2015-02-24 14:33

Felprioriteringar inom datorslöjd

Stockholms stad ska införa datorslöjd i grundskolan, vilket vid en första anblick kan verka vettigt. Även Skolverket tittar på det hela, och av det kan man kanske dra slutsatsen att datorslöjd kommer bli ett obligatoriskt ämne i skolan framöver. Men som gammal systemutvecklare finner jag snarare att datorslöjden bygger på missuppfattningar och som den beskrivs kommer innebära pengar i sjön.


Syslöjd och träslöjd är arv från det gamla bondesamhället. Var och en behövde kunna ordna ett nytt yxskaft till vedyxan när den slets ut och att kunna laga sina egna kläder var helt avgörande. I takt med utveckling och specialisering blir dock både syslöjd och träslöjd allt mindre relevant - få stoppar sina strumpor längre och går yxans plastskaft sönder köper man en ny yxa.

Syslöjd och träslöjd kunde därför minskats ner och ersatts med dagens hantverk, nämligen datoranvändning

Men det är här man tänker fel. 

Man blir inte arkitekt eller civilingenjör inom husbyggnad för att man haft träslöjd. Det är knappt att man blir snickare, utan istället kan man hantera enkla vardagssysslor som att slå i en spik för att hänga upp en tavla på väggen. I datorslöjden ska man tydligen inte lära sig att koppla in en USB-sladd eller koppla ihop ett hemmanätverk med routrar och switchar, utan man ska lära sig programmera och bygga system - dvs blir civilingenjör eller arkitekt. Vilket få har begåvningen för.

Datorslöjden borde likt träslöjd och syslöjd istället inriktas på det man behöver i vardagen. Hur bygger man ett enkelt nätverk. Hur optimerar man ett trådlöst nätverk. Har tar man backuper? Och framför allt hur använder man ett tangentbord så man kan skriva blixtsnabbt i tankens hastighet med alla handens fingrar istället för pekfingervalsen?

Det är kunskaper de flesta har ett behov av.

Men för att faktiskt arbeta inom programmering behöver man ha en fallenhet för logik, abstraktionsförmåga, förstå och acceptera mycket godtyckliga regler mm. Och ärligt talat har inte alla detta. 

Att lära alla barn programmering är som att lära alla barn designa brännkammare i en förbränningsmotor. Väldigt få behöver den kunskapen för att kunna köra bil och det hela hör helt enkelt inte hemma i grundskolan.

Tvärt om kan antagligen många barn skrämmas bort från programmeringsyrket.

Tittar vi tillbaka på oss som var den första generationen med hemdatorer under tidigt 80-talet, så hade  åtta av tjugofem hushåll i min grundskoleklass hemdator. Av dessa valde tre att lära sig programmera på allvar - övriga spelade mest spel. Alla dessa tre, inklusive jag själv, gick vidare till att faktiskt utbilda oss till systemutvecklare på universitet och högskolor.

Detta dög fullgott till den personalförsörjning som behövdes för IT-bubblan. Idag jobbar ännu fler som "programmerare", helt utan datorslöjd. De som blivit intresserade av detta har blivit det av eget intresse på fritiden, inte genom tvång i skolans datorslöjd.

Nej, datorslöjd borde lära folk att använda datorer, inte att lära dem programmera. Lär dem grundläggande Internetsäkerhet, lär dem skapa svåra lösenord, lär dem hur man byter en hårddisk, eller uppgradera minnet i en dator, vad en router är och hur man kopplar in en switch. Lämna programmeringen åt de som faktiskt får ett intresse för det på egen hand.
Det är förstås inte acceptabelt i ett socialistiskt samhälle, men alla är inte lämpliga programmerare, lika lite som alla är lämpliga undersköterskor (vilket ungdomar nu ska tvingas bli i socialisternas forcerade ungdomspraktikjobb när skattereduktionen för ungdomar ersätts med praktikjobb). Vi är inte lika, vi har olika styrkor. Grundskolan ska och bör inte lära ut extrem specialisering, vilket programmering är, utan breda grundläggande kunskaper alla har behov av i livet. I hemkunskapen lär man sig koka makaroner eller göra varma mackor, man lär sig inte livsmedelskemi. 

Vem vet, härnäst kanske barnen ska lära sig operera blindtarmen i grundskolan? Kirurgislöjd. Bara så de kan kan upptäcka vilket kul yrke kirurg är. För det vet ju alla - alla kan och bör bli läkare. I socialisternas värld.

I verkligheten är datorslöjd förstås ännu ett försök att få ett överskott av arbetskraft, så lönerna kan sänkas och programmerare, trots 4-5 års högskoleutbildning, ska bli ett jobb att likställas med snickarens. Men det är det inte, det ska likställas med arkitektens eller ingenjörens yrke. Snickarens motsvarighet är möjligen den gymnasieutbildade datorteknikern, som ska installera programvaran på en arbetsplats datorer och koppla i sladdar och se till att allt fungerar.

Vill ni ha ett överskott av programmerare så lönerna kan sänkas - öka antalet högskole- och universitetsplatser på civilingenjörsutbildningarna och universitetets motsvarande mastersutbildningar. Så får ni se om fler lyckas nå de examenskrav som behövs för att klara detta. I verkligheten kommer de flesta inte klara utbildningen, speciellt inte om vem som helst släpps in.

35 kommentarer:

  1. Det vore inte dumt att lära ut ett grundläggande säkerhetstänkande också. Brandväggar, virusskydd, klicka-inte-på-länken-som-den-snälle-Nigerianske-miljonären-skickade, osv.

    SvaraRadera
  2. Intressant. Spontant gillar jag färdighetsämnena för att de utvecklar en annan dimension än de teoretiska ämnena. Samtidigt kan jag sympatisera med en ganska kunskapsfokuserad skola. En nackdel i Sverige är att det mesta av fritidsaktiviteterna (läs idrott) organiseras utanför skolans regi av "föreningar". Det är därför svårt att få in andra nischade fritidsaktiviteter som träslöjd. I många länder tränar man för skollaget, det skulle då bli naturligt att den som vill pyssla med något annat än idrott gjorde det i skolans regi också. På så sätt får de snickarintresserade sitt samtidigt som det inte stjäl tid och pengar från den obligatoriska undervisningen.

    SvaraRadera
  3. Hmm, Programmering kan inte liknas med att bygga brännkammare. Snarare liknas vid simpel aritmetik.

    Även den mest grundläggande kunskapen om enkel kodning och syntax är användbar, då det är porten i att förstå resten. Det betyder inte att alla måste kunna bygga ihop komplexa algoritmer. Men Datorslöjd BÖR inehålla annat än praktiska kunskaper om nätverk och administration.

    Varför lägger du så stor vikt i just definitionen och traditionen av order "slöjd"? Spelar det verkligen roll?

    SvaraRadera
  4. Vem är det som sagt att relevansen av slöjd minskat?

    Det kanske tvärtom är så att det är avståndet till verkligheten som ökat?

    SvaraRadera
  5. Aaaah, ABC80, Vic 20, C 64 samt, om man var ett mobboffer, ZX Spectrum med suddgummiknappar.

    Tac-2, bandstation samt så klart:

    10 Print "Du har legat med Staffan Westerberg"
    20 Goto 10

    Märker ni att det aldrig blev nån programmerare av mig?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mmm, vi som lyckades körde ZX Spectrum...

      Radera
    2. Du körde säkert Amstrad.

      Radera
    3. Jag körde Atari. En av de andra Pro Audio Spectrum (eller ngt). De som körde Vic-20/Vic-64 blev "inget", då de bara spelade spel. Vi som valde andra plattformar fick skriva våra egna spel, för det fanns inga att kopiera.

      Radera
    4. Fanns väl inga spel till vic 20? Äventyr i textformat räknas inte.

      Radera
    5. Jag vet inte om jag håller med till 100%. En kompis till mig som hade spectrum programerar idag för ett spelföretag, men vad jag minns så hade han spel så att det räckte ändå.

      Radera
    6. Körde Amstrad!? Jag var återförsäljare för Amstrad!

      Radera
  6. "Använda datorer". Låter som en reklam för Apple eller Microsoft, som "vet vad som är bäst för dig".

    I den grundläggande kunskapen måste förstås ingå just att bryta den dominansen och tweaka för egenmakt.

    "Hur man rootar en Android", "Hur man jailbreakar en i-whatever", "Hur man använder Tor" etc etc.

    Sådan datorslöjd vore i enlighet med läroplanens skolning i demokratiskt tänkande.

    SvaraRadera
  7. Springer man hitåt är det fel och springer man åt andra hållet är det också fel... :-)

    http://cornucopia.cornubot.se/search?ie=UTF-8&q=programmering&sa=S%C3%B6k

    SvaraRadera
    Svar
    1. Och? Jag har tänkt till sedan dess.

      Radera
    2. Vilket är en av dina stora styrkor, du kan konsten att ändra uppfattning!

      Jag trornog sanningen ligger någonstans mitt emellan. Fokus bör helt klart ligga på sånt som folk har användning för i vardagen men det är nog nyttigt för alla att prova på enkel programmering, typ basic, bara för att få ett begrepp om vad som försigår bakom kulisserna! De flesta ämnen i skolan innefattar delar som de flesta inte kommer ha användning av, om man inte väljer att läsa vidare inom det området, men som ändå fyller sin funktion, om inte annat så för allmänbildningens skull!

      Radera
    3. Micken + 1 ... Känns som att Cornu har djupdykt och fastnat i begreppet och ursprunget av ordet"Slöjd",istället för att fokusera vad som verkligen hjälper en att förstå.

      Saker som att koppla in USB och annat lär man sig själv numera, rentav allmänutbildning. Nätverk blir enklare och enklare att sätta upp.

      Men just att få iaf "känna på" hur programmering fungerar, även om väldigt begränsat. Vore av extremt stor vikt!

      Radera
  8. Det finns programmering och det finns programmering. Att sätta kidsen på att programera assembler eller rodda stora projekt i Visual Studio är ingen höjdare. Men med rätt "programmeringsverktyg" kan man ge barnen förståelse för hur en dator fungerar och en slags "läsa-lätt" version på hur man skapar program. En slags digital version av att lära sig slå i en spik kontra att snickra ett hus. På 80-talet fick jag själv laborera med något som hette LOGO på C64, för att sedan gå vidare med BASIC. I LOGO använde man grundläggande matte för att flytta en markör på skärmen för att rita en bild. Jättesimpelt, men vi måste alla börja någonstans.
    Min son leker ibland med ett "spelutvecklingsverktyg" som nästan är ett spel i vilket man gör spel. Minns inte vad verktyget heter, men jag tror det är Microsoft som ligger bakom. Han behöver inte skriva kod, utan bygger upp spelet med olika val från en slags scriptmeny. Man kan slänga ihop ett litet arkadspel på några minuter med en gamepad. Visst, slutresultatet blir inte nästa GTA, men det ger ungefär samma förståelse för hur program är uppbyggda som LOGO gjorde, fast överflyttat till dagens teknik - och det är roligare att få en liten robot att skjuta gurkor än att få en liten markör att dra ett rosa streck på skärmen.. :-)

    SvaraRadera
  9. Jag nog man borde lärt sig baskunskaper i programmering som komplement till matten sedan 20 år (gymnasienivå). Från högstadiet(9:an) borde man idag kunna bygga hemmanätverk och administrera sin dators olika behov. Datorn(internet) och människan är idag ett sårbart gränssnitt som inte kan förlita sig på att tekniken löser allt utan användar-kompetens.

    SvaraRadera
  10. Jag vet inte vilken ålder som avses. Jag hade träslöjd i mellanstadiet och högstadiet. Att på den nivån lära sig saker som att byta hårddisk och minne är meningslöst. Dessa saker blir snabbt omoderna. (Snart finns inga hårddiskar och sällan gör man något alls med bärbara datorer.)
    Lite grundläggande om hur datorer, IT och internet fungerar på ett övergripande sätt är nog inte fel. Det är kunskap som håller lite längre.
    Vad gäller programmering tror jag inte det är fel att introducera visst mått av träning på logiskt tänkande ganska tidigt. Det är minst lika viktigt som att kunna matematik (utöver de fyra räknesätten och procent). Det öppnar vägen inte bara för att lära sig programmera utan är en bra träning i konsekvensanalys, kritiskt tänkande och vetenskap.
    Nuförtiden finns många pedagogiska verktyg för att skapa enkla modeller i datorn där man kan skapa enkla spel eller bara festliga sekvenser av saker. Det viktiga är att det är roligt. Blandar man in lite "fysiska" saker som spakar, sensorer, knappar och motorer kan det bli riktigt kul. Får man leka med sådant blir man mindre rädd för teknik och får en grundläggande förståelse för hur saker hänger ihop.

    SvaraRadera
  11. Nyttan med programmering för barn är väl det strukturerade tänkandet. Något språk som är visuellt lättillgängligt skulle nog kunna vara till nytta. Nu var det länge sedan, barnen har blivit stora, men vi höll på lite med Lego Mindstorms och där - om jag minns rätt - satte man ihop pusselbitar, så det blev program som t.ex. kunde styra en liten robot att hålla sig innanför en mörk linje. Enkelt och pedagogiskt.

    Någon sådan form av programmering tror jag kan vara till nytta och glädje, som en tidigare skribent skrev tvivlar jag dock på nyttan av att sätta barnen att programmera "vanliga" språk.

    Förslaget att lära barnen grunderna i att sätta upp ett nät, koppla till en skrivare, få kontakt med internet genom routern och göra enklare åtgärder i t.ex. nån simpel Linux skulle nog vara väldigt nyttigt och livsförberedande.

    Jag tänker mig att grundskolans roller är att förbereda för gymnasiet och förbereda för att klara vardagslivet. Gymnasiet för att förbereda för högskola eller för arbetslivet samt högskolan för att förbereda för forskning eller arbetsliv. Så funkar det tyvärr inte idag - jag har vikarierat på såväl grundskole- som gymnasienivå.

    SvaraRadera
  12. Fast... Cornu berör ngt som ingen nappat på, men som jag tänkt på länge, "... hur använder man ett tangentbord så man kan skriva med tankens hastighet med alla fingrarna..." Jag är så gammal att jag hade maskinskrivning i 7:an, och dessutom var jag lydig nog att försöka lära mig lite. Har haft mycket nytta av det, jag kan skriva medan jag tänker, och det har nog haft större betydelse än man kan tro för att jag blev färdig med min avhandling (samhällsvetenskap= mycket text) någotsånär snabbt, och kunnat hålla de flesta deadlines -jag tappar inte tråden medan jag skriver. Jag ser många kolleger som sitter och duttar med pekfingrarna och letar tangenter, och sedan säger "Vad var det nu jag tänkte?"
    Fast "tntentbord" på läasplattor blir jag nog aldrig kompis med ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mina fingrar verkar bli tjockare med tiden, så inte ens pekfingervalsen kommer att fungera på en telefon om några år

      Radera
    2. Ja när försvann den där skrivmaskinsutbildningen? Sitta med en huv så man inte ser tangenterna. Och inte hjälpte det, men skriver med flerfingerspolska åtminstone.

      Radera
    3. Jag som inte gått nån skrivutbildning har utvecklat en slags "trimmad 2 pekfingervals" som väsnas rätt mycket och skriver snabbast bland mina kollegor, vilka är mäkta imponerade.
      De använder bara 1 pekfinger och kolla noga en stund innan de trycker ner.

      De ser på mig som nån slags "dataexpert" (vilket känns bra) men jag vet att jag verkligen inte är i närheten, utan kan bara laga deras Windoz-PC.

      Precis som de själva antagligen skulle kunnat om de använt google och youtube

      Radera
    4. En av de bästa programmerrna jag känner (och jag känner några stycken...) pekfingerkodar, vilket ser ganska lustigt ut. Det går bra ändå. Men så kodar han ju rätt första gången också, till skillnad från de flesta andra. :)

      Radera
  13. Själv anser jag att man borde lära barnen mer om jordbruk, skog, självhushållning, var maten kommer ifrån mm. Tror de flesta har mer nytta av det än att lära sig grunderna i programmering, vilket ändå de flesta kan lära sig ganska lätt på egen hand.

    SvaraRadera
  14. Programmeringsyrket är troligen inte ett framtidsyrke, iaf inte för den breda massan. Vi närmar oss en framtid då applikationer kommer att programmeras av datorerna själva.

    http://observer.com/2014/10/googles-new-computer-with-human-like-learning-abilities-will-program-itself/

    SvaraRadera
  15. Scratch funkar utmärkt som programmeringsintro enligt polare med småttingar.

    https://scratch.mit.edu/

    SvaraRadera
  16. Vad jag tänker när jag hör ordet "datorslöjd" är 3D-skrivare. Dels är det "inne" - så det går säkert att få projektpengar från EU - dels finns det ju praktiska och ekonomiska vinster att göra genom att låta ungarna skriva ut sina egna pennfodral, stolar, basketringar, matbrickor och bänkar till uppehållsrummen etc - samtidigt som man kallar det för pedagogik...

    SvaraRadera
  17. Intressant fråga det där med light-utbildningar till kodapa. Finns redan KY-utbildningen 'agil utvecklare', ett år på deltid. Såg nåt sånt på tunnelbanan för ett par år sen i alla fall. Kände då nån blandning av 'Nä fy fan, själv harvade jag 5 år på universitet och sen ett traineeprogram på ett halvår, så får det inte gå till' alltså den rent fackliga missunsammheten. Och 'tja men till rätt person så kan det ge helt relevant start'. Vore intressant att se hur det funkar. Jag menar de flesta agila utvecklare som jag känner som verkligen har hamnat rätt och har talang, de har rätt skilda utbildningsbakgrund men de flesta har i alla fall en hyfsat lång och tung utbildning, Civ ing eller liknande, men inte alltid inom 'data'. Ganska mycket irrelevant fysik, ekonomi och liknande som folk har pluggat. Kodningen lär man sej av kollegor, genom tutorials, konferenser och hobbyprojekt och att jobba i ett team. Men sen finns det ju de som pinar sej igenom en Civ Ing. och sen pinar sej igenom 1-2 år som junior i något utvecklarteam för att få ha det åtråvärda "utvecklarbakgrund" på CV:t då man söker sej vidare till projektledning och management. Finns nog alla typer på alla program.

    SvaraRadera
  18. Redan idag kan simpla hobbykodare dra en helt enorm fördel av sin kunskap på nästan valfri arbetsplats, förutom specifikt inom IT-branchen (där automatiseringen är mer naturlig).

    Microsoft lär tex dumpa VBA vad det lider eftersom det inte längre passar in - men räkna med att alternativet kommer att vara ännu enklare och ännu mer användbart. Det kommer dock fortfarande kräva förståelse för programmering.

    SvaraRadera
  19. Cornu har fel. Lite grundläggande programmering borde alla kunna.

    Man kan annars tillämpa Cornus argument på de flesta ämnen. En bred massa använder t ex aldrig svårare matematik än fyra räknesätten och procenträkning i sitt dagliga jobb. Det är inget argument för att man inte ska lära ut ekvationslösning i grundskolan.

    SvaraRadera
  20. Och vem ska lära ungarna programmera? Lärare som knappt kan skriva eller läsa eller räkna? Ja jag är rätt uppgiven på skolans kvalitet och anser mig inte ha orimligt höga krav

    SvaraRadera
  21. Skolan har som uppgift att utbilda. Ge en allmänbildning. Alla som läser samhällskundkap blir inte samhällsvetare. Alla som lär sig matematik blir inte ekonomer.
    Skolan lär eleverna om Darwin, kontinentalplattor, molekyler, atomer och om rymden. I avseende att ge eleverna en kontext, en förståelse om den värld vi lever i. Den värld vi lever i nu är i mångt och mycket digital och det är viktigt att framtidens medborgare förstår hur den är uppbyggd. Och att man inte bara är konsument i den utan också kan vara medskapare till den digitala omgivning vi lever i.
    Lite som att lära sig läsa och skriva på olika språk. Nu behöver du ha lite grundläggande förståelse även för kodspråket.
    Sedan är det väl inte fel att även lära sig om rourtrar och "modermodemet, själva hjärtat i hårddisken".

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...