2015-02-16 18:59

Skatteverket: Negativ ränta på bankkonto är inte avdragsgill

Skatteverket har uttalat sig om skattemässiga konsekvenser av negativ ränta. Negativ ränta på inlåningskonto betraktar Skatteverket som en avgift, och kan alltså inte kvittas mot inkomst av kapital. Om statslåneräntan per november blir negativ kommer dock schablonbeskattningen av investeringssparkonton bli noll.



Om negativ ränta på ett bankkonto ("inlåningskonto"):
En ränta är en ersättning för en kredit som låntagaren får betala till långivaren för att få låna dennes pengar. För att betecknas som ränta ska ersättningen beräknas utifrån kreditens storlek och lånetidens längd.
Om en kund får betala för att ha ett inlåningskonto anser Skatteverket att det inte kan ses som en ränteutgift. Det får istället ses som en avgift som banken tar ut för att tillhandahålla system och tjänster som hör ihop med kontot, oberoende om avgiften beräknas utifrån hur mycket pengar som förvaras på kontot och hur länge de förvaras där.
Skatteverket anser inte heller att avgiften är avdragsgill på någon annan grund. Den kan inte ses som en utgift för att förvärva eller bibehålla en inkomst och inte heller som en förvaltningsutgift."
Så var det med den saken.

Slutsatsen om investeringsparkonto och även kapitalförsäkring följer:
"Skulle statslåneräntan vara negativ den 30 november året innan inkomståret kommer schablonintäkten på ett investeringssparkonto att uppgå till noll kronor för efterföljande inkomstår. Det innebär att om statslåneräntan den 30 november 2015 skulle vara noll procent eller negativ kommer schablonintäkten för inkomståret 2016 att vara 0 kr.
Skatteverket anser att en negativ statslåneränta inte kan medföra att innehavaren av ett investeringssparkonto får en ”negativ” intäkt, som kan vändas till ett avdrag i deklarationen.
Motsvarande gäller vid beräkning av avkastningsskatt för t.ex. kapitalförsäkringar."
I Skatteverksmatematik innebär alltså multiplikation av negativa tal att resultatet blir noll och kostnaderna för den som har kapital att förvalta blott är en illusion skapad av egots vibrationer.

Statslåneräntan är idag 0.48%, och är alltså inte det samma som reporäntan. Några inlåningskonton med negativ ränta finns inte heller, och lär knappast uppstå heller, då Riksbankens utlåningsränta fortfarande är 0.65% (-0.1%+0.75%) och betydligt dyrare än att ge 0% eller ens 0.15% i ränta på bankkonto. Därtill har bankerna knappast några problem att hitta utlåning att balansera inlåningen mot.

9 kommentarer:

  1. Utlåningsräntan må vara 0,65%, men den gäller lån över natten. Om man (är en bank och) lånar pengar av Riksbanken via en repa (löptid 7 dagar) lånar man inte till utlåningsräntan utan till reporäntan, som är -0,1%.

    Vad gäller att hitta utlåning att balansera inlåningen mot, så vet jag inte det... statsobligationer ger knappt ränta alls längre. Vissa ger till och med negativ ränta.

    Till exempel Handelsbanken har 334 miljarder i sedlar och insättningar i Riksbanken (huvudsakligen det senare, kan man anta). En del av pengarna måste man ha där för att uppfylla likviditetskrav (Liquidity Coverage Ratio), men om jag inte räknade fel har man 110 miljarder kronor mer insatta i Riksbanken än man behöver (jag talar alltså inte om kassakrav här, då det som bekant är noll, utan om LCR).

    Sedlarna ger som man förstår ingen ränta, men kostar i praktiken en del att lagra. Insättningar i Riksbanken över natten ger -0,85% i ränta. Riksbankscertifikat ger reporäntan -0,1% och löper på en vecka.

    Men om man inte vill ha sedlar eller sätta in pengarna i Riksbanken eller köpa riksbankscertifikat, vad ska man då göra med pengarna? Öka bostadsutlåningen? Sluta ge ut nya bankobligationer när de nuvarande löper ut? Köpa företagsobligationer? Skräpobligationer? Cocos? Ökad företagsutlåning lär inte vara aktuellt, med tanke på att företagen tenderar att ha nettokassa...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Var hittar man siffror på dessa insättningar? Beloppen ligger ju inte med i Riksbankens egen balansräkning där man t.ex. kan läsa att mängden mynt och sedlar f.n. är 78 miljarder och att inlåningsfaciliteten är nära på oanvänd.

      Radera
    2. Det finns med i balansräkningen, på sidan 73 i årsredovisningen för 2014: http://www.riksbank.se/Documents/Rapporter/Arsredovisning/2014/rap_arsred2013_140331_sve.pdf

      Där ser vi, som du säger, att inlåningsfaciliteten är nästan outnyttjad (580 miljoner). Det är inte så konstigt eftersom den ger repo minus 0,75%. Det är mer attraktivt för bankerna att deponera pengar i Riksbanken över natten via de finjusterande transkationerna (21 085 miljoner) som betalas med repo minus 0,1% eller genom att köpa riksbankscertifikat (24 989 miljoner) som emitteras en gång i veckan med en löptid på en vecka och betalas med reporäntan.

      Radera
    3. Mer uppdaterade siffror finns här: http://www.riksbank.se/sv/Statistik/Tillgangar--skulder/Riksbankens-tillgangar-och-skulder/

      Storleken på Riksbankens balansräkning är 501 437 miljoner. Notera att en av Riksbankens största tillgångar är "Banktillgodohavanden och värdepapper" (under rubriken "Fordringar i utländsk valuta på hemmahörande utanför Sverige" - utlänningar som är skyldiga Riksbanken utländsk valuta), som utgör 415 199 miljoner. Detta balanseras delvis av den tunga posten "Skulder i utländsk valuta till hemmahörande i Sverige", 228 038 miljoner.

      Detta är, om jag förstått rätt, skulder till Riksgälden som uppkommit som ett resultat av att Riksbanken utökat valutareserven. Riksgälden har alltså lånat dollar och euro från marknaden, Riksbanken har sedan lånat dessa av Riksgälden, för att slutligen placera pengarna i utländska tillgångar, sannolikt statsobligationer från USA och Eurozonen.

      Detta har inte varit okontroversiellt: http://ekonomistas.se/2013/01/22/riksbanken-tanker-fel-om-valutareserven/

      (Posten värderegleringskonton är orealiserade vinster, och därmed eget kapital).

      Radera
    4. Ytterligare en sak jag noterade...

      Handelsbanken har som jag sade ovan kassa och tillgodohavanden hos centralbanker på 334 miljarder. Nå, nu släppte de sin nya årsredovisning för några dagar sen, och den posten har då växt till 455 miljarder. Till detta kommer övrig utlåning till centralbanker, på 51 miljarder.

      Detta kan ju framstå som lite märkligt, att Handelsbankens fordringar på centralbanker är större än hela Riksbankens balansräkning. :)

      Jag antar att förklaringen är att Handelsbanken lånar ut pengar också till andra centralbanker än Riksbanken. Den som har några andra teorier får gärna bidra med dem.

      Radera
    5. Det är bara att bläddra fram ett par sidor till i årsredovisningen.

      Sid 69: "Kassa + tillgodohavanden hos centralbanker": 454 532 mkr.
      Sid 86: "Geografisk fördelning utlåning":
      - Sverige: 253 mkr
      - Storbritannien: 55 779 mkr
      - Danmark: 111 mkr
      - Finland: 69 176 mkr
      - Norge: 2 353 mkr
      - Nederländerna: 11 971 mkr
      - Tyskland: 87 mkr
      - Polen: 35 mkr
      - USA: 312 770 mkr
      - Övriga världen: 7 164 mkr

      Det mesta ligger alltså i USA, UK eller Finland.

      Radera
  2. Minusränta gånger minusränta borde ju kunna ge upphov till imaginära inkomster,

    Nåt för sköntaxeringsavdelningen att titta närmare på.

    SvaraRadera
  3. Lär dock dröja innan det blir minusränta på skattekontot. Eller avgift.

    Fast man vet ju aldrig...

    SvaraRadera
  4. Jag tror dom är ganska försiktiga med att sätta negativa räntor för privatkunder. Det skulle antagligen få svåranalyserade konsekvenser där folk flyttar pengarna till andra konton.

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...