2015-03-06 09:43

Försvarsmaktens utförsäljningar av fastigheter dränerar försvarsbudgeten

Hur Sveriges försvar kan kosta så mycket, men leverera så lite är ett mysterium. En delförklaring hittas i utförsäljningen av försvarsfastigheter och anläggningar, som i själva verket dränerar Försvarsmaktens budget istället för att stärka den.


Ju fler anläggningar Försvarsmakten avyttrar, desto mindre blir det kvar av försvarsbudgeten till faktiskt operativ försvarsförmåga.

Försäljningar fungerar enligt uppgift enligt följande exempel. 

Låt oss anta att en anläggning, t ex ett förrådskomplex, eller en regementesbyggnad ska säljas. I Försvarsmaktens tillgångar är bokfört värde på anläggningen 15 MSEK. Marknadsvärdet är 20 MSEK. En försäljning borde alltså tillföra Försvarsmakten 5 MSEK, samtidigt som kostnader för drift och underhåll minska verkligheten belastas istället budgeten med 15 MSEK enligt nedanstående modell.
  1. Försvarsmakten direktavskriver restvärdet, som alltså belastar budgeten bokföringsmässigt med 15 MSEK. Försvarsmakten måste i praktiken betala tillbaka dessa 15 MSEK till staten. En del som inte kan bokföring tycker detta är underligt, men när en tillgång avyttras måste balansräkningen minskas med restvärdet, vilket tas upp som en utgift.
  2. Fastigheten överförs därefter till Fortifikationsverket, utan att Försvarsmakten får några 15 MSEK från Fortifikationsverket.
  3. Fortifikationsverket säljer anläggningen för 20 MSEK. Dessa pengar tillförs statskassan, inte Försvarsbudgeten.
Svenska staten får 20 MSEK att lägga på vad man vill, och Försvarsmaktens försvarsförmåga belastas negativt med 15 MSEK det året.

Varje år säljs det uppåt hundratalet gamla försvarsanläggningar. Hur stora belopp detta reducerar budgetutrymmet som ska gå till faktisk operativ effekt låter jag vara osagt. Det kan handla om miljardbelopp - miljardbelopp som stärker statsbudgeten, men sänker Försvarsmakten med lika mycket.

Detta är bakgrunden till uppgifterna om att Fortifikationsverket stjäl anläggningar Försvarsmakten betalat för. Mer korrekt är det staten som gör det. 

Svenska staten kan höja Försvarsbudgeten och kalla detta en satsning, när de vet att man ska sälja av ett antal anläggningar med högt bokfört värde. Hela den ökade budgeten kommer gå åt till restavskrivningarna och noll försvarsförmåga levereras, men försvarsvänner förväntas bli nöjda med höjda anslag. Sedan kliar sig alla i huvudet över hur höjda anslag inte gav höjd förmåga. Ekonomism har tagit över Försvarsmakten. Eventuellt kan samma förfarande även gälla när Försvarsmakten säljer gammal försvarsmateriel, t ex fordon, dvs restevärdesavskrivning för försvaret, men pengarna tillförs statskassan ej Försvarsmakten.

Om alla avyttringar av anläggningar omedelbart stoppas kommer hundratals miljoner, kanske miljardbelopp frigöras till operativ försvarsförmåga, istället för att bokföras bort och dränera budgeten. Kvar blir förvisso driftskostnader, men de är betydligt mindre än restvärdesavskrivningen. Alternativt ska Försvarsmakten tillföras de medel som försäljningarna drar in och de ska inte stärka den generella statskassan.

20 kommentarer:

  1. "...20 MSEK att lägga på vad man vill,..." Och vi vet var de INTE lägger dem.

    SvaraRadera
  2. Varför avvecklar man egentligen gamla försvarsanläggningar?
    Märkligt är det i alla fall inom det som hette Kustartilleriet.

    Man har ett skyddsrum nedsprängd i berget och avvecklar det, fyller för
    säkerhets skull igen det med cement. Motivering: Nu ska vi satsa på ett
    rörligt försvar. Men i de skärgårdsfria delarna av Sverige finns det mycket få
    ställen att förhindra en landstigning. Soldaterna får då stå uppe på berget
    ovanpå det gamla skyddsrummet. Är det verkligen så genomtänkt?

    Fick en gång gräva ett skyttevärn på en skärgårdsö. 20 cm ned i marken var det rent
    helleberg. När vi fick ordern "Besätt värnen" (eller var det "Mark 2" man skrek?) så sprang
    jag till min grop och hoppade ned i den. Fullt skydd upp till fotknölarna. Två högre officerare inspekterade våra eldställningar. De tittade på mig men sa ingenting.

    I ett skarpt läge skulle det kännas bättre med de fasta befästningarna än att stå där i sin grunda
    grop och hoppas att det inte kommer någon fiende.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fienden vet ju vart den där bunkern är så när de invaderar är det i bästa fall sprängd innan du hunnit gå in i den. Sen tror jag mycket av bekämpningen idealiskt sett sker på avstånd, helst sänker man landstigningsfartygen på öppet hav, inte när soldaterna springer iland.

      Radera
    2. Annars kan du läsa på om Albaniens befästningsarbeten, det verkar vara nåt sånt du efterfrågar.

      Radera
    3. Har sett Albaniens fästningar. Problemet var väl att de var jämnt utspridda över landet. Alla byggde sin egen bunker. På egen bekostnad. I Sverige hade vi skyttevärn på rätt ställe, betalt av skattebetalarna.

      Men vänta du Ben Dover.
      Snart står du där på stranden med en kpist och undrar varför du inte kan gömma dig i ett skyttevärn.

      Eller tror du att Sverige har högteknologiska vapen som sänker hela Ryska flottan innan den kommer fram? I så fall hoppas jag att du har rätt.

      Radera
    4. Om jag inte kan gömma mig i ett skyttevärn är det ju för att jag inte grävt det ännu, vad är det som är svårt med det?

      Radera
    5. När jag försvarade Sveriges kust så skedde t ex med Kustmålsroboten 52.
      Den krävde fri sikt. Man gruperar därför på en strand. I stora delar av Sverige går berget i dagen. Man kan inte gräva ett skyttevärn i granitberget. Därför fanns det nedsprängda försvarsanläggningar. Dessa har man tagit bort.

      Jag vet inget om dagens försvar. Kanske finns det sjömålsrobotar som kan styras från en säker bunker i Arjeplog. I så fall är det inget problem. Men ska soldaterna stå på stranden och försvara sig så fattar jag inte visdomen att ta bort alla befästningar.

      Många gånger skulle man också försvara sig från små ynka öar. Hur ska man då kunna försvara sig med rörlighet? Kanske med en massa moderna båtar som svävar fram i skärgården. På 1980-talet så fick vi lära oss hur man skulle ta hand om sårade i krig. Bland annat skulle man flytta dem med roddbåt till närmaste större ö. Jag misstänker att svenska soldater i framtiden kommer att ro omkring i skärgården för att söka skydd.

      Radera
    6. Faktum är att man inte bara byggde skyttevärn i berget utan hela bergrum med fullt utrustade reparationsvarv, sjukhus osv. Sen var ju kustartilleriets affärside att
      ha kanoner som kunde skjuta mot båtar. De flesta kanoner var fasta pjäser som var skyddade i berget. Dessa har avskaffats för att det går bättre med rörliga förband. Enligt uppgift på denna blogg är det frågan om 3 artilleripjäser som ska försvara Sverige. Hoppas att de är väldigt rörliga.

      Radera
  3. Fortifikationsverket måste gå lysande. Avspeglar sig säkert i löner och bonus hos de som arbetar på ledningsnivå där, trots att svårigheten på arbetsuppgiften verkar vara i nivå "shooting fish in a barrel".

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är riktigt långsamt arbetstempo där iaf, det vet jag av egen erfarenhet. Mycket vetekrans-ätande, långa möten, gubbar som snackar hobbies och urmodiga arbetsmetoder. Fast dom brukar, vid nybyggnad (jo, det händer!) vara rätt så lyhörda för försvarsmaktens krav iaf.

      Radera
  4. Uttrycket att "tala med kluven tunga" passar väl in i kontexten, även om aboriginerna i Amerika som myntade uttrycket förmodligen avsåg en något giftigare undertext med association till skallerormens kluvna tunga. Annars finns det en parasit som äter upp tungan hos fiskar, sätter sig på dess plats och beskattar de godbitar som sedan seglar förbi. Kanske en bättre liknelse i det här fallet.

    SvaraRadera
  5. Fortifikaionsverkets årsredovisning 2013 går att läsa här: http://www.fortv.se/Documents/Om%20oss/Fakta/Finansiell%20information/%C3%85rsredovisning%202013.pdf

    Ett överskott på 48,9 Mkr efter utdelning/avkastning till staten på 53,6 Mkr. Utöver avkastningen betalades även 28 Mkr till statens centralkonto. (sid 10 i årsredovisning).
    Från sid 20 och framåt står att läsa om avyttringar, från 1997 till 2013.

    SvaraRadera
  6. Inte för att jag vet mycket om försvarsekonomin men budgetarna har alltid dragits med famösa svarta hål. Ofinansierade avskrivningar kan bara vara den enda rimliga förklaringen. Hade det gällt en bostadsrättsförening hade du kallat det för förskingring.

    Sedan står man med värdelösa anläggningar (iaf bokföringstekniskt) utan någon ekonomi för bibehåll. Enda lösningen var massiva nedläggningar av regementen och skrotning av materiel

    SvaraRadera
  7. Det är viktigt med balans i livet och allas lika värde anser man på Fortifikationsverket och man håller sig också med en värdegrund.

    http://www.fortv.se/sv/jobba-hos-oss/Balans-i-livet/

    http://www.fortv.se/sv/jobba-hos-oss/Vara-varderingar/

    De tycker också att det är "viktigt att du känner stimulans både med ditt jobb och med din personliga utveckling."

    Låter som en verksamhet med en undermedveten insikt om att man parasiterar på andras arbete.

    SvaraRadera
  8. Ett inlägg som passat bättre om 26 dagar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men om det passar då, varför vänta? Resultatet lär väl bli detsamma?

      Radera
  9. Glöm nu inte att vi är precis mitt i den strategiska time-out som beslutades i Riksdagen 2004. Liksom de flesta andra länder har vi kraftigt minskat försvaret för att återta lite ny "digital" förmåga kring 2022. Får vi hoppas.....

    SvaraRadera
  10. Konstig analys. Det är väl så att fastigheterna _hela tiden_ ägs och förvaltas av fortifikationsverket? Det sker väl inga överföringar av fastigheter mellan försvarsmakten och fortV?

    Denna myndighet går dessutom med så pass lite överskott att din analys verkar felaktig.

    SvaraRadera
  11. Nämen vänta nu, byggnaderna är ju redan överförda till FortV, det skedde för länge sedan. Så det är ju redan belastat Försvarsmakten. När man avvecklar hela garnisoner så har jag beskrivit processen med "Vasallen" här: http://insatsen.blogspot.com/2010/03/forsvarsekonomi-en-tragikomisk-pjas-akt.html

    FortV är en intäktsfinansierad myndighet där försäljningar av outnyttjade byggnader minskar behovet att ta in hyra av Försvarsmakten för dess kvarvarande bestånd av byggnader. Att överskott i verksamheten går till statskassan via rationaliseringsmålet är en sak men att det överskott som går tillbaka till statskassan då Försvarsmakten inte hinner omsätta de återbetala de medlen när det överenskomna anslagssparandet är uppfyllt har jag lite svårare att smälta.

    J.K Nilsson

    SvaraRadera
  12. Nämen vänta nu, byggnaderna är ju redan överförda till FortV, det skedde för länge sedan. Så det är ju redan belastat Försvarsmakten. När man avvecklar hela garnisoner så har jag beskrivit processen med "Vasallen" här: http://insatsen.blogspot.com/2010/03/forsvarsekonomi-en-tragikomisk-pjas-akt.html

    FortV är en intäktsfinansierad myndighet där försäljningar av outnyttjade byggnader minskar behovet att ta in hyra av Försvarsmakten för dess kvarvarande bestånd av byggnader. Att överskott i verksamheten går till statskassan via rationaliseringsmålet är en sak men att det överskott som går tillbaka till statskassan då Försvarsmakten inte hinner omsätta de återbetala de medlen när det överenskomna anslagssparandet är uppfyllt har jag lite svårare att smälta.

    J.K Nilsson

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...