2015-02-24 13:03

DI: Sverige för världens mest expansiva penningpolitik

Dagens Industri och Henrik Mitelman konstaterar i dagens pappertidning att Stefan Ingves och Riksbanken för världens mest expansiva penningpolitik. Man överträffar rent av USA och Japan i stimulanser, vilket förstås leder till ännu värre bubblor.


När man normalt diskuterar BNP-tillväxt pratar man om real BNP-tillväxt, dvs justerat för prisökningar. Att varor blir dyrare ökar nominell BNP, men skapar ju inget realt värde. Nominell BNP kan förenklat sägas vara real BNP plus inflationen, eller mer korrekt BNP-deflatorn.

Vad Mitelman gjort är att titta på prognosticerad nominell tillväxt, inflationsprognoser och styrräntan i alla världens länder.

Då visar det sig att Sverige ligger i topp med nominell tillväxt minus styrränta på 3.70%. Tvåa är USA med 3.45%, medan t ex Japan hittas på 2.30% och Eurozonen på 1.15%. Inte ens Schweiz, med sina -0.75% i styrränta når högre än 1.85%.

Mitelman menar att styrräntan bör vara ungefär lika hög som den nominella tillväxten. Normalläget vid 2% inflation och 2% tillväxt bör alltså vara en styrränta på 4%, men i låginflationssamhället blir den snarare 3 - 3.5%. Men trots en förväntad real tillväxt på 2.7% och inflation på 0.9% ligger alltså styrräntan på -0.1%.

Vi vet alla vart denna diskrepans mellan låg styrränta, billiga lån och ekonomisk tillväxt tar vägen. Nämligen rakt in i bostadsbubblan.

Dagens Industri konstaterar också att Sverige har de lägsta 5-åriga obligationsräntorna tillsammans med Tyskland och Japan, så även kvantitativa lättnader påverkar Sverige betydligt mer än exempelvis USA, som trots kvantitativa lättnader har högre räntor.

Den som fortfarande förnekar att bubblor byggs upp just nu i Sverige bör nog tänka om. Det är inte annorlunda nu, och tvärt om för alltså Sverige just nu världens bubbelvänligaste penningpolitik. Det är naturligtvis inte hållbart på något sätt och kommer sluta i tårar.

Mitelmans artikel visar tydligt skillnaden mellan DI.se och Dagens Industri, som ni just nu kan prenumerera på digital i en månad för 79:- SEK eller helåret för 349:- SEK i månaden.

26 kommentarer:

  1. Alltså, allvarligt. Detta hitte-på om procentsatser hit och dit. Att blanda in det rörliga målet BNP i någon som helst seriös ekvation är oseriöst.

    BNP är ett rörligt mål pga att det inte visar hela ekonomins funktion, och kan variera beroende på vilka delar av ekonomin som lyfts in i eller ur det som omfattas av begreppet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. BNP har relevans mot den totala skuldsättningen då BNP är grunden för räntebetalningen på skulden. När BNP faller och kvoten skuld/BNP ökar visar detta på det ohållbara i situationen.

      http://www.zerohedge.com/news/2015-02-23/biggest-problem-facing-world-today-9-countries-have-debt-gdp-over-300

      Radera
    2. Ja, det finns en poäng med att jämföra skuldsättning med BNP, men bara om BNP verkligen hade omfattat samma produktion från år till år.

      Jag misstänker att produktionen som ligger till grund för BNP har minskat i Sverige de senaste 10 åren (alltså total BNP, inte pro-capita som redan den ligger risigt till). Detta misstänker jag pga att BNP ökat så lite fast vi lyft in verksamhet som tidigare utfördes i offentlig regi genom privatiseringar. Det produceras inte nödvändigtvis fler operationer bara för att ett sjukhus privatiseras, men det har en enorm effekt när BNP mäts.

      Det är lite som pojken som letar efter sin cykelnyckel under gatlampan för att det är ljusast där, fastän han tappade den borta i gräset. Bara för att BNP är det bästa vi har behöver det inte betyda att det är tillräckligt bra. Man ska inte använda siffror av otillräcklig kvalité.

      Radera
    3. Man skall inte använda penningsystem av otillräcklig kvalitet.
      http://positivapengar.weebly.com/

      Radera
    4. För att förklara lite närmare:
      http://debtcrash.blogspot.se/2015/02/history-and-introduction.html

      Radera
    5. Tror inte Henrik vill visa på en specifik ekvation utan att Riksbanken är lost in space med sina mätmetoder. Man kan med fördel se den här artikeln en aning bildligt talat.

      Det tragiska är att det kommer att ta ett tag innan någon tar Riksbanken i örat.

      Radera
  2. Ett gäller: Valutakonkurrens(det kallas fördunklat på centralbanksspråk för valutapolitik :)).

    Makten kunde aldrig drömma om att västvärlden skulle bli ett Japan. Men faktum är/var att det inte var så svårt att förstå om man analyserat ekonomiernas utveckling redan från mitten av 90-talet. Finansialisering av ekonomier är okså typiskt för en avslutande parabolisk och volativ utveckling. Hade man lite bättre insett vart vi var på väg hade man kunnat agera i tid mot överskuldsättningen. Men fa´n tro et när man hör resonemangen idag. När inte politikerna förstår något hur ska kloka(?) centralbanksekonomer förklara att problemet egentligen ligger utanför deras område? Istället förväntas cb att använda samma verktyg till allt. Men...det är så att cb-ekonomerna gått i bräschen för Glass-Steagall´s avveckling på motsvarande sätt även i Sverige. Det är inom BIS de stora dragen ritas upp i särskilt Europa och tillsammans med EU-kommissionen och numera MR.

    SvaraRadera
  3. Snarare än att Sverige är mest expansivt, kan det inte vara så att vi helt enkelt har en ännu mer åt helvete BNP-prognos än andra länder? Totalt oseriösa glädjekalkyler i politiska syften är ju mer regel än undantag, verkar det.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tja, det är väl Riksbankens egna prognos, både för inflation och BNP, så det är på detta de agerar. Oavsett om det är korrekt eller ej.

      Radera
    2. Bra poäng! Så är det naturligtvis.

      Då återstår frågan: Är skillnaden mellan styrräntan och förväntad nominell tillväxt verkligen ett vettigt mått på hur expansiv penningpolitiken är? Den uttalade anledningen till de senaste svenska räntesänkningarna är ju att inflationen är för låg. Att den är det har mest att göra med internationella faktorer, inte inhemska svenska. Det känns som om tillväxtprognoserna helt borde läggas åt sidan, jämförelsen borde bara vara mellan inflationsprognosen och styrräntan. Annars blir statistiken väldigt skev för små och fritt handlande länder som Sverige, där den inhemska tillväxten inte kan lyfta inflationen i någon större utsträckning när omvärldens deflation tränger sig på.

      Därmed inte sagt att jag tycker att Ingves räntesänkningar har varit befogade, eller att tvåprocentsmålet för inflationen överhuvudtaget är vettigt...

      Radera
    3. Ja Rb har en konventionell ekonometrisk makro-modell att styra efter i likhet med andra länder. De jobbar i princip på samma sätt men hela tiden utan måluppfyllelse. År efter år. Modellerna kallas sedan en tid dynamiska men anses av kritiker vara allt annat än det då orsak och verkan är i ständig förändring som modellerna inte beaktar.

      Det som Di´artikeln behandlar är "självklarheter" som lagts på hyllan och därför meningslösa efter att USA, som dominerar kapitalflödena, börjat med att sänka räntan till noll. Andra länder med öppen ekonomi och stor handel tvingas snart att följa efter. I Sverige liksom i andra länder handlar det om att inte valutan stärks för mycket relativt konkurrensvalutorna och i Sverige lyckas man utmärkt mot euron t.ex. Vårt största exportområde och en valuta som fallit som en sten. Bra jobbat! Men man går emot alla oskrivna lagar om valutakonkurrens.

      (Styr-)Räntan har sedan 80-talet använts till att hantera inflation(penningvärde) för öppna exportinriktade länder. Tyskland har varit lite av undantag(den tyska räntan kunde hållas låg utan en valutaförsvagning) där man lite "straffar" den egna befolkningen på olika sätt, t.ex genom gästarbetarsystem som håller ner det reala löneökningstrycket(disinflation) och relativt hårda lånevillkor för hushållen(konsumtionen hålls stram). Ni förstår kanske varför Tyskland är euro-systemets makromässigt överlägsna vinnare! Låg valutakurs och låg ränta och sist men inte minst inga enkla återkommande devalveringar hos konkurrenterna. Synd bara att man nationsmässigt sålt lite för mycket på kredit. Före bankavregleringen i Tyskland användes tyskarnas sparkapital i stort sett bara av företagen vilka ej i nämnvärd omfattning behövde utländskt kapital(-marknad). Halva det tyska regionala sparsystemet gick omkull 2008 och idag anses Deutche Bank fortfarande vara ett mörkt hål.

      Radera
  4. "Vad Mitelman gjort är att titta på prognosticerad nominell tillväxt, inflationsprognoser och styrräntan i alla världens länder." Det skulle vara mycket intressant att få se en maximalfelsuppskattning den ekvationen med en tydlig motivering till varje antagande. :)

    Eftersom man numer vill vara duktig och använda matematiska formler och modeller inom ekonomiområdet och betraktar dessa som absoluta sanningar, likt inom naturvetenskapen, torde det vara på sin plats att anamma hela konceptet. Inte bara slänga sig med procentsatser hit och dit. Men det kanske blir lite jobbigt då om man är ekonom?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tilläggas kan att om FED skulle beräkna inflationen på samma sätt som ECB skulle USA just nu ha deflation. Om ECB däremot skulle anamma FEDs modell skulle EURO-området ha inflation i paritet med USA, inte deflation som nu. Inte ofta man hör den på nyheterna. I core CPI som huvudnyckeltalet för inflationen i USA ingår t ex inte energi eller mat men däremot en faktor för boende som inkluderar bostadspriser.

      Att lite löst jämföra nyckeltal mellan länder blir således ofta som att jämföra äpplen och päron.

      Radera
    2. @Ocke; I KPI-beräkningen ingår faktiskt en post som inkluderar fastighetspriser. Den kallas för "kapitalstock fastigheter" eller ngt dylikt. Kolla SCB! Bostadsrättsprisernas (o-)påverkan är däremot diskutabel om jag inte minns fel.

      USA tillämpar sitt OER, dvs Owners Equivalent Rent som bara utgår från frågeformulär till stat. utvalda bostadsägare om vad de tror de kan hyra ut för. I Sverige använder SCB verklig statistik.

      Radera
  5. Tillväxt=höjda marknadsräntor?
    Stämmer sambandet ovan?
    … Så är vi i stort sett inmålade i ett hörn.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Inte om man skapar efterfrågeinflation. T.ex att löneökningarna överstiger räntekostnadsökningarna etc. Men risken för stagflation finns alltid.

      Radera
    2. rttck
      Du kan ekonomi riksbanken kan tillverka pengar och ge staten dom då stiger efterfrågan.
      Varför ser du inte lösningar?

      Radera
  6. Flash - off topic:
    Svenska advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg på sin blogg: "Kontroversiella, rasistiska och kränkande uttalanden ska inte kunna döljas i anonymitetens dimma. De ska enligt min mening i detta hänseende inte heller åtnjuta yttrandefrihetens skydd."
    -och DÄR förlorade jag helt förtroendet för rättsvårdande myndigheter, som härmed uttryckligen skriver att vi ska minsann ha ett facistiskt övervakningssamhälle där åsiktsfrihet inte skall gälla och där förföljelse är tillåten. Argumentet för att införa facism har ofta varit att facismen måste stoppas.

    Det är nästan lite svårt att hänga med i den snabba avdemokratiseringen i vårt samhälle just nu.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nja, åsiktsfrihet har vi fortfarande. Du får bara inte (ens idag) uttala vissa åsikter offentligt, då det blir t ex förtal eller hets mot folkgrupp. Ser ingen skillnad mot idag egentligen.

      Radera
    2. Dock anser jag att vi ska gå åt andra hållet, och t ex både HMF och förtalslagarna ska kastas ut genom fönstret. Uppvigling, uppmaning till brottslighet etc ska fortfarande vara förbjudet. I övrigt bör det räcka, som i USA, med sociala straff för korkade uttalanden. Vilket redan tillämpas i Sverige.

      Radera
  7. Negativ ränta fungerar inte företagen vill inte och får inte lån.
    Staten där tävlar politikerna om vem som kan hålla budgeten.
    Att vi inte kan låna till semesterresor är uppenbart.
    Det enda som lånen krediterna går till är bostadslån.

    Riksbanken vill att det tas nya krediter för då skapas det pengar kreditgivningen är en sedelpress.
    Kreditgivningen är det enda sättet som det förs ut pengar i ekonomin på just nu.
    Aktier och bostäder stiger i pris.

    Lösningen är enkel.
    Riksbanken höjer räntan till 1% och köper upp statspapper direkt av staten, staten spenderar pengarna på infrastruktur, folk får ett jobb ekonomin stimuleras med riktiga pengar skapade av riksbanken.
    Inte en krona i skatt behöver någon betala, inte med en krona ökar statsskulden.
    Pengar kan tillverkas på 2 sätt banken skapar dom med kreditgivningen.
    Riksbanken skapar pengarna och ger dom till staten.

    Det går inte längre att skapa pengarna med kreditgivningen för då ökar skulderna, pengar måste tillföras ekonomin helt skuldfritt.

    Riksbanken ska tillverka pengar och ge dom till staten tills vi når inflationsmålet.

    Dagens ekonomiska modell är påhittad av bankerna, dom får ränteintäkter på nya pengar som dom tillverkar med kreditgivningen, modellen tar slut när skulderna blir för stora.
    En viss del pengarna som tillverkas måste föras ut i ekonomin som skuldfria pengar, riksbanken ska ge staten lite pengar varje år.
    Ni slipper betala så mycket i skatt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Skatt behövs inte när staten följer RF 9:14. Se positiva pengar.

      Radera
    2. Problemet är att dom inte vill trycka pengar.
      Dom verkar sakna en teori om ur mycket pengar som ska finnas i ekonomin.
      När lönerna ökar och befolkningen ökar så måste man öka mängden pengar.
      inflationen förstör pengarna då måste man tillverka lika mycket pengar som inflationen förstörde.

      Dom har "suveräna pengar" statligt utgivna men dom vill inte skapa dom inte ens nu när vi har noll inflation.

      Matematisk lösning med 2% inflation så förintas 2% av pengarnas värde varje år enda lösningen är att tillverka mer pengar, man ökar mängden pengar med 2% så går det jämt ut.
      Riksbanken ska tillverka pengarna och ge dom till staten.
      Alternativet är att bankerna tillverkar pengarna och lånar ut dom till bostadslån.

      Att inte öka mängden pengar med ett inflationsmål på 2% förintar ekonomin, en vanlig bil kostar om tusen år mer an alla dagens pengar, därför måste pengarna öka minst lika mycket som inflationen.


      Radera
    3. Inflationen är exakt lika med utgivningen av nya lån, krediter.
      Pengar är det ju inte fråga om eftersom pengar (sedlar, skuldfria pengar, obelastade av räntekostnad) endast kan utfärdas av RB. Problemet är att RB sitter på händerna. Om RB inte gjorde så skulle affärsbankernas affärside spolieras.

      Radera
    4. Inflation är KPI ökning, mer pangar kan leda till löneökningar och då stiger priserna, men utan löneökningar så stiger inte priserna.

      Halvera lönerna och fördubbla pengarna så får vi deflation.
      Riksbanken tillsammans med bankerna försöker avsiktligt lura folket att mer pengar ger inflation för att bankerna ska få trycka alla pengar i smyg utan att folket fattar något.
      April april din dumma sill, jag kan lura dig vart jag vill, det är faktiskt sant.

      Dom sprider avsiktligt ut att om staten trycker pengar så får vi hyperinflation.
      Folket går på alt som sägs, Nordkorea där vet folket att dom är lurade här fattar vi inte att vi är lurade.

      Du får inte tro på ekonomiska teorier alla teorier är påhittade föra att berika den som sa det.
      Tror du att folk skriver ekonomiteorier av moraliska skäl eller av Altruism då är du grundlurad.
      Jag gillar inte röda idéer men Strindberg beskrev det bra.
      "En vetenskap uppfunnen av överklassen för att komma åt frukten av underklassens arbete."
      Får dom röda makten så själ dom bara dom rikas pengar.

      Positiva pengar är nog ett undantag men dom har inte en modell som beskriver hur mycket pengar som ska finnas i ekonomin.
      http://nationalekonomi.blogspot.com/
      Jag får inte ett öre av någon.


      Radera
  8. "Vi vet alla vart denna diskrepans mellan låg styrränta, billiga lån och ekonomisk tillväxt tar vägen. Nämligen rakt in i bostadsbubblan."

    Glöm för all del inte börsen. Är väl ändå dit merparten går?

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...