2015-02-27 09:14

Svensk operativ förmåga lägre än i DN

Bonnier/DN:s Mikael Holmström publicerar i en artikel om finske presidenten, svensk-finskt försvarssamarbete och finskt framtida NATO-medlemskap, kraftigt överdrivna siffror för svenska försvaret. På den positiva sidan visar Holmström åtminstone tydligt hur kostnadsinneffektivt svenska försvaret är.


Bland de mest slående felen är bland annat antalet JAS-plan och antalet stridsvagnar. 

Antalet JAS-plan anges till 134. Inte ens med den största välvilja kan man komma fram till fler än 98 stycken, varav ett antal används av industrin som marknadsföring för SAAB. Tidigare har Försvarsmakten angett 89 JAS-plan, varav 27 stycken är för utbildning och 62 förbandssatta. 

Operativ förmåga är 62 JAS-plan, inte Holmströms 134, även om det också finns uppgifter om 72 förbandssatta plan. Att sedan basorganisationens två basbataljoner inte kan stödja 62 - 72 plan, utan mer sexton plan är en annan sak - man får se övriga plan i sina plåthangarer som skenmål för fiendens kryssningsrobotar - det är dock billigare att anskaffa uppblåsbara attrapper som skenmål.

Nu ska dessutom antalet plan minskas när de byggs om till JAS 39 E, och ytterligare plan ska lånas ut till Schweiz eller Brasilien i väntan på att dessa ska få leveranser. Eventuellt ska ytterligare plan leasas ut. Kanske är operativ förmåga så låg som 40 plan snart - för varje affär SAAB får, desto färre plan har svenska Försvarsmakten kvar själva i sin primära roll som exportstödjande myndighet.

Även uppgifterna om stridsvagnar är grovt fel.

Holmström anger 132 stridsvagnar. Sverige har köpt in 120 stridsvagn 122 Leopard 2A5. Av dessa står 64 stycken i malpåse, utan personal och är inte förbandssatta. 14 står i mer aktiv malpåse depå på Gotland, utan separat personal. Eventuellt har även 14 rustats för ökenkrigföring, eller så är det bara 1 - 4 stycken som gjort det. Operativ förmåga, med personal och förband i form av Sveriges tre stridsvagnskompanier är 42 stridsvagnar, inte 132. I kontrast är även siffran om Finland fel, då Finland har 200 stycken Leopard 2, varav de senaste 100 köptes in för ungefär dubbla priset mot vad ett batteribyte på 42 stridsvagnar ska kosta Sverige i Sveriges sämst utförda upphandling (en miljard kronor för bilbatterier till 42 fordon).

Det finns de som hävdar att Sveriges försvar kostar så mycket för det är så kvalificerat. Då kan man notera att de senaste 100 finska stridsvagnarna är en modeller nyare än de svenska, Leopard 2A6, mot Sveriges Leopard 2A5.

Sedan kan man fortsätta till artilleripjäserna.

Här får visserligen Holmström siffran rätt när han anger fyra. Men en är belagd med skjutförbud och tillhör inte Försvarsmakten utan Försvarets Materielverk och övriga är för utbildning och metodutveckling och är inte förbandssatta.

Faktiskt operativ förmåga för svenskt artilleri är inte fyra haubitspjäser utan noll, mot Finlands 338 stycken haubitsar och salvpjäser (raketartilleri). Sverige saknar helt operativ förmåga för slagfältets kung, artilleriet.

Holmström kan sägas ha rätt om antalet ytstridsfartyg. Han anger sju. Idag är de sex, men de kommer bli sju. Idag har vi fyra Visbykorvetter och två korvetter, HMS Sundsvall och HMS Malmö. HMS Stockholm, känd från ubåtsjakten i höstas, har tagits bort och håller på att avrustas på sin ubåtsjaktförmåga, vilket även sker med HMS Malmö, medan HMS Gävle och HMS Sundsvall kommer finnas kvar. De tidigare korvetterna ska bli bevakningsfartyg och inte stridsfartyg. Sverige betalar aktivt pengar för att avrusta ubåtsjaktförmågan just nu, då avrustning kostar ett antal miljoner. Framöver kommer vi få en Visbykorvett till, vilket ger Holmströms sju.

Holmström kan anses ha rätt om ytstridsfartyg.

Återstår ubåtar. Holmström anger fem. 

Korrekt operativ förmåga är tre eller fyra ubåtar; Gotlandsklassens HMS Gotland, HMS Halland och HMS Uppland; i Södermanlandklassen HMS Södermanland, då HMS Östergötland avvecklats och lagts i malpåse depå (skillnaden är att hon inte är avrustad). Sedan kan man tillägga att minst en ubåt enligt uppgift ständigt är på varv för underhåll, så operativ förmåga är maximalt tre ubåtar.

Avslutningsvis kan man säga något om personaluppgifterna med 50 000 man vid mobilisering i Sverige, mot Finlands 230 000 man. Av dessa 50 000 man är som Holmström påtalar 20 000 mycket riktigt lätt oskyddat infanteri utan tunga vapensystem eller moderna kroppsskydd i form av hemvärnet. Av dessa är större delen en mindre andel bevakningsförband, och endast en mindre del  resten insatskompanier som kan störa fiendens rörelser. Bland övriga 30 000 finns fortfarande värnpliktiga krigsplacerade enligt 10-årsregeln - om man inte tjänstgjort (inklusive utlandstjänst) de senaste tio åren tas man ur organisationen. Samtidigt innebär detta att värnpliktiga är placerade på utrustning de aldrig utbildats för. En förare av gamla pansarbandvagn 302 kan vara krigsplacerad på stridsfordon 90, vilket är som natt och dag. 

Vad som är viktigt är att Finland har en mångfaldigt större förmåga till en bråkdel av pengarna. En miljard för 42 uppsättningar bilbatterier är bara en delförklaring av den röta med skattepengar som genomsyrar inte bara det militära försvaret, utan all svensk offentlig verksamhet. Vi borde lätt kunna halvera svensk försvarsbudget och ändå ha samma förmåga. Allt som krävs är att vi låter Finland ta över Högkvarteret, FMV, Fortifikationsverket mm och får fria händer med svensk idioti1.. Det skulle vara ett försvarssamarbete som heter duga.

Slutligen: Vem tjänar på att Bonnier/DN och Mikael Holmström överdriver svensk försvarsförmåga?

1. En stor och antagligen okänd del av försvarsbudgeten går till avskrivningar av utrustning och anläggningar som vi inte längre har operativa. Jmf med att de 78 stridsvagnar som inte är förbandssatta ändå kostar pengar varje år i form av bokföringsmässiga avskrivningar och förrådskostnader. Å andra sidan betalar Försvarsmakten också för förråd man inte längre använder och som tömts, då "hyreskontrakten" med Fortifikationsverket inte löpt ut i ett utfall av hysterisk internfakturering och suboptimering inom svenska staten. Därtill har anläggningar som Försvarsmakten betalat för tagits, utan ersättning, från Försvarsmakten och överförts till Fortifikationsverket, varifrån finansierande myndighet nu får hyra sina egna anläggningar till "marknadsmässiga priser". Andra omfattande delar går till kostnader för att avveckla utrustning och anläggningar, som HMS Stockholm. Ytterligare pengar går till att betala kronopension för sparkade officerare och andra pengar går till fullständigt horribelt utförda upphandlingar och skandalöst inkompetent skötta anskaffningsprojekt. Därtill ska försvarsbudgeten betala utlandsinsatserna, vilket visserligen ger viktig erfarenhet. Sveriges försvar kunde varit avsevärt billigare, genom att vi inte avvecklat utrustning och istället haft högre förmåga. På en punkt har vansinnet stoppats, nämligen nedläggningen av flygstridsledningscentralen Cobra i Hästveda, då man internt på Försvarsdepartementet lyckades visa att avvecklingen skulle kosta mer än fortsatt bemanning och drift.

70 kommentarer:

  1. Även du Vildäng har faktafel - de svenska stridsvagnarna är Leopard 2 A5, inte A4....

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, korrigerat. Vi hade 160 A4, men de är ju borta nu.

      Radera
    2. Har inte Nederländerna fått kalla fötter när det gäller de 100 A6:orna pga Rysslands invasion av Ukraina?

      Radera
    3. NL, beslöt väl att behålla nog vagnar för ett kompani om jag minns rätt, så istället för 100 vagnar får Finland "bara" köpa drygt 80 vagnar till vrakpris

      Radera
    4. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    5. De svenska stridsvagnarna är Strv 122 alternativt Leopard 2S. De är inte rakt av jämförbara med Leopard 2A5, då de svenska vagnarna kom utrustade med extra pansar i front och på torntak. Dessutom saknade de tyska A5-vagnarna digitalt ledningsstödssystem som de svenska vagnarna kom med.
      Skillnaderna mellan vanliga A5 och A6 är främst längden på eldröret, och med de skjutavstånd som råder i Sverige är det tveksamt om det är värt pengarna att uppgradera med nytt eldrör. Det ska dock gå om man vill.
      Så våra vagnar är bortsett kanonens eldrör i samma klass som eller rent av bättre (mer skydd) än finnarnas vagnar. I det omtalade "batteribytet" ingick väl ett nytt LSS också om jag minns rätt.

      Leopardtaxonomin är en djungel rent ut sagt. Är du intresserad, Lars, kan du få låna några böcker om Leopardvagnen av mig när du har vägarna förbi Kba och bli kattexpert.

      Radera
    6. 2A4:orna skeppades väl tillbaka för ganska ungefär ett år sedan? Just innan det brakade loss på allvar i Ukraina?

      Radera
    7. Några A4or har ju byggts om till ingenjörsfordon, och det finns väl planer på att bygga om några till broläggare, om inte politikerna har "satsat" bort dem..

      Radera
    8. KraussMaffei bordevälkunna erbjuda uppgradering till minst 2A6-standard? Har någon koll på vad det skulle kosta? (Jag vet att det bara är en pipdröm, men ändå)

      Radera
    9. Broläggarna tror jag är avvecklade eftersom man inte behöver korsa vattendrag när det är evig fred.

      Radera
    10. Den senaste modellen heter A7 och har bland annat förbättrat pansarskydd, klimatanläggning, APU och förbättrade sikten för både vagnschef och skytt. Den har även provats med fjärrstyrd vapenstation med 12,7mm ksp, men den har utgått på de levererade tyska vagnarna av kostnadsskäl. Tror att FM tidigare kikat på att montera Bofors LEMUR med ksp istället för vagnschefens panoramasikte, men jag misstänker att det var en av de punkter som ströks ur REMO.
      Om det finns något jag skulle anse behövs på Strv 122 så skulle det väl vara någon form av sensorsystem och kanske då kopplat till aktiva motmedel så att man kan upptäcka om man blir belyst med laser, och kanske rent av göra något åt det. Tyvärr är jag inte så insatt i om de system som finns är bra nog att göra någon skillnad.

      Radera
    11. Saab har ett system som heter LEDS som finns i olika nivåer; enbart varning, varning+motmedel (rök etc), aktivt försvar (bekämpning av anfallande vapen).

      http://www.saabgroup.com/en/Land/Force_Protection/Active_Protection/LEDS_Active_vehicle_protection/Features/

      Men jag vet inte om det finns fysiskt utrymme att installera något på Leoparderna.

      Radera
    12. Men det här är just problemet Kristian, det är nästan givet att SAAB ska få kontraktet om det skrivs, oavsett om det finns andra tillverkare eller ej. (och ibland oavsett om det behövs)

      Radera
    13. Fysiskt utrymme är nog inget stort problem. Nu vet jag inte hur stor plats elektronikboxarna tar, men vagnen är stor så det finns gott om utrymme på utsidan för sjäva sensorerna.

      Radera
    14. gbd crvx, varför är det givet att Saab automatiskt vinner kontraktet? Motsvarande, och stridstestade, system finns från en rad tillverkare. Sverige har ensidigt applicerat regler om öppna anbud på försvarsmateriel trots att det normalt är undantaget. Jag känner inte till något annat land som missgynnar nationell försvarsindustri på den nivån vi gör.

      Radera
    15. Bara man skriver kravspecen på rätt sätt så kan man påverka valet ganska mycket.

      Radera
    16. Längre eldrör ger inte bara längre räckvidd utan ökar din förmåga att bryta igenom pansar vilket kan vara en bra egenskap att ha om man planerar att tampas med nästa generation av Ryss-pansar.

      Strv 122 är en förbättrad version av Leo2A5 de förbättringar som vi beställde till vår Strv122 är i stort sett samma som Tyskarna gjorde när de beställde uppgradering till Leo2A6 den egentliga skillnaden är att man beställde även ny kanon för att hänga med i kapplöpningen mellan verkan och skydd gentemot den nya generationen av Ryska vagnar.

      Vi hade en del intressanta koncept för både fjärrstyrda vapenstationer och aktivt skydd men inget av det överlevde Moderaterna.

      Radera
    17. Är det inte så att infästningen på kanonen till 122 är föreredd för L55-kanonen?

      Radera
  2. Aarghhh, vilket jvla misstag att slösurfa in hos Cornu med dagens första kaffe istället för att jobba. Nu är dagen förstörd. Igen. Du gör ett bra jobb Wilderäng. Men ibland undrar jag om det inte vore enklare att bara glömma skiten. Ignorerar det hela. Låtstas som att det reagnar. Att vad nu Aftonbladet har på sitt löp är det viktiga. Det man inte vet finns inte osv.

    "försvaret ett särintresse..." idiot.

    Nilli secundus

    SvaraRadera
    Svar
    1. Håller med. Gjorde samma misstag. :-(

      Radera
  3. Har dom verkligen ändrat sig igen vad gäller ombyggnad av Gripen-C till E? Först skulle ju C byggas om till E men senare bestämdes det att E skulle vara nybyggen. Skälen var bl a att det nästan inte blev dyrare eftersom väldigt få grejer från C ändå kunde återanvändas, beredskapsskäl, och för att ha plan "över" att hyra ut till utländska kunder.

    Jag har svårt att tro att dom ändrat sig igen och vill bygga om 39-C till E när läget är som det är i världen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ändrat sig och ändrat sig. Det är en sak att prata i media, men det är tydligen en annan sak att ändra i beställningen. Så vitt jag vet är det fortfarande "ombyggnad" som gäller.
      Det värsta är väl att hela dealen med "ombyggnad" bara är ett politiskt spel, eftersom hela maskinen är ny. Väldigt lite går att återanvända. När man "byggde om" A till C kunde man i alla fall behålla många tyngre komponenter, som motor, radar, vingar mm. som man monterade in i helt nya skrov. Nu kan man nästan bara behålla raketstolen och huven.

      Radera
  4. Hur är det med Schweiz, blev inte JAS-inköpet nerröstat i folkomröstning? Så vilken leverans väntar de på?

    SvaraRadera
  5. Finns nog mycket att göra när det handlar om upphandlingsförfaranden mm för att spara pengar. Det är en risk att man jämför äpplen och päron när man rakt av jämför försvarsbudget kontra pang för pengarna.

    T.ex. betalar Försvarsmakten marknadshyror på ca 5 miljarder/år för sina lokaler till Fortifikationsverket som ligger under Socialdepartementet. Finnarna betalar (som jag tolkat det?) bara drift och underhåll på ca 200-300 miljoner/år för sina. Svensk budget finansierar bl.a. FOI, FMV och MSB, men hur ser det ut i Finland?

    I Sverige ger Finansdepartementet med ena handen men tar tillbaka mycket med den andra, är det kutym även i Finland? Att som i Finland använda VPL till många arbeten som vi idag lagt ut på entreprenad, är även det en besparing.

    Sen är det ointressant hur mycket prylar vi har inom organisationen om det inte finns personal till att nyttja den.

    SvaraRadera
    Svar
    1. När lager av lager av komplexiteter lagts på varann av "smarta" byråkrater så kommer Försvarmakten ha en budget på 100 miljarder. Tyvärr så visar det sig att 90 miljarder av de resurserna går in i Fortifikationsverket via främst hyror, Fortifikationsverket tillhör Finansdepartementet (Statlig förvaltning) numera. Hur sen Finansdepartementet använder resurserna vet jag inte, det får man nog inte prata om hur som helst. Undrar om regler för skalbolag gäller för staten ?

      Radera
  6. +1 på den. Jag undrar om vi inte borde skriva ett fördrag med Finland om att vi skickar 1,5ggr Finlands budget och antal vpl som de anser sig behöva så får de utbilda, anskaffa mtrl och administrera.

    Finnarna verkar vara ruskigt bra på att loppisfynda försvarsmaterial.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Finnarna har förstått det här med att köpa 3-4 år begagnade kvalitetsbilar - de ser bra ut och inger tillräckligt förtroende, de håller och det finns reservdelar, de löser uppgiften - och de kostar knappt hälften. Tyvärr är Finland försvarsindustrins absolut sämsta kund då de inte vill köpa nytt.

      Radera
    2. Den där har jag tänkt på själv, låt finland ta över försvaret och inför vpl. Rågbröd är gott.

      Radera
    3. Ska de hjälpa till mer vårt försvar kan de väl hjälpa oss med invandringspolitiken också. Har snart givit upp detta landet. Tror jag flyttar till Finland trots att de ej kan spela hockey.

      Radera
    4. Så du tänkte flytta till Finland så de får mer invandring?

      Radera
  7. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det har väl blivit att det är svansen som styr. Istället för att ha en försvarsindustri som producerar det FM behöver och som säljer utomlands för att göra utrustningen billigare för FM, så har vi fått en FM som måste köpa svenskt oavsett behov för att försvarsindustrin ska kunna sälja utomlands

      Radera
  8. Tack ! Annu en gång för att du påminner oss om att våra "system av försvarssystem" inte längre fungerar på något sätt. Du glömde förresten"begränsat antal" radarjaktrobotar, så JAS kan inte göra så många insatser (och när det kommer till allvar så går det nog inte att köpa robotar på marknaden då alla skall ha). Och, här kommer det bästa - systemen kommer inte att fungera på ca 6-8 år (många säger 10) även om Riksdagen beslutar att dubbla budgeten. Vilken djävla situation de självgoda, historielösa och ansvarslösa politikerna har försatt landet i pga av sin naiva politik. När "nedläggningsbeslutet" togs iochmed försvarsbeslut 2004 sade jag att - ni skall få se - precis när nedläggningen har verkat ut helt kring 2014 så kommer det att visa sig att vi behöver en försvarsmakt igen. Varför ? Jo, när ingen har ett försvar så blir helt plötsligt en arme ett utrikespolitiskt verktyg. När alla har en arme så är det inte ekonomiskt försvarbart att använda den då resultatet bara blir en massa förlorare (utom försvarsindustrin då - där Putin och hans gäng så finurligt köpt in sig massivt i för 8-10 år sedan). Tror att det var en filosof på 1800-talet som kom på det....

    SvaraRadera
    Svar
    1. Förresten slås flyget ut utan kryssningsrobotar. Det räcker med att "samla in" utvalda delar av de två basbataljonerna (är det ca 100 man totalt per bataljon) och piloterna i hemmet under natten samt därefter besöka de två flottiljerna med två stulna "blodgivarbussar" fullastade med gröna gubbar utan identitet (eller man kanske gör tvärtom). Inga kryssningsmissiler - kanske det var ISIS som gjorde det ? Kanske missnöjda medborgare i grönt ? Ingen får veta. Man blir så less när man tänker på hur naivt allting har skötts. Baserna är dessutom samgrupperade med civila flygplatser, så att komma nära dem med tillräckliga resurser för framgångsrik överraskning är tämligen enkelt.

      Radera
    2. Klart enklast är några långtradare med Club-K ombord som nattparkerat vid närmsta mack. Poof, borta.
      https://www.youtube.com/watch?v=mbUU_9bOcnM

      Radera
    3. Fint ! Club-K är en snygg lösning, men tyvärr för avancerad för att ge angriparen deniabilitet. Enklast med 60 man per bas, handeldvapen, granatgevär, granatkastare och massa sprängdeg. Svårt att spåra. Kanske det var Pajalas älgjaktlag som fått nog och plundrat hemvärnsförrådet ?

      Radera
    4. Ja, Club-K. Använd din Google-fu och titta vilka bilder du får upp. Små kryssningsrobotar i en standardcontainer. Behövs bara någon som ligger och pekar ut målet med ett laserinstrument, men det funkar faktiskt lika bra med GPS så görs effektbedömningen via medias bevakning.

      Radera
  9. Jag håller med "anonymous", man blir beklämd när man läser denna sammanfattning. Det är battre för den mentala hälsan att läsa I aftonbladet om melodifestivalen och nyheten (?) att deltagaren Samir super.

    Men vad är grundorsaken för detta som hänt försvaret? Naturligtvis politiska beslut men mycken misstag är ju ändå på tjänstemannanivå.

    Det är ju så konstigt, samtidigt har vi företag som är väldigt effektiva och klarar stenhård internationell konkurrens med bravur.
    Personalen I försvaret borde väl komma från samma grupp av människor.

    Kan alla duktiga/som kunnat ha lämnat materieverket och försvaret och det är bara resten som inte kan få arbete någon annanstans som är kvar? Folk är för gamla, gett upp etc.
    (Sedan finns det ju förstås människor med så stort intresse eller av kanske mer av ideela skäl stannar kvar)

    Det kanske behövs en Ulf af Trolle (om någon kommer ihåg honom) eller Curt Nicolin person som tittar på försvaret som oberoende och kommer med förslag som skall genomföras.

    Förresten var inte Juholt ansedd som en klippa inom försvarspolitiken och försvarsnämnden?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag vet flera reservare, skarpa killar, på väg mot pensionen, som lett stora företag eller innehaft tunga poster i näringslivet, som skulle kunna vända upp och ner på försvaret och piska lite ording i det hela. Men utan politiskt stöd bir det inget. En sak som Cornu tagit upp gång på gång är den absurda situationen med F-verket och den statliga interndebiteringen. Inte bara försvarert lider av denna idioti utan även universiteten (man kan ju ana vad det kostar att hyra Carolina Rediviva) och UD (nu får jag blodstörtning igen - UDs byggnader förtjänar ett eget blogginlägg - UD betalar marknadsmässiga hyror för hus man köpt och betelat av för hundra år sedan - tvingas säga upp och hyra skitlokaler...).

      Nulli secundus - "förvara Operabaren till siste man"

      Radera
    2. Nu har du gjort så att jag också blir så upprörd att jag måste gå på tidig lunch ! Mot Kungsträdgården !

      Radera
    3. Ansvaret för Försvarsmaktens problem och oförmåga faller helt på rikets politiska ledning som självmant tagit på sig hela ansvaret. Hur kan man då med så stor självsäkerhet påstå detta? Nedan följer en motivering.

      1. Ett försvarsbeslut fattas av Sveriges riksdag i regel vart fjärde år om hur Försvarsmaktens struktur och utveckling ska se ut de kommande åren.

      2. Försvarsmakten får utöver försvarsbesluten i sitt årliga regleringsbrev förutsättningarna för sin verksamhet från regeringen. I regleringsbrevet står det bland annat vilka mål Försvarsmakten ska uppnå, hur mycket pengar myndigheten har till sitt förfogande och hur pengarna ska fördelas mellan olika verksamheter.

      3. Försvarsmakten kan endast utbilda och befordra en individ till högst graden överstelöjtnant. För graden överste och högre krävs regeringsbeslut. Håller man inte med politikerna och kommer med motargument blir man tvingad till att be om ursäkt och därefter avsatt. Jfr ÖB Owe Wiktorin och i viss mån S Göransson.

      Lägg där till att Sveriges regeringschefer de sista 20 åren helt öppet uttryckt sig i följande ordalag. "Den sista miljarden för att få ihop en statsbudget kan man alltid ta från försvaret.” G Persson, "Försvaret är ett särintresse" F Reinfeldt. Att Försvarsmakten levererar liten utteffekt sett till satsade medel är i ljuset av detta helt naturligt och en logisk följd av att alla andra politiska områden prioriterats högre än försvarsförmågan. Försvarsbudgeten har agerat regulator och uteffekten skulle inte vara högre även om försvarsanslaget på pappret varit 140 miljarder då den politiska viljan helt saknas.

      Radera
  10. När VSB-pakten skrevs under i Kreml den 6 april 1948 föreslog Stalin till den finländska statsministern Pekkala att tillställningen skulle fortsätta mer inofficiellt. Under diskussionerna som följde ville Stalin säga några ord till de finländska militärrepresentanterna som utgjordes av infanterigeneral Heinrichs och generalmajor Oinonen.
    "Trots att jag inte är någon egentlig soldat...", inledde generalissimus Stalin, "...kan jag säga, att vi soldater lätt glöms bort i fredstid, men under krigstid hänger allt på oss. Ett land som har en dålig armé respekteras av ingen, men ett med en bra armé vinner respekt av alla. Jag höjer mitt glas till Finlands armé och dess representanter här".

    Nulli secundus

    SvaraRadera
    Svar
    1. Deltog du i mötet eller varifrån har du fått detta samtal återgivet?

      Radera
    2. wikipedia

      http://sv.wikipedia.org/wiki/Finska_fortsättningskriget


      Radera
    3. Det är inte enbart den nominella styrkan som avgör i säkerhetspolitik, utan också om man har en story som gör att "de tuffa grabbarna" (Stalin i detta fall) gärna har en på sin sida, eller åtminstone låter en vara ifred.

      Finland har lyckats med sin "storytelling" i det avseendet och behöver därför inte vara lika starka och avskräckande som till exempel Sverige, som väl knappast någon skulle se det som en fjäder i hatten att ha runt sig.

      Eftersom Sverige inte ens är starka och avskräckande ser det mycket mörkt ut på avbytarbänken. No strength and no sex appeal.

      Radera
  11. Känns tryggt nu när vi är på väg in i en epok av eskalerande resurskrig.

    SvaraRadera
  12. "Operativ förmåga är 62 JAS-plan, inte Holmströms 134, även om det också finns uppgifter om 72 förbandssatta plan."

    Notera att 62 plus 72 blir just 134. Verkar som om Holmström (eller hans sagesman) har misstolkat de två olika uppgifterna om antal operativa plan som om det var två separata grupper och helt enkelt lagt ihop dem.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Man ska heller inte låsa sig vid antal enheter, då jag läste någonstans (kom inte ihåg var?) att Amerikanarna hade en samtidig operativ förmåga på 33%, d.v.s. det du kan använda samtidigt under insats.

      Man glömmer att plan behöver servas/lagas, tankas, piloter behöver mat, toalett och sömn etc. Detta skulle göra att vi i praktiken skulle ha ett 20-tal plan att tillgå samtidigt under ett angrepp.

      Denna siffra minskar också i samma takt som plan havererar, skjuts ner eller slås ut på backen.

      Radera
    2. Har för mig att jag hört av en insatt debattör sagt att för att kunna ha fyra plan i luften på tre ställen samtidigt (4×3=12 st) över längre tid (10+ dagar) så behövs ett flygvapen på minst 100 plan och betydligt fler än 100 piloter.

      Det går alltså i dagsläget enkelt att nöta ner flygvapnets förmåga redan i fred genom en period av ökad spänning och upprepade gränskränkningar som kräver att flygvapnet rycker ut.

      Radera
    3. För ett antal år sedan så uppgav Försvarsmakten själva följande:

      JAS 39A: 54 st.
      JAS 39B: 12 st.
      JAS 39C: 56 st.
      JAS 39D: 12 st.

      Summera och du kommer fram till 134 st. Nu är ju dock inte A och B i tjänst längre, men förmodligen så har man fortfarande kvar ett antal 39A utöver de nittiotalet C och D man har även om dessa inte ingår i organisationen.

      Radera
  13. När du skriver att "en stor och antagligen okänd del av försvarsbudgeten går till avskrivningar" känner jag att det är på sin plats med en kommentar: Avskrivningar påverkar inte hur stor del av anslagen som kan användas operativt. Här gäller det att hålla isär begreppen:

    En utgift
    Uppkommer och bokförs direkt vid beställning av ex. en vara, påverkar varken kassan eller resultaträkningen.

    En utbetalning
    Uppkommer och bokförs vanligtvis en tid efter leverans. Påverkar kassan men inte resultaträkningen.

    En kostnad
    Uppkommer och bokförs i takt med att varan förbrukas, vilket ibland sker direkt vid leverans och ibland över tid med hjälp av avskrivningar. Påverkar resultaträkningen men inte kassan.

    Avskrivningarnas omfattning redovisas i årsredovisningen och låg 2012 & 2013 på ca 7 respektive 8 miljarder. Detta påverkar alltså inte hur mycket av anslagen FM kan disponera till sin verksamhet, däremot måste motsvarande belopp tillföras i form av nya tillgångar om balansräkningen ska hållas intakt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ett förtydligande från Cornucopias sida vore önskvärt i detta hänsende. Jag får erkänna att jag inte är insatt i frågan om hur försvarets ekonomi redovisas men försvarsanslaget kan väl betraktas som ett positivt kassaflöde till Försvarsmakten vilket ska täcka utbetalningarna under året. Att man sen väljer att ställa upp en resultaträkning där man tar upp kostnader i form av avskrivningar är kanske redovisningsmässigt korrekt men det borde väl ändå inte ha någon reell effekt på försvarsbudgeten?

      Sen kan man fråga sig hur man skriver av ett stridsfordon etc på ett vettigt sätt? Stora delar av iaf arméns materiella anläggningstillgångar är mer än 10 år gamla och borde vara avskrivna sedan lång tid tillbaka. Strv 122 slutlevererades t ex år 2002.

      Radera
    2. Fort blir det dock förvirrande då man försöker använda marknadsekonomiska termer på försvarsverksamhet. Order "investering" t ex borde vara förbjudet att använda i försvarsbudgetsammanhang. Försvaret kan per definition inte göra investeringar då verksamheten man bedriver inte har några som helst förutsättningar att leda till framtida avkastning för organisationen.

      Radera
  14. Eftersom både republiken Finland och konungariket Sverige är militärt allianslösa, bör vi inte tillmäta eventuella försvarssamarbeten, som våra politiker snackar om, alltför stor betydelse. Lösa försvarssamarbeten är ingen säkerhetspolitisk garanti. Eget starkt försvar är det. Det har Finland förstått. Den insikten, som var så väl inarbetad hos svenska politiker under kalla krigets glada dagar, har dagens Sjuklöverpolitiker tappat. Kom ihåg: Krieg ist Krieg!

    Med allianslösheten kommer också ökat krav på egenproducerad försvarsmateriel.

    Jag hoppas att JAS 39 E/F inte behöver förlita sig på krypton tillhandahållna av Pentagon i USA, för att flygplanens krypterade datakommunikation ska fungera fullt ut. Dvs. JAS får inte bli helt beroende av LINK 16.

    SvaraRadera
  15. Jag skulle vilja se en källa på att vi har 50 000 man vid full mobilisering då det låter som att folk blandat ihop försvarsmaktens personalsiffror med mobilisering.

    http://www.forsvarsmakten.se/sv/information-och-fakta/forsvarsmakten-i-siffror/

    Då vår fredstida personal är 50 000 man så bör ju en full mobilisering nå långt över 50 000 man (Förutsatt att vi har nånting att mobilisera vilket är tveksamt). Om de bara räknar krigsorganisationen så skulle jag vilja se vart officerarna som skall leda resterande 35 000 soldaterna skall komma från?

    https://www.youtube.com/watch?v=BL-3QvC6bq4

    Eller?

    SvaraRadera
  16. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  17. Förhållandet bevakningskompanier och insatskompanier i Hemvärnet är tvärtom vad du anger. Kvaliten kan diskuteras, men kontraktet för Insats är dubbelt så mpnga dagar som Bevakning.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är nog inget fel på kvaliteten på personalen. Problemet är de medel de har att arbeta med.

      Radera
    2. Nej personalen är det inget fel på. Vår utbildning har brister. Främst för lite tid för de krav FM idag ställer på Hv, jämfört med förr när det fanns ett relevant FM.
      Nu har jag ju bara min bataljon att utgå från, och tre till jag träffar folk från på övningar. Tror (befarar?) dock inte det skiljer så mycket över landet.
      Hv behöver inte mer coola saker, bara mer utbildningsmöjligheter.

      Radera
    3. "Förhållandet bevakningskompanier och insatskompanier i Hemvärnet är tvärtom vad du anger. Kvaliten kan diskuteras, men kontraktet för Insats är dubbelt så mpnga dagar som Bevakning."

      Nu tror jag du hade otur när du skrev. Bara för att ett insatskontrakt innebär att man tjänstgör dubbelt så många dagar så betyder inte det att det finns fler insatskompanier än bevakningskompanier. Så vitt jag vet så är fortfarande bevakningskompanierna stommen i hemvärnet och insatskompanierna utgör mindre än hälften av våra soldater. Om du har annan information så vill jag gärna se en källa på att vi har fler insatskompanier än bevakningskompanier i organisationen.

      Radera
  18. Hv är ju inte tänkta att lösa riktigt kvalificerade stridsuppgifter, men de uppgifterna kan man lösa. Den stora fördelen är att man kan uppträda som fullständiga förband från dag ett. Det skulle naturligtvis behöva tillföras tyngre vapen och annan utrustning. Men kräver nog ngt längre utbildning (50%?). Fö är väl Hv ensamma numera att öva kompanis anfall.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej HV är inte ensamma att öva kompanis anfall. Övriga Armén har främst övat kompanisuppgifter (anfall/försvar) då det är dyrt att dra ihop en bataljon för att öva bataljonsstrid. Dock bör de ju ha börjat ordna upp det nu i och med att man räknar med att kunna agera inom ramen för brigad nästa år(?) och då måste man ju ha samövade bataljoner.

      Det hv behöver göra för att kunna börja lösa strisduppgifter är att börja öva bataljonsstrid för man kan inte seriöst hävda att man är ett stridsförband om allt man kan är kompanistrid.

      Radera
  19. Det 230 000 starka finska manskapet kan slänga sig på cykeln och storma den ryska landstormen. Det kanske inte är riktigt så illa men det finns nog en hel del att tillägga, s.k. rikshemligheter om hur det verkligen är ställt i Finlands armé. Säkert inte helt dåligt, men kom ihåg Per-Albins ord; "Vår beredskap är god" när det i verkligheten saknades personlig utrustning till envar inkallad soldat.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Varför kallar du dig för Roger Klang? Det är ju jag som är Roger Klang. Det finns bara en handfull Roger Klang i världen.

      Radera
    2. Varför kallar du dig för Roger Klang? Det är ju jag som är Roger Klang. Det finns bara en handfull Roger Klang i världen.

      Radera
  20. Noll inflation då kan riksbanken trycka pengar och ge pengarna till staten.
    Vi kan åtgärda bristerna i försvaret utan att det kostar en krona.
    Vi kommer närmare inflationsmålet och försvaret fungerar.
    Nationalekonomi där finns en riksbank som kan skapa pengar därför kan man inte se ett lands ekonomi som en budgetberäkning.

    statsbudget, företagsbudget,privatbudget, där finns inte skapandet av pengar.
    Landet har en riksbank och där kan pengar skapas, pengarna kan föras över till staten.


    Riksbanken har låtit bankerna trycka alla pengar men det fungerar inte när ingen vill låna till mer än till bostäder, bankerna kan inte ge staten pengar, det kan bara riksbanken göra.
    Vi kan inte lösa något med felaktiga ekonomimodeller.
    Bankerna kämpar för att behålla sitt monopol på att skapa pengar, det gör att vi inte kan lösa våra problem.

    SvaraRadera
  21. Kommer Putin på att han kan trycka pengar och köpa vapen med pengarna, då dikterar han villkoren för oss.
    Stoppar man orealistiska löneökningar så blir det ingen inflation av att trycka pengar, Putin kan stoppa löneökningar.
    http://nationalekonomi.blogspot.com/2013/05/kvoten-pm-kan-skapa-jobb.html
    Putin får då världens starkaste ekonomi.

    Sparpolitiken som är påhittad av särintressen gör att vi står nu står utan vapen.
    Det största hotet är global uppvärmning och det kriget förlorar vi när vi använder oss av totalt felaktiga ekonomiteorier.

    Mängden pengar i landet kan inte regleras med kreditgivningen.
    Pengar skapas när vi tar en kredit, tillverkningen av pengar upphör i en kris och banken öser ut pengar i högkonjunkturer, matematiskt så är det positiv återkoppling och den självsvänger alltid, västvärldens konjunkturcykler skapas av bankerna.

    Förändrar vi inte regleringen av hur mycket pengar som tillverkas så kommer värden en dag att hamna i en kris vi inte kan hantera och vi dör av vår egen dumhet.
    Vår girighet dödar oss själva.

    Bankerna har bestämt att vi ska dö dom vägrar att erkänna att modellen dom skapade inte fungerar.
    Hur pengar skapas har bankerna bestämt.
    Hur pengar skapas kan jag inte länka till för det håls hemligt för folket, ni hittar ingen information.
    Bankerna kommer till sista att utplåna sig själva men det sker efter nästa kvartalsvinst så dom bryr sig inte ens om att dom själva går under.

    Kan man lura nordkoreanerna att dom lever i det bästa landen på jorden då kan man lura folket att riksbanken tillverkar pengar efter landets behov, skillnaden är att vi vi tror att vi inte är lurade medan nordkoreanerna vet att dom är lurade.

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...