2015-03-18 18:53

Räntesänkningen - vansinnet fortsätter

Riksbanken och Stefan Ingves sänkte under onsdagen återigen styrräntan repräntan till -0.25%, i tron om att det som inte ännu fungerat nu ska fungera, dvs definitionen av idioti. Samtidigt kommer det här göra att rörliga bolåneräntor antagligen sänks igen, och man kunde redan tidigare ner mot procenten i bolåneränta i vissa fall.


För den som redan äger en bostad är detta förstås fantastiskt. Boendekostnaden blir billigare och billigare om man har rörlig ränta, men för den som ska köpa en bostad blir det istället allt större risker och skulder i takt med lägre ränta och högre bostadspriser. 

Men bostadspriserna räknas inte in i den KPI-inflation som Riksbanken försöker höja. Det gör däremot boendekostnaden, som sänks för befintliga bostadsägare med räntesänkningarna och bidrar till ytterligare KPI-deflation. Om Riksbanken istället höjde räntan med 0.5 procentenheter skulle vi snabbt få önskad KPI-inflation, vilket visar hur idiotiskt hela detta förfarande är.

Kortsiktigt fantastiskt för bolånetagare, men långsiktigt oerhört destruktivt för svensk ekonomi och de svenska hushållens skuldbubbla. Allt hopp om att bubblan inte kommer sluta i tårar för oss alla kan vi nog nu glömma.

Börsens storbolagsindex OMXS30 stiger förstås 1.68%, svenska kronan faller och kostar nu USD 8:76 SEK. Guldet stiger till 323:- SEK per gram, men att den importerade KPI-inflationen, som jag tidigare rapporterat om för t ex Apple-produkter, orkar inte Riksbanken vänta på. Istället sänker man räntan vilket tar ut effekterna av importerad KPI-inflation.

Ja, jag skriver KPI-inflation och KPI-deflation, för vi har inte verklig deflation. I verkligheten har vi kraftig inflation i form av stigande penningmängd, men den åker bara in i de finans- och tillgångsmarknader som KPI och Riksbanken inte bakar in i sin definition av "inflation".

47 kommentarer:

  1. Ingves borde låna lite tålmodighet av Yellen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tålmodighet har inte med saken att göra.

      Detta är inte i första hand en inflationshöjande åtgärd. Om man vill ha inflation ska man elda på lönebildningen. https://iblandekonomi.wordpress.com/2015/02/28/inflationens-formenta-fortjanster/

      Nej, detta är en del av industrivärldens valutakrig. Om man inte sänker räntorna kommer exportindustrin få det tufft mot framförallt den valutadopade tyska industrin. Titta på Eurons räntor så ser ni en indikation på var de svenska kommer ligga.

      Radera
  2. Trodde inte det. De underkänner alltså föregående räntebeslut för bara någon månad sedan. Vilket i mitt tycke skickar fel signaler och inte minst visar på ett visst mått av rädsla... för vad?

    Märkligt.

    SvaraRadera
  3. Vad då, "det som ännu inte fungerat"? Det har ju fungerat ypperligt! Det man har gått in för att göra är att kraftigt försvaga kronan: inte bara mot dollarn (inte så svårt, som den skenar) utan också mot euron m fl. Det har man lyckats förträffligt med. Exportföretagen jublar. I de pågående "currency wars" är Sverige för närvarande en av vinnarna.

    Vi andra lär inte jubla lika mycket när alla importvaror blir dyrare, men vad bryr sig väl Ingves om det? Och inte heller bryr han sig längre om den skenande bostadsmarknaden. Han och Riksbanken förlorade ju striden mot lede FI om att få ansvaret för detta, så därför släpper Ingves demonstrativt alla sådana hänsyn och låter bubblan svälla som den vill. Svårt att under omständigheterna klandra honom för just den saken.

    Nej, utifrån vad Ingves försöker med fungerar åtgärderna som de skall, så det är inte det minsta konstigt att han gör mer av samma sak.

    SvaraRadera
    Svar
    1. "Vi andra lär inte jubla lika mycket när alla importvaror blir dyrare, men vad bryr sig väl Ingves om det?"

      Det är väl precis det han bryr sig om, att få upp inflationen...

      Radera
  4. Jag är nyfiken på när Riksbanken får ge sig och tappa ansiktet. Vi kommer ju inte att få något globalt prisökningsrally på varor direkt det kommande året, och nästa år jämförs KPI-utvecklingen med nuvarande prisnivåer. Då inklusive årets effekten av att dumpa räntan till -0.25%. Men årets insats är ju av typen engångseffekt. Det funkar inte nästa år.

    Skall Riksbanken dumpa räntan till -5% för att nästa år ha tryckt ned kronan ännu mer till förmån för ännu dyrare varor? Och 2017 till -10% för en fortsatt sjunkande valuta och ökande priser.

    SvaraRadera
  5. Men det här är väl bara ett chicken race, där de enda som är undantagna är schweizarna som kopplade loss sig från euron (och därmed fick se SF stiga = mer pang för pengarna! Schweizarna kan köpa sommarhus vid medelhavet! Lyx-ostar.)

    Hur går det för ryssarna (och Brics i stort) som jag har för mig hedgade att dollarn skulle falla, eftersom de inte kunde tro att hela världen skulle bli galen och trycka pengar i samma utsträckning som Fed? Är det inte det Ukraina handlar om? Att rädda dollarn. För som den (USA) data som kom häromdagen visar, så går det ju inge vidare för USA. (Men om man skakar om världen, så finns det ändå ingen annanstans att placera än dollar.)

    Men, wtf, om USA trycker pengar, (BOJ ska vi ju bara inte prata om), då kanske det inte spelar någon roll om vi oxå trycker pengar? Men stackars, stackars de som inte äger kapitaltillgångar... Och stackars, stackars alla som tror på pension... själv tror jag på potatisland.

    SvaraRadera
  6. Undrar vilken svensk bank som först inför negativ ränta på sina sparkonton.. eller är vi redan där?

    SvaraRadera
    Svar
    1. I princip ja, du (eller de flesta iallafall) betalar avgift på kort. En avgift för att ha pengarna på banken = negativ ränta

      Radera
  7. Och allt detta utan att Lars E. O. Svensson får någon upprättelse. Ville han inte detta hela tiden ända fram tills han slutade hos Riksbanken och sedan sänktes räntan?
    Vill påpeka att jag är emot räntesäkningarna men det känns ju som ett skämt att Ingves plötsligt bara vänder på klacken och går åt andra hållet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Lars EO ville väl höja räntan under hösten när finanskrisen slog till, så vem som har rätt och fel i "la-la land" är nog inte så viktigt.

      Radera
  8. Målet är att devalvera kronan i konkurrens med andra som också försöker sänka sina valutor, tex Japan . Race to the bortom,

    SvaraRadera
  9. Lite komiskt är det allt att den i systemvetenskap utbildade bloggaren skriver om KPI-inflation och inflation i penningmängd osv. Som om de disputerade direktörerna och tjänstemännen inte känner till skillnaden och inte vet vilka begrepp de stoppar in i vilka modeller.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vissa saker är så korkade att bara en intellektuell kan förstå dem.

      Radera
  10. Om jag skall vara ärligt så blir jag jävligt förbannad. Här har vi en Riksbank som testar, provar och leker med vår valuta.

    Ingen verkar veta hur detta påverkar ekonomin i det långa loppet, och gissa vilka som kommer att få ta smällen när det skiter sig? Ledtråd: Det kommer inte att vara exportindustrin eller politikereliten.

    SvaraRadera
    Svar
    1. "Här har vi en Riksbank som testar, provar och leker med vår valuta."

      De har ingen möjlighet att verifiera eller falsifiera de teorier de implementerar fullskaligt i vår samhälle. Även om de själva påstår motsatsen är det dom håller på med inget annat än Ad Hoc vetenskap. Att ge en liten kabal av människor makten över det monitära systemet på grundval att de har ett bra bordsskick kommer högst troligt bli en dyr läxa för vårt samhälle.

      Radera
    2. Det finns massor av empirisk erfarenhet, jag håller inte alls med där. Till exempel straffar sig tillgångsbubblor stenhårt till skillnad från sjunkande KPI.

      Radera
    3. Empirisk uppgifter är ett användbart verktyg, men bör inte användas som domare i att verifiera eller falsifiera en teori. A posteriori data är förflutna händelser och kan inte i absolut mening användas för att försöka förutsäga framtiden. Vidare är "massor av empirisk erfarenhet" allt som oftast inte en komplett representation av tidigare händelser.

      Tillgångsbubblorna skapas till största delen av bankernas inblandning i det som borde vara en fri marknad.

      Radera
    4. Man kan ju pröva med att räkna, då får man svart på vitt. Att sänka kronan till olika nivåer borde inte vara speciellt svårt att räkna på.

      Jag tror Riksbanken har hjärnkoll men jag tror inte de säger orsaken till varför de droppar kronan. Till och med jag som inte är ekonom kan lätt räkna ut att deras retorik inte stämmer med verkligheten. Kan till och med bli så illa att det får motsatt effekt. Fler trycks ut från samhället, secondhand, tradera och liknande får ökad handel. Samtidigt som kapital forsar över till de med tillgångar

      Radera
  11. @Backstugebengt Redan Nietsche observerade att kollektivets potentiella dårskap är potentiellt oändlig. Ingen vill stoppa musiken. Frågan är vad som händer med vår årliga tillväxt a 0,3%/capita när medelsvenssons inte längre investerar i nya Pogh&Pohl kök.. Vi kan ju då glädja oss att vi är världsledande inom genusforskningen, kineserna kommer säkert stå i kö för att köpa våra politiskt korrekta tjänster..

    SvaraRadera
  12. Riksbanken vill att folk lånar för då skapas nya pengar och det stimulerar ekonomin, kreditgivningen är en sedelpress, pengar skapas endast genom kreditgivningen.

    Lösning som är bättre är att riksbanken trycker upp 100miljarder och bara ger staten pengarna, staten får spendera dom på infrastruktur och försvaret.
    Inflationsmålet är 2% tryck pengar tills målet nås.

    Riksbanken vill inte lösa krisen för det skulle avslöja att riksbanken kan tillverka pengar och bara ge staten pengarna, bankerna förhindrar det för dom skulle bli utan ränteintäkter på pengarna.

    Behöver staten låna pengar så har vi två alternativ.
    1. Staten lånar av banker, bankerna har inte pengarna och då lånar dom nytryckta pengar av riksbanken.
    2. Staten lånar av riskbanken som tillverkar pengarna.
    Bankerna har lobbat in att staten inte ska få låna av riksbanken för då skulle banken inte få ett öre i ränteintäkter.
    Det är lättare att lura svenska folket än en nordkorean för nordkoreanen vet att Kim ljuger, här tror vi på alt.




    SvaraRadera
    Svar
    1. "Lösning som är bättre är att riksbanken trycker upp 100miljarder och bara ger staten pengarna, staten får spendera dom på infrastruktur och försvaret."

      Det funkade ju bra för t.ex. Hitler. :-)

      Radera
    2. Du menar att Hitler anföll väst med soldater utrustade med spadar?
      Ekonomin förbättrades i Tyskland inte Hitlers förtjänst, titta på vad riksbanken gjorde före kriget.
      I krig så brukar man trycka pengar och arbetslösheten försvinner, vi kan göra det nu men tillverka elbilar och reparera infrastrukturen i stället för att producera vapen.

      Radera
    3. ekvationsteorin, du förstår att inflation inte är något annat än en indirekt skatt? Du minskar värdet på hela folkets pengar för att staten ska ha mer pengar att spendera på annat.

      Radera
    4. Neoklassisk teoribildning är bara särintressenas påhittade modeller som är avsedda att gynna den som skapade modellen.

      Inflationsmålet är kanske bra men bankerna vill ha inflation så våra pengar förstörs och då måste vi låna nytillverkade pengar av bankerna.
      Inflationen förstör våra pengar betalningsmedlets värde minskar, för att kompensera för det så måste man skapa lika mycket nya pengar som inflationen förstörde.
      Det är en matematisk lag som bevisar det, hypotetiskt vi trycker inga nya pengar och sen låter vi inflationen bli 2%, då kostar en bil om tusen år mer än alla pengar som finns, det fungerar inte, ökar vi mängden pengar med 2% så fungerar det.
      Bilen gånger ökningstakten per år och antalet år exempel.
      300000*1,02^1000=119479395497439kr
      Bilen kostar ofantliga 119479 miljarder om tusen år.
      Ökar vi mängden pengar med 1.9% så tar det bara fler år innan bilen kostar mer än alla pengar som finns, se exponentiell ökning.

      Detta vet riksbanken och bankerna, kreditgivningen skapar normalt nya pengar som motsvarar inflationen och lite till.

      Inflationen kan göras om till en skatt som går till staten, 2% av alla pengar som finns i landet, ger summan av nya pengar som riksbanken ska trycka upp och bara ge till staten varje år.
      det ger staten miljarder i intäkter och skatten kan ingen undvika.

      Nuvarande modell där måste vi låna av bankerna för att nya pengar ska skapas, skulderna måste öka konstant eller så skapas inga pengar.
      Alla pengar skapas nu genom kreditgivningen.
      Bankerna har skapat en modell som inte fungerar, modellen är så dålig att även bankerna går omkull vid kriser.

      M3 ca 2600miljarder och 2% av dom pengarna ger staten en intäkt på 52 miljarder årligen.
      Alla kreditpengar som finns i ekonomin ger staten över hundra miljarder till.

      Vi kan lösa många problem men särintressena vill inte lösa något dom anser att det är bättre att mänskligheten går under om 100 år för då är dom själva döda.
      Varför är folket så tysta våra nationalekonomiska modeller är bara till för att gynna bankerna inte samhället.

      ”The only thing necessary for the triumph
      of evil – is for good men to do nothing.”
      Edmund Burke

      Radera
  13. Småstånkaren Ingves har givetvis bara tagit rygg på den sjuknade euron. Men vad är den kollektiva visdomen i kommentarsfältet gällande kapitalflödena framöver? Tror vi att kapitalet lämnar det sjunkande skeppet och flyr till säkerhet i USA-dollarn som just nu är den starkaste valutan? Eller kommer kapitalet slänga sig efter euro för att delta i den annalkande börsuppgången till följd av Draghis massiva QE-paket? Själv kan jag kluven och kan se argument som talar för båda utfallen är möjliga.

    SvaraRadera
  14. Jag rekomenderar starkt att ni tittar på presskonferensen för det Penningpolitiska beslutet, om inte annat för underhållningsvärdet när det blir lite kritiska frågor från vissa journalister.
    http://www.riksbank.se/presentationer/presskonferens_150318/

    SvaraRadera
    Svar
    1. Intressant men tycker att Ingves svarade bra på frågorna utifrån hans perspektiv. Tråkigt med fullständig frånvaro frågor som tar upp ett större perspektiv. Såsom att staten nu gynnar banker, och belånade företag och privatpersoner på bekostnad av de som inte förorsakade krisen - nämligen de som inte lånat. Jag antar att inflation är av ondo för vanligt folk och att vanligt folk inte vill ha inflation utan istället prisstabilitet eller sjunkande priser. Men inga sådana frågor. Alla frågor är på Ingves och globalisternas planhalva och rör sig mest om olika finansiella tekniker.

      Radera
  15. Efter dotcom-bubblan sänkte Greenspan räntan väldigt mycket och höll den där väldigt länge, vilket delvis orsakade subprime-bubblan, vilket i sin tur ledde till att Bernanke sänkte räntan ännu mer och höll den där ännu längre. Vilken ironi. Är det någon som ser ett mönster? Dagens medicin lägger grunden för morgondagens bubbla. Problemet är väl att vi snart har nått vägs ände.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Lika ironiskt är det att fr o m att penningpolitiska inflationsmål (att försöka hålla nere inflationen) blev på modet så har centralbankerna bara sänkt centralbanksräntan till nya lågvattenmärken efter varje lågkonjuktur. Trots detta vill en övervägande majoritet tro att det är paradigmskiftet i penningpolitiken som hållt nere inflationen.

      Radera
    2. Och varje gång räntan har höjts har börsen kraschat.. Nu är det nollränta, symboliska små höjningar undantagna, intill dess att någonting går sönder på riktigt.

      Radera
    3. @Snurre

      Och varje räntetopp under högkonjunkturerna har varit lägre. (Effective Fed funds rate) Kan hög skuldsättning ha någonting med saken att göra kanske?

      Radera
    4. Intressant iakttagelse. Detta med gällande räntor har väl att göra med att vi inte har så hög tillväxt längre. C har ju nyligen visat detta med diagram över tillväxten i Japan och Sverige. Med låg tillväxt kan inte räntan vara så hög. Problemet är att folk, och politiker, "måste" fortsätta att tro att vi har tillväxt, så de fortsätter vara glada och rösta (rätt). Utan tillväxt minskar ju chansen att just min kaka skall bli större.

      Sedan bör man väl inte förneka att vi just nu har det väldigt bra, väldigt, väldigt bra.

      Radera
    5. Att det skall vara så förbenat svårt att skriva i detta sugrörsöversiktkommentarsfält. Vill inte google att jag kommenterar, så de gör det svårare och svårare?
      Ovan skulle det i början stå:
      Detta med fallande räntor har väl att göra med att vi inte har så hög tillväxt längre?

      Radera
    6. @kgb35 Centralbanksräntor är ett penningpolitiskt beslut (politbyrå och centralplanering).

      Radera
    7. @snurresprätt, ja absolut, men en möjlig orsak till den fallande räntetrenden skulle kunna vara att tillväxten i ekonomin avtar. Jag har svårt att se att en ekonomi utan tillväxt kan ha (höga) räntor. Var komme de nya pengarna till räntan ifrån? (OBS att den så kallade tillväxten i ekonomin är ett medelvärde, så vissa branscher kan ändå ha tillväxt medan andra har avväxt.)

      (Förhoppningsvis har inte så många av de som gått i Palmes okunskapsskola nått riksbanken ännu.)

      Radera
  16. Ett alternativ vore att inkludera bopriserna i KPI till den grad/indexering så att man når önskat mål, i dagsläget 2%.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om de hade börjat med det innan 90-talet tog slut....
      Om du när en tro att Sverige står mitt i en kreditbubbla idag (speciellt m a p lånen till bostadsrättsföreningar), så skulle bostadspriser inkluderade i KPI i dagsläget borga för tillgångsköp i bostasobligationer och andra oheliga derivat till Kristi återkomst för att hålla uppe en prisökning á 2% på lång sikt.

      Radera
    2. Jo det är antagligen för sent att införa dylikt i nuvarande boom bust cykel, men det kommer nog att införas efter nästa krasch. Det blir antagligen lärdomen, en mycket dyrköpt sådan.

      Radera
    3. Räntekostnader för bostäder (vilket är det som avgör folks konsumtionsutrymme) ingår redan i KPI.

      Radera
  17. Richard Werner har framfört två tilltalande förslag: riksbanken borde ges mandat att köpa reala tillgångar istället för papperstillgångar, samt att staten borde finansiera sig genom att låna i bank istället för att sälja statsobligationer. Att sälja en statsobligation innebär att man "lånar" någon annans pengar i ordets rätta bemärkelse, medan "banklån" innebär ny kredit - nya pengar, penningmängden ökar, vilket den inte gör när staten säljer obligationer. Så om staten finansierar sig genom bankkredit istället för statsobligationer så är det mer inflationsdrivande, och staten har dessutom makten att välja att investera i miljöförbättringar, energieffektivisering, infrastruktur, forskning, dvs sådant som höjer välståndet på riktigt, i motsats till det som idag dominerar penningskapandet: kredit till hushållens konsumtion. /Mats Lindqvist/

    SvaraRadera
    Svar
    1. Stater skall inte låna av privatpersoner, det visar många exempel i historien, helst inte alls. Inte heller denna gång är det annorlunda. Är man satt i skuld är man inte fri.

      Radera
    2. Nu är "privatpersoner" redan idag indirekt ägare av statsskuld via pensionssparande etc. Statspapper ägs också av banker.

      Men om nu staten måste låna och har valet att låna via två mekanismer, varav den ena stimulerar ekonomin mer&bättre än den andra, så är valet enkelt, anser jag... Dagens mekanism att tillföra ekonomin pengar, via hushållens ökande skuldsättning till konsumtion, är sämre än om staten skuldsätter sig för produktiva syften. Hushåll som är satta i skuld är inte fria. Fatta vilken skitstorm det komemr bli när bostadsbubblan spricker...

      Radera
  18. Utveckling på bostäder (i storstäder) i graf 1970-dags dato efterlyses. Detta med tanke på den ohämmade och exponentiella utvecklingen uppåt och vad vi nu kan förvänta oss framöver (åtminstone fram till 1 augusti). Finns det möjlighet att få en sådan publicerad?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Finns nog i otaliga gamla inlägg på bloggen. Börja med att gå in på fliken "ämnen", och välj kategorin "bostadsbubblan".

      Radera
    2. Jo, jag vet att det finns tidigare illustrerad data, men nu avsåg jag en graf som visar den senaste tidens utveckling. Det råder total prishysteri, åtminstone i Stockholm, och halvsunkiga lägenheter i miljonprogram med kommande större renoveringsbehov säljs innan visning för hundratusentals kronor över begärt pris. Det gäller bara att lägenheten ligger "rätt" i stan så att säga. Valuegard släppte väl data häromdagen om jag inte såg fel.

      Radera
  19. Hockeypuckskurvan börjar gå in i sin vertikala fas nu. Jag laddar med popcorn.

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...