2015-03-01 13:09

Kompakt fusionsreaktor från Lockheed-Martin i kommersiell drift 2024

Inte direkt dagsfärskt, utan från i höstas, men Lockheed-Martins superhemliga Skunk Works har konstruerat en kompat fusionsreaktor på ca 50 MW, som ska vara i kommersiell drift om tio år. Detta är en potentiell gamechanger och ett stort steg för mänskligheten, som kan ge i princip tillgång till oändligt med energi (=exergi, dvs energi tillgänglig för att användas av människan).

Reaktorn är liten som en jetmotor (reamotor) och kan användas för att driva flygplan, fartyg eller som kraftverk i fasta installationer. 

Avfallet är betydligt mindre än för fission, och är i princip helt borta efter 100 år, och förväntas minska i takt med att bättre material för reaktorn utvecklas som inte blir lika radioaktiva över tiden.
"Old CFR steel shell parts can be disposed of with “a shallow burial in the desert, similar to medical waste today. [...] There is a very minimal amount of radioactive tritium—it’s on the order of grams—so the potential release is very minimal. In addition, there is not enough to be a risk of proliferation. Tritium is used in nuclear weapons but in a much larger inventory than would be involved here, and that’s because you are continually making just enough to feed back in [to maintain the reaction]”"
Den första prototypen ska vara färdig 2019 och första kommersiella driften förväntas till år 2024, även om de första kommersiella tillämpningarna förväntas vara för militära fordon (fartyg, ubåtar, flygplan, satelliter (och lite fantasifullt rymdskepp!)), då rimligtvis militären är de enda som har råd inledningsvis. Civila tillämpningar förväntas tio år senare när vidareutveckling sänkt kostnaden ytterligare.

I kontrast finns megaprojektet ITER, som först ska leda till kommersiell drift av jättereaktorer om 500 MW framåt 2050. Om detta globala samarbetsprojekt inte läggs ner först.

Lockheed-Martins reaktor frångår den klassiska ryska Tokamak-designen, vilket gör att man både kan göra mindre och enklare reaktorer.

Aviation Week har hela artikeln från den 15:e oktober.

Återstår nu att se om tidplanen håller, men det här har en enorm potential redan i närtid. Man ska förstås komma ihåg de tre villfarelserna, men detta har alla förutsättningar för att kunna gå hela vägen, och är både skalbart, upprepningsbart och har mycket breda tillämpningar. T ex bara en sådan sak som att ersätta all världens kol- och fossilgaskraftverk, fossilbränslemotorer på fartyg (och diesellok) mm. 50 MW är också litet nog för att t ex fungera för kommunal fjärrvärme i normalsmå svenska städer.

83 kommentarer:

  1. Sådan här teknologi, tillsammans med att fabrikstillverkningen ersätts med 3D-skrivare i varje hem, kommer att förändra världen radikalt inom några få årtionden. Vi lever i en spännande tidsålder!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Världen förändras ständigt radikalt. Jämför med hur den såg ut för några årtionden sedan. Inget överraskande i sig.

      Radera
    2. Det finns radikalt, och sedan finns det radikalt. Det här kommer att bli en förändring motsvarande övergången från jordbrukssamhället till industrisamhället, en helt annan sak än de små förändringar som sker hela tiden.

      Hela massproduktionen i fabriker, och den globala handeln och transporten med varor, kommer ersättas med 3D-skrivare i hemmet.

      Radera
    3. Nja, tror inte att ALLT kan produceras mest kostnadseffektivt på en 3D-skrivare hemma. Jag tror fortfarande att produkter som ALLA behöver kommer vara billigare att tillverka i fabriker även i fortsättningen. Men precis som tekniken har möjliggjort att vem som helst med eller utan talang kan producera böcker, musik eller film med tekniskt sett proffskvalitet med relativt sett billig utrustning och på så sätt satt press på de stora etablerade industrierna kommer nu vem som helst kunna tillverka och sälja designerprodukter. Det betyder dock inte att ni kommer vilja köpa mina egenhändigt designade bestick eller bära mina 3d-utskrivna kläder.

      Som modellbyggare som fuskar lite med 3D skulle jag gärna vilja ha en riktigt högupplöst skrivare för att skapa mina egna byggsatser och konverteringsdelar, men de skrivarna är för dyra för mig än så länge.

      Radera
    4. Som all teknologi kommer det inte vara kostnadseffektivt i början, och det kommer så klart ta mycket längre tid innan vi kan skriva ut en dator eller systemkamera än t.ex. en tallrik eller ett enkelt klädesplagg.

      Men jag är helt övertygad om 3D-skrivare till slut kommer ersätta alla fabriker. Det handlar inte bara om kostnadseffektivitet, utan att allt kommer vara direkt tillgängligt, och kan anpassas exakt som man vill, utan att man behöver ge oss iväg till en affär och välja bland det begränsade utbudet där.

      Radera
    5. Och för att förtydliga, med "mycket mera tid" menar jag inte att en dator kommer ta längre tid att skriva ut, utan att det kommer ta längre tid innan teknologin utvecklats så på mycket att man kan skriva ut sådana avancerade saker.

      Radera
    6. Jo, men jag tror inte 3D-skrivare någonsin kommer ta över helt. Jag menar, man har ju länge kunnat skriva ut sina egna böcker, och nu rent av läsa dem direkt i telefonen eller plattan. Ändå är det billigaste sättet att (lagligen) komma över en bok att helt enkelt köpa den som pocket.
      Det betyder inte att 3D-skrivaren inte kommer vara viktig. Laserskrivaren var en revolution när den kom, och 3D-skrivaren är ju en betydligt större grej.
      Men det som är 3D-skrivarens största tillgång är ju inte att jag kan skriva ut en raketstol till en Gripen i skala 1/48 eller att någon kan sälja hemdesignade örhängen på ebay. Det som är 3D-skrivarens styrka är att det går att producera delar med den som inte går att producera på andra sätt, som gjutning, pressning eller fräsning. Komponenter som förut bestod av flera delar som antingen fick svetsas eller bultas ihop kan produceras i ett stycke med fördelar vikt och hållfasthetsmässigt. En annan sak som jag tror koimmer komma starkt är tillverkning av organ. Man har ju redan experimenterat med att bygga organ med 3d-skrivare, och jag tror det kommer bli en gigantisk grej.
      I förlängningen kanske det går att bygga 3d-skrivare som producerar mat, precis som matdispensrarna ombord NCC 1701 Enterprise. Med fri energi kan man ju använda det mesta som råmaterial och bygga om det till de byggstenar som krävs för en god entrécote.

      Radera
    7. 3D skrivare tillverkar väl bara saker i någon typ av plast? Mycket är gjort av stål titan gummi osv. Dessutom med mycket specifika egenskaper som uppnås genom olika legeringar och efterarbete genom härdning osv.

      Radera
    8. Det finns även industriella 3D-skrivare som använder metaller (i pulverform antar jag) och det finns inget som tyder på att tekniken inte kan utvecklas vidare.

      Radera
    9. Det finns redan 3D-skrivare för flera andra material, t.ex. titanmetallpulver som smälts med en laser. Nasa har också (eller håller på att utveckla, jag är inte så uppdaterad på området) 3D-skrivare för att skriva ut maträtter till astronauter.

      Men vad som kan göras idag är naturligtvis bara början, det kan jämföras med de första datorerna, som tog upp ett helt rum, använde hålkort och bara kunde utföra enkla beräkningar. Framtidens 3D-skrivare kommer mer likna replikatorerna från Star Trek.

      Radera
  2. Är de lika duktiga på att bygga reaktorer som flygplan så kommer reaktorn vara i drift nån gång 2030, men leverera ström först 2050, allt till en budget på ca 10000% av den projekterade..

    Men jag håller tummarna och hoppas jag har fel. Trots allt så är USA beredda att spendera hur mycket som helst på krigsmateriel, men betydligt snålare när det gäller saker som är till gagn för hela mänskligheten.

    Dessvärre krävs det nog mer energi än vad den reaktorn kan leverera för att driva en Alcubierre-drive, men drömmen om det interstellära imperiet lever vidare. #LLAP

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nja, nu är det som synes unga fräscha utvecklare som sysslar med detta, som inte är nedtyngda av gammalt gubbfläsk inom flygbranschen.

      Sedan 50 MW per reaktor. Om jag inte är fel ute så drevs Apollobärsteget av 5 stycken raketmotorer med 5800 kW i kraft per styck, dvs 23.2 MW. Jag erkänner rakt av att jag inte kontrollerat att denna siffra är relevant, utan detta är bara en teoretisk jämförelse att 50 MW bör räcka för att skicka upp något från jorden och bryta sig loss från jordens graviationsbrunn. Sedan är den bara stor som en container, så man kan alltid slänga med flera.

      Radera
    2. Fel av mig, 5*5.8=29 MW, inte 23.2 MW.

      Radera
    3. Jo, och är man väl parkerad i LEO så är man halvvägs till vart som helst sägs det ju. Men ska vi vart som helst inom en rimlig tid så måste vi komma upp i omöjliga hastigheter. Huruvida "warpteknologi" är över huvudtaget praktiskt möjlig tvista de lärde om, men det pågår i alla fall forskning, vilket i alla fall är ett steg på vägen.

      Hur som helst är det trevligt att tänka på allt BRA som faktiskt människor håller på med också. :-)

      Radera
    4. Första steget är att kolonisera solsystemet - Månen, Mars, asteroider, eventuellt månar runt Jupiter etc. Först därefter kan vi börja prata interställärt. Ett steg i taget.

      Radera
    5. Bort från solsystemet måste vi oavsett, även om det inte är akut bråttom (annat än att vi bör passa på att komma ut till andra planeter och månar innan de fossila bränslena sviker oss). Annars utplånas mänskligheten och med det allt vi någonsin gjort när solen dör om miljarder år.

      Radera
    6. Japp, och nu är ju så gott som någonsin ett bra tillfälle att börja krypa lite försiktigt. Kan fusionskraften användas för framdrivning av raketer (som i Kerbal Space Program) kan kanske kostnaden för råvaror som plockats i rymden bli jämförbara med kostnaden för samma råvaror som plockats på jorden.
      2100 kanske man kan ta en charterresa till "Freeside" och spana in "Villa Straylight" och 3Jane Tessier-Ashpool.. (jag kan också slänga mig med popkulturella referenser :-) )

      Radera
    7. Eh, Saturn eldade upp typ 2000 ton väte och syre på fem minuter för att lyfta resten i LEO.
      Det ger en effekt på 29000MW... Alltså mer än hela Svedalas elproduktion.

      Radera
    8. Eh, Saturn eldade upp typ 2000 ton väte och syre på fem minuter för att lyfta resten i LEO.
      Det ger en effekt på 29000MW... Alltså mer än hela Svedalas elproduktion.

      Radera
    9. Fair enough. Siffrorna jag angav verkar vara uteffekten i gastryck på raketmotorerna. Inte samma sak, bevisligen.

      Radera
    10. Jag räknade lite som hastigast med uppgifterna som jag hittade i "Apollo 11 press kit" och fick det till följande:
      33,8 MN x 180,8s (steg 1) + 4,5 MN x 452,8s (steg 2) + 901kN x 145s (steg 3 till LEO) = 8300 MW, men jag kanske tänker fel.. Matte var inte min starkaste gren i skolan, kanske främst för att vi räknade aqlldeles för lite på Saturn-raketer.

      Radera
    11. Låter mycket rimligare än hela Sveriges elproduktion, ErikG. Fortfarande långt mer än 50 MW dock.

      Radera
    12. Mina Google-Fu skills säger mig att 5st F1-motorer(steg 1) låg nånstans runt 150 miljoner hp. Vilket blir runt 112 000 MW. Tror ErikG har räknat på impulsen, för att få effekten bör man ta (N*m)/s

      Radera
    13. Jag hade feL, effekten är betydligt större än 29 GW. Bränslemängden var ca 2100 ton och brinntiden inte ens tre minuter på förstasteget. Uppemot 50GW alltså, dvs motsvarande ungefär Nordens elförbrukning. Att sedan bara en bråkdel blur nyttogjord

      Radera
    14. Anar en koppling till del två.

      Radera
    15. En Rocketdyne F-1 motor förbränner 788 kg RP-1 (fotogen) per sekund, med runt 42 MJ/kg så utvecklar varje motor en termisk effekt om ca 33 000 MW, eller 166 000 MW för fem stycken motorer.

      Radera
    16. My bad, förstasteget kör på fotogen och LOX. Men det betyder att uteffekten ( termiskt) är nu 166 GW, eller motsvarar Nordeuropa elförbrukning . Var skall detta sluta? 😄

      Jag menar att bara en bråkdel blir nyttoenergi. Räkna på energimängden i bränsle och rörelseenergi+lägesenergin i lasten i LEO...

      Radera
    17. Fast energimängden i bränslet är väl relativt ointressant i sammanhanget. En Rocketdyne F-1 och en fusionsdriven raketmotor har förmodligen inte exakt samma verkningsgrad.
      Det blir ju lite som att jämföra prestandan hos en Tesla med prestandan hos en bensindriven bil genom att kolla på hur mycket energi det finns i bensintank/batteri istället för antalet hästar under huven. Nog för att det kan vara en intressant jämförelse det med.

      Radera
    18. Drivkraften från en fusionsraket skulle vara liten fast effektiviteten skulle vara enormt mycket högre än från en kemisk raket eftersom utblåshastigheten skulle vara uppemot 15 000 meter per sekund eller cirka 5% av ljushastigheten.

      Det betyder att det inte skulle vara lättare att komma in i omloppsbana vilket är det svåra problemet i dagens rymdfart. Det som behövs för att komma in i omloppsbana är hög drivkraft i kombination med effektivitet. Där är kemiska raketer med flera steg den enda just nu gångbara lösningen.

      Vi har redan idag elektriska raketmotorer med mycket högre effektivitet än kemiska raketer men de kan inte användas för uppskjutning eftersom de har mycket låg drivkraft så de är i princip värdelösa annat än för rymdsonder.

      Fissionsnukleära raketmotorer skulle kunna fungera för uppskjutning i omloppsbana eftersom de kombinerar hög drivkraft med betydligt (dubbelt) så hög utblåshastighet som de bästa kemiska raketerna, men att skicka en arbetande aktiv kärnreaktor till väders är politiskt omöjligt även om utblåset är ickeradioaktivt i form av supervarm vätgas. Reaktorn arbetar strax under smälttemperatur och skulle den undergå en härdsmälta, även om den bara är partiell, så skulle det spruta ut superradioaktiv ånga ur ändan på den. Dessutom så tror jag inte att fissionsraketer skulle vara så värst populära i återanvändningsbara raketer av rätt så uppenbara skäl och därmed faller de bort.

      Det som verkar mest lovande idag är den brittiska kombimotorn SABRE som kombinerar jet och raketdrift. Den här motorn läste jag först om i illustrerad vetenskap redan på 80talet så den har varit i utveckling i evigheter. SABRE ska, om den gör vad den lovar, möjliggöra en enstegsfarkost att ta sig upp i omloppsbana efter start från en vanlig flygplats. Nyttolasten hos det flygplan SABRE (x2) ska sitta i är dock inte så värst stor (9 ton om jag minns rätt).

      På 60talet studerade NASA något mer ambitiösa farkoster, den magnifika och helt återanvändningsbaraROMBUS skulle ha skickat upp 450 ton i låg omloppsbana till en låg kostnad. Med en startvikt på mer än sex gånger en månraket och med en motoreffekt på cirkus en terawatt eller tusen gigawatt så hade dånet vid starten varit magnifikt.



      Radera
  3. Alltid imorgon.
    "Den första prototypen ska vara färdig 2019..."

    Bara forskning idag, aka. vi behöver mer pengar till flashiga powerpoint-slides.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nja, ser du på filmen avses working prototype. För-prototyper kommer man producera en om året.

      Radera
    2. Lyssna 1:55-2:15
      "prototype in five years"
      "high risk Project"

      Det finns inga verifierbara data. Om jag har fel i det hänseendet visa gärna på rapporterna.

      Jag sätter mer tilltro till LENR och Rossi som i alla fall visat med en prototyp och oberoende tester att det fungerar i nutid. Se ny teknik.

      Radera
    3. Jag har mer tilltro till ett företag som lyckades bygga U-2, A-12 och SR-71 än en dömd bedragare som har en produkt som i bästa fall kan kallas "diskutabel".
      Sen är alla utvecklingsprojekt riskabla. Det går inte alltid som man tänkt.

      Radera
    4. Håller med ErikG. Det må vara dyrt, det må bli försenat, men LM klarar bevisligen av att bygga mycket avancerade saker ingen klarat av förut.

      Radera
    5. Rossi.... är det nån som fortfarande bryr sig om honom ens?

      Radera
    6. En professor vid Moskva Universitet har replikerat Rossis anordning.
      http://nextbigfuture.com/2015/01/2015-could-be-year-of-lenr-breakout-and.html
      Återstår att se vad som blir av det, om något, eller det handlar om något slags replikerbart självbedrägeri.

      Radera
  4. Fusionskraft & stark AI ligger alltid 10 år fram i tiden, det har det gjort sedan 50-talet.
    Lite samma stuk som att oljan alltid tar slut om 20 år.

    SvaraRadera
  5. Det är skoj att du är öppen för teknologiska genombrott Cornu. Huruvida det faktiskt blir något får vi se.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Prickar och sågar korrekt åt höger och vänster.

      1. Seabased, korrekt prickning, nu stora kommersiella anläggningar tecknade i höstas.
      2. Climeon, korrekt prickning, nu första installationer på fartyg

      Sågningar

      1. Rossi. Han har fortfarande inte levererat något annat än varm luft.

      Finns säkert fler exempel.

      Radera
    2. Man börjar dra sig ur vågkraft, pga för mycket material och underhållskostnader i förhållande till utvunnen effekt (havet är en rätt stökig samarbetspartner), mao Seabased är troligtvis rökta på lite sikt.
      Climeon är mer intressanta, kan de visa att det funkar, finns en enorm potential.

      Radera
  6. Rent BS, de har fortfarande inte löst spridningen av den enorma värmen som bildas.
    Kanske är LM nära att konka och man behöver snacka till sig mer pengar?
    Jag känner igen forskartypen i filmen (har själv jobbat ihop med sådana), bara snäppet efter Rossi.

    SvaraRadera
  7. Ligger inte det här permanent 5-10 år frammåt som så mycket annat? Jag hoppas jag har fel och att detta är början på en ny industriell era - det finns nästan ingenting vi inte kan göra om vi har tillgång till stora mängder billig energi - men jag är skeptisk.

    Personligen är jag en stark anhängare av toriumreaktorer eftersom dom har flera enormt stora fördelar över uranreaktorer (och vissa nackdelar - inget är perfekt). Inte minst att vi kan bli av med vårt gamla kärnavfall en gång för alltid med hjälp av transmutation istället för att till enorm kostnad gräva ner det i ett hål i marken i 100 000 år.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag antar att du syftar på acceleratordrivna transmutatorreaktorer som använder torium som bränsle? Det finns också reaktorer som använder toriumsalt som bränsle, till skillnad från acceleratorreaktorer är det en gammal och ganska mogen teknologi.

      Nackdelen med acceleratordrivna transmutationsreaktorer är att det är mycket lättare att göra kärnvapen med sådana än att använda det gamla sättet med urananrikning och sedan koka tritium i en kärnreaktor.

      Man kan ana USAs stora döda hand över tekniker som laseranrikning och transmutatordrivna kärnreaktorer, sådan kärnteknik skulle göra kärnvapen så lättillgängliga och billiga att till och med Skåne skulle kunna bli en kärnvapenmakt.

      Radera
  8. Just litenheten oroar mig. Makthavare gillar stora elproducenter då de centraliserar makt. en fusionsreaktor i varje stad gör att energiförsörjningen försvinner som vapen.

    Detta projekt på skunkworks kan om det går hela vägen vara en gamechanger på så många plan! Finansieringen för terrorismen undermineras, finansieringen för skurkstater som Ryssland undermineras! bristen på vatten upphör när man kan ställa en fusionsreaktor vid kusten som avsaltar obegränsade mängder vatten för dryck och bevattning.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Man kan ju naturligtvis bygga stora sedan men det du beskriver är antagligen det som sker i världen, diktator klubben vet att dom inte hänger med och det är därför dom är antiväst för det är det enda som kan försena det oundvikliga så man slåss till sista man om de dropparna som är kvar.

      Radera
    2. Det är väl bara att förbjuda folk att använda tekniken med hänsyn till säkerhetsskäl. Så får bönderna bränna hemma enligt gammal fin tradition.

      Radera
  9. Förbättringarna på fusionsområdet följer en exponentiell kurva, så break even är att vänta när som helst. En annan som har ett enklare concept för en 100 MW reaktor är http://www.generalfusion.com

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vad snackar du om? Ingen har ännu något vettigt att visa, vad vet du som ingen annan vet?

      Radera
    2. Verkar som deras är baserad på http://www.cs.ubc.ca/~jgregson/images/JamesGregsonMAScThesis.pdf

      Radera
    3. @ MS
      Exempelvis här (dock kan jag inte bedöma hur vederhäftig informationen är)
      http://nextbigfuture.com/2014/03/general-fusion-making-progress-to-full.html

      Radera
    4. Det stora bekymret är att det inte går att få helt homogena magnetfält, det finns alltid störningar på grund av turbulens i fältlinjerna. Minsta lilla ojämnhet gör att partiklar kan "smita" ut och sen destabilisera konstruktionen ytterligare.

      Radera
    5. Konstruktionen i general fusion har inget magnetfält, utan fungerar enligt enklare principer för att komprimera och prima bränslet.

      Radera
    6. Jag har mera hopp om general fusion. Även om det inte fungerar försöker de i alla fall göra något nytt och kommer att utföra en del teknikutveckling och forskning. Att det är nytt motiverar offentliga medel i utbyte mot att resultaten blir publikt tillgängliga.

      Min favorit är dock fissionsreaktorer då det inte är något som helst tvivel om att de kan köras och generera rejäla energiöverskott men det går att få fusion att fungerar och bygga billiga fusionsreaktorer är det otroligt bra.

      Radera
    7. Neo, att skapa två "plasmamunkar", skicka iväg dem mot varandra och få dem att förenas för att kunna knacka på dem mekaniskt är otroligt elektromagnetiskt finlir. Jag har ingen intuition som säger om det ens är möjligt utan vågar bara säga att det är utmanande och lärorikt svårt.

      Radera
    8. Ja visst är det svårt, jag menade att det är enklare utan en magnetinneslutning. Om jag fattade en av videorna rätt så hade man ett proof of concept i det att man testat tekniken med med sprängmedel som hammare och lyckats klämma ur neutroner, vilket är indikation på kärnreaktion.

      Radera
  10. Hörde om detta första gången i början av 2013 då dr Charles Chase från Lockheed Martin SkunkWorks presenterade konceptet. Det är väldigt intressant då många inom forskning inom "het fussion" totalt avfärdar detta. Men de är också konkurrenter. De förespråkar att det ända sättet att uppnå stabil fusion är genom en tokamak reaktor. Detta är också den mest komplicerade formen man kan tänka sig och är den man använder vid ITER test reaktorn i Frankrike. Men det finns många fysiker som samtidigt hävdar ett det måste finnas enklare koncept. Lockheed Martins koncept kallas High beta fusion reactor och skall generera 100 mw. Det intressanta är just 100 mv som är som krävs för att de framtida railgun bestyckade jagarna och kommer att kräva för att kunna fungera stabilt. Det känns ju samtidigt halt galet att Skunkworks skulle gå ut och med detta om de inte trodde sig kunna bygga denna.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Som jag skrev tidigare, rent BS! Patentet innehåller ingen lösning på uppenbara problem med värmespridning. Detta är inte mycket bättre än Rossis voodoteknik.

      Radera
    2. Inte för att jag är insatt men tror det är naivt att tro att vi får all information...

      Radera
    3. @markus: med din inställning skulle vi inte ens ha elden... Rossi är replikerad av andra, bankerna dumpar oljeaktier och det finns andra aktörer som jobbar med "mikroreaktorer"

      Radera
  11. Jag är lite skeptisk eftersom jag har fått för mig att vi behövde en stabil tillgång till den lättare isotopen Helium-3 för att för att kunna kommersialisera fusionen. Orsaken är att fusionsbränslecykel Deuterium-HE3 är aneutronsik. Det vill säga, att alla fusionsprodukter blir laddade partiklar och att det inte finns några neutroner som frigörs i denna reaktion. Laddade neutroner kräver betydande avskärmning (det finns inget annat sätt att stoppa dem annat än att sakta ner dem, fråga upp och sedan absorbera). Vilket bland annat gör reaktorerna kortlivade. Neutroner orsakar även materiell aktivering - producerar radioaktivt avfall.

    En annan nackdel med dagens reaktorer är att stor del av fusionsenergin frigörs med neutroner, som innebär att el måste produceras genom termisk omvandling (ångturbiner med relativt låg verkningsgrad). Istället, om allt energi som frigörs som laddade fusionsprodukter, kan elektricitet framställas genom direkt omvandling med potentiellt mycket högre effektivitet och mycket mindre enheter.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Aneutronisk inte aneutronsik

      Radera
    2. På tal om Helium-3 , är det ganska anmärkningsvärt att påpeka att ett ton av den sällsynta isotopen kostar 33 miljarder sek och 100 kg beräknas täcka ett års energiproduktion i Sverige. Eftersom isotopen är så pass dyr(bristvara på jorden) så kommer denna typen av reaktor bara bli verklighet när industriell gruvdrift och frakt till och från månen blir verklighet. Alltså tidigast någon gång efter 2020.

      Radera
    3. He3 dyrt idag med dagens sätt att få fram det men om efterfrågan stiger kraftigt så kommer även sätten att få fram He3 att förändras. Men visst, viljan att utvinna He3 ur månens rigolit skulle kunna bli en kraftig drivkraft till att komma ut i rymden i större skala.

      Radera
    4. Produktionen av He3 på jorden har nog nått peak för ett tag seden och sjunker trots stor efterfrågan. När det gäller gruvdrift på månen så har både Ryssland och Kina långt framskridna planer.

      Radera
    5. Som vanligt ar jag pa a-lagets sida. Jag tror absolut inte att det finns ngn gratis lunch, da en balans kravs for att uppratthalla universum. Kanske finns det da ett fusk, som gor att man kan fa oandligt med energi? Men vad hander da med universum, expanderar det i all oandlighet? Cykler ar mer troligt = ingen gratis energi.

      Radera
  12. Fan vad skönt att höra en positiv framtidsbild. Annars är det bara PEAK hit och PEAK dit, massmigrationer, världskrig, svält...

    Det skulle kunna vara räddningen. Billig energi, med kort halveringstid och lång räckvidd samt god tillgång skulle verkligen vara en enormt viktig pelare i en hållbar framtid.

    SvaraRadera
  13. Fan vad skönt att höra en positiv framtidsbild. Annars är det bara PEAK hit och PEAK dit, massmigrationer, världskrig, svält...

    Det skulle kunna vara räddningen. Billig energi, med kort halveringstid och lång räckvidd samt god tillgång skulle verkligen vara en enormt viktig pelare i en hållbar framtid.

    SvaraRadera
  14. Om rent hypotetiskt den här typen av reaktor skulle ge utmärkt ekonomi och levereras i stor skala imorgon så blir bara de andra naturresurserna mer exploaterade. Välståndet blir förstås högre. Inget ändras i grunden med billigare energi. Det blir ungefär som när oljan tillfördes.

    Inte ens om man avlivar alla människor som inte klarar en mensatest så blir det någon större skillnad. De som klarar testen kommer bara att förbruka mer. Tänk om de fantasifulla önsketänkarna med sin korkade religiösa hållbarhet kunde fatta detta. Bättre att vara på djävulens sida än att ha huvudet under armen.

    http://www.forbes.com/sites/amorylovins/2015/01/16/even-if-lockheed-has-made-a-breakthrough-in-fusion-power-the-hard-part-will-be-the-economics/

    SvaraRadera
    Svar
    1. "Inget ändras i grunden med billigare energi."

      Ett extremt felaktigt påstående om man ser på människans historia. Tillgång till billig energi i stor skala (jämfört med vad som fanns innan) har gjort civilisation möjlig och att bygga civilistation utan billig energi är omöjligt utom möjligtvis på lokala platser med extremt gynnsamma förutsättningar.

      Radera
    2. Precis, det är till och med så att man kan klassificera hur avancerad en civilisation är baserat på energianvändningen: Länktext

      Radera
    3. Det är inte relevant att titta på historien och vad som har utvunnits.. Konstruktionsmaterial är minst lika begränsande. Tusen gånger mer konstruktionsmaterial vore säkert bättre än tusen gånger mer energi. Det är ju lättare att göra energi av konstruktionsmaterial än tvärt om. Så energin blir ínte så viktig som många tror. Det är nog värre när LKAB och andra gruvföretag har reala årliga kostnadsökningar på 7 procent om året än när de som utvinner olja har det. Det ena behövs för det andra och tvärt om. Så även om energi skulle tillföras från ingenting på något nytt sätt så får det marginell betydelse. Betydelsen av billig energi tillhör sagornas värld.

      Radera
    4. Att ranka konstruktionsmaterial som viktigare än energi är bokstavligen att sätta vagnen framför hästen. Hur ska du kunna få fram konstruktionsmaterial utan energi?

      Radera
    5. Hur ska man få fram energi utan konstruktionsmaterial? Energi och konstruktionsmaterial är naturligtvis beroende av varandra. Men man kan göra det ena av det andra och inte tvärt. Myten om den förnybara energi är ett enda stort flum. Allt handlar om allokeringar, tills det tar slut. Flummet ger bara felallokeringar.

      Utvinningen av både konstruktionsmaterial och energi och via handel med omvärden kommer att upphöra samtidigt, när den blir för dyr, vid kollapsen, som kommer att gå väldigt för ett överbefolkat utlandsberoende moraliserande land levande på fantasier.

      När strömmen inte längre kommer i två hål i väggen så dras pluggen och mytomanerna får väl hitta på något nytt. Dom kanske tittar på stjärnorna igen och gör det väldigt primitivt. Kanske dom är så fast i sitt flum att dom varker klarar av detta eller får ihop mat för dagen. Resterna ger dock ett visst hopp om en botten i fallet.

      Radera
    6. ... jag tror du gick lite Off Topic nu.

      Radera
    7. Tillgång till billiga konstruktionsmaterial i stor skala (jämfört med vad som fanns innan) har gjort civilisation möjlig och att bygga civilistation utan billiga konstruktionsmaterial är omöjligt utom möjligtvis på lokala platser med extremt gynnsamma förutsättningar. Fram till år 2000 blev de bara billigare och billigare, liksom energin. Sedan blev de bara dyrare och dyrare. En vacker dag blir allt så dyrt att inget utvinns och produceras och det goda arbetet inte heller är kostnadseffektivt. Nettot försvinner och civilisationen upphör. Hästen dör och hjulen lossnar från vagnen.

      Radera
  15. Har de demonstrerat tänding? Har de demonstrerat positiv effekt? Har de demonstrerat en körning med positivt netto på energi? Fantastiskt om det funkar, hoppas men tvivlar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kanske skulle läst artikeln innan jag kommenterade, där finns svaren på mina frågor: Nej, nej, och nej. Tills det visas funka fortsätter vi att ligga risigt till.

      Radera
    2. Bedömt befinner sig LM just nu på mount stupid. Man har tagit fram ett koncept som verkar lovande och som man tror på. Det är när första prototypen väl testas som man får insikt om de verkliga problemen som ingen annan heller lyckats lösa eller har något svar på i dagsläget.

      Radera
  16. Teknologin ligger alltså minst tio år bort. (Och jag tror det är lite väl optimistiskt.)

    Men det är ju sannolikt fusion som är framtiden, det har man trott länge, även om man för typ 50-60 år sedan trodde att det bara var nåt årtionde innan det skulle komma. Sen har man skjutit det mer och mer på framtiden. Det som möjligen är gamechanging är ju att man nu alltså på allvar tror att det bara är 10 år bort.

    SvaraRadera
  17. Så, idag kan man inte bygga fusionsreaktorer som är praktiska alls. Men här utlovas alltså något som är billigare än den beprövade fissionstekniken, inte har något farligt avfal och inte större än att man kan ha den i garderoben? Ehe.Om det låter för bra för att vara sant...
    /m2

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du har en större garderob än jag, då det behövs plats för en större kontainer. Bara att gratulera till ditt välstånd.

      Radera
    2. Uttalanden av folk med stor kunskap på området talar inte direkt för Lockheed Martins "lilla" fusionsapparat. “What we’ve learned by building lots of machines is that when you double the size of the machine, you make it confine the heat eight times better." Steven Cowley, professor in plasma physics at the Imperial College London, director of the Culham Centre for Fusion Energy in Oxfordshire, United Kingdom, and a leading expert in magnetic fusion energy.

      I sammanhanget bör man också känna till att ARPA-E (U.S. Energy Department’s Advanced Research Projects Agency) några dagar efter Lockheed Martins utspel om sitt fusionskoncept öppnade för ansökningar om upp till 30 MUSD “to develop and demonstrate low-cost tools to aid in the development of fusion power.” Är man lite konspiratoriskt lagd kan man således ana ett upplägg för att maximera sina chanser att dia skattepengar. Skattepengdiande som förövrigt utan tvekan är Lockheed Martins mest centrala kärnkompetens. Teslas ledning framstår i en jämförelse som en hop glada amatörer.

      http://defensetech.org/2014/10/16/scientists-skeptical-of-lockheeds-fusion-breakthrough/

      Radera
  18. Jag hoppas att oljepriskraschen har en botten i teknikutvecklingen också (och inte bara i krig och elände).

    Med andra ord att det börjar bli bråttom att sälja den olja som finns om det inom några år kommer billigare alternativ på ett eller annat sätt. Vi får väl se om oljepriset fortsätter ner...

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...