2015-02-24 10:25

Gästinlägg: Förbjud bostadsrättsföreningar att ta nya lån

Nedanstående är ett ett gästinlägg skrivet av Niclas Jonsson på företaget Bättre Bostadsrättsförvaltning.

Förbjud bostadsrättsföreningar att ta nya lån


Enligt föreningarnas stadgar skall avgiften i föreningen täcka drift och underhåll. Om den då gör det, när uppstår då egentligen behovet för en bostadsrättsförening av att låna ytterligare pengar i bank?

I sin ständiga strävan att hålla nere sin egen månadsavgift och uppe sin egen bostadsrätts marknadsvärde övertrumfar styrelserna idag varandra med för låga avgiftsnivåer, extrema avskrivningstider, underhåll bokförs som investering istället för kostnad m fl. metoder för att upprätthålla skenet av att föreningens ekonomi minsann är god. För trots att driftskostnaderna som alla föreningar har ökar (priserna går upp varje år på t ex sophämtning, VA, el, fjärrvärme, Kabel-TV m fl.) så följer inte avgiftsuttagen med. Nej, eftersom RÄNTAN på föreningens lån samtidigt sjunker, så behöver inte avgifterna höjas…

Resultatet har gett närmast anorektiska föreningar helt utan ekonomiska reserver som inte ens klarar att betala för trappstädning längre utan det får medlemmarna själva göra enl. rullande scheman. Än mindre finns det resurser att ersätta slitna byggdelar eller renovera fastigheterna, och skulle man till sist ändå tvingas till renovering och underhåll så finansieras det med: - Lån!

Men årsavgiften skulle ju täcka drift och underhåll! För hur blir det annars egentligen om en generation medlemmar stambyter och bygger nya badrum finansierat med lån som de låter senare generationers medlemmar betala räntor och amorteringar på? Är det inte att gynna dagens medlemmar (som med nyrenoverade badrum får höjda värden på sina bostadsrätter) på kommande medlemmars bekostnad? Så här säger lagen, FL kap 6 § 13:
"13 § Styrelsen eller annan ställföreträdare för föreningen får inte företa en rättshandling eller annan åtgärd som är ägnad att bereda en otillbörlig fördel åt en medlem eller någon annan till nackdel för föreningen eller annan medlem."
Strider det mot lagen, eller är det ok bara för att det är alla kommande medlemmar man blåser?

Det vi idag kallar ”90-talskrisen” var en period då överbelånade bostadsrättsföreningar, främst nybyggen eller ”unga” föreningar, gick i konkurs eftersom räntorna steg. Idag har vi återigen en del högt belånade nybyggda föreningar, men vi har framförallt mängder med ombildade föreningar i utslitna kåkar som tack vara skrupellösa ekonomiska planer är belånade högt över kvarvarande fastighetsvärde. Ägarna är definitivt maxbelånade och kommer svårligen snabbt kunna skjuta till några större belopp om ränteutgifterna sätter av uppåt.

Är föreningarna på väg att åka dit igen? Är det farligt nu? Kan vi göra någonting åt det?

Ja.

Förbjud bostadsrättsföreningar att ta nya lån!

Det är ett otyg att föreningar utöver själva fastighetsköpet får låna över huvud taget eftersom avgifterna fullt ut är tänkt att finansiera föreningarnas verksamhet, drift och underhåll. Varje lån betyder egentligen att den föreningens styrelse har gjort ett för dåligt jobb: De har tagit för lite betalt mot vad medlemmarna har slitit ut. Förbjuder man nya lån till bostadsrättsföreningar, så kommer befintliga föreningar så sakteliga att konsolidisera sig. I takt med att den dolda ägaren Banken får allt mindre räntepengar, kommer de att märka att intäktsbehovet sjunker. ”Drift och underhåll” säljs helt enkelt till ett lägre pris än ”drift, underhåll och räntor”.

Inom några få år, blir ”belåningsgraden” plötsligt relevant när bostadsrätter ska säljas på marknaden. Ju högre lån, desto fler år återstår med en högre avgift. Och ”lägst avgift” blir inte längre okritiskt en vinnare. Nu gäller ”lägst hållbara avgift” som ger erforderligt till kommande underhåll.

Att erbjuda lån med bostadsrättsföreningen som säkerhet är ju egentligen ett feltänk. Föreningen är ingen vara som kan säljas hur som helst, säljs den betyder det att företaget har gått omkull! Bättre att enbart använda bostadsrätterna som säkerhet och ha individuella lån. Då blir det upp till var och en hur man vill ordna sin ekonomi för att passa individuellt riskbeteende eller trygghetssökande.

Förbjud styrelserna att ta upp fastighetslån med bostadsrättsföreningen som säkerhet! Då bör följande inträffa:
  1. Styrelserna tvingas anpassa avgiftsuttaget, så att det verkligen täcker både drift och underhåll.
  2. Föreningarna kommer börja prioritera amortering av sina skulder eftersom det nu synligt påverkar lägenhetsvärdena, lägre föreningsskuld = högre pris på bostadsrätten.
  3. Lägre skuldsättning i föreningarna innebär att de fundamentala värdena stiger. Alltså blir det mindre luft mellan dagens uppblåsta? värderingar och verkligt substansvärde = riskerna går ner.
  4. Dubbelbelåningen förvinner. Bostadsrättsinnehavare kommer inte längre drabbas dubbelt av ränteförändringar (föreningens räntekostnader + de personliga räntekostnaderna). Tryggare för den enskilde, säkrare ur ett samhällsperspektiv.
  5. Föreningarna kan fortsatt välja att finansiera underhåll/investeringar med lån. Men då får lånen läggas fördelat hos medlemmarna. Inför denna verklighet höjs direkt kvalitén på förvaltning, underhållsplanering och avgiftspolitik.
  6. Föreningarna börjar fungera som det var tänkt från början. Tillsammans äger vi våra hus, och vi som bor där vi betalar för vad vårt boende kostar utan påslag till någon extern ägare.
  7. Och faktiskt kan man tänka sig, avgifterna kommer med tiden att gå ner. De totala boendekostnaderna sjunker! Den dolda externa ägaren i föreningen, banken, slutar att få avkastning från 40- 50- 60- och 70 år gamla bostadsrättsföreningar.
En synes enkel lösning, svårt att tänka sig?

/Niclas Jonsson
Bättre Bostadsrättsförvaltning 
info@battrebrf.se

34 kommentarer:

  1. Trams. Klar BRFer skall få ta lån, men inte om de inte sköter sin ekonomi och underavgiftar.

    Detta visar att bostadsrättsprincipen är värdelös om det uppstår ett privat intresse av att tjäna pengar.
    Mitt förslag är att ta bort bostadsrätten som boendeform och bostadsrättsflrening som ekonomisk och juridisk entitet. bolagisera och proffesionalisera verksamheterna eller omvandla till riktiga ägarlägenheter, alt. hyresrätter.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Även om du har "riktiga ägarlägenheter" har du en förening som sköter underhåll av alla gemensamma delar av fastigheten. Och det underhållet kostar fortfarande pengar, och kan fortfarande finansieras med lån...

      Radera
  2. Vad ska föreningen då göra när en oplanerad åtgärd krävs? Tvinga medlemmarna att ta upp egna lån för att finansiera den? Det gör ju verkligen föreningen mer attraktiv om man när som helst kan tvingar pytsa in hundratals tusen ur egen (eller bankens) ficka. Och hur skulle man hantera en situation där de enskilda medlemmarna inte beviljas lån? Ska huset lämnas att förfalla för att några få medlemmar inte har pengar, eller ska övriga medlemmar tvingas betala mer?

    Belåningsgraden är för övrigt redan i högsta grad relevant på marknaden. Lägre belåning ger redan högre värde på bostäderna.

    Avgifterna skulle heller inte gå ner på sikt, eftersom man skulle tvingas ha marginal för kostnadsökningar och oplanerat underhåll - man skulle alltså tvingas buffra upp mer kapital än nödvändigt, för att inte riskera att pengarna inte räcker till när stambytet visade sig bli 10% dyrare än vad man räknade med 30 år tidigare när man gjorde underhållsplanen...

    Det är ju en god tanke, men som med alla goda tankar saknar den verklighetsförankring.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, personliga lån är väl att föredra, dels för att vi (tyvärr) fortfarande har skattereduktion på bostadslån för privatpersoner, och även den pedagogiska biten att det blir tydligare hur stora lån man verkligen är ansvarig för som individ.

      Varför skulle inte det funka när det funkar i nästan alla andra länder som inte har vårt system med bostadsrätter?

      I det icke-nordiska EU-land jag själv bor i får visserligen föreningarna ta lån, men det är ofördelaktigt eftersom bostadslån även här är skattesubventionerade för individer. Har inte föreningen tillräckligt med pengar får ägarna pytsa in. De som inte har råd eller får lån åker på inkasso och hela den karusellen. Personligt ansvar heter det och är en bristvara i Sverige.

      Radera
    2. Om folk åker på inkasso så fungerar det ju alltså INTE i "nästan alla andra länder". Det blir ju fortfarande de som tar sitt ansvar som får stå för notan när den som inte har råd ("inte tar sitt ansvar") inte kan betala.

      Möjligheten för personliga lån finns för övrigt i BRF också (kapitaltillskott), men det används väldigt sällan, eftersom folk naturligtvis föredrar att slippa personligt ansvar, trots att ränteavdraget är ett klart argument för den lösningen.

      Radera
    3. Vad menar du? I Sverige åker folk på inkasso för hyresskulder och skulder till brf, innebär det att de systemen inte heller fungerar? Nej, att nån enstaka klantpelle åker på inkasso betyder inte att systemet inte fungerar. Den klantpellen får väl i värsta fall sälja sin lägenhet och flytta till hyreslägenhet.

      Ser du inte fördelarna som jag beskrev med att lånen är individuella istället för att delvis tas av brf?

      Radera
    4. @tolvtretton: Det ska inte finnas några "oplanerade åtgärder" egentligen. Idag skall alla föreningar ha en underhållsplanering, och de reparationer som kommer emellan är att betrakta som en driftskostnad. Man skall komma ihåg att med fastigheter går det inte fort. Både underhåll och ekonomi har långa ledtider, och det finns bra underlag att tillgå rörande tekniska livslängder mm. Både villaägare och privata fastighetsägare klarar av att planera långsiktigt kring sina hus, skall inte BRF behöva göra det samma?

      Radera
    5. Unknown: Det är skillnad på inkasso för en skuld på 5 tusen och en på 500 tusen. Systemet fungerar väl likväl, men det får ju större konsekvenser för alla inblandade ju mer pengar det handlar om.

      Fördelarna kan man som sagt utnyttja i en bostadsrättsförening också, om man så önskar, med kapitaltillskott. Man kan till och med ha diversifierade kapitaltillskott så att olika medlemmar står för olika stor del av föreningens lån, om nu halva föreningen föredrar att skjuta till kapital själva, och halva föredrar att föreningen tar lån: Det är lite besvärligare, men det går.

      Niclas: Det finns alltid oplanerade åtgärder. Saker händer. Visst kan man sätta en underhållsbudget som har väldigt stor marginal och hoppas att man täcker in allt, men då överför man bara kapital från medlemmarna till föreningen helt i onödan. Och både villaägare och privata fastighets ägare kan belåna sina fastigheter om det skulle behövas.

      Radera
    6. För övrigt finns det gott om exempel på både villaägare och privata fastighetsägare som inte alls klarar av att planera långsiktigt kring sina hus...

      Radera
    7. Förvisso sant!
      Orättvisan ligger i att villaägaren eller den privata fastighetsägaren får själv ta konsekvenserna av sin egen planering/icke planering. Samt bedömer och ansvarar själv för de lån hen tar upp.
      I BRF blir det oftast till slut någon annan som betalar för vad tidigare medlemmar/styrelser gjort. Och marknaden klarar för dåligt idag att prissätta detta. Tillsammans med svår redovisning för gemene man har det skapat en situation där det för den vanliga människan blir allt för mycket lotteri att investera i en bostadsrätt, med risker för den enskilda och för samhället i stort som följd.

      Radera
    8. Hur skulle det bli lättare av att föreningen förbjuds att ta lån? Det blir väl om något ännu osäkrare, eftersom risken finns att man helt plötsligt blir tvungen att skjuta till ganska stora summor pengar på grund av att något missats i underhållsplanen. Det blir ju extremt svårt för gemene man att avgöra om storleken på underhållsbufferten är rimlig eller inte, utan en fullständig besiktning av hela fastigheten... Risk för en framtida avgiftshöjning på en tusenlapp eller två känns ju för de flesta betydligt mer överkomligt än risk för ett påtvingat kapitaltillskott på hundra tusen, oavsett om det långsiktigt är fördelaktigare eller inte.

      Radera
    9. Så vad du säger, tolvtretton, är att man ska tänka kortsiktigt och göra det som verkar enklast för stunden, även om det är dyrare.

      Tjena.

      Radera
    10. Jag sa inte att det INTE är långsiktigt fördelaktigare heller. Att något är "dyrare" gör det för övrigt inte automatiskt till ett sämre val, om det innebär exempelvis trygghet. De flesta skulle nog känna sig ganska otrygga med att riskera att behöva punga ut hundratusentals kronor på ett bräde på grund av inkompetent styrelse. Möjligheten att låna blir då försäkringen mot detta, och räntekostnaden blir försäkringspremien.

      Vad jag säger är att det inte presenterats några hållbara argument för att det skulle bli enklare eller säkrare (eller för den delen, billigare) för medlemmarna för att föreningen förbjuds ta lån.

      Radera
  3. Min bostadsrättsförening var nära konkurs på 1970-talet och började drivas görsnålt men man tog ut för låga månadsavgifter så under ca 10 år med början vid sekelskiftet ökade man månadsavgiften medan man genomförde underhåll. Nu har vi nya planteringar, nya gatlyktor, nya yttertak, nya trädelar i fasaderna, nya fönster, ny cirkulation för uppvärmningen, relinade avlopp, renoverade tvättstugor, en ny gemensamhetslokal på några hundra m2 med vicevärdskontor, snickarverkstad, gym, mötesrum och festlokal, ca 9m2 solceller per lägenhet och utbytet av elinstallationerna är halvvägs så snart har vi trefas till alla spisar, jordat och jordfelsbrytare. Det hade varit svårt att få det att fungera om vi inte hade fått ta nya lån.

    2014 var årsavgiften 619 sek/m2 och driftskostnaden ca 395 sek/m2.
    Lånen var på 76 miljoner, ca 410 sek/m2 och så fanns det en fondering för underhåll på 16 miljoner.
    Kanske var det oansvarigt ungefär då tömma fonderna för att köpa ännu mera solceller men de avkastar bättre än bankränta...

    Nästa steg blir nytt låsssystem för ytterdörrar, nya lägenhetsdörrar och någon gång måste vi byta fasaderna till sådana som är isolerad på riktigt då husen byggdes när oljan var gratis. Den dagen är det kanske dags att säga upp fjärrvärmabonemanget och övergå till värmepumpar och om klimatet fortsätter förändras installera kyla i sovrummen.

    Dock har vi en del stordriftsfördelar då det är 546 lägenheter på totalt 45490 m2.

    Kan ni vänligen inte reglera sönder möjligheterna att smidigt sköta en bostadsrättsförening?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nu skäms jag ögonen ur mig, 76000000 / 45490 = 1670 sek/m2

      Radera
  4. Jag kan tänka mig en situation då en förening har bättre lånemöjligheter än individerna som skall betala räntorna vi avgiften.

    SvaraRadera
  5. Så istället ska bostadsrättsföreningar tvingas ackumulera kapital? (och bli kapitalförvaltare)

    Att förbjuda lån är lika absurt (och fel) som att inte amortera.

    Det man vill uppnå är ju en bra balans.

    Som det är nu kan ju en brf "växla" driftskostnader mot lån, energibesparande åtgärder kan alltså genomföras helt utan avgiftshöjningar utan helt genom att besparingen betalar både lån och amortering, med ett system där lån är förbjudet är detta omöjligt, och många åtgärder som totalt sett i längden innebär lägre avgift ska alltså stötas och blötas av föreningsstämman, där vissa alltid per definition kommer motsätta sig allt. Särskilt om de själva måste hosta upp pengarna till investeringen.

    Totalt sett så innebär en sådan ordning sämre boenden enligt min mening.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Alltså, att ackumulera kapital är betydligt billigare än att ränta lån, så där borde valet egentligen vara enkelt.
      Vad gäller ditt påpekande rörande investering i en energieffektivisering, där kan du ha en poäng. Men sådana åtgärder skulle ju i så fall gå att särskilja.

      Radera
    2. "Alltså, att ackumulera kapital är betydligt billigare än att ränta lån"

      Nej, verkligen inte. Föreningen måste satsa pengarna i något med obefintlig risk, alltså i princip ingen avkastning alls, medans en medlem kan få betydligt högre avkastning/göra ränteavdrag på lån på egen hand om hen sparar/lånar ihop kapitalet och gör ett kapitaltillskott. Dessutom kan medlemmen göra rotavdrag för inre underhåll som annars föreningen skulle stått för (om man lyfter ur dessa från stadgarna)

      Att amortera med avgiften (som du skrev ett helt gästinlägg om för ett tag sedan) är också inte så bra, då det är bättre att medlemmarna gör ett kapitaltillskott (vilket förvisso en hel del av medlemmarna kommer vara rädda för, då de tycker det är bättre om föreningen står för det...) För att amortera med en hög månadsavgift som följd kommer leda till lägre insatspriser, vilket låser in medlemmarna/är orättvist mot de som vill sälja. Samtidigt så missar man möjligheten till ränteavdrag under hela perioden som föreningen amorterar.

      Radera
  6. Och eftersom alla former av avgifter och pengar som ska betalas in till föreningen ska avhandlas med medlemmarna först, så kan man lika gärna avskaffa styrelsen, eftersom man ändå måste träffas åtminstone en gång i månaden och prata om alltifrån nya soptunnor till takomläggning. Sen är det väl åtminstone en större grej per år som det ska skramlas pengar till, och med tanke på hur många sköter sin egen ekonomi så lär väl allt förskjutas då ngn inte kan betala i tid osv.

    Jag ser så många absurda effekter att jag undrar om författaren till inlägget verkligen är vid sina sinnens fulla bruk.

    Jag tror inte någon verksamhet som inbegriper mer än en handfull människor, öht kan fungera utan möjligheten till lån. Oavsett om det handlar om företag eller föreningar.

    SvaraRadera
  7. Dumt att förbjuda nya lån. Då kommer ju ingen förening vilja amortera heller.

    Vår BRF amorterar sedan länge och har ökat takten nu när vi har låga räntor. När sedan en renovering ska genomföras kommer nya lån att tas. Helt i sin ordning, att lägga pengar på hög för kommande investeringar/underhåll tjänar ingen på.

    SvaraRadera
  8. Låter mycket enklare att införa max 30 års amortering på privata bolån, så försvinner spekulationsivern. Det blir omedelbart intressant med en seriös ekonomi i föreningen.

    SvaraRadera
  9. Jag förstår att det blir mothugg, frågan är kontroversiell och vid en snabb anblick absurd. Men man måste ställa sig frågan hur vi ska fördela underhållskostnaderna (slitaget) i föreningarna. Idag är det ju så att alla stadgar säger att avgiften skall täcka drift OCH underhåll. Så länge föreningarna lånar upp kapital till underhåll, så har de alltså inte följt sin egen stadgar. Så, skall vi ändra i stadgar istället? : Avgiften skall bara täcka drift?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om avgiften inte täckte underhållet skulle föreningen gå i konkurs, eller ha ett hus som inte underhålls.

      Hur det då kan komma sig att föreningen både underhåller sitt hus OCH inte går i konkurs lämnas som en övning till läsaren.

      Radera
  10. Det finns flera vettiga anledningar för en BRF att ta lån. Ett exempel är att köpa (för lånade pengar) föreningens hyresrätter och då är det hyrorna täcker kostnaden för dessa lån och lånen ska lösas när hyresrätterna säljs. Det är också vettigt att låna för visst kostsamt underhåll som t.ex. hissreparationer för att sprida ut kostnaden för medlemmarna över tid om inte föreningen redan har en buffert som räcker.

    Det riktiga otyget är de överdrivet långa lånen. Att införa ett amorteringskrav på 10 år för BRF vore vettigt. Alla lån tas på 10 år till fast ränta. Avgiften betalar räntor och amortering. Förutsägbart och bra.

    SvaraRadera
    Svar
    1. @tuxie: Föreningen köper inte hyresrätterna, de äger dem redan.
      Ditt sista stycke är ju ett steg i rätt riktning om man utgår från dagens läge. Totalt sett är det dock för medlemmarna ett dyrare förslag än mitt.

      Radera
    2. Niclas: Och hur får föreningen hyresrätterna i sin ägo menar du?

      Radera
    3. Niclas: Föreningen tar lån och köper hyresrätterna när föreningen bildas.

      Det finns ett värde i att ha förutsägbara avgifter även om kostnaden totalt sett blir lite högre. Med max 10-års löptid på lånen är risken minimal. Lånen för hyresrätterna kan dock t.o.m. vara amorteringsfria eftersom de ändå löses vid försäljning men ska inte kunna belånas ytterligare efter köpet.

      Radera
    4. @tuxie: Aha, du menade att hyresrätterna som "köps" i samband med ombildningen. Ja men där har jag inget att invända. Både vid ombildning som vid uppförande av ny byggnad (alltså föreningens "födelse") så begriper även jag att en del av affären behöver lånefinansieras. Annars havererar bomarknaden i ett slag utifrån dagens verklighet.
      Mitt förslag gäller därefter, föreningar som är "up & running".

      Radera
  11. Trams. Klar BRFer skall få ta lån, men inte om de inte sköter sin ekonomi och underavgiftar.

    Detta visar att bostadsrättsprincipen är värdelös om det uppstår ett privat intresse av att tjäna pengar.
    Mitt förslag är att ta bort bostadsrätten som boendeform och bostadsrättsflrening som ekonomisk och juridisk entitet. bolagisera och proffesionalisera verksamheterna eller omvandla till riktiga ägarlägenheter, alt. hyresrätter.

    SvaraRadera
  12. Det vore djupt orättvist om endast en generation av innehavare skulle behöva bära kostnaderna i en förening. Nästa generation av innehavare skulle då tjäna på investeringar som tidigare bostadsrättshavare har kostat.

    Ta till exempel en dyr underhållsåtgärd som stambyten med livslängd på minst 40 år. Om nuvarande innehavare skulle kosta den är det sannolikt att investeringen inte går att realisera i höjt marknadsvärde på bostadsrätterna. Dessutom så handlar det om en förening som äger fastigheten och där innehavarna endast indirekt äger fastigheten via sina andelar i föreningen. En medlem skulle de facto vara tvungen att bo kvar under en lång period för att inte behöva gå back på insatshöjningen. Skulle innehavaren flytta, så kommer nya innehavare att tjäna på den investering som tidigare innehavare har gjort. Finansiering genom att föreningen upptar lån är ett rättvisare alternativ, både långsiktigt och för alla medlemmar, både nuvarande och framtida.

    Det låter väldigt märkligt att när det finns ett förmögenhetsvärde i fastigheten att det ska då vara förbjudet för medlemmerna att nyttja den för att finansiera nödvändigt underhåll och tillbyggnad. Effekten av ett förslag som presenteras här skulle bara resultera i att föreningar skulle tillåta medlemmar att pantsätta fastigheten och att nya medlemmar skulle vara tvungna att överta dessa "speciella" lån. Till det skulle då komma att medlemmarna skulle vara väldigt utsatta i fall föreningen skulle gå i konkurs.

    Ett kapitaltillskott till föreningen får endast ske när alla andra alternativ är uttömda. En bostadsrättsförening får inte ens tvinga medlemmar till extra insättning om det finns andra mer fördelaktiga alternativ.

    Jämför med aktiebolag. Som aktieägare får du pantsätta dina aktier. Bolaget får pantsätta tillgångar och aktiekapital för att uppta lån. Går bolaget i konkurs så står bolagets tillgångar för dess förpliktelser. Förslaget här ovan skulle innebära att fruktansvärda tragedier skulle utspelas när bostadsrättsföreningar går i konkurs och/eller behöver investera. Dessutom så går det mot äganderätten att förbjuda bostadsrättsmedlemmar att utnyttja det kapital som finns i föreningens största och viktigaste egendom.

    SvaraRadera
  13. Ditt förslag leder till orimliga konsekvenser. Jag har själv setat som först kassör och därefter ordförande i en ganska stor bostadsrättsförening, ägt lägenheter i olika föreningar och studerat en mängd olika föreningars årsredovisningar med mera så jag vet hur verkligheten ser ut.
    Om en brf inte skulle få ta nya lån skulle det betyda att alla brf skulle tvingas fondera pengar för framtida (förutsedda och oförutsedda) utgifter. Problemet är hur de fonderade pengarna hanteras. I många brf jag har sett har man drabbats av förluster då entusiastiska styrelsemedlemmar (ofta på inrådan av någon utomstående "expert") placerat de fonderade pengarna på dumma sätt. I dagens lågräntesamhälle tvingas ju de som vill spara ut på mer riskfyllda marknader. Dessa risker är svårhanterliga. Att en brf tar ett lån är en betydligt mer hanterbar risk. Självklart ska en brf även ha en viss sparad buffert, men den kan inte täcka stora utgifter såsom stambyten.
    Och självklart ska en brf inte vara alltför högt belånad. Där håller vi nog med varandra, men vi är uppenbarligen inte överens om hur man ser till att det blir så.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag gillar min förenings konstaterande att solceller avkastar bättre än bankränta.

      Radera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...