Flera myndigheter, inklusive Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM), Kustbevakningen, Polismyndigheten, Försvarsmakten och Länsstyrelsen kommer i vår genomföra en stor anti-terrorövning. Scenariot är att företaget Svensk Kärnbränslehanterings fartyg Sigrid kommer kapas av terrorister.



Anledningen till övningen, som heter Pilot 2015, är krav från Internationella Atomenergiorganet (IAEA), för att säkerställa säkerhet för transporten av kärnbränsle.

I februari genomfördes ett moment i övningen som en skrivbordsövning, men senare i vår kommer övningen genomföras som fältövning. SKB skriver:
"Exakt hur händelseförloppet kommer att se ut vill man inte avslöja men syftet är att få så många myndigheter som möjligt att samverka. Polismyndigheten kommer bland annat att agera tillsammans med Kustbevakningen som kommer att ha både båtar och flyg på plats."
Man kan spekulera lite här, och naturligtvis landar det i att det är Nationella Insatsstyrkan (NI), som kommer övas i detta. Värt att notera är att Försvarsmakten kommer delta i övningen, men det nämns inte att  Polismyndigheten kommer agera tillsammans med Försvarsmakten.

Enligt uppgift kommer nämligen Försvarsmaktens inblandning i det hela vara i form av B-styrka, förutom eventuell helikoptertransport och båttransport via Försvarsmaktens Särskilda Helikopter Gruppen (SHG) och Sjötransportenheten (STE). Vilket eller vilka förband ur Försvarsmakten som kommer få uppgiften B-stryka lämnas som en intellektuell övning åt läsaren...

Övningen kommer följas av ett antal andra länder, inklusive Ryssland, Nordkorea och aktuella Saudi-Arabien, som avser att skaffa kärnkraft framöver. Enligt uppgift brukar Ryssland och Nordkorea vara väldigt intresserade av allt annat än det som övas, som hypotetiska exempel som beredskapstider, insatstider, styrka och beredskap hos insatta förband etc. Möjligen har nu Saudi-Arabien utgått sedan det svenska utbildningssamarbetet upphört, men inte vapenexporten. Dock är det via IAEA observatörer är med och inte via bilaterala avtal.

NI har tidigare övat ett Finlandsfärjescenario, tänk Kaj Karlssons bok Operation Nordvind, vilket bland annat kan ses i svenska Combat Cameras showreel från 2008 - 2009, från 6:32 och framåt. Det var alltså några år sedan sist. Notera att övningen Nemo var internationell, vilket man bland annat ser på helikoptrarna och närvaron av operatörer från spanska Guardia Civil. Övningen, som genomfördes 2008 inom den europeiska samarbetsorganisationen för antiterrorstyrkor, ATLAS, hade bland annat belgiska, danska, tyska, nederländska, spanska och svenska operatörer bland deltagarna.

Att det är NI i ovanstående filmsekvens ser man på utbildningstecknen, som inte är piketens, utan NI:s tre kronor och grip.

Just sådana här lite mer udda scenarion, som fartygsbordningar och flygplan är något som specifikt NI övar, men inte piketen.

Angående benämningen anti-terrorövning, så är visserligen kärnbränslet värdefull last, men är inte direkt något man kan sälja till kärnkraftverk som stöldgods, utan enda intresset att angripa eller kapa kärnbränslefartyg är just för terrorsyften. Hotet från smutsiga bomber är normalt kraftigt överdrivet, då det krävs enorma mängder radioaktiva ämnen för att orsaka någon större skada, utan hotet är främst psykologiskt och ekonomiskt. Allmänheten känner dock generellt inte till att smutsiga bomber är ett kraftigt överdrivet hot, och ni kan tänka er möjligheten till destruktiv panik om någon kapar Sigrid på väg till Forsmark och styr in fartyget i centrala Stockholm och hotar spränga det... Att man sedan behöver 800 000 ton kärnbränsle av U-238, som ska spridas ut på 30x30 m, för att en skyddsmaskutrustad räddningsarbetare ska bli akut illamående efter två timmars räddningsarbete är en annan fråga.

Skicka en kommentar Blogger

  1. Det finns lite filmer på youtube, med en amerikansk atomenergiexpert som heter Galen Winsor, där han pratar om de oerhört tuffa regler som gäller när det kommer till radioaktivitet. Rätt intressant.

    Pratade också med en svensk ingenjör, som berättade om en kollega som glömde sin dosimeter i fickan när han flög, och sen fick ta ledigt för han hade överskridit sin stråldos flera gånger om enligt dosimetern, strunt samma att det inte var inne på kärnkraftverket...

    Därmed inte sagt att det är ofarligt, och för gemene man är det kanske säkrast att de tror att det är mycket farligare än det är, men riskerna med radioaktivitet är mindre än de flesta är medvetna om.

    SvaraRadera
  2. Nej, U-238 lämpar sig väl inte så bra för smutsiga bomber.

    Däremot finns det ju en hel del Co-60 i cirkulation från industriella och medicinska applikationer som verkar lämpa sig utmärkt för sådant.

    Sådant har funnits på vift (eller misstänkts vara på vift) i områden där vi haft svenskar på insats.

    SvaraRadera
  3. Känns ändå ganska trevligt att det finns terrorister som vill använda ett så oerhört ofarligt medium som kärnbränsle.

    Tänk om de i sin illvilja hade fått för sig att använda  t ex lutfisk istället. 800 000 ton utspritt på 30 x 30 m, alltså ett ca 900 m tjockt lager med stinkande, dallrande, halvt genomskinlig fisk-gele. Skulle vilja se den räddningsarbetare som inte hade blivit akut illamående inom två timmar i ett sådant scenario!

    SvaraRadera
  4. "Att man sedan behöver 800 000 ton kärnbränsle av U-238, som ska spridas ut på 30x30 m, för att en skyddsmaskutrustad räddningsarbetare ska bli akut illamående efter två timmars räddningsarbete är en annan fråga."

    U-238 kommer inte göra någon strålsjuk oavsett hur många ton du sprider ut. Även om man får i sig det så är det enbart uranets kemiska giftighet man behöver bekymra sig över.

    Nu är det dock inte U-238 som gör att man skickar använt kärnbränsle i ett specialbyggt fartyg - oanvänt bränsle går bra att köra på vanlig lastbil, eller flygas med fraktflyg. Det man är oroad över är de kortlivade fissionsprodukter som finns i det använda bränslet ska ta sig ut; radioaktiva isotoper av cesium, strontium, jod m.fl. Dessa är inte bara mycket aktiva, de är också förhållandevis lättrörliga i naturen, och tas i regel upp ganska lätt av växter och djur (tillskillnad från aktinoider som ex. plutonium). Även om dessa ämnen slipper ut så går det dock att hantera utan större risk för befolkningen.

    Bränsleelement från en reaktor, vilka är 4-5 meter långa med en vikt på flera hundra kg per styck är inte heller så smidiga att hantera för en terrorist, speciellt med tanke på att man på mycket kort tid erhåller en dödlig stråldos om man befinner sig nära dessa utan det strålskydd dess behållare (eller några meter vatten) utgör.

    Industriella och medicinska strålkällor är i jämförelse mycket mer behändiga att hantera för en terrorist - väsentligt sämre skyddade också.

    SvaraRadera
  5. Cornu menade U-137 som ju innehöll kärnstridsspetsar.

    SvaraRadera

 
Top