, den blandar in saker som ursprung, bildning och annat som har vaga samband med inkomstnivån, och eftersom vi pratar just inkomst & bidrag så är medelinkomsttagare mer rätt.

      Och definitionen är luddig, beroende på vem du frågar, men de flesta anser nog att medelklass ur inkomstperspektiv är en person som kan leva på sin lön utan att ta emot bidrag, samtidigt som han har ett positivt eget kapital eller åtminstone inte behöver vända på slantarna. (Själva bidragskriteriet är ju också luddigt eftersom mer eller mindre alla får bidrag i sverige, tom kungen fick barnbidrag exempelvis.) Oavsett så är det den grupp människor som i regel står för majoriteten av statens skatteintäkter, just pga sin storlek samtidigt som den kräver relativt sett lite av statens resurser.

      Radera
    7. Greenious,
      Bra jobbat? Men visst var det jobbigt:-)

      Radera
    8. Du verkar inte förstå vad du själv skriver. Att alla får även de som inte behöver är ett typexempel på hur medelklassen subventioneras. Det här brukar även svenskar förstå, men jag antar att många levt och hjärntvättats i den svenska socialistiska modellen tillräckligt länge för att man skall uppfatta det som ett naturligt tillstånd.
      Räntesubventioner, rut och rot, högre utbildning handlar nästan enbart om att subventionera en välmående medelklass.
      Räntesubventioner får för övrigt inta alla oberoende av inkomst. Högre inkomster får mer och de i botten kan inte utnyttja det.

      Radera
    9. Tvärtom, jag förstår alldeles utmärkt vad jag skriver, men du förstår inte orsak och verkan. Delar vi upp medelklassen i övre, resp undre medelklass så kan man nog konstatera att den undre medelklassen inte skulle vara medelklass utan bidragen, utan arbetarklass. Dvs, hade man tagit bort bidragen och sänkt skatterna i motsvarande grad så hade de fortfarande varit medelklass, men genom att bara ta bort bidragen så hade de blivit arbetarklass över natten.

      Det är det DU inte förstår, för som alla socialister så är du övertygad om att de som har alltid har, och har de inte något är det inte för att du redan tagit allt, utan för att de skattefuskar.

      Radera
    10. Vad är gränsen mellan undre medelklass och arbetarklass respektive övre medelklass och överklass? Jag frågar för att jag tycker det verkar väldigt luddigt.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    11. Gränserna ÄR luddiga, mycket pga att bilden av vad som är medelklass är subjektivt, inte minst beroende på ideologi.

      Se min tidigare definition av medelklass bara några inlägg upp, som jag försökte koka ned till någon slags minsta gemensamma nämnare.

      Men kort då, även om det är luddigt och subjektivt.
      Underklass/fattiga - de som inte klarar sig alls utan bidrag
      Arbetarklass - hankar sig fram, måste vända på slantarna men klarar sig utan riktade bidrag
      Undre medelklass - Positivt eget kapital, och/eller behöver åtminstone inte vända på slantarna och har råd med en semester. (BLT hamnar generellt i denna klass)
      Övre medelklass - Positivt eget kapital, behöver inte tänka särskilt mycket på hur de spenderar, skulle klara sig utmärkt även om barnbidrag och andra bidrag som alla får ta del av försvann, även om en del skulle halka ned till undre medelklass.
      Överklass -...

      Men faktum kvarstår, medelklassen är inte "subventionerad" i någon större utsträckning, det är kommunistretorik. Förutom att de faktiskt själva betalat bidragen de får (tillbaka), så skulle ett avskaffande av dessa bidrag som alla får utan en motsvarande sänkning av skatterna, medföra att en stor del av medelklassen halkade ned i arbetarklass och de som nu klassas som arbetare skulle i sin tur behöva riktade bidrag.

      Radera
    12. Tack Greenious! Underklass var tydligt och arbetarklass någorlunda. Tolkar det som att en snickare eller taxiförare som har en måttlig hyra tillhör undre eller tom övre medelklass medan i princip alla BLT hör till undre medelklass. BLT= bostadslån som är större än någon miljon eller?

      Överklass kan det vara den som har positivt eget kapital över tex 10 miljoner?

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    13. BLT beror inte på enbart på storleken på lånet, det måste även ställas i relation till inkomsten och övriga tillgångar. Men BLT är den delen av medelklassen som lever farligast om det blir en rejäl sättning på bostadsmarknaden. Och ja, BLT är definitivt undre medelklass.

      Sen är ju detta ur ett ekonomiskt perspektiv, och som du noterar så kan även en ekonomiskt förnuftig snickare/taxi chaufför räknas till övre medelklass, samtidigt som en högavlönad akademiker lika gärna kan hamna i arbetarklassen om hen inte klarar av att hantera pengar...

      Överklass, ur det ekonomiska perspektivet, är någon som bokstavligen inte behöver jobba för sitt uppehälle om de inte absolut vill, vart gränsen går varierar ju, tekniskt sett så kan ju faktiskt någon som lever av naturen, bor i tält osv klara sig utmärkt med i stort sett inga pengar alls, och ur det perspektivet anses som "överklass". Men i detta sammanhang vill jag nog påstå att 10 miljoner i eget kapital, oräknat boendet, antagligen funkar bra som gränsdragning.

      Men det är ju just dessa exempel som förvirrar klassbegreppet, och vanligen tar man även hänsyn till sociala faktorer, utbildning osv, när man placerar folk i olika klasser. Min indelning är endast sedd ur ett rent monetärt perspektiv, och då blir också effekten att "ekonomisk iq" påverkar klassindelningen mer än den annars skulle göra.

      Radera
    14. Ok Greenious det betyder att någon ur rent monetärt perspektiv som äger en villa utan lån och går i pension kan hamna i överklass om hen och hens partner klarar sig bra på säg 2*20,000 medan en motsvarande pensionär som också har 2*20.000 i pension och betald villa pga lite mer vidlyftigt och frekvent bilbyte hamnar i arbetarklass eller kanske tom underklass.

      Kan nog vara så att många som traditionellt räknas till överklass faller hårt utan att vara BLT när bostadsbubblan spricker. En viss arbetslöshet och börsfall för många aktier kan nog påräknas som sekundär effekt och därmed drabba delar av överklassen.

      Spontant verkar det som att överklassen är minst i antal följt av underklass och arbetarklass samt att undre medelklass är särklassigt störst.

      Har själv tillhört alla klasser utom underklass vid olika tidpunkter och är just nu övre medelklass innan börsen öppnar på måndag.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    15. Nja, betalt hus och hygglig pension är övre medelklass, för att vara överklass ska man även ha ett betydande eget kapital, oräknat boendet.

      Klassindelning är lustigt emellanåt, men även rätt intressant fenomen i sig. En bekant till mig, som ur ett monetärt perspektiv rört sig mellan arbetarklass och undre medelklass hela sitt liv, identifierar sig som överklass pga sitt adliga arv.

      Och de som är överklass skiljer ju på "äkta" överklass och nyrika.

      Men ser man på saken ur ett rent ekonomiskt perspektiv så är ju påfallande många som ser sig själva som överklass, egentligen medelklass.

      Och när man börjar blanda in saker som stamtavla, utbildning, diplom och medlemskap i frimurarna blir det ju rörigt. Att det är så är sannolikt historiskt, från den tid då titlar faktiskt betydde något och de gick i arv, makt är alltså även den en parameter som betydde mer förr, idag är ju makt mycket mer demokratiskt fördelat, de titlar som ändå fortfarande har viss makt är försvagade. Men det är ändå faktorer jag inte tagit någon direkt hänsyn till, men som andra helt säkert skulle tillskriva en mycket större betydelse.

      Radera
    16. Ja det var din tanke om boende i tält tidigare som fick mig dit.

      Adliga personer är levande fossil från en gången tid och ändå återfinns en del som storägare i företag.

      Äkta underklass eller nyarbetarklass bör vara vanligt bland flyktingar initialt även om många sedan seglar uppåt med språk och hårt arbete. En invandrare som måste anses lyckad i monetära termer har även lyckats få ärftlig titel. Ur monetär synvinkel har hon också överklassortering.

      Makt finns i aktieinnehav men givetvis också i pengar och ibland i vissa befattningar eller uppdrag man har. Även framgångsrika bloggare har en inte obetydlig makt - enligt min bedömning större än de flesta journalister. Duktiga journalister har än större makt.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
  8. Skönt med en nyanserad analys - det är sådana här utvecklade resonemang som verkligen gör att man får nya insikter.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ett endimensionellt påstående tarvar mothugg från de som tycker annorlunda.

      Radera
  9. jag trodde socialism handlade om att ta från de rikaste och ge till de fattigaste.. så att alla blev vare sig rika eller fattiga... dvs medelklass?

    Problemet med att alla ska vara medelklass är väl att vi i grunden inte är lika. Vissa har ambitioner och sliter arslet av sig, och andra är rena f-ck ups... inte så rättvist om de ska ha det lika bra.

    Verkligheten är dessutom mycket mer komplex än att man bara kan klistra på ideologier misstänker jag!

    SvaraRadera
  10. Var går gränsen för medelklass? Vad ska vi idag kalla det som finns över och under medelklass? Lite svårt och diskutera utan någorlunda samma definition på begrepp.

    Vänliga hälsningar

    Nanotec

    SvaraRadera
  11. Jisses, nu har du gött helt bananas. Läs en historie/statsvetenskaplig/filosofisk bok, läs något alls utöver en instruktionsbok. Du behöver ju definitivt kunskaper. Det enda sådana här inlägg gör är att offentligt vädra din okunskap. (Jag är förövrigt inte socialist, men det betyder inte att man måste vara totalt okunnig om den som cornu är). Byt ut ordet socialist till liberal, konservativ, kapitalist så blir ditt inlägg precis lika sant, dvs 0%

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hur vet du att du inte är socialist? Du var väl nyss och röstade i val med enbart socialistiska valalternativ? Antagligen är du mer eller mindre socialist.

      Radera
  12. Socialism är inte bara avundsjukans ideologi, den är också massmordens ideologi, det är där socialismen hamnar förr eller senare. Förra seklet är fullt av exempel, från kommunism till nationalsocialism.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det bygger på att hela tiden ha tillgång till "klassfiender" som sägs hindra skapandet av det socialistiska paradiset.
      När en grupp är fiender är förbrukade eller "omskolade" så utser man bara en ny grupp som kan definierars som klass eller folkfiender.
      Eftersom socialismen skulle upphöra om man inte klassfiender så är denna process självuppfyllande.
      Om nu det uppkommer en situation där alla får det bättre bör socialisten tänka på att utifrån ta in en betydande befolkningsgrupp outbildade, utanför arbetsmarknaden, som inte kan språket så man kan skapa en ny underklass där man sedan kan värva nya socialistiska röster.
      Hmm… känns bekant på något sätt??

      Radera
    2. För det har aldrig hänt att en kapitalistisk regim gjort sig skyldig till dylikt? USA och deras äventyr i sydamerika, mm etc.

      Radera
    3. Kan tillägga att det även är en ideologi som begränsar och förstör människor möjligheter, trots att de hävdar motsatsen. Målet verkar vara att alla gemensamt ska ha det lika dåligt. Gemenskap är iofs en stark drivkraft, att skapa och vara med i en gemenskap med en yttre fiende där man i gemenskapen kan vältra sig i sitt eget elände och avundsjuka tills man förstört allt som är värd något överhuvudtaget. Och då är målet uppnått, alla är lika bra, för det finns inga dåliga längre då det inte finns något att jämföra med.

      Radera
    4. BD
      När i historien har USA kört med klasskamps retoriken i sin politiska argumentation ? Hemma eller utomlands?





      Radera
    5. Det är lustigt att de pågående massmorden i världen som genomförs av kapitalistiska västländer är en blind punkt.

      Måste massmord ha ett århundrade på sig för att räknas?

      Radera
  13. Uppfriskande även om det gränsar till "stating the obvious". Med dagens samhällsklimat blir det säkert en HMF-anmälan för en sån här text. Eller åtminstone en gatsten genom rutan.

    SvaraRadera
  14. Socialism är bra i vissa skeden.
    Men det bör vara övergående och utvecklas till kapitalism.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hmm.. om jag minns rätt så lade kapitalismen i Sverige grunden för att överhuvudtaget ha socialistisk fördelningspolitik, att det fanns något att börja fördela.

      Så i vilket skede är socialism bra?

      Radera
    2. Socialism är bra i skedet när just jag får pengar. Eller så brukar det väl låta... sen finns det ju en del som är ideologiskt övertygade och de kan sträcka sig till att socialism är bra även i skeden när andra får ta emot pengar, bara man själv inte måste bidra.

      Radera
    3. Alla ideologier, alla styrelseformer, slår över, går för långt och genererar till slut mer skada än nytta. Se bara på den kapitalistiska världsordningen av i dag. I sporrsträck mot stupet…

      Att härska har alltid varit att söndra. Skulle människan någon gång äntligen lägga ned vapnen mot sig själva, så … kanske… någon gång..

      Radera
  15. Bra tänkt. Men om man hela tiden flyttar upp arbetarklass till medelklass så kommer deras åsikter gå mot höger, hur utökar man då praktiskt den "lägsta" arbetarklassen som är beroende av utbildning, bidrag och transfereringar och som hela tiden måste ha hjälp av staten och kommunens/statens handläggare ?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kan du definiera arbetarklass och medelklass?

      Radera
  16. Att påstå att socialismen är avundsjukans egen ideologi är ungefär lika begåvat som att påstå att liberalismen är rövarbaronernas ideologi. Vad är socialism? Är det som förstadiet till kommunismen med proletariatets diktatur a la Lenin? Är det den demokratiska socialismen som omfattas av socialdemokraterna? Är liberalismen den gren som omfattas av libertarianerna med sin nattväktarstat som ideal eller är det de nyliberala marknadsliberalisterna eller de socialliberala? Är konservatismen de neokonservativa a la Rumsfeld och Wolfoviz som skulle frälsa Irak eller är det de värdekonservativa. Kort sagt: detta inlägg var inte någon av Cornupias större intellektuella prestationer.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Att peka åt alla åt alla möjliga håll istället för att bemöta påståendet verkar ytligt sett ännu mer obegåvat. Fast vad vet jag, normalbegåvad som jag är. Fast du som är begåvad nog att klassa in begåvning kanske kan förtydliga vad du menar med alla frågetecken? Någon slags fetisch?

      ???? ? ?

      Radera
    2. Varken socialism, liberalism och konservatism etc är inte några entydiga ideologier utan har många olika uttryck. Därför tycker jag att det har ett visst intresse om författaren avser t ex socialism enligt sovjetmodellen eller enligt den demokratiska socialismen som i Sverige representeras av socialdemokraterna eller den variant som representeras av vänsterpartiet. Eller avses den postmoderna marxistvänstern med identitetspolitiken i högsätet.Exemplen kan mångfaldigas. Samma gäller för liberalism och konservatism.Så mina synpunkter i sak på inlägget är beror helt på vad som avses för skillnaderna kan vara avgrundsdjupa. Det är vad jag tycker även om det är obegåvat.

      Radera
    3. Tänkte först skriva något elakt som svar. Men nu när jag läst din kommentar några gånger och räknat till 10 inser jag att du har en stor poäng.

      Radera
    4. Instämmer. Även om det kanske inte är helt relevant i detta sammanhang, ett färskt uttalande av Watergateavslöjaren Bernstein: "Det stora problemet är kulturellt. Faktabaserade debatter blir allt mer sällsynta. Jag säger inte att människor som står till höger eller vänster i politiken skall överge sina ideologiska ståndpunkter. Men diskussioner skall byggas på fakta. Inte bara på åsikter.” Detta är tyvärr normaltillståndet för den Svenska debatten i pressen och på nätet oavsett om debattörerna står till höger eller vänster.

      Radera
  17. Hehe.. hur många dagar sen var det du som skrev att vi skulle försöka hålla ihop landet och att det var för polariserat?

    SvaraRadera
  18. Nöden är uppfinningarnas (kapitalistiska) moder.

    Socialism är den elaka styvmorsan.

    Politik = Underhållsbidragsprocessen i rätten.

    Står för kostnaderna i slutänden (åt bådas ungar) gör den medelålders heterosexuelle mannen...

    SvaraRadera
  19. Inkluderande Nationalism aer baest.

    SvaraRadera
  20. Vad är det för fel på studiebidrag egentligen? Förstår inte vad det har med avundsjukan att göra. Jag som är för kapitalism (eller eg blandekonomi), vill mer än gärna bidra med skattepengar så att folk kan studera å bidra till samhällets (och världens) utveckling. Hur kan det vara nåt negativt?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Lev Din Dröm, Cornucopia anser nog att studenterna själva ska stå för sin egen kostnad och vill inte bidra med skattepengar till det och tycker inte att skattepengar ska gå till det. Vissa tycker att alla ska betala allt ur sin egen ficka. Har man inga pengar från början får man skylla sig själv och kan därmed inte studera.

      Radera
    2. Cornucopia avslutar med att garantera studenten utan studiemedel med följande "Våra socialförsäkringar kan se till att folk inte fryser eller svälter ihjäl."
      Det var ju fint sagt av honom att ingen behöver dö iaf

      Radera
    3. Att ett land sett utbildning av sin befolkning som en investering och betalt detta hade varit rätt naturligt. De hade ju sedan använt denna kunskap att bygga landet med så det hade ju betalat sig själv så länge de inte flytt utomlans.

      Radera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...